Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

BMA041 > Labbhandledning > Flashcards

Labbhandledning Flashcards

1
Q

Vad har de patogena bakterierna för näringskrav

A

Bakteriers näringskrav varierar mycket, men de flesta patogena bakterier kräver vatten, salter, proteiner, kolhydrater och vitaminer för att föröka sig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad menas med renodling?

  • hur genfomför du en renodling
A

För att kunna undersöka en bakteries egenskaper måste man få den i renkultur, fri från andra bakterier.

  • Vanligtvis sker detta genom att en bakteriesuspension späds så långt att kloner av de enskilda bakterierna uppstår som avgränsade kolonier.
  • selektivsubstrat. Selektivsubstraten är sammansatta av ett grundsubstrat och ett ämne som hämmar växten av de ej önskvärda bakterierna.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Ge exempel på fast och flytande substrat

Förklara flytande substrat:

  • grundbuljong

Fast substrat:

  • Agar
  • blodagar
  • blåagar
  • staph agar/MSA
  • resistensplattor
  • chokladagar
  • chromagar
A

Flytande substrat

  • Grundbuljong Detta substrat används som grundsubstrat för flytande substrat. Växer de flesta bakterier.
  • *Fasta substrat**
  • *Agarsubstrat** mycket bakterier växer

Blodagar är ett ickeselektivt substrat där de flesta bakteriearter växer. På blodagar kan bakteriers hemolyserande förmåga studeras.

Blåagar är ett selektivsubstrat för gram-negativa bakterier, hämmar gram-positiva bakterier. Laktosjäsande bakterier ger färgomslag till gult i agarn.

Staphylococcusagar är ett selektivsubstrat för stafylokocker, hämmar övriga

Resistensagarplattor (Muller-Hinton) används när man med diskdiffusionsmetoden vill kontrollera bakteriers antibiotikaresistens.

Chocklad-GL-agarplattor odling av flertalet kräsna bakterier.

Chrom-agar Ger olika bakteriearter olika färger. Finns både allmänna och selekterande Chrom-agarplattor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Berätta om gram-färgning

  • Hur kan du skilja gram- och gram+
  • hur görs de möjligt
  • vad ska man tänka på för att inte få falskt resultat
  • vad är gram-variabla bakterier
  • SVårfärgade bakterier?
A

Reaktionen möjliggör en indelning av gram+ och gram-

kristallviolett komplexbinds inuti celler då Lugol ́s-lösning tillsätts.

När sedan cellerna sköljs med alkohol (eller aceton) spolas i gram- detta komplex bort, medan det förblir kvar i gram+ eftersom kristallviolett-komplexet då är kvar i cellen.

För att ej förlora det diagnostiska värdet av Gram-reaktionen bör den alltid utföras på unga celler (vanligen odlade över natten) eftersom äldre celler nästan genomgående är Gramnegativa oavsett om bakteriearten ifråga är det eller inte.

Till sist skall påpekas att denna färgreaktion inte är typen “antingen eller”. En organism kan således vara mer eller mindre Grampositiv eller Gramnegativ. Vissa bakterier kan stå på gränsen mellan positiv eller negativ reaktion (Gram-variabla).

Vissa bakterier är mycket svåra att färga.

Då de väl tagit färg, vilket sker t.ex. genom upphettning under färgningen, håller de färgen så starkt att inte ens starka syror avfärgar dem, sk syrafasta bakterier. Detta beror sannolikt på hög halt av lipider och vaxer i cellväggen. Mykobakterierna är denna grupps främsta representanter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Berätta om bakterieidentifikation

A

För att kunna identifiera olika sorters bakterier så utnyttjar man olika egenskaper hos olika bakterier.

Först börjar man oftast med att göra grovindelningen med hjälp av växt i syre eller inte och gram-färgning för att identifiera om det är en kock eller en stav, gram-positiv eller gram-negativ bakterie, aerob eller anaerob bakterie.

Därefter studerar man olika egenskaper hos bakterien, dessa kan vara deras förmåga att bryta ner olika kolhydrater och proteiner, det kan vara att identifiera förekomst av olika enzymer eller ytstrukturer eller om de är rörliga eller orörliga.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Berätta om katalas testet.

