Leukemi, lymfom och myelom Flashcards

1
Q

Vilka tre compartments är viktiga avssende blodsjukdomar?

A

Blod, lymfa och benmärg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Leukocyter/LPK (viktigast vid leukemi och viss del lymfom)
* 5 celllinjer – (vi kan bortse från 3)
Så vilka två cellinjer utgör störst del?

A

2/3 neutrofila granulocyter, 1/3 lymfocyter (T-celler vanligast)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Lymfocytos > 4,8
Vad kan detta tyda på?

A

o KLL (eller leukemiserade lymfom)
o Infektioner hos barn (ovanligt med så högt hos vuxna)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q
  • Neutrofili > 7,5
    o Påverkan på neutrofila vanligast
    o Första försvarslinjen! Svarar på cytokiner, infektion, kortison, stress, rökning, inflammation, aspleni (mjälten saknas och vi får ökad mängd celler i blodet), G-CSF (endogent/även cyntetiskt som stimulerar benmärgen)
    o Många celler ska produceras, lever kort stund –> hög omsättning
    Vid vilken typ av blodsjukdom ses ofta ovan?
A

Leukemi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q
  • Lymfopeni
    o Virusinfektioner (inkl HIV, Covid19)
    o Anti-CD20-antikroppsbehandling (reumatologen, MS-patient, hud)
    Vid vilken typ av blodsjukdom kan ovan ofta ses och varför ses detta?
A

Mb Hodgkin (stora tumörer som ofta består av egna friska lymfocyter (attraheras dit för att bekämpa))

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

o Cyklisk, benmärgssvikt vid hematologiska maligniteter
o Toxicitet (lm, cytostatika, strålning, alkohol), stamcellssjukdomar, infektion, vitaminbrist (byggstenar), splenomegali, SLE
Vad beskriver ovan?

A

Neutropeni (har kort levnadstid)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Sluttillverkas i lymfkörtlar och flyttar sedan till benmärg
Vad beskrivs ovan och var ska de inte finna?

A

Plasmaceller, ska inte finnas i blodet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad gör vi när leukocyttalet avviker, vilka två lämpliga prov kan vi följa upp med?

A
  • Maskinell differentialräkning på perifert blod (venös diff)
    o Räkning i maskin –> sorterar celler efter storlek och innehåll av granulae
    o Larmar om förekomst av omogna celler
  • Manuell differentialräkning på perifert blod
    o Kan kallas kapillär diff – bloddroppe från fingret (eller från EDTA rör)
    o Utstryk med manuell räkning i mikroskop –> Morfologisk bedömning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Är när granulocytopoesen uppvisar omogna former i perifert blod. Kan vara kronisk myeloisk leukemi eller som svar på återhämtning av benmärg
o Segmentkärniga neutrofila
o Stavkärniga neutrofila
o Metamyelocyter
o Myelocyter
o Promyelocyter
o Myeloblaster (har man bara denna har vi troligen en akut leukemi (AML och ALL)
Vad beskrivs?

A

”Vänsterförskjuten diff”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad betyder egentligen leukemi?

A

Utsvämning av leukocyter i blodet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Skillnad mellan akut och kronisk leukemi?

A
  • Akuta (leukocytos, normalt LPK eller leukopeni)
    o Akut – mer än 20 % blaster i benmärg
    o Snabbt förlopp
    o Kraftig hämning av normal blodbild
  • Kroniska (leukocytos)
    o Kronisk – definieras av olika CD-uttryck, klonalitet, en alldeles för stor familj med samma fenotyp eller ex KML (Philadelphia-kromosomen)
    o Långsammare förlopp, ökad produktion
    o Ansamling av mer differentierade leukocyter
    o Upphävd apoptos
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Leukemier
Typer (beror av sort som svämmat ut i blodet).
Nämn fyra “vanliga” sorter

A

o AML och ALL (akut myeloisk leukemi och akut lymfatisk leukemi)
o KML (kronisk myeloisk leukemi) – fel i stamcellsnära cell, massa olika differentieringsformer
o B-KLL (kronisk lymfatisk leukemi) – egentligen ett lågmalignt lymfom som leukemiserats

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

B-KLL, ALL (B eller T), T-PLL, Hårcellsleukemi, med flera
Vilken typ av leukemier tillhör ovan?

A

Lymfoida leukemier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

AML, KML, KMML, med flera
Vilken typ av leukemier tillhör ovan?

A

Myeloida leukemier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är skillnaden mellan lymfom och leukemi?

A
  • Leukemi = blodmalignitet, utgår från benmärgen, betyder vitt blod
  • Lymfom = lymftumörer – tumörer som utgår från den lymfoida vävnaden (kan iofs engagera benmärgen, då blir det komplicerat)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

När lymfomceller tar sig ut i blodet (nånting släpper iväg vita blodkroppar)
Vad beskrivs?

A

Leukemisering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Benmärgens återhämtning med utsvämning av omogna celler (kan se ut som en leukemi) efter ex sepsis, trauma, kirurgi
Vad beskrivs?

A

Leukemoid reaktion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

o B-cellstyp eller T-cellstyp
o Aldrig myeloiska
o Undantag, kan vara högmaligna (akuta)

Vad beskrivs?

A

Lymfom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Beskriv mekanismen bakom akut leukemi och vad det ofta leder till perifert för blodet i övrigt

A
  • Mutationer/translokationer gör att koppling mellan proliferation och differentiering upphör. Det sker en klonal expansion av cell med bibehållen förmåga till delning och överlevnad men samtidigt avstannad differentiering som styrs av transkriptionsfaktorer och tillväxtfaktorer – många av dessa är cytokiner som kan stimulera till
    o överlevnad (upphävd apoptos),
    o proliferation
    o funktion
  • Ger brist på mogna former nedströms, det blir trångt i benmärg pga ökad produktion och upphävd differentiering. Leder till cytopenier i perifert blod
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Symtom vid akuta leukemier?

