Metabolism och nutrition Flashcards
1
Q
Kvinna med KOL och hjärtsvikt
- 82 år, 170 cm lång, 60 kg
- Läggs in pga höftfraktur, legat ett dygn hemma
Hur nutriera? Tror vi att operation kommer ske inom 6 h, om ja, vad innebär detta i fråga om nutrition?
A
- Ja, så därför ska vi inte ge peroralt
- Viktigt värdera patienten (har det varit varmt, är hon undernärd sedan tidigare)
- Individuell plan för varje patient!
- Glukosdropp (5 %) – vi börjar med detta
- Elektrolyter kan vara tillsatt till detta (40/20 om du minns) men förutsätt inte att detta finns i glukosdroppet. Kan ha förhöjt kalium också pga släppt från muskelskada så inte säkert hon ska med elektrolyter. Så tänk efter!!
2
Q
Vad är en kalori?
- Den mängd energi som går åt att värma 1 mg H2O 1 grad från 14,5 till 15,5 grader vid 1 atmosfärs tryck
- Glukos/protein 1 g = 4 kcal
- Fett 1 g = 9 kcal
- RQ = kvoten mellan inandat syre och utandat koldioxid, dvs. VCO₂/VO₂
Hur skiljer sig detta mellan kolhydrat, fett och protein? Hur ska vi då nutriera en person med KOL?
A
- Glukos
- 32 ATP, kvoten CO2/O2 = 1
- Fett
- 106 ATP, Kvoten CO2/O2 = 0,7
- Protein
- Kvoten CO2/O2 = 0,8
- Hos någon med KOL ska vi istället alltså nutriera med protein och fett
3
Q
Kaloribehov
Beror på många faktorer som ex?
A
- Vikt, kön, ålder, mängd muskelmassa, aktivitetsnivå (har man till och med hjälp att andas? Liggande? osv), feber, sjukdom
-
Harris-Benedict formel (behöver inte kunna förstås)
- Baseras på att andas själv, grundmetabolism (mest basala)
- Man 88,362 + (13,397x vikt i kg) + (4,799xlängd i cm) – (5,677xålder)
- Kvinna 447,593 + (9,247x vikt i kg) + (3,098x längd i cm) – (4,330x ålder)
- Kvinna 1,65 – 70kg, 30 år ger 1476
4
Q
Ungefärlig energiåtgång beroende på kroppslig aktivitet (alltså andas själv, sängliggande osv)?
A
- Viloomsättning 20 kcal/kg/d
- Sängliggande 25 kcal/kg/d
- Uppegående 30 kcal/kg/d
- Återhämtning 35-50 kcal/kg/d
- Under en dag går 30-50 % av vårt kaloriintag åt till rörelse
5
Q
Vad består vi av?
- Total energi
- Fett
- 15 kg
- 135 Mcal
- Protein
- 11 kg
- 44 Mcal
- Kolhydrater
- 2 Mcl
- Fett
Tillgänglig energi?
A
- Fett
- 14 kg
- 125 Mcal
- Protein
- 2,75 kg
- 11 Mcal
- Kolhydrater
- 1,2 Mcal
6
Q
Vad händer när man blir sjuk som påverkar nutrition?
A
- Matleda = anorexia
- Katabolism ökar
- Insulinresistens
- Kortisolutsöndring, inflammatoriska mediatorer
- Uppbyggnadsfas efter att den akuta sjukdomen är över, stort energibehov (anabolism)
7
Q
Svält vs trauma
Ge exempel på skillnader gällande metabolism och vad som konsumeras i kroppen. Vad är viktigt att göra för att “bryta” trauma?
A
-
Svält
- Muskelprotein sparas
- Vilometabolism minskar
- Glukosutnyttjandet minskar
- Fettoxidation täcker energibehoven
- Glukos och fett bränns och det är proteinsparande
-
Trauma
- Muskelprotein konsumeras
- Vilometabolism ökar 10-100 % eftersom vi vill reparera
- Ökad glukosomsättning
- Fettoxidation stiger kraftigt
- Dåligt proteinsparande, nyttjas liksom
- Viktigt bryta traumat
- Ordna frakturer, täck hud vid brännskada, stoppa cirkeln av katabolism
- Exempel
- 11 friska personer medelålder 67 år förlorade 1,5 kg fettfri massa när de låg stilla 10 dagar
- IVA-patienter kan förlora 1,5 kg muskelmassa per dygn
- Vi kan behöva mäta ex vader eftersom vi har fyllt på dem med vätska
- Mäta muskelsönderfall (troponiner, myoglobin)
8
Q
Nutrition hos sjuka
Vilka tre olika typer av sätt finns det att tillföra mat till patienten? För- och nackdelar?