Vad gör katalaset

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

berätta om Slidex/Staf aurex

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Berätta om koagulas test

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Berätta om indolspot test

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Berätta om oxidas test

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Berätta om esculin test

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Berätta om arabinos test

A

efter positivt esculin test

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Berätta om laktos test

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Berätta om Motilitetsrör

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur genomför du en gram färgning?

A

Preparatläggning och fixering:

  1. Märk upp ett objektglas på tillfredsställande sätt (blyerts på mattrand)
  2. Placera med hjälp av plastinös/bomullspinne eller pipett en droppe PBS (alt dest.vatten) på glaset

Överför med steril plastinös sparsamt med bakterier och rör ut dessa i

droppen så att ett preparat av en 50-örings storlek bildas

Låt lufttorka

Mikroskopera med immersionsolja och 100x – objektiv. Gör rent mikroskopet efter användning.

Resultat:

  • Grampositiva bakterier blir blå (blålila)
  • gramnegativa blir röda (rosaröda)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad menas med gramlabila bakterier?

A

Vissa grampositiva bakterier tappar lätt sin färgbarhet. I preparat från renkultur ser man då både blå och röda bakterier. Dessa bakterier benämns gramlabila.

(Gamla grampositiva bakteriekulturer tappar oftast också sin färgbarhet.)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Skydd vid gramfärgning?

A

Handskar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Förvaring och avfallshantering vid gram-färgning?

A

Samtliga lösningar är hållbara ca 1 år. Förvaras märkta med adekvata varningssymboler, företrädesvis i mörka glasflaskor.

Kristallviolett samt övriga färglösningar får ej spolas ut i avloppet.

Färgning sker i färgtråg och färgslasken hälls på flaskor för vidare transport till kemikalierummet och borttransport.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Möjliga identifierings tester om du har:

  • Gram positiva stavar
  • Gram-positiva kocker
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Du får in ett prov där från en patient som har urinvägsinfektion, du arbetar på sektionen som odlar ut proverna. Man vill ha en direktresistensbestämning och veta vilken typ av bakterie som de rör sig om.

Hur gör du?

A

Urinprovet odlas ut semikvantitativt (10ul) på:

  • Chrom-agarplattor (Uri-select) som ger olika färger beroende på patogen
  • Hästblodplattor (innehållande antibiotikan colistin och nalidixinsyra som selekterar fram gram-positiva bakterier genom att hämma gram-negativa bakterier)
  • Müller-Hinton-agar för direktresistensbestämning.

Plattor inkuberas sedan i 37 grader celcius över natt

Identifiering görs av bakterierna utifrån koloniutseende på de olika medierna, dvs färg, storlek, form, konsistens.

CHROM-agarplattan (Uri-select) ger:

  • primärpatogenerna en rosa färg
  • övriga enterobakterier och enterokockerna blir ofta grönblå
  • stafylokocker och vissa gram-negativa bakterier blir mer beige, gula eller vita.

Vid behov:

  • gramfärgning och enzymatiska och biokemiska tester.
    • Indolspot -> snabbscreening av e.coli
    • Katalastest -> skilja på stafylocker och enterokock
    • Koagulastest -> skilja på s.aureus och stafylocker
    • Novobiocin test -> skilja s.saprofyticus från övriga staphylocker
    • Eskulin test -> skilja enterokocker och streptokock
    • Arabinos-test -> Skilja på e.faecalis och e.faecium
    • Oxidas test-> skilja pseudonomas auregionosa, moraxella och nesirrabakterer kan bildas indolphenoloxidas
  • API 20 E för gram-negativa stavar som ej går att identifiera som E. coli
  • MALDI-TOF
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vanligt förekommande bakterier i urinodlingar:

A

Primärpatogener:

  • Escherichia coli
  • Staphylococcus saprofyticus

Sekundärpatogener:

  • Klebsiella-arter
  • Enterobacter-arter
  • Proteus-arter
  • Morganella morganii
  • Serratia- arter
  • enterokocker
  • Staphylococcus aureus
  • jäst-svampar
  • Pseudomonas aeruginosa

Tveksamma patogener:

  • Streptokocker grupp B (relevanta för gravida)
  • Acinetobacter-arter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vilken streptokockgrupp är relevant för gravida?

