Carotiskirurgi samt varicer Flashcards

1
Q

Hjärninfarkt

  • Orsakas av
    o Lacunär infarkt
    o Okänd orsak
    Vilka källor till emboli är dock vanligast?
A

o Kardiell emboli vanligast (från FF)
o Carotisstenos, ca 10-20 %

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka olika typer av hjärninfarkter kan en carotisstenos ge upphov till?

A
  • Stroke major/minor
    o Vaskulär orsak till fokal störning av hjärnfunktion, varar minst 24 h, infarkt, hematom, subaraknoidalblödning
  • TIA
    o Transient ischemisk attack, symtom övergående inom ett dygn, vanligen inom några minuter. Lossnar oftast partiklar från carotisbifurkation
  • Amarosis fugax – från första grenen av carotis interna –> a. ofhalmica (symtom samma sida)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Carotissymtom vid hjärninfarkt? Vilken sida är drabbad?

A
  • Ipsilateralt
    o Amaurosis fugax
  • Kontralateralt
    o Motoriska-sensoriska bortfall
  • Dominant hemisfär (vänster oftast)
    o Afasi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q
  • Varningssignal för stroke
  • 5 % får stroke inom 48 h och 11 % inom 14 dagar
  • Fördröjning av operation i två veckor halverar vinsten (av carotisstenos)
  • ”Tid är hjärna”
    Vad beskrivs?
A

TIA/minor stroke

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur utreder vi carotisstenos med radiologi? Vad är viktigt att utesluta som källa till emboli?

A
  • Duplex
    o Stenosgradering genom hastighetsmätning
    o Plackmorfologi, utbredning
    o Användarberoende
  • CT/MR angio halskärl
    o Om oklarhet vid duplex
    o Ocklusion
  • Uteslut kardiell embolikälla (FF)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Symtomatisk karotisstenos

  • Kirurgi förebygger stroke, visat i flera stora RCTs
    o 70 % stenos, NNT 6 för att förebygga en stroke eller död på 5 år
    o 50-69 %, NNT 13
    o < 50 %, sämre utfall med kirurgi (farligare att operera)
    Så vad avgör sammantaget om vi åtgärda karotisstenosen genom kirurgi eller inte?
A

Symtom (TIA, minor stroke eller amarosis fugax) plus graden av karotisstenos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Asymtomatisk karotisstenos

  • Oenighet om operation eller enbart bästa medicinska behandling trots flera stora RCT
    o Operation vanligt USA och södra Europa
    o Sverige mer restriktiv hållning (90 % av op är symtomatiska patienter)
    Hur upptäcks denna oftast då (3)?
A

o Symtomgivande stenos kontralaterala sidan
o Blåsljud
o Screening

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

CAS – carotid artery stenting

  • Rekommenderas:
    o Restenos efter tidigare karotiskirurgi
    o Karotisstenos i strålbehandlat område
    Annars rekommenderas?
A

Öppen kirurgi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q
  • Snitt bakom örat, bakom sternokleiodmastoideus och fram till carotisbifurkationen. Friar upp carotis communis och dess två grenar. Stänga av communis externa och se så det finns god cirkulation cirkulis Wilisi. Kärlet öppnas och man kan ex göra en trombektmi, adventitia och media lämnas som får fin yta och läker med endotelceller.
    Vad beskrivs?
A

Öppen kirurgi vid carotisstenos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Postoperativa komplikationer efter carotisstenoskirurgi?

  • Övervakningsavdelning första dygnet
A
  • Blodtrycksgränser
    o Vi har varit i carotisbulben som har baroreceptorer och dessutom inget plack kvar. Risk för tryck/flödesökning och risk för hjärnblödning.
  • Nytillkomna neurologiska symtom
    o Okclusion? Akut reop?
  • Expanderande hematom på halsen, kan ge ödem kring larynx.
    o Akut reop innan andningsstopp
  • Hyperperfusionssyndrom
    o Högt BT, hjärnblödning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Definition av venös insufficiens?

A

Venös dysfunktion i benen vilket hämmar venöst återflöde och orsakar venös hypertension

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Varicer beror på? Även vanligaste orsaken till?

A

Klaffinsufficiens och är också den vanligaste orsaken till venös insufficiens

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Venös insufficiens, etiologi (3)?

A
  • Klaffinsufficiens
    o Primär (född utan (ovanligt)) eller sekundär (post DVT eftersom klaffar har förstörts)
  • Defekt muskelpump (klaffarna sluter inte tätt eftersom muskulatur funkar dåligt)
  • Venös obstruktion (vanligast med v. iliacatrombos och blodet nedan kan inte ta vägen någonstans)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Om ökat ventryck och patienten gör tåhäv hur ter sig normal, klaffinsufficiens respektive venös obstruktion gällande tryck över tid?