A

Symtom relaterade till benmärgssvikt = cytopenier:
o Neutropeni – infektion, feber (neutropenin kan dölja sig bakom normala eller höga LPK beroende på blastantal)
o Anemi – trötthet, hjärtklappning, andfåddhet, försämrad kondition
o Trombocytopeni – blödning, hematom, petekier, ekymoser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Definitionen av akut leukemi?
Vad krävs för diagnossättning?

A
  • Förekomst av >20% blaster i benmärgen (1-5 % normalt)
    o Diagnosen ställs med benmärgsundersökning!
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

MDS (myelodypsplastiskt syndrom)
Vad innebär detta?

A

6-19% blaster i benmärg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

AML

  • Incidens: 350 vuxna per år (mycket ovanligt hos barn)
    o en dryg fjärdedel har MDS eller MPN (myeloproliferative neoplasmer) i botten. Ytterligare en andel har tidigare fått strål- eller cytostatikabehandling
  • 5-årsöverlevnaden för pat under 50 år är 50–60%, sjunker med stigande ålder
  • Prognos avgörs av riskgrupp OCH svar på inledande behandlingar = Minimal Residual Disease (MRD)
  • Behandlingen är intensiv och toxisk –> kan som regel inte erbjudas till pat > 75 år
  • 7–8 % av patienterna har kromosomavvikelser; inversion (16) eller t(8;21) – det skapas en fusionsgen som orsakar blockering i celldifferentiering
    o Mer gynnsamt prognostiskt
    Hos cirka 30 % av AML-patienterna har leukemicellerna en mutation i? Vad ger det för mekanism?
A

FLT3-genen –> överdriven aktivitet i FLT3 protein på cellytan, en cytokinreceptor vars signalering är viktig för överlevnad, proliferation och differentiering av celler.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Behandling AML?

A
  • Två cytostatika som blockerar olika delar av cellcykeln
    o DA = daunorubicin + cytarabin
    o Fyra kurer, 28 dagars intervall
  • Block av CD35 (antikropp)
    o Om inv16 eller t(8;21)
  • Tillägg Flt3-hämmare om denna är muterad
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Allogen stamcellstransplantation
När kan detta vara lämpligt? Hur fungerar det?

A

AML och ALL

  • Donation av annan människas stamceller som bildar ny benmärg OCH har immunologisk effekt på leukemin.
    o Vi vill att det sker ett Graft Versus Leukemia. Graft Versus Host –> avstötningsreaktion som det nya immunförsvaret kan utsätta patienten för (kan bli potentiellt livshotande)
  • Förberedande behandling för att skapa utrymme i benmärgen, inducera immunosuppression, eliminera sjukdomen
  • Immunsuppression efter transplantationen för att förhindra rejektion och GVH
  • Många patienter får uttalad immunbrist efter transplantation – liknar HIV-patienter med lågt antal CD4+ T-celler (risk för opportunistiska infektioner och virusreaktiveringar)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q
  • Drygt 100 per år (vuxna och barn), två incidenspucklar – 5 år och 51 år
  • Hos barn fortfarande den vanligaste förekommande leukemin – 90% av barnen blir långtidsöverlevare
    Vilken sjukdom?
A

ALL

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Nämn tre undergrupper till ALL?

A
  • B-ALL indelas i 7 undergrupper grundat på genetiska avvikelser –> prognostiskt information
    o ¼ av alla vuxna har Ph+ med t(9;22) BCR-ABL1 (annars förknippad med KML)
  • T-ALL drabbar oftare pojkar/män
  • Burkitt leukemi – mer mogna lymfoblaster.
    o Förekomst av t(8;14) involverande MYC-genen är karaktäristiskt och ses hos 85 % av pat. Immunfenotypiskt uttrycker cellerna starkt CD20 samt germinalcentermarkörer som CD10 och BCL6. MYC-genen kodar för en transkriptionsfaktor som ger progress av cellcykeln och hämning av differentiering
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

ALL behandling?

A

o Cytostatika
o Vid Philadelphia-positiv tyrosinkinas inhibitor (imatinib)
o Kortison (ger upphov till apoptos och eller cellcykelarrest hos lymfoida celler)
o Metotrexat (CNS profylax med intratekala injektioner)
o Allogen (annan människas) stamcellstransplantation om högrisk sjukdom eller dåligt svar på behandling
o Underhållsbehandling i 2-2,5 år (methotrexat och 6-merkaptopurin + s k reinduktionskurer)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

AML vs ALL

  • Morfologiskt svårt att se skillnad på blaster av olika ursprung
  • Flödescytometri och immuncytokemiska färgningar (alltmer sällan) för att skilja mellan en myeloisk och lymfatisk leukemi
    Så hur kan vi skilja dessa åt?
A
  • Auerstavar är patognomont för AML (bilden)
  • ALL – barnens leukemi – när immunsystemet vaknar och mognar
  • AML – de vuxnas leukemi – när det efter ett längre liv uppstår mutationer/kromosomabberrationer pga den omfattande celldelningen i benmärgen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Benmärgsaspiration eller – biopsi? Skillnader?

A
  • Aspiration
    o Fördel: snabbt, enkelt, minimalt invasiv
    o Nackdel: vävnadsstruktur (histologi)kan inte bedömas, ger bara svar på cytologi/morfologi
  • Biopsi
    o Fördel: Vävnadsstruktur (histologi) kan bedömas, krävs vid lymfomdiagnostik ex
    o Nackdel: mer invasivt, ger inte mycket information om cellmorfologi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Maria 38 år
Söker VC pga trötthet och långdragen luftvägsinfektion. Hon orkar inte springa milen tre gånger i veckan längre, har haft ont i halsen till och från i tre veckor. Känner sig lite febrig. Distriktsläkaren noterar ett blåsljud på hjärtat och ser att Maria ser tagen ut. Kontrollerar därför blodstatus i all hast:

  • Hb 96 g/L (120-170)
  • LPK 49 (3-9)
  • TPK 70 (150-350)
    Maria har anemi, uttalad leukocytos och trombocytopeni Hur tänka vidare?
A
  • Skicka till akuten som tar ett nytt värde
  • Hematologen tar patienten och gör manuellt räknad diff.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Maria 38 år
Söker VC pga trötthet och långdragen luftvägsinfektion. Hon orkar inte springa milen tre gånger i veckan längre, har haft ont i halsen till och från i tre veckor. Känner sig lite febrig. Distriktsläkaren noterar ett blåsljud på hjärtat och ser att Maria ser tagen ut. Kontrollerar därför blodstatus i all hast:

  • Hb 96 g/L (120-170)
  • LPK 49 (3-9)
  • TPK 70 (150-350)
    Maria har anemi, uttalad leukocytos och trombocytopeni. Skickas till akuten som tar ett nytt värde. Hematologen tar patienten och gör manuellt räknad diff.
    Vad har hon drabbats av?
A

Akut leukemi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Vidare undersökning av patienten Maria som har en akut leukemi
* Benmärgsundersökning med cristabiopsi + cristaaspiration visar:
o 20 mm lång biopsi som är maximalt cellulär.
o Erytropoesen är starkt minskad
o Myelopoesen dominerar helt med ökning av blaster. Utdifferentierade former är atypiska
o Megakaryocyter ses i sparsam omfattning
* Flödescytometri visar blaster med följande fenotyp: CD13+ CD33+ CD34+ (och så lite till 😊)
o Kan påvisa lymfoid eller myeloid fenotyp och därmed skilja på AML och ALL
* FISH avseende t(8;21) och inv16 påvisar inv16
* Molekylärgenetisk analys påvisar aktiverade punktmutationer i FLT3 genen
Så vad kan vi konstatera?

A

AML

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Christoffer, 20 år

  • Söker akuten pga hög feber och intensiv ben- och ryggsmärta
  • Hb 98, LKP 1,4 TPK 62
  • CRP 378, LD 9,9
  • Vad är detta?
  • Pancytopeni med feber!
  • Venös diff larmar för omogna celler. Uttalad neutropeni
  • Benmärgsundersökning med 60 % blaster
    Vad har han drabbats av? Varför har han ont och varför är LD stegrat?
A

ALL

  • Smärtor pga benmärgsnekros, LD stegringen ett uttryck för vävnadsskada – cellsönderfall
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Förklara hur AML kan te sig så olika som i fallen på bilden

A

Fall 1
* Alla blaster kvar i benmärgen, uttalad neutropeni och leukopeni

Fall 2
* Lite blaster tar sig ut, vita då nästan normala

Fall 3
* Denne person har höga vita och mkt blaster som svämmar ut från benmärgen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

MDS (myelodysplastiskt syndrom)

  • Benmärgens åldrande, de äldres sjukdom > 70 år
  • Stamcellssjukdom med mognadsstörning och risk för transformation till AML
  • Ökande antal blaster i BM –> diagnos med BM undersökning (6—19%, ju mer blaster desto allvarligare)
  • Allt från stillsam (makrocytär) anemi till pancytopeni med livshotande symtom
  • Överlevnaden är beroende av typ av MDS: allt mellan 1 år till 8 år
  • Riskfaktorer: tidigare strål- och/eller cytostatiskabehandling. Bara ett åldrande av ett mycket livligt organ?
    Karaktäristiska fynd i blodet? Vad ska därför uteslutas?
A

Makrocytär anemi, uteslut därför: vitaminbrister, alkhoholöverkonsumtion, hypothyeros, neutropeni, trombocytopeni

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

MDS (myelodysplastiskt syndrom)

  • Benmärgens åldrande, de äldres sjukdom > 70 år
  • Stamcellssjukdom med mognadsstörning och risk för transformation till AML
  • Ökande antal blaster i BM –> diagnos med BM undersökning (6—19%, ju mer blaster desto allvarligare)
  • Allt från stillsam (makrocytär) anemi till pancytopeni med livshotande symtom
  • Överlevnaden är beroende av typ av MDS: allt mellan 1 år till 8 år
  • Riskfaktorer: tidigare strål- och/eller cytostatiskabehandling. Bara ett åldrande av ett mycket livligt organ?
  • Karaktäristiska fynd i blodet:
    o Makrocytär anemi
    Karaktäristiska fynd i benmärgen?
A

o Normal eller ökad cellhalt med typiska dysplastiska drag
o Abnorma kärnformer
o Ringsideroblaster (bilden)
o Ökat antal (myelo)blaster
o Ofta s k komplex karyotyp = många kromosom-avvikelser, vissa mer gynnsamma än andra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Vad ska vi ta med oss från denna bild?

A

Akut leukemi kan gå väldigt fort!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Pausfråga, övergripande skillnad mellan leukemi och lymfom?

A
  • Leukemi i benmärg
  • Lymfom i periferi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Pausfråga, nämn tre olika typer av lymfoida maligniteter?

A

Se bilden, ja myelom är en lymfoid sjukdom (myelo betyder benmärg)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Lymfom kan härma många olika sjukdomstillstånd och ska alltid finns i åtanke vid diffus symtomatologi
NÄR SKALL LYMFOM MISSTÄNKAS?

A
  • Vid en eller flera oömma förstorade lymfkörtlar ( > 1,5 cm i diameter)
  • Symtomgivande förstorad tonsill
  • Palpabel mjälte
  • Förhöjt antal lymfocyter i blodet (lymfocytos)
  • Vid oförklarliga nattsvettningar, feber eller viktnedgång
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Lymfom, varje år insjuknar drygt 2000 personer i Sverige. Lymfom är det övergripande namnet för?

A

Grupp elakartade tumörsjukdomar som utgår från det lymfatiska systemets celler (lymfocyterna).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Etiologi - Fullständig kunskap om varför lymfom uppkommer saknas. Slumpen (“otur”) är vanligast. Några kända riskfaktorer finns.

