Kost & hälsa Flashcards
Primär näringsbrist
Bristande intag
Sekundär näringsbrist
Sjukdom/metabol störning
Energibrist och protein
Vid energibrist används protein som energikälla i förstahand –> undernäring leder till proteinbrist även om proteinintag är tillräckligt
Brist på mikronäringsämnen (6 ex)
Jod, järn, vitamin A, zink, selen, vattenlösliga vitaminer (tiamin, niacin, folsyra, C)
Metabolt syndrom
Bukfett, förhöjda triglycerider, sänkt HDL-kolesterol, högt blodglukos, förhöjt blodtryck (minst tre av dessa)
Metabolt syndrom orsaker
Livsstil, kost, fysisk inaktivitet, stress, rökning, alkohol, sömn
Metabolt syndrom ökar risk för
Hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2 diabetes, demens och cancer
Förebygga metabolt syndrom
Viktminskning, kostomläggning, mer fysisk aktivitet, sluta röka
Kost metabolt syndrom
Högt intag av: frukt, grönsaker, baljväxter, fullkorncerealier, fisk, fågel, magra mejeriprodukter, vegetabiliska oljor, nötter
Lågt intag av: rött kött, charkprodukter, transfetter, mättade fetter, socker, snabbmat, processad mat, friterad mat
Näringsämnen metabolt syndrom
Mindre mättat fett och mer omätta Mindre socker (fruktos --> fett)
Ateroskleros
Ansamling av fett, fr.a. kolesterol, i kärlväggen –> inflammation, uppbyggnad av plack, en förhårdnad av fett, bindväv och kalk
Sprickor i placket –> aktivering av trombocyter
–> ökad koagulering –> blodproppar
Ateroskleros och LDL
Vid för hög halt av LDL kommer LDL tas upp av makrofager, ansamling av fettfyllda makrofager i kärlväggar kan vara ett viktigt steg mot ateroskleros
Kost ateroskleros
Minskning av mättat fett, transfett, alkoholintag, sockerintag, ökad fysisk aktivitet och minskad övervikt
Undvika snabba kolhydrater och socker
Kolhydrats- och fettkvalitet viktig
Kolhydrats- och fettkvalitet ateroskleros
Utbyte av mättat fett mot omättat verkar påverkar blodfetter, insulinkänslighet och blodtryck
Utbyte av mättat fett mot långsamma kolhydrater
Utbyte av mättat fett mot snabba kolhydrater ökar risk
Transfetter verkar vara ännu sämre än mättat fett och ska undvikas – låga halter i svenskproducerade livsmedel men kan förekomma i importerade som t.ex. kex och småkakor
Diabetes typer
Typ 1 är en autoimmun sjukdom som beror på att kroppens egen immunförsvar förstör de celler i bukspottkörteln som producerar insulin
Typ 2 beror på att kroppens vävnader har blivit insulinresistenta - beror på energiöverskott, dålig kostkvalitet och stillasittande livsstil
Kost som förebygger diabetes
I linje med NNR
Fettreducerad och fiberrik
Mindre fett och mättat fett
Kolhydratskvalitet – måttligt intag av lågt GI
Mycket grönsaker, (lite försiktig med frukt), baljväxter, fullkorn, fisk och nötter
Kaffe? Alkohol?
Fetma kost
Minska mängden energität mat Mindre mättat fett och snabba kolhydrater Mindre söta drycker Mindre mat med högt GI Mer fiber Mindre socker
Cancer riskfakotrer
Fetma, stillasittande, rökning, alkohol
kost som alla andra
Osteoporos riskfaktorer
Låg kroppsvikt, rökning, ärftlighet, fysisk inaktivitet
Förebygga osteoporos
Öka kalcium, vitamin D, protein, fosfor, magnesium, vitamin K, vitamin C
Undvika överdoser av vitamin A
Fysisk aktivitet: viktbärande arbete
Erosion
Förlust av tandvävnad till följd av frekvent intag av sura livsmedel eller kräkningar/uppstötningar
Karies
Kariesbakterier på tanden bryter ner socker och bildar mjölksyra
Förebygga: flourid, tandborstning, kost
Parodontit
Tandlossning
Candidos
Svampinfektion
Skillnad allergi och överkänslighet
Immunologisk eller inte
Livsmedel som ofta ger allergier
Jordnötter, sojabönor, nötter, stenfrukter, citrusfrukter, fisk, skaldjur, komjölk, ost
Två strategier för att undvika allergier
Barn exponeras aldrig för att livsmedel
Barn exponeras tidigt för små mängder av livsmedel, immunsystem lär sig att de inte är farliga
Celiaki
Gluten ger immunologisk reaktion i tarmslemhinnan som leder till att tarmluddet förstörs och näringsupptaget minskar
Finns i vete, råg och korn, de flesta tål havre
Laktosintolerans
Enzymet laktas saknas –> laktos tas inte upp i tunntarmen utan fortsätter till tjocktarmen där den bryts ner av tarmbakterier vilket leder till symptom
Ofta nedreglerad syntes av laktas under barndom
–> tål inte mjölk som vuxna
Mjölkallergi
Allergi mot mjölkproteiner
Reaktion av små mängder mjölk
Finns mjölkprotein i laktosfri mjölk
Andra överkänsligheter
Bensoesyra, salicylsyra, histamin, sulfit, azofärgämnen
Ätstörningar vanliga hos
Kvinnor (20% av idrottande kvinnor), antigravitationsidrotter (hopp), estetiska idrotter
Ätstörningar (5 ex)
Anorexia nervosa: intensiv rädsla för viktuppgång, störd kroppsuppfattning, störd kroppsuppfattning
Bulimia nervosa: okontrollerad hetsätning kombinerat med kompensatoriskt beteende, självkänsla styrd av kroppsform och vikt
Idrottsanorexi: ett restriktivt ätande och hård träning i kombination med överdriven rädsla för att gå upp i vikt trots låg kroppsvikt
Hetsätningsstörning: som bulimi men ej kräkningar
Ortorexi: äta hälsosamt
Ätstörningar orsaker
Psykisk ohälsa, kropps- och utseendefixering, börjar ofta med bantning/viktnedgång
