Kapitel 13 Kön, Genus & Mångfald

Question 1

Man delar ofta upp organisering

ur ett genusperspektiv i två olika delar, de 2 övergripande nämna du skaaa

Answer 1

Det strukturalistiska perspektivet respektive

det processuella som ser det som en social konstruktion.

Question 2

Det strukturalistiska perspektivet tar upp 3 strukturer som motverkar att kvinnor inte har samma möjligheter som män, vilka är dessa?

Answer 2

Möjlighetsstrukturen
Maktstrukturen
Frekvensstrukturen

Question 3

Beskriv “Möjlighetsstrukturen” som är en av de 3 centrala strukturerna som tas upp i strukturalistiska perspektivet

Answer 3

Människors position i organisationen ger olika möjligheter att göra
karriär. Möjligheten att göra karriär skapar engagerade personer med höga anspråk att
sträva uppåt medan de som har små möjligheter oftar sluta bry sig, ger upp och tar inga
risker

Question 4

Beskriv “Maktstrukturen” som är en av de 3 centrala strukturerna som tas upp i strukturalistiska perspektivet

Answer 4

en persons kapacitet att mobilisera resurser för att få saker gjorda och uppnå mål. Inte skillnad på kön utan skillnad att utöva makt, alltså man ser inte en kvinna i en chefsposition som en kvinna utan som en person som har makt. Praktiskt användande av nätverk och kontakter.

Question 5

Beskriv “Frekvensstrukturen”som är en av de 3 centrala strukturerna som tas upp i strukturalistiska perspektivet

Answer 5

– Handlar om antalets betydelse, hur många av en viss person det finns
på en arbetsplats. Personer som tillhör en minoritet riskerar ofta att bli sedda som en
representant för sitt fack.

Question 6

“Frekvensstrukturen” tar upp att det finns en risk för personer som tillhör en minoritet att bli sedd som “representant” för sitt fack. Vad kan detta leda till för konsekvenser? Kanter nämner 3 st

Answer 6

Din synlighet ökar, både då du gör bra och dåliga grejer. Du har en stor
kontrast till övriga i gruppen vilken kan göra att den många gånger behöver förklara sig. Sist
men inte minst assimliering som handlar om att man som minoritet blir den som skapar en
stereotypisk bild av den lilla gruppen.

Question 7

Vad har Kanter fått för kritik för “Strukturalistiskt perspektivet med syn på genus”?

Answer 7

Kanter förespråkar klart och tydligt att det endast är organisationens betydelse för vilken roll
man får vilket hon har fått stor kritik för. Andra forskare menar på att man borde ta hänsyn till
kvinnor och mäns olika villkor i samhället. Men trots denna kritik har Kanter visat på viktiga
aspekter i kvinnors och mäns särbehandling inom organisationer

Question 8

Som svar på kritiken som Kanter fick gällande att det endast är organisationens betydelse vilken roll man får, skapade hon begreppet “Homosocial reproduktion”. Vad innebär detta?

Answer 8

Kanter har trots kritiken visat på viktiga
aspekter i kvinnors och mäns särbehandling inom organisationer. Bland annat skapade man
begreppet homosocial reproduktion som förklara hur män i maktpositioner identifierar sig och
orienterar sig mot andra män.

Question 9

Joan Acker pratade om “Kön som social konstruktion”. Hon menade på att det finns fyra olika processer som bidrar till att skapa kön inom organisering, vilka är dessa processer?

Answer 9

1. Tillverkning av könsskillnader (arbetsuppgifter, lön etc)
2. Könsskillnader skapas och bekräftas av kulturella symboler och bilder och andra former för medvetande så som media.
3. Möten mellan människor i organiseringssammanhang (skapar och bekräftar olika former hierarki)
4. Personerna i organisering medvetet konstruerar (förståelse av vad om är lämpligt beteende)

Question 10

Vad menas med genus istället för kön?

Answer 10

Man menar mer på att det inte bara är könsaspekten som har betydelse för skillnaden i hur folk behandlas.

Question 11

Feminitet och maskulinitet är något som skapas i organisationer. Vad är de förutfattade meningarna för dessa begrepp?

Answer 11

Kvinnor associeras med passivitet, lojalitet och känslosamhet medan
Män ses som aktiva, arbetsorienterade organisationsvarelser

Question 12

Vad tar “mångfald” hänsyn till? “egenskaperna”

Answer 12

Med mångfald så menas allt från ålder, personlig bakgrund, företagsbakgrund, utbildning osv. Omfattar alla medarbetare

Question 13

För att få en så bred mångfald som möjligt och således tron om en större lönsamhet började man olika satsningar som brukar delas in fyra olika former, vilka är dessa?