  • Stigande ålder
  • Manligt kön
  • Autoimmuna sjukdomar (t ex Sjögrens syndrom)
  • Vissa virusinfektioner (t ex EBV-virus), framför allt hos immunosupprimerade patienter
  • Vissa bakterier (t ex H. pylori)
  • Exponering för vissa kemikalier (t ex lösningsmedel) utgör en misstänkt riskfaktor
  • Ärftlighet. Det finns släkter där flera släktmedlemmar fått lymfom men det är ovanligt och det finns ingen stark ärftlig riskfaktor.
    Lymfkörtelförstoring med annat ord?
A

Lymfadenopati

44
Q

Ömmande lymfkörtel med annat ord?

A

Lymfadenit

45
Q

Lymfoida maligniteter

  • Lymfkörtelförstoring = lymfadenopati
  • Ömmande vid infektion = lymfadenit
  • Ömmande eller oömmande vid inflammation (reaktiv follikulär hyperplasi) – vid autoimmuna sjukdomar (RA/SLE/SS)
  • Oömmande – reaktiv hyperplasi – vanligt hos barn/unga efter infektion – ffa halsregionen
  • Oömmande vid tumörväxt
    Hur kan man möjligtvis känna skillnad på metastas och lymfom vid palpation av lymfkörtel?
A
  • Metastas – från annan tumör i kroppen – ofta hårda
  • Lymfom – mer elastiska
46
Q

DIFF-DIAGNOSER till lymfom?

A
  • Infektioner
  • Sarkoidos
  • Överkänslighetsreaktioner
  • Autoimmuna sjukdomar
  • Metastaser
47
Q

Lymfomogenesen

  • Som vid all cancer –> en ackumulering av genetiska aberrationer som bidrar med överlevnadsfördelar för den maligna klonen.
  • I benmärgen skapas genomet som ska koda för tunga och lätta immunglobulinkedjor (på kromosom 14)
    Ge en teori till varför det är vanligare med B-cellslymfom än T-cellslymfom?
A
  • I germinalcentra i lymfkörtel genomgår B-lymfocyten en somatisk hypermutation (efter antigeninducerad aktivering) och senare class-switch (från IgM till IgG), även en proliferation (ökning av B-lymfocyter)
  • T-celler genomgår inte samma utveckling med somatisk hypermutation och class-switch
48
Q

Lymfom

  • Proliferation av klonala lymfocyter i lymfvävnad – oftast lymfknuta (mantelzon, marginalzon eller germinalcentra) även
    o Hud, slemhinna i tarm eller lungor, CNS, Tonsiller, mjälte, ibland skelett
  • Dramatiska skillnader i kliniskt förlopp beroende på typ av lymfom
  • Symtomen helt beroende av lokalen (ex om vi hittar den tidigt eller inte)
    o Lymfadenopatier på halsen ex syns tidigt
    o B-symtom
    o Smärta
  • Lymfocytos om leukemisering, annars inte nödvändigt med påverkad blodbild.
    o Många med normal blodbild men med uttalat lymfom
    Vad behövs för diagnos? Hur kan vi sedan skilja mellan olika typer av lymfom?
A
  • Behövs lymfknuta eller vävnad för diagnos! (immunhistokemi) – olika CD uttryck för olika typer av lymfom
49
Q

Det finns tre huvudtyper av lymfom, vilka är dessa?

A

B-cellslymfom, T-cellslymfom och Hodgkins lymfom
o B- och T-cellslymfom kan vara aggressiva/högmaligna/höggradiga (snabbväxande) eller indolenta/lågmaligna/låggradiga (långsamväxande)

50
Q
  • Vid några typer av denna sjukdom finns koppling till infektioner ex. Epstein-Barr virus (EBV) vid endemisk Burkitt-variant (i malariaområden i Afrika)
  • H. pylori vid MALT (mucosa-associated lymphoid tissue) ses detta i magsäcken.
  • Inflammatorisk sjukdom ger viss ökad risk för detta, av allt att döma ffa kopplat till kronisk inflammation och inte den givna immunmodulerande behandlingen
  • Immunbristtillstånd hereditära eller förvärvade (AIDS) ger kraftigt ökad risk för detta.
    Vad beskrivs ovan?
A

Lymfom

51
Q

B-symtom
* För sjukdomen och dess utbredning ospecifika eller allmänna symtom som innebär?

A

o Viktnedgång >10% på 3 mån
o Nattliga svettningar
o Återkommande feber utan påvisad infektion

52
Q

Högmaligna/höggradiga/aggressiva lymfom

  • Snabbväxande. Ger ofta mycket symtom (smärtor, B-symtom)
  • Kan vara livshotande om inte behandling startar snabbt
  • Den vanligaste sorten är DLBCL (Diffuse Large B-Cell Lymphoma)
    o Transformerat från lågmaligna lymfom
    o Primärt mediastinalt
  • Högmaligna T-cellslymfom har inte samma goda prognos
  • Hög dödlighet initialt men sedan minskar dödligheten
    Kan till skillnad mot lågmaligna lymfom? Vad har de ofta gällande proliferation?
A

Botas
Oftare aktiv proliferation där onkogener som ex c-MYC är uppreglerad

53
Q

Lågmaligna/låggradiga/indolenta lymfom (viktigt veta att det finns hög- och lågmaligna och att det kräver olika tänk)
* Klonal expansion av mer utmognade celler – ofta pga upphävd apoptos
* Är (därför) inte botbara med enbart cytostatika
* Behandlas oftast när indikation/symtomatologi finns
* Har ofta benmärgsengagemang
* Många olika typer, bland annat:
o Follikulära lymfom grad I-IIIa
o MALT lymfom
o Hårcellsleukemi
o Mb Waldenström
o KLL – lågmalignt lymfom med lymfocytos (leukemisering) i blodet
o Mantelcellslymfom
Vad är ofta uppreglerat på ytan och vad gör det? Hur ser prognosen ut?