A

Grupp b

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Du jobbar extra på luftvägsavdelningen på klinisk mikrobiologi. Du får in ett prov från en patient som har en luftvägsinfektion.

Man vill nu veta vilken bakterie de rör sig om. Hur gör du ?

  • vanligaste patogenerna
  • odling+miljö
  • identifikationstester
A

Streptokocker, pneumokocker, moraxella och Haemophilus influenzae är vanligt förekommande bakterier vid luftvägsinfektioner.

Vid odling används:

  • streptokockagar för isolering av β-hemolytiska streptokocker (Streptococcus pyogenes mfl)
  • blodagar för isolering av Moraxella catharalis och pneumokocker (Streptococcus pneumoniae)
  • Haemophilus influenzae-(HI)- agar för Haemophilus.

Plattor inkuberas sedan i 37 grader celcius i CO2-inkubator.

Plattorna studeras.

  • streptokockplattan studera hemolys och utför agglutination
  • blodplattan. Vid misstänkt pneumokock (α-hemolys) utför optochin-test.
  • Vid misstänkt Moraxella, gör oxidastest samt skyffeltest
  • För HI-plattan utför XV-faktortest för bestämning av HI-grupp. Prova även att göra amningstest.

*Gramfärgning görs vid behov

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

XV-faktor test

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Optochin-test

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Amningstest/XV-faktor

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Skyffeltest:

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Varför görs resistensbestämningar?

A

Resistensbestämning görs för att adekvat behandling ska kunna sättas in och att eventuella resistensmekanismer som bakterien kan ha förvärvat ska upptäckas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Beskriv resistensbestämning enligt diskdiffusionsmetoden och MIC-bestämning

A

Standardmässigt utförs resistensbestämning enligt den så kallade diskdiffusionsmetoden.

Inkubering av denna platta i 16-20 timmar vid 37 grader -> Antibiotikumet i lappen diffunderar ut i agarn och bildar en koncentrationsgradient Runt lappen bildas en så kallad hämningszon utan bakterieväxt, där storleken är beroende av bakterieartens känslighet och antibiotikakoncentrationen.

Hämningszonens storlek anges som zondiametern. Resultatet svaras ut enligt SIR-systemet:

  • S= sensitiv
  • I= indeterminant
  • R= resistent.

Vid en resistent eller indeterminant bakterie kan minsta inhiberande koncentration, MIC, bestämmas med hjälp av tex E-test eller buljongspädningsmetoder.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

API E20?

  • princip
  • syfte
A

Identifikationssystem för Enterobacteriaceae och andra Gram-negativa stavar vilket använder sig av 23 mini biokemiska test och en databas.

Princip:

Ett API strip består av 20 brunnar som innehåller dehydrerade substanser.

Dessa test inokuleras med en bakteriesuspension som återupplöser substansen i tuben.

Under inkubationen sker metabola processer som ger spontana färgomslag eller färgomslag via tillsatta reagens.

31
Q

Berätta allmänt om svamp:

  • Typ av organsim?
  • Klorofyll?
  • Cellvägg?
  • Förekommande i normalflora?
  • Indelning av svampar?
A
  • Svampar är eukaryoter och liknar djurceller.
  • Svampar är heterotrofer
  • De saknar klorofyll
  • Har en liknande cellvägg som växter.
  • Svampar förekommer runt omkring oss i miljön och vi andas in svampsporer varje dag.
  • Candida-arter kan förekomma i vår normalflora.
  • Svampar delas grovt in i jästsvampar, mögelsvampar och dermatofyter.
32
Q

Berätta om jästsvampar:

  • Form
  • cellväggens beståndsdelar?
  • HUr växer de på agar ?
  • Förökning?
  • Bildar dem något?
  • Vilka förhållanden kan de leva under?
  • exempel på två sorter
A
  • Encelliga, runda till ovala.
  • Cellväggen består av glukan, mannan och kitin.
  • De växer ofta i krämig form på en agarplatta. Kan se ut som små sammetskuddar med små utskott.
  • Förökar sig genom knoppning.
  • De kan bilda pseudohyfer (=en kedja av intakta celler)
  • kan leva under anaeroba förhållanden (tex vid jäsning).

