Kapitel 12 Institutionell teori Flashcards
Vilka är de 3 moderna användningarna av institution? (förstå innebörden i begreppets variation!)
Inom sociologin avser institution organiserade och etablerade sätt att handla/agera. Handlingarna är de “regler” som gäller för ett samhälle
Statsvetarna använder institution för att beskriva speciellt stora eller viktiga sammanslutningar eller föreningar, särskilt offentliga eller statliga.
Antropologerna ser institutioner som kulturella, alternativt historiska, effekter av social ordning.
Institution inom organisationsteori kan förstås som ett mönster för kollektiv handling.
Selznick utformande en studie, den ska TVA-projektet (Tennessee Valley Authority projektet), där beslut skulle komma ifrån “gräsrotsnivå”, en decentraliserad administration. Vad var resultatet av projektet? (detta var tidig institutionell teori, gamla)
Resultatet blev att organisationerna kunde ses som en anpassande social struktur som inte bara hanterade sina egna ekonomiska eller politiska mål, utan även mötte de problem som kom ur den institutionella miljön En slutsats som kan dras ur detta är att alla organisationer verka i institutionella miljöer.
Till skillnad från tidigasre studier som visat att organisering var en rationell, målorienterad och effektivitetsbevakande process, erbjöd Selznick med sin studie en anna bild, här kunde organisering snarare ses som en värderingsladdad och anpassande institutionalisering.
Likheter / olikheter med tidig institutionell teori och nyinstitutionell?
Nyinst. är en vidare utveckling på den tidiga. Båda tvivlar på den rationalistiska synen på organisering som uppfyller formella målsättningar. Ser förhållandet mellan organisationen och omgivningen och betonar kulturellla aspekter för att förstå utvecklingen.
Olikheter, t.ex tidiga ej hänsyn till hur en org. påverkar sin omgivning. (Kommer en till fråga på detta)
När man tittar närmare på den formella org. visar det sig att strukturella element som planer gentemot aktiviteter är löst kopplade. Vad menas med detta?
Regler överskirds ofta och beslut som genomförs får konsekvenser som inte räknat med. Det händer saker i omgivningen som gör att aktiviteterna ofta in speglar ursprungliga planerna, även fast man tror att det är rationellt.
Man ser det som en institutionaliserad myt som ses som legitim, eftersom rationalitet är en allmänt existerande värdering.
Ge exempel då en organisation är hårt kopplad och löst kopplad
Hårt kopplade är de när den tekniska nivån är stängd för påverkan utiofrån, vilket gör organisationen stabil.
Löst koppad kan organisationen vara genom den institutionella nivån där organisationen är öppen för omvärldens påverkan, vilket ger organisationen flexibilitet.
Beskriv begreppen : organisationsfält och isomorfism
Organisationsfält - en omgvining skapas av och skapar organisationer
Isomorfism - Att organisationer blir mer lika varandra
Vad innebär det för organisationer att alla befinner sig inom olika organisationsfält?
Det är de organisationer som utbyter varor, råvaror, kunskap eller porfessionella värderingar med varandra som utgör ett organisationsfält. Härifrån kan de skaffa kompetent arbetskraft eller andra resurser för överlevnad.
Det är främst de mäktigaste medlemmarna (företagen) inom organisationsfältet som bestämmer dess regler osv. Kan göra att det krävs patent, en speciell teknik eller bara stora initiala investeringar för att äntra fältet. De små företagen blir därför beroende av de stora, och ifall de stora är stabila är marknaden även det för de mindre. Därav visar detta att organisationerna inte verkar handla självständigt
En konsekvens av att alla organisationer tillhör ett fält innebär att de blir mer lika varandra. Detta förklaras med Isomorfism, och det finns 3 former av isomorfism. Nämn och beskriv korv dessa. Tänk TIN
Tvingande isomorfism - framförallt från politisk påverkan. Stora aktörer kan tvinga små att anpassa sig. (stora org. kan vara ex staten)
Imiterande isomorfism - kommer ur känslan av osäkerhet. Vid osäkerhet kan org. välja att imitera andra inom fältet.
Normativ isomorfism - kommer främst ur professionalisering. Som ett nätverk av professionella, exempelvis den nuvarande ekonomutbildningen samt media som propagerar för en positiv bild av ledare. Då kvinnliga professionella ekonomer anställs leder det till den positiva bilden av den kvinliga ledaren (som undersöks i media), och jämställdhet blir norm i ledaryrket.
En synpunkt / kritik som riktats mot instituionell teori vill jag att du nämner HÖHÖ
Det är att den inte studerat institutionaliseringen som en process, utan varit mer inriktad på fältet och / eller organisationer.
En av de viktigaste delarna i isomorfism innebär att hela branschen utvecklar likheter. Vad menas med detta?
Bland annat utvecklar organisationerna gemensamma vokabulär. Det leder till “myter” som gör org. “genomtänkta, rationella och inte minst legitima berättelser om vad de gör”. Om org. inte tar till sig detta vokabulär riskerar de att framstå som irrationella, onödiga och nochalanta. Blir belönande att efterlikna varann
Det har kommit “andra vågens nyinstutionella teori”. Vad för nytt tar denna hänsyn till?
Tidigare fokuserade främst på stabilitet och homogenisering, men denna teori vill förstå förändring. Tänk exempelvis sedan miljörörelsens frivilliga organisationer uppkom. Det har nu på senare tid inneburit att de flesta företag även inkluderar och diskuterar miljöfrågor i deras årsrappoert, och man skapar även program och anställda miljöchefer för att beröra ämnet.
Insitutionellt entreprenörskap innefattar både enskilda personer och organisationer. Vad innebär detta?
Det är hur utomstående ifrån fältet, såsom kreativa entreprenöriella krafter, skapar förändring i organisatoriska processer och instituioner ho framväxande fält. T.ex var det utomstående krafter som bidrog till miljörörelsens framfört och påverkan.
Instituionella logiker menade man i nyinstitutionell teori från början att det fanns en dominant logik i organisatoriska fältet. Men senare menade man att det finns fler och konkurrerande logiker som påverkade indelat i 2st, vilka?
Lämplighetslogik och konsekvenslogik.
Lämplighetslogiken hjälper att förklara hur aktör ska handla grundat på den aktuella situationen för att spegla sin egen identitet.
Konsekvenslogiken hjälper till att legitimera handlingar med rationella val.
Hur skiljer sig skandinavisk institutionalism gentemot tidig och ny institutionalism?
hävdar att både förändring och stabilitet existerar samtidigt som organisatorisk norm, medans tidi instituionalism fokuserar på stabilitet, och ny instituionalism forkuserar på att fältet bidrar med stabilitet och att ftg blir mer lika varandra. Skandinaviska inriktningen berör också hur org. påverkar sin omgivning, vilket inte instituionell teori gör.
Varför är det svårt att genomföra förändringar i organisationer?
Ett problem är att organsationen är välutvecklad och relativt fast i sina rutiner. Reformbeslut leder då inte alltid till förändringar. Alla behöver därför delta aktivt. Skapar också instablitiet.