A
  • BCL2 ofta uppreglerat på ytan (apoptos uteblir)
  • Kan man ofta leva med
54
Q

Nämn en viktigt skillnad mellan låggradiga- och höggradiga lymfom

A
55
Q

T-cellslymfom
* 100 pat/år = 5% av alla lymfom, de flesta aggressiva/högmaligna
* Symtom
o Förstorade lymfkörtlar
o Allmänsymtom med trötthet, feber och viktnedgång
o Diarré och buksmärtor (när lymfomet utgår från tarmen)
o Rodnade, eksemliknande, förtjockade förändringar i huden (när lymfomet utgår från huden)
Vilka två typer finns det? Hur ska den ena behandlas?

A
  • T-cellslymfom som utgår från tymus är som regel omogna lymfom (T-lymfoblastlymfom) och behandlas som ALL
  • Övriga kallas för perifera T-cellslymfom och utgår från:
    o Lymfknutor, blod, hud
    o Lymfoid vävnad utanför lymfknutor (enteropatiskt, hepatospleniskt, bröstprotesassocierat)
56
Q

Hur kan vi utreda ett eventuellt lymfom?

A
  • Extirpation av lymfknuta (minst mellannålsbiopsi)
    o Histologi – vävnadsstruktur
    o Immunhistokemiska färgningar för fenotyp och prognos
  • DT hals thorax buk för stadieindelning
  • Orienterande provtagning inför behandling inklusive HIV och Hepatitprover
  • Ev benmärgsundersökning eller DT-PET
57
Q

Göran 50 år

  • Söker vårdcentralen eftersom han upptäckt en knöl på vänster sida av halsen (sternocleidomastoideus-muskulatur). Knölen har tillvuxit under en veckas tid. Annars är han frisk.
  • Undersökning visar en tydligt förstorad körtel (ca 5x3x2 cm). Lätt ömmande. Ej rodnad, ej värmeökad. Övriga lyftkörtlar palperas utan anmärkning.
  • Göran har ingen feber, har inte haft någon öron-näs-halsinfektion och har så vitt han vet inte heller träffat någon som varit sjuk nyligen.
  • Göran remitteras till ESCU enligt SVF på misstanke om lymfom.
  • DT visar nu kraftigt patologiskt förstorade körtlar framför allt på halsen (supraklavikulärt) och i axillen på vänster sida. Vidare en patologiskt förstorad körtel i mediastinum och förstorade körtlar i höger ljumsk (tillkommit snabbt)
  • Göran remitteras för körtelextirpation på öronkliniken (eftersom den sitter på halsen) och efter 2 veckor kommer svaret som visar kraftigt uttryck av olika B-cellsmarkörer, ex CD20. Även CD10+ och Bcl6+ (germinalcentermarkörer), även bCL2 och c-myc, med flera
    o Diagnosen är höggradigt diffust storcelligt B-cellslymfom (DLBCL) av germinalcentertyp
    Double-hit (Bcl2 och c-myc) innebär?
A

Sämre prognos

58
Q

Hur kan vi behandla högmaligna lymfom?

A
  • Snabb behandling!
  • Cytostatika (olika varianter beroende på vad vi vill träffa) och om det är ett B-cellslymfom även rituximab (anti-CD20 antikropp)
  • Steroidkänsliga (kortikosteroider) men undvik innan biopsi är säkrad (lymfomet kan dra sig undan och vi missar diagnos, falskt negativt). Bra som symtomlindrande
59
Q

Hodgkins lymfom (ungefär samma utredning som vid vanligt lymfom)

  • Ca 200 fall per år i Sverige
    o Två toppar för insjuknande: 15-35 åå och därefter > 50 åå
  • Sjukdomen engagerar oftast körtlar ovan diafragma
  • Är i sin tumörbiologi snarast lågmalign med få tumörceller och stor omgivande inflammatorisk reaktion.
    Vad skiljer Hodgkins och non-Hodgkins lymfom?
A

Hodgkins har Reed-Sternberg-cellen, en groteskt förändrad B-lymfocyt med dubbel kärna med tydlig nukleol. Immunhistokemisk profil CD45-, CD30+, CD15+/-.

60
Q

Hodgkins lymfom
* Obehandlad leder sjukdomen till döden, behandlad botas de flesta (70-90% beroende på riskgruppstillhörighet).
* Diagnosen ställs på samma sätt som vid högmaligna lymfom, stadieindelning görs med DT-PET men särskilda kriterier finns för prognos och därmed val av behandling.
Två huvudgrupper, vilka?

A

o Klassiskt Hodgkins lymfom (95%) (nodulär skleros, blandad celltyp, lymfocytrik typ och lymfocytfattig typ)
o Nodulärt lymfocytdominerat Hodgkins lymfom (5%)

61
Q

Muriz, 66 år

  • Bypass-opererad pga trekärlssjuka, viss restangina från ett icke åtgärdat kärl
  • Kommer på återbesök till kardiologen
  • LPK 8,0 – 13 – 30 – 67  remiss hematologen
  • Perifer lymfadenopati, ej besvärande
    Vad kan detta vara?
A

KLL

62
Q
  • 500 fall per år i Sverige, ökande incidens med ökande ålder
  • Lymfoproliferativ sjukdom
  • Vanligaste lågmaligna leukemiserande lymfomet (varierande prognos)
    Vad beskrivs?
A

KLL (kronisk lymfatisk leukemi)

63
Q

KLL (kronisk lymfatisk leukemi)

  • 500 fall per år i Sverige, ökande incidens med ökande ålder
  • Lymfoproliferativ sjukdom
  • Vanligaste lågmaligna leukemiserande lymfomet (varierande prognos)
  • Lymfocytos (leukemisering) i blodet (lymfocyter > 5 x 1E9/L)
    Hur kan diagnos ställas?
A

Flödescytometri på perifert blod, lymfocyterna märks med fluorescerande antikroppar mot olika cellyteantigen och monoklonalitet påvisas och särskild panel används, typisk för KLL (bl a CD5, CD23 & CD19)

64
Q

Vilka symtom kan ses vid KLL?

