Kapitel 14 Kritiska perspektivet Flashcards
Vilka är de övergripliga filisofiska rötterna för den kritiska teorin?
Karl Marx
Sigmund Freud
Klassisk kristisk teori, Frankfurtskolan
Vad stod Karl Marx för inom det kritiska organisationsperspektiveT?
Han menade på att det pågick en kapitalacumulation som tyder på att allt kapital samlas hos ägare och att kostnaderna (så som folks löner) sedan ska reduceras. Marx trodde således på en alltmer ökande ekonomisk skillnaden mellan kapitalismen och arbetstagaren skulle leda till en revolution. Den kritiska teorin har framför allt använt sig av Marx som en tänkare som försöker teoretisera de orättvisor han sett omkring sig.
- Konflikten mellan ägare och arbetare
Vad har Sigmund Freud att göra med kristiska organisationsperspektivet?
Freud står ju för psykoanalysen, och han kopplas genom sin starka inverkan på psykologin (genom såson motivationsteorier, HR)
Klassisk kritisk teori - Frankfurtskolan presenterade tankar och kritik av de västerländska samhällets rationalitet. Vad pratade de om? (var ett gäng forskare från Frankfurt, filosofer)
kritik av det västerländska samhällets rationalitet.
kritiserar den västerländska upplysningens tanken och kritiserar bland annat teknologioptimism och avhumanisering. Inom denna skola började man också tala om den endimensionella människan som tack vare det moderna samhället har blivit allt för bekväm, avlönad och styrd. Innehållslös helt enkelt.
-
Kritisk teori inom organisationsteori växte fram ifrån marxismens och ledde till arbetsstudien. Vad menade man genom arbetsstudien?
menade på taylorismen och det löpande bandet har reducerat mängden kvalificerade arbeten och ersatt de med meningslösa och monotona uppgifter. I och med detta så använda också Baverman begreppet deskilling då han menar på att tekniken har försämrat arbetskraften då dess kompetens inte kan komma fram. Kollade även mkt på kultur, som togs upp som något psotivt men kunde också leda till konflikter
Kritisk organisationsteori kritiserar främst 2 saker. Vad?
Den första är att organisationer är värdeneutrala och den andra är att man ser organisationer som väldigt objektiva istället för subjektiva
. Bland annat så tar den kritiska organisationstse hur teorin upp begreppet managerialismen som förklarar organisationer präglas av ett ensidigt fokus på resultat i termer som produktivitet och lönsamhet.
Vad intresserar den kritiska organisationsteorin sig främst för?
Generellt sätt skulle man kunna säga att den kritiska organisationsteorin granskar och intresserar sig för hur maktrelationer ser ut i organisationen. En organisation är en social bräcklig konstruktion som hela tiden hanterar konflikter och försöker anpassa sig. Enligt vissa så har det kritiska perspektivet till
uppgift att se hur identiteter och företagskulturer påverkar individer att agera i enlighet med normer och värderingar som dominerar.
En av de mest centrala frågorna inom det kritiska perspektivet handlar om chefer och ledares kontroll över medarbetarna. Hur ser ofta denna typ av övervakning ut i praktiken?
- Inspektion – då chefen ska ha översikt över allt, väldigt ineffektiv eftersom den är personalintensiv och därför kan tex. Stämpelklocka fungera som ett komplement
- Teamwork – då grupper ansvarar för kontrollen och ser till att arbetet görs
- Auto survieillance – självövervakning. Olika former av disciplinering av arbetstagaren i syfte att säkerställa produktionen. Tex. Vissa principer och klädkoder
- Direkt övervakning – kameraövervakning helt enkelt, billigt tack vare den nya tekniken.
Organisationer är styrda av ekonomiska målsättningar och detta kritiserar den kritiska organisationsteorin, vad tar kritiken upp?
Shareholder value – företag skapar i första hand värde åt sina aktieägare och ser inte ett bredare spektrum av intressenter som kunder och leverantörer
Organization control – kontrollen över individen utgör brytningspunkten mellan individen och den sociala struktur som individen verkar inom, är särskilt intressant för kritisk organisationsteoretiker
Vad kritiserar “kritiska perspektivet” företagskultur för?
En kritisk analys av företagskulturbegreppet ifrågasätter den strikt funktionalistiska och rationalistiska syn på företagskultur. Företagskultur handlar inte bara om att få alla att känna sig hemma utan mer, vilket de blev kritiserade för, en ideologisk färgad föreställning om att samtliga medlemmar delar vissa normer och värderingar på alla nivåer i företaget.
Managementmetoder och konsulttjänster kritiseras också av kristiska organisationsperspektivet. den tar upp BPR (business process reengineering) vad innebär detta?
i kort innebär att man bryter upp den funktionella organisationen i ett företag och organiserar om verkligheten i enlighet med företagets produktionsprocess, samt understödjer detta med informationsteknik.
Teorin kritiserar och analyserar också vilka underliggande idéer och föreställningar som managmentidéer baseras på.
BPR bygger på en hård ledare där chefen inte ska vara rädd för att kavla upp armarna och till och med gå så långt att han sparkar folk sim inte skapar värde för företaget. Kritiken tar upp att det ofta inte funkar såhär i verkligheten, vad är argumentet?
Det har också visats att det är otroligt svårt att implemntera metoderna och att resultaten inte alltid är ensidigt positiva. Kritisk organisationsteori har bidragit till att granska och analysera hur olika managemnet idéer används i talet och deras handgripliga effekter på verkstadsgolvet, på kontoret och på andra ställen i organisationer
Kritik av “postbyråkratiska organisationer “(Nätverksorganisationer, gränslösa organisationer och virtuella organisationer kallas ofta som postbyråkratiska organisationer som en gemensam nämnare) och projektledare tas även upp i kritisk organisationsteori och starka åsikter beskrivs. Vad tas upp här?
Postbyråkratin menar på att de river väggarna och gör en öppnare organisation medan de kritiska perspektivet menar på att de gör precis tvärtom. Med en allt mer avancerad organisationsstruktur så kommer också ett större behov av kontroll att växa fram.
Vad för kritik riktas mot “projekT”?
. Det riktas även kritik mot projekt, då dessa kort och gott är baserade på en byråkratisk modell. Begreppet projekt användes från början för de mer innovativa och kreativa verksamheter som inte kunde rymmas inom den traditionella funktionella organisationen. Kritiken mot detta och postbyråkratin generellt sätt är målnedbrytning, tydligt uppdelat beslutsfattande och distinkt ansvarsfördelning avspeglas i dessa former fast i ny skepnad
Foucault och hans syn på HR, vad menar han?
I tidigare tankar om HR menar man på att man endast har jobbat med personalen för att kontrollera den enskilde individen för att den ska jobba så bra som möjligt och bidra med så hög lönsamhet som möjligt. Foucault såg dock HR från ett nytt perspektiv på HR där han ökade intresset för det mänskliga psyket och dess mekanismer