A
  • Normalt stående (A)
    o Trycket kommer sjunka eftersom mer blod lämnar benet
  • Klaffinsufficiens (B)
    o Du lyckas till viss del men blod rinner också tillbaka, ger varicer
  • Venös obstruktion (C)
    o Inget lämnar ändå eftersom det är stopp, trycket blir detsamma
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Venös insufficiens, kliniska manifestationer

  • Oklar korrelation
    o Svullnadskänsla, kramp, sveda, restless legs
A
  • Säker korrelation
    o Tyngdkänsla, värk, eksem (staseksem till vänster), ofta klåda
  • Ödem
    o Pittingödem oftast över fot och ankel
  • Hudförändringar
    o Hyperpigmentering – läckage av röda blodkroppar, nedbrytning av hemoglobin (hemosiderin) – ger bruna fläckar
    o Lipodermatosskleros – hudförtjockning pga kronisk inflammation i dermis och subkutis – brun läderartad
  • Sår (venösa)
    o Nästan alltid i anslutning till laterala/mediala maleolen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur kan vi skilja på arteriella och venösa sår? Vad måste åtgärdas först?

A
  • Venösa
    o Nästan alltid i anslutning till laterala/mediala maleolen
  • Arteriella
    o sitter längre ned (långt från hjärtat) – tår, hälar etc
  • Känn alltid på pulsar och ta ett ABI så du inte missar arteriellt sår. Om de har kombinerat sår måste arteriellt sår ordnas först
17
Q

Var finns varicer oftast?

A

V. saphena magna och v. saphena parva och dess grenar

18
Q

Orsaker till varicer?

A

o Vidgning av kärl, då sluter inte klaffar tätt och vidgning fortsätter, höna och ägg oklart (graviditet kan ex ge vidgning)
o Trombos
o Även ärftlighet spelar roll

19
Q

Riskfaktorer venös insufficiens (dåligt flöde)?

A
  • Ålder
  • Ärftlighet
  • Övervikt
  • Stående jobb
  • Inaktivitet (trombos och sedan sekundärt)
  • Trauma (trombos och sedan sekundärt)
20
Q

Riskfaktorer venöst sår?

A
  • Inaktivitet
  • DVT
  • Ärftlighet
21
Q

Venös insufficiens, prevalens

  • Ödem 20 %
  • Hudförändringar 7 %
  • Bensår 1 %
    Så vad beror bensåren på?
A

Anledning är oftast djup insufficiens – v. femoralis eller v. poplitea sekundärt till DVT

22
Q

Vilka nivåer bekostas av regionen?

A

C6 - aktivt pågående venöst sår

23
Q

Utredning varicer

  • Anamnes
  • Status
    o AT
    o Inspektion, palpation (patienten i stående)
    o Penndoppler (används knappt, reflux kan höras)
    Så vad används oftast och i vilket syfte?
A
  • Duplex (flödesmönster, reflux etc)
    o Kartlägger djup-ytlig insuff
    o Anatomiskt stöd
24
Q

Åtgärd venöst bensår?

A
  • Sänk ventrycket, kompression!
    o Alla venösa bensår som har bra arteriell cirkulation läker med kompression
    o Klass II strumpor, halvjobbiga att få på, indikation: ödem, kronisk venös insufficiens
25
Q

Åtgärd varicer

  • Vi gör duplex om CEAS från 4 –> 6
  • Ytlig insufficiens –> operation
  • Djup insufficiens –> kompression (finns ingen bra övrig beh)
    Vilka typer av operationer kan göras?
A
  • Öppen kirurgi, HUB-stripp (öppen op), lokala extirpationer
    o Om det är grova vener (1,5 cm >)
  • Minimalinvasiv kirurgi, oblitererande behandling: ultraljudslett, går in med tunn nål och prickar med någon av nedan, kärlet trombotiseras och stängs
    o Endovnenous laser-ablation (EVLA),
    o Radiofreaqencing ablation (RFA)
  • Kemisk
    o Ultrasound guided foam sclerotherapy (UGFS) och vi sprutar in med tunn nål, ger fibrotisering
26
Q

Hur löper v. saphena magna och parva?

A
  • Vena saphena magna, går ner, framför mediala maleolen
  • Vena saphena parva mynnar i v. poplitea
27
Q

Varicerkirurgi HUB-stripp, exempel på v. saphena magna

  • Preop kartläggning duplex eller penndippler, rita!
  • Vi går in i ljumske och friar upp saphena magna och delar av smågrenar och ligerar fram till knäled. Noggrann friläggning
    Kompikationer?
A

o Skada på n. tibialis, saphenus, suralis
o Skador v. femoralis, a. femoralis
o Blödning
o Tromboflebit
o DVT, lungemboli

28
Q

Post trombotiskt syndrom

  • Utvecklas hos stor del av patienterna med DVT, ofta efter många år. Slutstadiet av kroniskt venös insufficiens.
    Vad innebär detta? Hur behandlas det?
A

o Svullnad, smärta, hudförändringar och sår, ibland venös claudicatio
o Behandlas med kompression, eventuellt (möjligen) ytlig sanering

29
Q

Tromboflebit (komplikation till varicer) – lokal trombos
Hur behandla?

A
  • Behandlas i regel med antiinflammatoriska LM (antiflogistika)
  • Om migrerande mot ljumske ökar risken för DVT, ska då göra
    o Duplex, uteslut DVT i v. femoralis.
    o Om ingen DVT, behandla med LMWH
30
Q
  • Indikationer
    o Recidiverande lungemboli trots AK
    o Oftast vid Proximal DVT och kontraindikation för AK (vanligtvis DVT i komb med blödning (ex cerebralt)) eller pat. som har DVT och ska opereras
    o Free floating tromb i v. iliaca eller v. cava inferior
  • Nedanför njurvener I v. cava
  • Undermålig evidens
    Vad beskrivs?
A

Cava filter