A
  • B-symtom – allmänsymtom pga stor tumörbörda (feber, nattsvett och viktnedgång)
  • Förstorade lymfknutor –> flera lokaler, mjuka oömma och fritt rörliga
  • Anemisymtom (även trombocytopeni) – märgsvikt eller autoimmun hemolys
  • Blödningssymtom – märgsvikt eller autoimmun destruktion (ITP)
  • Förstorad mjälte –> trycksymtom
  • Infektioner pga hypogammaglobulinemi
65
Q

Hur ska vi tänka kring behandling gällande KLL?

A

En tredjedel får aldrig någon symtomgivande sjukdom och behandling i tidiga stadier av sjukdomen påverkar inte överlevnaden

66
Q

KLL (föreläsare jobbar med detta!!)
Botande behandling?

A

Allogen stamcellstransplantation

67
Q

Vad är viktigt att göra inför behandlingsstart vid KLL?

A

o Stadieindelning med DT hals, thorax, buk
o Benmärgsundersökning för att utesluta transformation till högmalignt lymfom
o Interfas-FISH för deletion (11q), del(13q), +12 samt deletion (17p), TP53 mutation bör uteslutas
o IGHV-genmutationsstatus (har KLL-klonen genomgått somatisk hypermutation eller inte? (Bättre prognos om den genomgått detta)

68
Q

Kontroll och behandling KLL (föreläsare jobbar med detta!!)

  • KLL är en kronisk sjukdom finns inte någon bot annat än med allogen stamcellstransplantation.
    Hur kan KLL i övrigt behandlas?
A
  • Alkylerande cytostatika som stör DNA replikationen och inducerar apoptos
  • Purinanaloger (fludarabin)
  • Rituximab (anti-CD20 antikropp) – trots att CD20 uttrycket är svagt på KLL-celler!
  • Designade läkemedel (tablettform)
    o Brutontyrosinkinashämmare (hämmar BCR signalering och inducerar apoptos)
    o Bcl2 hämmare som inducerar apoptos
69
Q

Av vad avgörs behandlingsval vid KLL?

A

Patientens ålder o komorbiditet, om det är första eller andra linjens behandling och förekomst av del(17p) eller tp53mutation

70
Q

Myelom

  • 600 fall/år i Sverige, män något överrepresenterade. Från 40 åå och uppåt, aldrig barn! Medianålder vid insjuknande 72 år
    Vilken typ av sjukdom är detta?
A
  • Monoklonal plasmacellssjukdom
    o Lymfoproliferativ benmärgsmalignitet (MYELOM)
71
Q

Vad krävs för diagnos av myelom?

A
  • M-komponent av IgG- eller IgA-typ i serum ≥ 30 g/l eller monoklonala lätta kedjor i urin ≥ 0,5 g/dygn > och/eller klonala plasmaceller i benmärgen ≥ 10 % (ej obligat)
  • OCH en av ROTI (related organ or tissue impairment) ger ett behandlingskrävande myelom – CRAB
    o Hyperkalcemi (Calcium)
    o Njursvikt (Renal)
    o Anemi (Anemia)
    o Osteolytiska skelettförändringar (Bone)
72
Q

Vad kallas det när man bara har M-komponent?

A

MGUS (monoklonal gammopati of unknown sertainty)

73
Q

Varför ses CRAB vid myelom?

A
  • Osteolytiska förändringar I skelettet –> hyperkalcemi –> njursvikt
  • M-komponent –> toxisk skada i proximala tubuli –> njursvikt
  • Anemi pga benmärgssvikt
74
Q

Myelom (den vi är mest bengäna att stöta på)
* Symtom som inger misstanke om myelom och kräver akut utredning är (3)? Vad är viktigt att göra vid den ena?

A

o Spinal kompression (plötsligt ont i ryggen och tecken till ryggmärgsskada) – starta kortisonbehandling och strålning tidigt)
o Allvarlig hyperkalcemi
o Akut njursvikt

75
Q

o Skelettfrakturer utan känt trauma
o Lytiska skelettförändringar på röntgen
o Hög SR utan känd bakomliggande orsak
o Skelettsmärta
o Osteoporos hos män och yngre kvinnor
o Hyperkalcemi
o Njursvikt utan känd orsak
o Hypogammaglobulinemi
o Upprepade täta infektioner, fr.a. i luftvägarna
Vad bör ovan symtom föranleda?

A

Utredning av ev myelom

76
Q

Myelom

  • Proteinprofil i serum (t ex S-elfores)
  • Proteinprofil i urin (t ex U-elektrofores), dygnsmängd urin.
  • S-FLC
  • Benmärgsprov > 10% plasmaceller eller uttalad atypi, FISH för del(17p) och t(4;14)
  • DT helkroppsskelett för diagnostik av osteloyser
  • Idag ingen enhetlig diagnos – utan DIAGNOSKRITERIER för olika stadier:
    o Glidande övergång mellan MGUS –> Smoldering myeloma (SMM) –> Multipelt myelom (MM)
    Omfattas av?
A

SVF

77
Q

Behandling vid myelom?

A
  • Remission via cytostatikakurer och autolog (egna stamceller) stamcellstransplantation (hos äldre platåfas/symtomfrihet)
  • Cytostatika
    o Prednisolon, cyklofosfamid (senapsgas)
    o Pproteasomhämmare
    o Antiangiogenes-LM
  • CD38-antikropp (bara plasmaceller uttrycker denna)
  • Allogen (ev botande) stamcellstransplantation (hög risk)
78
Q

Hur går en autolog transplantation till? Indikation utöver testiscancer och MS?

