Kost & hälsa

Question 1

Primär näringsbrist

Answer 1

Bristande intag

Question 2

Sekundär näringsbrist

Answer 2

Sjukdom/metabol störning

Question 3

Energibrist och protein

Answer 3

Vid energibrist används protein som energikälla i förstahand –> undernäring leder till proteinbrist även om proteinintag är tillräckligt

Question 4

Brist på mikronäringsämnen (6 ex)

Answer 4

Jod, järn, vitamin A, zink, selen, vattenlösliga vitaminer (tiamin, niacin, folsyra, C)

Question 5

Metabolt syndrom

Answer 5

Bukfett, förhöjda triglycerider, sänkt HDL-kolesterol, högt blodglukos, förhöjt blodtryck (minst tre av dessa)

Question 6

Metabolt syndrom orsaker

Answer 6

Livsstil, kost, fysisk inaktivitet, stress, rökning, alkohol, sömn

Question 7

Metabolt syndrom ökar risk för

Answer 7

Hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2 diabetes, demens och cancer

Question 8

Förebygga metabolt syndrom

Answer 8

Viktminskning, kostomläggning, mer fysisk aktivitet, sluta röka

Question 9

Kost metabolt syndrom

Answer 9

Högt intag av: frukt, grönsaker, baljväxter, fullkorncerealier, fisk, fågel, magra mejeriprodukter, vegetabiliska oljor, nötter
Lågt intag av: rött kött, charkprodukter, transfetter, mättade fetter, socker, snabbmat, processad mat, friterad mat

Question 10

Näringsämnen metabolt syndrom

Answer 10

Mindre mättat fett och mer omätta
Mindre socker (fruktos --> fett)

Question 11

Ateroskleros

Answer 11

Ansamling av fett, fr.a. kolesterol, i kärlväggen –> inflammation, uppbyggnad av plack, en förhårdnad av fett, bindväv och kalk
Sprickor i placket –> aktivering av trombocyter
–> ökad koagulering –> blodproppar

Question 12

Ateroskleros och LDL

Answer 12

Vid för hög halt av LDL kommer LDL tas upp av makrofager, ansamling av fettfyllda makrofager i kärlväggar kan vara ett viktigt steg mot ateroskleros

Question 13

Kost ateroskleros

Answer 13

Minskning av mättat fett, transfett, alkoholintag, sockerintag, ökad fysisk aktivitet och minskad övervikt
Undvika snabba kolhydrater och socker
Kolhydrats- och fettkvalitet viktig

Question 14

Kolhydrats- och fettkvalitet ateroskleros

Answer 14

Utbyte av mättat fett mot omättat verkar påverkar blodfetter, insulinkänslighet och blodtryck
Utbyte av mättat fett mot långsamma kolhydrater
Utbyte av mättat fett mot snabba kolhydrater ökar risk
Transfetter verkar vara ännu sämre än mättat fett och ska undvikas – låga halter i svenskproducerade livsmedel men kan förekomma i importerade som t.ex. kex och småkakor

Question 15

Diabetes typer

Answer 15

Typ 1 är en autoimmun sjukdom som beror på att kroppens egen immunförsvar förstör de celler i bukspottkörteln som producerar insulin
Typ 2 beror på att kroppens vävnader har blivit insulinresistenta - beror på energiöverskott, dålig kostkvalitet och stillasittande livsstil

Question 16

Kost som förebygger diabetes

Answer 16

I linje med NNR
Fettreducerad och fiberrik
Mindre fett och mättat fett
Kolhydratskvalitet – måttligt intag av lågt GI
Mycket grönsaker, (lite försiktig med frukt), baljväxter, fullkorn, fisk och nötter
Kaffe? Alkohol?

Question 17

Fetma kost

Answer 17

Minska mängden energität mat 
Mindre mättat fett och snabba kolhydrater 
Mindre söta drycker 
Mindre mat med högt GI 
Mer fiber 
Mindre socker

Question 18

Cancer riskfakotrer

Answer 18

Fetma, stillasittande, rökning, alkohol

kost som alla andra

Question 19

Osteoporos riskfaktorer

Answer 19

Låg kroppsvikt, rökning, ärftlighet, fysisk inaktivitet

Question 20

Förebygga osteoporos

Answer 20

Öka kalcium, vitamin D, protein, fosfor, magnesium, vitamin K, vitamin C
Undvika överdoser av vitamin A
Fysisk aktivitet: viktbärande arbete

Question 21

Erosion

Answer 21

Förlust av tandvävnad till följd av frekvent intag av sura livsmedel eller kräkningar/uppstötningar

Question 22

Karies

Answer 22

Kariesbakterier på tanden bryter ner socker och bildar mjölksyra
Förebygga: flourid, tandborstning, kost

Question 23

Parodontit

Answer 23

Tandlossning

Question 24

Candidos

Answer 24

Svampinfektion

Question 25

Skillnad allergi och överkänslighet

Answer 25

Immunologisk eller inte

Question 26

Livsmedel som ofta ger allergier

Answer 26

Jordnötter, sojabönor, nötter, stenfrukter, citrusfrukter, fisk, skaldjur, komjölk, ost

Question 27

Två strategier för att undvika allergier

Answer 27

Barn exponeras aldrig för att livsmedel

Barn exponeras tidigt för små mängder av livsmedel, immunsystem lär sig att de inte är farliga

Question 28

Celiaki

Answer 28

Gluten ger immunologisk reaktion i tarmslemhinnan som leder till att tarmluddet förstörs och näringsupptaget minskar
Finns i vete, råg och korn, de flesta tål havre

Question 29

Laktosintolerans

Answer 29

Enzymet laktas saknas –> laktos tas inte upp i tunntarmen utan fortsätter till tjocktarmen där den bryts ner av tarmbakterier vilket leder till symptom
Ofta nedreglerad syntes av laktas under barndom
–> tål inte mjölk som vuxna

Question 30

Mjölkallergi

Answer 30

Allergi mot mjölkproteiner
Reaktion av små mängder mjölk
Finns mjölkprotein i laktosfri mjölk

Question 31

Andra överkänsligheter

Answer 31

Bensoesyra, salicylsyra, histamin, sulfit, azofärgämnen

Question 32

Ätstörningar vanliga hos

Answer 32

Kvinnor (20% av idrottande kvinnor), antigravitationsidrotter (hopp), estetiska idrotter

Question 33

Ätstörningar (5 ex)

Answer 33

Anorexia nervosa: intensiv rädsla för viktuppgång, störd kroppsuppfattning, störd kroppsuppfattning
Bulimia nervosa: okontrollerad hetsätning kombinerat med kompensatoriskt beteende, självkänsla styrd av kroppsform och vikt
Idrottsanorexi: ett restriktivt ätande och hård träning i kombination med överdriven rädsla för att gå upp i vikt trots låg kroppsvikt
Hetsätningsstörning: som bulimi men ej kräkningar
Ortorexi: äta hälsosamt

Question 34

Ätstörningar orsaker

Answer 34

Psykisk ohälsa, kropps- och utseendefixering, börjar ofta med bantning/viktnedgång