A
-
Mat/dryck (bäst)
- Vissa behandlingar (cytostatika) gör viss mat svår att äta
- Om de inte kan äta länge, kan maten behöva vara extra energirik
-
Sond (enteralt) (näst bäst)
- Sondnäring bestående av glukos, protein, fett och tillsatser, även vitaminer, zink, magnesium, fosfater osv
- Näst bäst via sond eller PEG
- PEG framför allt vid långvarigt behov
- Maten är sönderdelad
-
Intravenöst (sämst)
- Sämsta men ibland enda sättet
- Glukos
- Nutritionslösningar med glukos, protein, fett och tillsatser
- Svagare lösningar (lägre osmolalitet) kan ges perifert (annars kärlretande)
- Starkare lösningar kan ges i central infarkt, CVK
- Kom ihåg, om vi kan lägga sond är det bättre!
9
Q
Glukos 5 % vs 10 % (1 liter)
Hur mkt kalorier? Viktigt att tänka på gällande dessa?
A
- 5 % glukos motsvarar 50 mg/ml
- 1000 ml blir då 50 gram
- 50 gram x 4 kcal per gram ger 200 kcal
- Denna används oftare
- 10 % glukos 1000 ml ger 400 kcal
- Kan ges i stort perifert kärl, ej långt ut i liten nål!
- 20 % glukos
- Då mindre volym (500 ml)
- Ej liten nål!
- Då mindre volym (500 ml)
10
Q
Nutrition IVA
Vad ska vi ge första dygnen?
Hur kan vi mäta patientens näringsbehov?
Hur ska tänka kring energiintaget, ska vi ge mkt från början?
A
- Glukos första dygnen
- OBS! Tänk på total vårdtid! (inte bara IVA alltså)
- Har de legat i ex CPAP länge så kommer de inte vara bra nutrierade
- Ganska tidigt tillägg av vitaminer/mineraler
- OBS! Tänk på total vårdtid! (inte bara IVA alltså)
- Tidig enteral nutrition via sond (även LM vid grövre sond)
- Indirekt kalorimetri
- Indirekt kalorimetri beräknar värme som levande organismer producerar genom att mäta antingen deras produktion av koldioxid och kväveavfall, eller från deras förbrukning av syre.
- Ökar stegvis energiintaget, helst enteralt annars intravenöst
- 50 % à 75 % à 100 % under några dagar om patienten blir bättre. Vid sepsis skär vi ned igen då det bara belastar
11
Q
Varför är enteral nutrition bättre?
A
- Ger tarmen något att jobba med
- Passerar enterocyten – levern – får rätt ”förpackning”
- Lägre risk för hyperlipidimi, triglyceridemi osv
- Mindre komplikationsrisk i form av infektioner, tarmbakterier har något att jobba med
- Motverkar barriärskada i tarmen
Minskad risk för sepsis
12
Q
- Vi kan styra hur mkt syrgas vi ger och hur mkt koldioxid åker ut
- Då kan vi beräkna hur mkt kalorier denne individ behöver
- Vi har tillgång till en avstängd del av andningdelarna och vi kan styra tillsatt syre och mäta koldioxid (+ andra konstanter), vi kan då mäta hur mkt energi patienten behöver
- Kopplat till respirator som beräknar hur mkt kalorier denne behöver och visar RQ-kvot så vi ser om det är mkt socker eller fett som används
Vad beskrivs?
A
Indirekt kalometri
13
Q
Malnutrion
- Mycket vanligt hos patienter som är inneliggande (ca 20-33 %)
Leder till?
A
- Ökad dödlighet
- Komplikationer
- Ökad vårdtyngd
- Förlängdvårdtid
- Bilden visar de som äter under vårdtid och i olika mån de som inte äter och deras dödlighet
14
Q
Nutritionsbedömning
När ska denna utföras? Hur länge ska den utföras? Vem kan vi koppla in? Vad är också viktigt att göra för att följa patienten?
A
- Ska utföras första dygnet
- Kostregistrering ska utföras i 3 dagar
- Om nutritionsbedömningen ger poäng ska dietist kopplas in
- Dietist kan räkna ut kaloribehov och sätter in kosttillägg
- Väg patienterna
15
Q
Om patienten kommer in med dåligt status från början
- Dålig status – inte kunnat äta på länge, gått ner mkt i vikt osv
- Är det en intensivvårdspatient så har vi har problem från början
- De allra flesta patienter fastnar på punkten, senaste veckan har vi ändrat matintaget. Ger poäng.
- Hur allvarligt skadad är patienten?
- Är patienten över 70 år?
- Höftfraktur?
Poängsättning? Vad gör vi vid 1 poäng, 2 poäng, 3 poäng övergripande gällande nutrition, proteiner osv?
A
- Om patienten har 1 poäng ska vi ha lite koll
- 2 poäng så ska vi jobba med det
- 3 poäng ska vi stötta med proteiner, men då får vi mer kväve så håll koll på njurfunktion