A
    1. skörd av egna stamceller
    1. högdos cytostatika
    1. återgivning av egna stamceller
  • Alltså högdosbehandling med stamcellsstöd (snarare än transplantation)
  • Utan stamcellsåtergivning dör patienten, benmärgen har inte möjlighet att regenerera
  • Indikation: Myelom, lymfom
79
Q

Linnéa 60 år

  • Söker VC pga värk och svaghet framförallt i axlar, ljumskar och lår. Känt sig tröttare sista tiden, förstoppad och glömsk
  • Sänkt bakgrundsgamma innebär att den vanliga mängden gamma-globuliner är sänkt pga bortträngning
    Vad har hon drabbats av?
A

Myelom

80
Q

Arne 63 år

  • Inkommer till AKM med en mån anamnes av värk i kroppen, stort intag av NSAID. Kräkningar.
  • På akuten febrig, intorkad och ont i buken. Trött och RLS 2-3
  • Inlägges
  • Stigande kreatinin > 500 och dålig diures.
  • Uttalad hyperkalcemi och förstoppning
  • Vätsketerapi, forcerad diures och behandling av hyperkalcemi
  • Proteinprofil med sänkt bakgrundsgamma – bence jones?
  • Man samlar då urin ett dygn för påvisning av monoklonala kappakedjor i urin
    o JA! 2,7 g/dygn hos Arne
  • DT påvisar skelettförändringar
    Vad har Arne drabbats av?
A

Myelom

81
Q

Myeloproliferativa sjukdomar + KML

  • Många har med JAK/STAT-vägen att göra

Essentiel trombocytos (ET)

  • Expansion av megakaryocyter
  • Trombocytos med ffa ökad trombosrisk initialt, senare blödningsrisk vid TPK > 1000 – 1500 (dåligt producerade)
  • 50 % med JAK/STAT att göra

Polycytemia vera (PCV)

  • Högt Hb och EVF
  • Pos JAK 2 mutation
  • Kan transformera till akut leukemi med åren
  • Även neutrofili och trombocytos (kräver mer intensiv behandling), om bara högt Hb räcker tappning av blod
    Symtombild vid dessa?
A
  • DVT, stroke, stora blödningar
  • Klåda vid dusch, huvudvärk
  • Högt blodtryck
82
Q

Myeloproliferativa sjukdomar + KML

  • Många har med JAK/STAT-vägen att göra

Essentiel trombocytos (ET)

  • Expansion av megakaryocyter
  • Trombocytos med ffa ökad trombosrisk initialt, senare blödningsrisk vid TPK > 1000 – 1500 (dåligt producerade)
  • 50 % med JAK/STAT att göra

Polycytemia vera (PCV)

  • Högt Hb och EVF
  • Pos JAK 2 mutation
  • Kan transformera till akut leukemi med åren
  • Även neutrofili och trombocytos (kräver mer intensiv behandling), om bara högt Hb räcker tappning av blod
  • Myelofibros (MF)
  • Kan ge både pancytopeni och cytoser
  • Bindvävsinväxt i benmärgen (fibroblaster)
  • Blodbildningen flyttar till mjälte och lever
  • 50 % med JAK/STAT att göra
  • Mkt B-symtom

Symtombild vid dessa?

A
  • DVT, stroke, stora blödningar
  • Klåda vid dusch, huvudvärk
  • Högt blodtryck
83
Q
  • Philadelphia-kromosomen
  • Vänsterförskjuten diff med alla mognadsstadier i blodet
    o Förutom erytropoes (blir undanträngd)
  • Symtom av anemi och splenomegali
  • B-symtom
    Vad beskrivs?
A

Kronisk myeloisk leukemi (KML)

84
Q

Myeloproliferativa sjukdom

  • 400-500 patienter per år varav 75% utgörs av ET och PCV, vanligast med diagnos efter 65
  • ET vanligare hos kvinnor, PCV och MF hos män
    Vad krävs för diagnos?
A
  • Benmärgsbiopsi och kompletteras med molekylärgenetiska analyser för de sjukdomsdrivande mutationerna i JAK2, CALR och MPL.
85
Q

Myeloproliferativa sjukdom

  • De sjukdomsdrivande mutationerna i generna JAK2, CALR och MPL leder till en konstant aktivering i receptorerna för erytropoetin, trombopoetin och G-CSF. Patienter med ET och PMF utan någon av dessa mutationer benämns som trippelnegativa.
    Karaktäristiskt för MPN-diagnoserna är den ökade risken för?
A

Hjärt-kärlhändelser
* Behandlingen vid ET och PV är huvudsakligen inriktad på att reducera risken för hjärt-kärlhändelse.

86
Q

Maj-Britt 70 år

  • Söker för viktnedgång, nattsvettningar och klåda efter dusch, röda handflator
  • Hb 165, EVF 0,55, LPK 11,4, TPK 600
  • Vad har hon drabbats av? Enkelt se.
A

Polycytemia vera

87
Q

Åsa 40 år
* Söker för viktnedgång, nedsatt aptit och tidig mättnadskänsla, svullen och ont i magen och trötthet
o Splenomegali ger tidig mättnadskänsla
* Vid bukpalpation är mjälten kraftigt förstorad
* Hb 76, Vita 472, trombocyter 684
* Harmoniskt vänsterförskjuten diff och eosinofili, monocytos och basofili
o Alla celler! Utom Erytropoesen
* Vad har hon drabbats av?

A

KML

88
Q

KML

  • Incidens knappt 100/år, yngre och äldre patienter
  • Symtom
    o Fyllnadskänsla i buken pga splenomegali
    o B-symtom, cytokinpåslag pga proliferation
    o Skelettömhet – uttalad proliferation i benmärgen
    o Hyperviskositetssymtom kan förekomma vid uttalad leukocytos (slemhinneblödningar, synförändringar och neurologiska symtom)
  • Labb
    o Uttalad leukocytos, hela granulocytopoesen representerad = vänsterförskjuten diff
    o Uttalad proliferation med bibehållen differentiering!
    o Ca 50% av patienterna har trombocytos, ibland > 1500 x 109/L
    Diagnostik via benmärgsundersökning? Vad är mekanismen bakom sjukdomen?
A

o Cytogenetik för den så kallade Philadelphia kromosomen translokation (9 till 22) (90% av pat)
o RT-PCR för BCR/ABL
o Fusionsgenen kodar för ett tyrosinkinas (BCR/ABL1) som kommer vara ständigt påslaget –> förändring i flera signalvägar som reglerar celldöd och proliferation –> expansion av omogen hematopoes och utdifferentierad granulopoes
o Den normala hematopoesen vid sidan om hämmas pga platsbrist

89
Q

Behandling vid KML?