Exempel på jästsvampar:

  • Candida
  • Cryptococcus
33
Q

berätta om trådsvampar: Mögel.

  • Struktur
  • cellväggens beståndsdelar
  • Morfologin?
  • Exempel på mögel
A
  • Trådlikande i sin struktur, har hyfer
  • De har cellvägg som består av kitin, glukan, mannan.
  • De är flercelliga, trådformade
  • rik morfologi i jfr med jästsvampar.
  • Möglets struktur består av hyfer= långa filament av sammankopplade celler, hyferna bildar mycel.

Ex på mögel.

  • Asparagillus
  • Penicillum
  • Zygomyceter ex Rhiozopus
34
Q

berätta om Dermatofyter

  • växer långsamt/snabbt?
  • Bildar -> bryter ned?
  • Förekommer vart?
  • Exempel på 2 dermatofyter
A
  • långsamväxande svampar
  • bildar enzymer som bryter ner kreatin
  • förekommer främst på tex naglar, hud och hår,

exempel:

  • Trichophyton
  • Microsporum
35
Q

Vad menas med Dimorfa?

A

Svampar som i rumstemperatur liknar mögel vid rumstemperatur och vid 37°C får en jästsvampstruktur.

36
Q

Hur kan du färga svampprep?

A

Svamp kan färgas med flera olika färgningsmetoder.

Gram-färgning till jästsvampar

de får då en mer brunaktig färg än de blålila och röda bakteirerna.

metyleneblått för att färga jästsvampar

färgar i första hand döda celler blå.

Cotton-blue används som färgningsmetod vid alla mikroskopiska demonstrationspreparat

ger en blå färg på svamparna.

37
Q

Cestoder (bandmaskar).

Hur diagnostiseras dessa?

A

Påvisande av ägg eller segment i faeces

38
Q

Exempel på bandmaskar (cestoder)

A
39
Q

Nematoder (rundmaskar)

Hur diagnostiseras dessa?

A

Tapeprov. Tape appliceras bredvid anus på morgonen och fästes därefter direkt på objektsglas som inlämnas till laboratoriet.

40
Q

Exempel på nematoder (rundmaskar)

A
  • Enterovius vermicularis, oxyuris (springmask) ägg+adult
  • Ascaris lumbricoides (spolmask) ägg+adult
  • Trichuris trichiura (piskmask) ägg+adult
  • Anchylosoma duodenale (hakmask)
41
Q

Diagnostik av Enterovius vermicularis, oxyuris (springmask) (nematode)

A

Påvisande av ägg eller maskar i faeces

42
Q

Trematoder (sugmaskar)

ge ett exmepel

A

Schistosomiasis

43
Q

Trematoder (sugmaskar) Schistosomiasis

hur diagnostiseras denna

A

Diagnsotik: Påvisande av ägg i urin, faeces samt biopsy från blåsa eller rektalslemhinna.

Mikroskopiskt prov: ägg + sniglar (värden)

44
Q

Ge exmepel på 3 stycken tarm protozoer och hur de diagnostiseras

A
  • *Entamoeba histolytica**
  • *Diagnostik:** Rutinmässig mikroskopi av faecesprov i formalinrör.

Mikroskopiskt: cystor

Giardia Lamblia

Mikroskopi

Cryptosporidium

Diagnostik: Direktmikroskopi. Cystor

45
Q

Blodprotozoer

Berätta om malaria

  • Typ av parasit, arter
  • orsak
  • Diagnostik
  • Prep
A

orsakas av en parasit som lever i blod.

Släktet Plasmodium. Det finns främst 4 arter som är humanpatogena (P. vivax, P. ovalae, P. malariae, P. falciparum).

Diagnostik via blodutstryk och studie i mikroskop.

46
Q

Plaque-titrering av virus kan användas för att studera?

När görs detta?

A

Används för att : virus cytopatogena effekt samt beräkna viruskoncentrationen.

När:Det finns flera situationen när man behöver koncentrationsbestämma andelen virus som är infektionsdugliga men används framför allt vid resistensbestämningar mot läkemedel.