Answer 13

1. Mångfaldsinitiativ
2. Mångfaldsträning
3. Samhörighetsgrupper
4. Mentorsprogram

Question 14

Inom “mångfald och organisering” delas satsningarna in för 4 olika former för att nå mångfald, vad innebär “Mångfaldsinitiativ”

Answer 14

öppna upp för grupper som traditionellt är underrepresenterade i de övre regionerna. Ett problem med detta är dock att det inte förändrar organisationen i sig utan endast det befintliga arbetssättet för att nå en högre lönsamhet

Question 15

Inom “mångfald och organisering” delas satsningarna in för 4 olika former för att nå mångfald, vad innebär “Mångfaldsträning “

Answer 15

kurser i mångfald. Här handlar det om att ändra människors syn och fördomar.

Question 16

Inom “mångfald och organisering” delas satsningarna in för 4 olika former för att nå mångfald, vad innebär “Samhörighetsgrupper”

Answer 16

samla de människor som anses tillhöra samma grupper och att gruppen blir formellt erkänd samt att de tillsammans kan diskutera problem

Question 17

Inom “mångfald och organisering” delas satsningarna in för 4 olika former för att nå mångfald, vad innebär “Mentorsprogram”

Answer 17

gå ut på att seniora vita män, och några kvinnor, passas ihop med lägre nivåer av anställda och ska fungera som coacher och rådgivare för deras karriärer.

Question 18

Ett område som behandlar både mångfald och genus är postkolonialism. Vad har postkolonialismens för plats i detta kapitel?

Answer 18

Det handlar om att titta på relationer mellan dominerande majoritetsgrupper. I takt med globalisering kommer gränserna mellan organisationer bli allt lösare och relationen mellan de dominerande grupperna kunna påverkar organisationers framgång, legitimitet och överlevnad. Kolonialisering ses som en av de mest centrala faktorerna som påverkar västvärldens tolkning av människor som tillhör andra raser och etniciteter.

Question 19

Forskningen kring postkolonialism och organisering har på senare år bland annat bidragit till att forskare fått upp ögonen för något som kom att kallas “INTERSEKTIONALITET”, vad är detta?

Answer 19

Tar upp vikten även om fler kategorier som kön, klass, sexualitet, religion, ålder, funktionshinder, sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck

Question 20

Intersektionaliteten pratade om att det inte bara går att se på en “norm” åt gången, utan att flera utgör en större bild. Hur kan då intersektionaliteten användas för analys?

Answer 20

Intersektionella studier kan bland annat får fram vad för form av diskriminering som sker i den specifika organisationen.Man ser situationen ur fler aspekter. I olika situationer spelar alltså olika normer olika roll, för samma person. En heterosexuell kvinna som är född i Sverige har kanske andra erfarenheter av exempelvis diskriminering än en bisexuell kvinna som är född utanför Sverige. ¨

Question 21

Queerteorin etablerades vid 90-talet, som utmanade samhällets heteronormativitet (heterosexuell som norm). Vad såg denna som tidigare studier inte visade?

Answer 21

. Den problematiserade att feminismen främst hade varit frigörande för vita medelklasskvinnor men att den hade bortsett från andra kategorier

Question 22

Queerteorin ledde till intersektionalitet, vad är centralt i queerteorin?

Answer 22

Det centrala inom queerteorin är att ifrågasätta normer. Queer ifrågasätter det som vi uppfattar som normalt i vårt samhälle. Vänder på perspektiv

Question 23

Vad kom Women-in-management litteraturen fram till?1

Answer 23

undersöker chefskap för kvinnor. Framhåller kvinnors annorlunda ledarskap och stil, försöker förbättra kvinnors villkor. Man förklarar här varför kvinnor inte blir ledare som att det handlar om förklaringar hos kvinnorna själva.

Question 24

Vad är kritiken mot Women-in-Mangement? hur är den motsägelsefull?

Answer 24

KRITIK mot detta är att det ej är vetenskapligt grundat, placerar genusfrågan på ett individuellt plan och forskningen visar faktiskt på att kvinnor och män är väldigt lika som chefer.

Question 25

Hur används intersektionalitet som område?

Answer 25

För att förstå vad som sker i organiseringen och hur det skapar identiteter måste många av delarna analyseras samtidigt. Kollar på hur olika normer samverkar i olika situationer.

EX: . En heterosexuell kvinna som är född i Sverige har kanske andra erfarenheter av exempelvis diskriminering än en bisexuell kvinna som är född utanför Sverige.