A
  • TKI = tyrosinkinashämmare (imatinib)
  • Tidigare vanligaste indikationen för allogen stamcellstransplantation
90
Q

Anneli, 80 år
* Pat kommer till mottagningen, välmående
* Hb 128, LPK 110, TPK 299
* Vad kan detta kan röra sig om? Upptäcks ofta en pausant hos välmående patient. Ja, vad är det? Hur ska det bekräftas?

A

o KLL (tydligt)
o En akut leukemi kan aldrig se ut så här med bevarat Hb och trombocyter, ej heller KML
o Ska bekräftas med flödescytometri

91
Q

Emma, 22 år

  • Söker VC pga halsont och feber
  • Har blåmärken och feber, är blek o trött
  • Hb 91, LPK 23, TPK 17
  • Hur ska vi tänka nu?
  • Diff med huvudsakligen lymfocyter (3,5) och resten blaster (i perifert blod) med Auerstavar, neutropeni i bakgrunden
    Hur kan vi bekräfta? Vad har hon drabbats av?
A

BM bekräftar misstanken AML (mer än 20 % blaster i benmärgen)

92
Q

Jenny, 23 år

  • Hjärtklaffoperation (mitralisinsuff)
  • Postop infektion med mediastinit och osteit
  • Hb 98, LPK 10,4, TPK 1022
  • Ferritin 220, Järn 4,8
    Har Jenny utvecklat ET?
A

Nej, man utvecklar inte detta för pga kirurgi. Hon har genomgått en stor operation och drabbats av en infektion (med mkt inflammation) så leukocytosen är en neutrofili, och även reaktiv trombocytos. Anemin är sekundär (med visst inslag av järnbrist)

93
Q

Jamila, 37 år

  • Yrslig - nytillkommet
  • Född och uppvuxen i Irak
  • Hb 99, MCV 63 (82-98)
  • Ferritin lågt, liksom järn och transferrinmättnadsgrad
  • Ingen effekt av po järn
    Vad är problemet?
A

o Alfa thalassemia minor
o Och järnbrist
Behandling
o Får iv järn och Hb stiger till 110
o Ferritin normaliseras och pat blir av med sin yrsel
o MCV kommer dock inte förändras (är lågt)

94
Q

Roland 75 år
* Söker VC pga dyspné
* Hb 79, LPK 3,0, TPK 120
* Högt MCV (123)
* Vad är problemet? Kan vara myeloplastisk, alkohol, B12/folat, hypothyreos, även hemolys (eftersom retikulocyter är större än ery)
* Fler tester
o Högt LD (cellerna går sönder i benmärg pga bräckliga)
o Ingen retikulocytos (säger att det inte är hemolys)
o Omätbart haptoglobin
o Lågt kobalamin – B12 brist
Vad göra?

A

Gastroskopi (som visar atrofisk gastrit – kan då inte ta upp B12 optimalt)

95
Q

Leif, 54 år

  • Allogentransplanterad pga KLL – erhållit helkroppsbestrålning
  • Varit infekterad, låter täppt i näsan, trött
  • Hb sjunker från 120 – 100, makrocytär
  • Kreatinin stiger från habituellt 60 till 133
  • ASAT stiger liksom CK och myoglobin
  • TSH 420 (0,4-4,0)
    Vad har han drabbats av?
A

o Uttalad hypothyreos med myxödem (pga strålning)
o Ingen motor i cellerna (ingen energitillförsel)

96
Q

Kroniska blodsjukdomar

  • Drabbar vilka celler?
  • Låg- eller högmaligna?
  • Botbara?
  • Vilka sjukdomar ingår här?
A
  • Drabbar slutdifferentierade celler
  • Oftast lågmaligna
  • Icke botbara
  • Myeloproliferativa sjukdomar
    o polycytemia vera (PV)
    o essentiell trombocytos (ET)
    o Myelofibros (MF)
    o kronisk myeloisk leukemi (KML)
97
Q
  • Lymfoproliferativa sjukdomar

o Lågmaligna lymfom
o Högmaligna lymfom
o kronisk lymfatisk leukemi (KLL)
Nämn två sjukdomar till som ingår

A

o Morbus hodgkins
o Myelom (MM)

98
Q

Akuta sjukdomar

  • Drabbar stamcellsnära celler med delningsegenskaper
  • Högmaligna, livshotande
  • Potentiellt botbara
    Nämn tre typer vi ska ha koll på
A

o Akut lymfatisk leukemi (ALL)
o Akut myeloisk leukemi (AML) (bakom den lilla ökningen av vita döljer sig blaster!)
o Högmaligna lymfom

99
Q

Vad söker patienten för vid myelom? Vad kan ses vid blodprovtagning?

A
100
Q

Vad söker patienten för vid KLL?

A
101
Q

Vad söker patienten för vid KML? Vad kan ses på blodprover?

A
102
Q

Vad söker patienten för vid AML? Vad kan ses vid blodprovstagning?

A
103
Q

Har vi en stor eller liten höjning av vita kan vi göra en diff och få svar! Vad tyder respektive provbatteri på?

A
104
Q

o Du får en proteinprofil, där IgG ska vara polyklonalt. Normalt IgG 6-14 typ. Får du ett lågt IgG = lågt bakgrundsgamma, kan bero på låg produktion av immunoglobiner (immunbrist) eller något som konkurrerar som vid myelom (Bence-Jones eller fria lätta kedjor som tyder på monoklonal produktion från plasmacellsklon)
Vad kallas ovan för?

A

Lågt bakgrundsgamma

105
Q

Para in rätt sjukdom på rätt plats
ALL, KLL, lymfom, AML, KML, myelom, ET/PCV/MF

A