47
Q

Berätta vad som är viktigt att tänka på när du laborerar med virus, parasiter och bakterier:

  • Handhygien
  • Labbrock
  • långt hår
  • Handskar
A

Allmänt:

Handhygien

  • Händerna bör undvika att komma i kontakt med infekterat material.
  • Bär inte ringar, klockor eller armband under laborationerna.
  • Torra, nariga eller såriga händer kan lätt infekteras
  • Efter allt arbete tvättas händerna och desinficeras med handsprit.

Labbrock

  • Hel, framknäppt alt bakknäppt laboratorierock ska alltid bäras.
  • Laboratorierocken får ej användas utanför laboratoriet,

Hår

  • Långt hår ska bäras uppsatt och huvudduk ska stoppas in under rocken så att den inte hänger ner över arbetsområdet.

Handskar

  • Använd inte plasthandskar när du arbetar med bakterier.
  • använd handskar vid gramfärgning för att skydda dig mot färgstänk eller om du har sår på fingrar/händer.
  • Använd handskar vid arbete med virus då alla virus inte kan inaktiveras med alkohol.
48
Q

Realtids-PCR (qPCR) används inom den virologiska diagnostiken för att påvisa?

A

förekomsten av virus

49
Q

Berätta om PCR och realtids-pcr

  • Vad gör man vid PCR?
  • Vad krävs för att målsekvens ska kunna amplifieras vid PCR?
  • Primers storlek? Vad är de komplementära till?
  • Vad använder man vid realtids pcr?
A

Med PCR spårar man ett smittämnes arvsmassa (DNA/RNA) genom att amplifiera (kopiera) en målsekvens.

För att denna målsekvens ska kunna amplifieras krävs det att man känner till hur början och slutet av sekvensen ser ut : så att man kan designa primers.

Primers är små (15-30 baser) nukleotidsekvenser som är komplementära till 3`-ändarna på den eftersökta sekvensen.

I en realtids-PCR reaktion använder man fluorescerande molekyler som antingen kan vara i fri form (syber green) eller bundna till en probe för att detektera mål sekvensen.

50
Q

Flödescytometri används för att?

A

Flödescytometri används för att:

analysera partiklar (t.ex. celler) i en suspension, med hjälp av laserljus.

51
Q

Vad sker i flödescytometern?

mått på partiklarnas/cellernas interna komplexitet och storlek beror på vadå?

A

I flödescytometern belyses varje partikel med laserljus. Ljusdetektorer kopplade till en dator analyserar sedan det ljus som skickas från varje partikel.

Med hjälp av laserljuset ges ett mått på partiklarnas/cellernas interna komplexitet (beror bl.a. på hur mycket vesiklar och granulae som finns inne i en cell) och storlek.

52
Q

Storleksmåttet vid flödescytometri benäms Forward scatter och den interna komplexiteten benäms side scatter. Berätta om varför de heter som de gör

A

Storleksmåttet benämns ”Forward scatter”, eftersom mängden laserljus som bryts snett framåt är korrelerat till cellens storlek.

Den interna komplexiteten benämns ”Side scatter”, eftersom granulae och vesiklar gör att ljuset reflekteras åt sidan när cellen träffas av laserstrålen.

53
Q

Det man framför allt använder sig av i en flödescytometer är?

A

Det man framför allt använder sig av i en flödescytometer är: fenomenet fluorescens

54
Q

vad innebär fluorescens?

A

Det innebär att ett ämne som belyses av ljus med en viss våglängd absorberar detta ljus, för att sedan sända ut ljus av en längre våglängd samt överskottsvärme.

Det är egentligen ämnets valenselektroner som absorberar ljuset, och man säger att ämnet ”exciteras” när det absorberar ljuset, eftersom elektronerna kommer till ett högre energiläge. Varje ämne har en speciell excitations- respektive emissionsvåglängd.

55
Q

Vad är autofluorescens? Vilka blodceller har mest resp mycket låg autofluorescens

A
  • *Celler kan ha en viss naturlig fluorescens – det kallas
    autofluorescens. **

Autofluorescensen är beroende av
vilka ämnen som finns naturligt i cellen.

