Färgningsmetodik

Question 1

beskriv preparatframställning för färgning

Answer 1

Question 2

Berätta om de färger som används vid färgning och varför de används

Answer 2

• basiska (katjoniska ) vilka har en positiv laddnning
• sura (anjonsika), vilka har en negativ laddning.

Bakterier har mycket negativt laddade sura beståndsdelar -> färgas bra med basiska färger.

Sura färger kan användas som negativ färgning

Question 3

Beskriv negativ vs positiv färgning

• Skillnad på enkel och diffrentialfärgning`

Answer 3

Positiv färgning

Färgen binder till bakterien och ger färg

Enkel vs differential färgning

• Enkel: Färgat bara med en färg
• Diffrentialfärgning: två olika färger, en primär färg och en motfärg

Negativ färgning

ärgern sätter sig runt om kring substansen och ger en siluett med mörk bakgrund.

Ex: Nigrosin

Question 4

bakteriefärgning

Varför färgas bakterierna av basiska färger?

Answer 4

Många komponenter i bakterierna har sin isoelektriska punkt på den sura sidan om neutralpunkten -> negativt laddade (sura) vid neutralt pH.

Detta gör att de har hög affinitet för basiska färger som har positv laddning vid neutralt pH.

avfärgning kan i sin tur ske med sura lösningar som alkohol

Question 5

Vad bygger gramfärgning på?

Answer 5

Metoden bygger på att kristallviolett som komplexbinds till jod när Lugols lösning tillsätts

Question 6

Vad kan påverka gramfärgningen?

Answer 6

Gram+ är känsliga för:

• trifenylmetanfärgämnen
• jod
• anjoniska ytaktiva substanser

Gram- känsliga för

• alkali
• tellurit

Graden av positivitet och negativitet kan variera hos olika bakteriearter.

Bakteriernas ålder spelar stor roll för gram-färgningens tillförlitlighet. Det bästa är unga färska bakterier

Question 7

Vad fär färger ingår i gramfärgning?

Answer 7

Question 8

Beskriv schematiskt stegen i gramfärgning, hur vet du att de är en gram- eller gram+?

Answer 8

Question 9

Beroende på hur de delar sig hänger ofta ihop i karaktäristiska delningsformer för olika arter.

Hur ser följande ut:

• Pneumokock
• Stafylokock
• Streptokock
• Stavar

Answer 9

Question 10

vad ser du

Answer 10

gram- stavar

Question 11

vad ser du

Answer 11

gram+ stavar

Question 12

Answer 12

gram- stavar

Question 13

vad ser du

Answer 13

gram+ kocker

Question 14

vad ser du

Answer 14

gram+ kocker

Question 15

berätta om syrafast färgning och ziehl neelsens metod

• Vilka bakterier handlar de om, vilken är den främsta representanten
• Vad för färg fås?

Answer 15

Vissa bakterier är mycket svåra att färga:

Syrafasta bakterier: Mykobakterierna är denna grupps främsta representanter. Lipider i cellväggen.

ziehl neelsens metod: upphettning, avfärgar med syra

Färgning

• Syrafasta bakterier blir rosa
• Icke-syrefasta bakterier färgas blå

Question 16

berätta om sporfärgning (schaeffer-fulton) endospore stain.

• Sporväggen
• Färg
• Färgning fungerar för att?

Answer 16

• Sporens vägg är så gott som ogenomtränglig för vatten.
• Svårare att färga vegetativa celler
  
  • Hårdare fixering
  • Längre tid
  • Högre tempratur än preparat av vegetativa celler

Basiska färgämnet malakitgrönt används.

Allt färgas men andra strukturer än sporer avfärgas lätt. Kan kontrastfärga med t.ex. saffarin, varvid sporer framstår som gröna mot övriga strukturer som då blir röda

Question 17

beskriv schematiskt stegen i sporfärgning

Answer 17

Question 18

vad ser du

Answer 18

sporfärgning

Question 19

berätta om specialfärgning-flagellfärgning

*RYU

*Leifson

Answer 19

Flagellfärgning

Flageller är för små för att synas i vanligt mikroskop vid vanlig färgning.

Färgningstekniken bygger på att färg lagras på flagellerna successivt till dess att de blir tillräckligt tjocka för att synas.

RYU=flagella stain (blött prep)

Leifson=torrt preparat

Görs på färska odlingar, på gamla odlingar kan flagellerna ha förstörts

Question 20

Berätta om acridine orange färgning

Answer 20

Question 21

berätta om FA-färgning (direkt fluoroscence ab)

Answer 21

Question 22

Hur studeras i regel levande bakterier?

Answer 22

Levande bakterier studeras i regel ofärgade i så kallad ”hängande droppe” eller i faskontrastmikroskop.

Question 24

beskriv “hängande droppen”

• hur går du tillväga
• när lämpar de sig
• Vad är brownska rörelser

Answer 24

1. bakteriekultur (flytande) eller i vatten/koksalt placeras på täckglas
2. Ett urholkat objektglas läggs på täckglaset. Så vänder man snabbt på det hela så att droppen kommer att hänga fritt ner från täckglaset.
3. observera i ljusmikroskop

• Hängande droppe-preparaten lämpar sig så gott som enbart för obesrvationer av bakteriernas rörelseförmåga och rörelsesätt
• Får inte förväxla rörlighet med den brownska rörelse, som uppstår hos mycket små droppar då de knuffas av vätskemolekylerna

Question 25

berätta om faskontrast mikroskopi

• vad kan du se?

Answer 25

I faskontrastmikroskop kan form, storlek och vissa cellstrukturer iakttas hos den levande cellen.

Metoden ger emellertid ingen uppfattning om den kemiska sammansättningen av de strukturer man observerar. Detta uppnås däremot genom färgning med selektiva färgämnen.

Question 26

Inför mikroskopering av rörliga virus behövs förberedelse. Berätta om varför du behöver fixera prep

Answer 26

Värmefixering eller kemisk fixering.

Fixering förbättrar bildens upplösning vid användning av oljeimmersion

varför?

Utfällt protein har ett brytningsindex som är nästan lika stort som proteinlösningar (cytoplasma) har ett betydligt lägre brytningsindex (ca 1,35). immersionsoljans brytningsindex (1,52)

Fixerade celler syns mycket klarare i också en mera detaljerad observation av deras färgade delar (strukturer).