K10: Utvecklingsstörningar och rehabilitering Flashcards
Benign barnepilepsi: Debut ålder? Beskriv hur anfallen brukar se ut? Utredning? Behandling? (4p)
En benign barnepilepsi debuterar oftast i 3-13 årsåldern och utgör uppemot 15 % av all barnepilepsi och dessa barnen drabbas oftast av fokala anfall under nattetiden. Dessa anfall drabbar oftast ena ansiktshalvan och de har oftast även orofaciala symtom. Generalisering av symtomen kan även förekomma.
EEG bilden är typisk vid en benign barnepliepsi och diagnosen kan oftast ställas med ett sömn-EEG. I typiska fall behövs inte någon neuroradiologi. Detta har en genetisk komponent och det är sålede ärftligt men det är ett tillstånd med väldigt god prognos där många även kan klara sig utan EP medicin.
Absens-epilepsi: debutålder? beskriv anfallen? triggers? konsekvenser? (3p)
En absensepilepsi är en annan grupp av epilepsi som vanligtvis drabbar patienter i barndomen och denna debuterar vanligtvis i 4-12 årsåldern. Vid denna typen av epilepsi har barnen oftast multipla och korta absenser, dvs frånvaroattacker, som kan vara med eller utan ansiktsautomatismer. Dessa korta anfall brukar vara < 30 sekunder och kan oftast provoceras fram via hyperventilation.
Multipla absenser kan leda till koncentrations och beteendeproblem hos barnen varvid en diagnos och behandling är viktigt för denna patientgrupp. Med behandling blir ungefär 80 % anfallsfria och kan efter några år sluta med förebyggande behandling.
Juvenil absensepilepsi
Juvenil myoklon epilepsi
Hur ställer man epilepsi diagnos? (2p)
För att man ska kunna ställa EP diagnosen ska barnen haft minst 2 oprovocerade anfall med minst 24 timmars mellanrum eller så räcker det med att de har haft ett anfall med samtidig en hög risk för att drabbas av ett nytt, såsom om de skulle ha en typisk EEG bild eller liknande.
Hur behandlar man epilepsi? (3p)
Vad gäller behandlingen vid en epliepsi så skiljer denna sig principellt beroende på om det är fokala anfall eller generalla anfall och det är i princip samma sak som på vuxensidan, dvs vid generaliserade anfall så har vi alternativen:
Lamotrigin
Valproat
Levetiracetam (Keppra)
Vid de fokala anfallen har vi istället:
Karbamazepin
Levetiracetam (Keppra)
Lamotrigin
Enkelt att komma ihåg är att keppra och lamotrigin kan användas vid både fokala och generalisrade anfall medan karbamazepin används främst vid fokala anfall och valproat främst vid generaliserade anfall.
CP bakgrund
Konsekvenserna av CP (alltså vilka områden man har problem med) beror på hur tidigt CP-skadan uppstår. Ju tidigare skadan uppstår, desto mer omfattande konsekvenser. Konsekvenserna kan vara att man har problem med grovmotorik, finmotorik, kommunikation, andning, kognition, sömn, smärta etc.
CP är ett paraplybegrepp. Vad är det som avgör hur omfattande din CP blir? (2p)
Konsekvenserna eller bilden och omfattningen av CPt varierar beroende på i vilken graviditetsvecka som skadan eller påverkanen sker, eller hur tidigt efter födsel där man generellt kan säga att ju tidigare det sker under CNS och hjärnans utveckling, desto mer omfattande är det oftast.
CP är som nämnt ett paraplybegrepp och det behöver inte innefatta att motoriken är påverkad utan det kan även handla om att kognitionen eller kommunikationsförmågan är påverkad.