Bland blodceller har monocyter och neutrofiler högst autofluorescens, medan lymfocyter har mycket låg autofluorescens.

56
Q

Hur kan du färga in celler inför flödecytometrin?

Vilka är de vanligaste fluorokromerna?

Behöver man ngt förstärkningssteg vid flödecytometri?

I vissa fall använder man omärkta primärantikroppar och fluorokrommärkta sekundärantikroppar, är detta att rekomendera? Varför/varför inte?

A

Vid infärgning av celler kan man använda sig antingen av:

  • fluorescenta ämnen
  • antikroppar (kovalent bundna till något fluorescerande ämne (fluorokrom)).

De vanligaste fluorokromerna vid flödescytometri är FITC (excitation: blått; emission: grönt), PE (excitation: blått; emission: orange) och APC (excitation: rött; emission: mörkare rött).

Eftersom flödescytometern har hög känslighet behöver man normalt sett inte något förstärkningssteg.

I vissa fall använder man omärkta primärantikroppar och fluorokrommärkta sekundärantikroppar men det kan lätt uppkomma problem med korsreaktioner mellan olika primär- och sekundärantikroppar.

57
Q

Vad ser du?

A
58
Q

Vad menas med kemiskt definerade medier? Är dessa att rekomendera?

A

Kemiskt definierade odlingsmedier finns för många mikroorganismer, men dessa medier är dyra. Dessutom växer de flesta bakterier långsammare på definierade medier.

59
Q

Skillnad på flytande och fasta substrat?

Vad är att rekomendera?

A

Flytande substrat kallas buljonger. Fasta substrat används mer än flytande.

Fördel med fasta substrat är att man kan urskilja om man har olika bakteriearter i sin odling.

Fasta substrat har gjorts gelatinartade genom tillsats av 1-2 % agar.

60
Q
  • Vad är en probe?
  • Vilken är den vanligaste? Exempel på andra?
A

En probe är en nukleotidsekvens märkt med en fluorofor som binder till målsekvensen mellan primrarna.

Den vanligaste typen av probe är en TaqMan- probe. Den är i sin 5’-ände märkt med en fluorofor, en så kallad reporter och i sin 3’-ände märkt med en quencher.

Exempel på andra typer av prober är Molecular beacon och FRET-probe.

61
Q

Stegen vid realtids pcr ?

A
  1. Amplifiering: binder proben in till mål-DNA
  2. Elongeringsfasen: hydrolyseras proben, bryts ned av Taq-polymerasets aktivitet varvid reporter och quencher skiljs åt
  3. Energin från den fria och reportern mäts av detektorn
  4. Mängden exiciterad fluorfor mäts i varje cykel, vilket innebär att amplifieringen följs i realtid. Detta åskådliggörs i en kurva.
62
Q

Avfallshantering på labb med smittfarligt matrial

  • Riskavfall
  • Stickande/skärande
  • Infekterade matrial
  • Icke konaminerat matrial
A
  • Använda agarplattor och övrigt infekterat engångsmaterial ska kastas i speciella RISKAVFALLS-lådor
  • Objektsglas och andra skärande stickande avfall ska kastas i låda avsedd för detta (liten gul).
  • Infekterade glaskärl, glasrör och glasflaskor som ska rengöras och steriliseras, läggs i där för avsedda STÅL-behållare med röd klädnypa.
  • Icke kontaminerad disk märks med grön klädnypa.
  • Allt infektiöst avfall autoklaveras innan det senare går till förbränning.
63
Q

Omedelbara åtgärder vid olycksfall i arbete

  • Sår- och hudavskrapningar
  • Infekterat material i munnen
  • Ögon
A

Sår- och hudavskrapningar

Tvätta noggrant med rinnande vatten och eventuellt med tvål. Rengör därefter med huddesinfektionsmedel.

Infekterat material i munnen

Spotta om möjligt ut det infekterade materialet. Svälj inte! Skölj munhåla och svalg med riklig mängd desinfektionsmedel (70 % sprit) eller vatten.

Ögon

Gnugga ej. Skölj med ögonkopp eller sköljflaskor. Använd endast vatten, ögonbad eller fysiologisk koksaltlösning.

64
Q

Hur arbetar du sterilt och varför är de viktigt?

A

I odlingsmedierna växer inte bara bakterier och virus från patientprov utan även bakterier och virus från dig och din omgivning. För att undvika föroreningar av proven är det därför viktigt att arbeta så sterilt som möjligt.

  • Fingra inte på pipettspetsar, korkar, plastinösöglor eller bomullspinnar.
  • Lägg inte pipettspetsar, plastinösöglor eller bomullspinnar på bordet.
  • Sätt på locket direkt efter att du använt ett provrör eller en agarplatta.
  • Undvik om möjligt att placera korkar och lock på bänken.
  • Sätt aldrig tillbaks upptagna saker i sterila förpackningar.
  • Öppna om möjligt inte hela pipettlådor om de är sterila, öppna en del i taget.
65
Q

Vad är ELISA?

  • Skillnad på kvalitativ och kvantitativ analys?
  • Vad är cut-off ? Hur beräknas de fram?
A

Teknik som bygger på att detektera en antikropp eller ett antigen i ett prov.

Kvalitativt

Ger positivt/negativt svar (ja/nej)

En cut-off nivå för att visa om provet är positivt eller negativt. Detta beräknas oftast statistiskt och en eller två standardavvikelser används för att avgöra gränsen för pos/neg.

Kvantitativ

Provets densitet relateras till standardkurva, vanligen en seriespädning av en känd koncentration av den undersökta substansen

66
Q

Princip/stegen för eliza?

A
  1. Antigen tillsätts brunn
  2. Antigen binder till laddad plast i brunnen
  3. Tvätt
  4. Icke-reaktivt protein tillsätts för att blockera fria platser som inte är coatade med antigen
  5. Primär antikropp tillsätts och binder till antigen under inkubering
  6. Tvätt
  7. Sekundär antikropp (märkt med enstm HRP el ALP) tillsätts, binder primär antikropp
  8. Inkubering
  9. Tvätt
  10. Substrat binder till enzym (HRP el ALP)

Färgomslag= sekundär antikropp har bundit primär = positiv detektion

  1. spektrofotometrisk avläsning
67
Q

Du ska späda serum i förhållandet 1/100 med en slutvolym på 1 ml med spädningsbuffert. Hur gör du?

A

10 ul av serum och 990 ul av buffertlösning

68
Q

Principen för elit spot?

A
  1. Platta coatas med antikroppar mot humant immunoglobin
  2. Lymfocytsuspension från blod (okänt antal antikroppsproducerande celler) tillsätts brunnarna
  3. Inkubering: antikroppsproducerande celler kommer bilda antikroppar
  4. Antikroppar binder till antikroppar i brunnen i en zon runt cellerna.
  5. Zon av antikroppar= SPOTS visualiseras genom tillsatts av enzymkonjugerade antikroppar mot IgG, IgA, IgM och adekvat substrat.
  6. SPOTS räknas i plattmikroskop
69
Q

Du vill justera din cellkoncentration från 10^6 till 10^7 hur gör du?

Hur gör du om du vill få tillbaka den till 10^7?

A
70
Q

Skillnad på ELISA och elitspot?

A

ELITSPOT

  1. antihuman, immunoglobulin
  2. Antikroppsbindande IgG, IgA, IgM
  3. Getantihuman IgG, IgA, IgM
  4. ALP konjugerat extravidin
  5. Substrat BCIP/NBT
  6. Räkna spots

ELIZA

  1. Virus antigen ex HSV
  2. IgG antikropp mot vius
  3. Antihuman IgG konjugerad med ALP
  4. Substrat PNPP låst i DEA-buffert
  5. Absorbans avläses
71
Q

Vad kan elitspot användas till?

A

kolla cellfunktion och cytokinproduktion

72
Q

vadn krävs för att kunna göra ett indolspot test?

A

Eftersom indolspot test kan påvisa tryptofan nedbrytning krävs de att bakterien har växt på agarplatta innehållande tryptofan

73
Q

du vill studera en bakteries motilitet hur kan du göra de?

A
  • hängande droppen teknik
  • motilitetsrör

BMA041 (18 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions