K10: Basal neonatologi Flashcards
Varför gör man BB-undersökning? När görs den? Vilka tillstånd kan upptäckas? (4p)
BB undersökningen är viktig för att fånga akuta tillstånd som kan behandlas och denna BB undersökningen utförs oftast inom 24 timmar efter födseln men i de fall där det är en komplicerad förlossning på något vis eller komplicerande faktorer råder så undersöks dem oftast tidigare direkt i samband med förlossningen. Olika tillstånd man kan upptäcka vid BB-undersökningen är:
När bör nyfödda kissa och bajsa första gången. Vad bör man misstänka om dom inte gör det? (2p)
Vad gäller kissande och bajsande så brukar man säga att barnen normalt sett ska kissa inom det första dygnet och bajsa inom de 2 första dygnen, annars kan detta tyda på patologi i urinvägarna eller GI-systemet och det kan i värsta fall handla om en strukturell avvikelse.
Hur bör andningsfrekvensen ligga hos en nyfödd? Hur mäter man saturationen? (2p)
I statuset så är andningsfrekvensen viktig och denna ska normalt sett ligga på > 60 per minut hos barnen och man vill även se så att de har normal muskeltonus, dvs ett avvikande fynd vad gäller tonusen skulle exempelvis kunna handla om vad man beskriver som “floppy baby”. Att de har normal färg på hudkostymen är viktigt, att de inte ser cyanotiska ut, marmorerade, att de inte ser för ikteriska ut osv. Spontanmotorik och att även att de responderar vid undersökningen är viktigt, dvs att de reagerar när de blir undersökta. Vad gäller POXen eller saturationen hos dessa små barn så brukar man undersöka den i höger arm och i en av fötterna.
Vad är ductusberoende hjärtfel? Vad är ductus arteriosus? Vad är konsekvenserna om något går fel med denna? Hur behandlar man dessa fel? (5p)
Vad gäller de ductusberoende hjärtfelen så handlar detta om att barnen naturligt sett intrauterint, och en kort tid efter födseln, kommer att de att ha vad man kallar för ductus arteriosus vilket helt enkelt är en öppning eller en kanal som går mellan aorta och pulmonalis artärerna och denna brukar normalt sett dra ihop sig efter att man föds, inom 1 vecka. Denna genvägen är således viktigt för normalfysiologin hos fostret eftersom att det inte syresätter sitt blod via lungorna utan får det direkt från mamman. Kommer mer specifikt i annan föreläsning. En kvarstående eller öppetstående ductus accesorius kallas således för PDA - patent ductus accesorious.
När detta ductus stänger sig kommer vissa medfödda hjärtfel att bli för påtagliga för barnet, dvs barnet kommer inte längre kunna överleva med vissa hjärtfel eftersom att då försvinner denna genvägen som underlättat fysiologin eller normalfunktionen hos barnet trots det medfödda hjärtfel. Dessa är de ducutus beroende hjärtfelen. Dessa är man rädd för att missa eftersom att barnet kan se och vara väldigt vålmående men när ductuset drar ihop sig som det ska så kommer barnet akut att bli dåligt. Ductuset kan således som nämnt maskera för eller kompensera för ett hjärtfel innan det stängs.
Behandlingen för de ductusberoende hjärtfelen i akutskedet är att man ger prostaglandiner som kommer se till att kärlväggen slappnar av och ductuset öppnar upp sig igen och det har en mycket bra effekt för detta tillstånd. Detta kan således vara livräddande för barnet om man hittar ett ductusberoende hjärtfel så att de inte hinner få skador av att ductus har stängt sig och i ett lugnare skede får man sedan helt enkelt åtgärda själva hjärtfelet, operativt oftast.
Vilka undersökningar gör man för att utreda om barnet har ductusberoende hjärtfel? Ge exempel på ett ductusberoende hjärtfel (4p)
Genom att koll AF, POX, lyssna efter blåsljud och palpera femoralispulserna, dvs genom dessa 4 undersökningar eller observationer så kan man fånga alla de ductusberoende hjärtvitierna och om dessa är normala så har barnet således inte något hjärtvitium som är ductusberoende. Det är således 100 % sensitivitet men dock med undantag för aorta coarctationer som man dock oftast brukar fånga upp genom att känna på femoralispulsarna.
Ett exempel på att ductusberoende hjärtfel är en pulmonalisatresi, vid detta tillstånd så får barnet inget blod till lungan men på grund av ducutuset så blir det en genväg via aortan ut till lungan som kan maskera felet. Förträngningar eller aortastenoser är även andra exempel på ductusberoende hjärtfel.
När undersöker man saturationen och när bör läkarundersökning av barnet ske? (2p)
Vad gäller POX, höger hand och en av fötterna, så brukar man tidigast utföra detta efter 6 timmar från födseln och om POXen är normal så brukar det oftast inte vara något problem men det är även så att ductus arteriosus kan stänga sig efter några timmar eller efter 1 vecka. POX gör man alltså tidigast efter 6 timmar och själva läkarundersökningen ska utföras inom 24 timmar från födseln.
Varför kan små barn få ikterus? Hur behandlas detta? Vilka gränser finns för vilken behandling man bör använda? Vad är riskerna med obehandlad ikterus hos spädbarn? (6p)
Ikterus är en väldigt vanlig frågeställning på BB, tillsammans med lågt blodsocker och dessa är de vanligaste 2 tillstånden som man brukar behandla på BB. Ikterusen hos småbarn beror oftast på en okonjugerad stegring och detta beror på att problemet så att säga ligger före levern och den vanligaste orsaken är en fysiologisk ikterus där barnet i början av livet inte hinner ta hand om billirubinet och har ganska mycket sönderfall av hemoglobin initialt. En annan möjligorsak kan vara en hemolys som inte är av fysiologisk orsak eller genes, såsom vid en G6PD brist, och karaktäristiskt för dessa patienter är även att de inte tål att äta vissa födor såsom vissa bönor. Slutligen kan ikterusen eller den okonjugerade stegringen även bero på en immunsering, dvs att mamman och fostrets blodgrupper skiljer sig i om de är Rh positiva eller negativa och det bildas antikroppar mot fostrets hemoglobinkroppar, dessa brukar även vara DAT positiva. Mamman har således bildat antikroppar mot fostret eller barnets antigen som befinner sig på erytrocytytan och man pratar om en Rh immunisering. Detta kan vara ett väldigt allvarligt tillstånd då barnen kan få skyhöga billirubinvärden och bli väldigt anemiska.
Behandlingen är normalt sett en ljusbehandling i de fall där ikterusen är ganska mild eller benign, dvs om det inte är för höga nivåer eller om det inte går för snabbt. Ett annat alternativ är att man gör ett blodbyte (vid väldigt höga bilirubinvärden) och vad man då gör är att man tar ut lite blod från fostret och ersätter det med Rh negativt 0 blod. Slutligen har vi även tillmatning som behandlingsalternativ och detta är för att levern och gallsystemet ska komma igång snabbare så att man blir av med billirubinet snabbare.
Har man för höga billurbinvärden så kan man drabbas av kernikterus, vilket leder till en CP skada då man får inlagringar av billirubin i de basala ganglierna och detta kan således leda till allvarliga CP-skador/hjärnskador.
Vad gäller själva ljusbehandlingen så är det inte UV-ljus man behandlar med utan det är blå-grönt ljus med en våglängd på cirka 450 nm och vad detta gör är helt enkelt att det leder till att billirubinet ändrar form och blir mer vattenlösligt så att barnet kan kissa ut billirubinet istället och bli av med överskottet på detta vis.
Vad gäller gränserna för ljusbehandling så är det 350 mikromol/L efter 3 dagar som man har man som gräns och om barnets kurva ligger över detta värde ska man ljusbehandla. Om det inte hjälper med ljusbehandlingen och barnet fortsätter att stiga i sitt billirubinvärde och överstiger 420 mikromol/L ska man göra ett blodbyte istället. Om det dock är så att man konstaterat att det är en immunisering som leder till homolys och de stegrade billirubinvärdena ska man byta blod direkt verkar det som. Det verkar även som att det finns lite andra gränser för om barnet är fött innan vecka 37 och då ligger gränsen för ljusbehandling och blodbytesbehandling lägre med 50 enheter för respektive.
Vilka steg ingår i BB-undersökningen? (4p)
- Fontaneller
- Genomfallande ljus
- Mun och svalg
- Oto-akustisk emission
- Nyckelben
- Hjärta
- Buk
- Lungor
- Höfter
- Genitalier
- Mongolfläckar
- Reflexer (grip, sug, moro, sök-reflex)
Vad innebär plexus brachialis-skada och hur kan man utreda om barnet har en sådan? (2p)
Vad gäller en plexusskada, mer specifikt oftast plexus brachialis som man syftar på eller nästan alltid syftar på, man har dragit sönder nerverna i brachialis plexuset och det kan exempelvis ske om axeln sitter fast när barnet ska komma ut vid förlossningen. Detta kan man uppptäcka om barnet uppvisar en patologisk moro reflex eller inte uppvisar en mororeflex. Det typiska är oftast att barnet inte kan böja axeln på den drabbade sidan och därmed kommer även mororeflexen på den drabbade sidan att vara avvikande eller patologisk.
Vad innebär:
* Pes equinovarus?
* Pes calcaneovalgus? (2p)
Pes equinovarus (varus), kallas även för klumpfot och det innebär att fötterna är inåtvridna och de går inte att readressera, dvs göra fötterna normaltställda vid undersökningen. Dessa behöver en ortopedremiss för gipsbehandling så att det kan korrigeras.
Pes calcaneovalgus (valgus), detta är ett tillstånd som kan ses som motsatsen till pes equinovarus och det innebär att fötterna är utåtslagna och uppåtslagna, det är inte något allvarligt och kan man readressera det så är det oftast okej och det brukar ordna sig när barnen börjar att röra på sig.
Vad bör man göra om man inte kan palpera femoralispulsarna? (2p
Vad gäller femoralispulsarna så vill man alltid kunna palpera dessa bilateralt och om man inte kan det så kan det vara ett tecken på att det föreligger en aorta coarctation och då vill man skicka en remiss på ett EKO av hjärtat.
I praktiken brukar folk i andra hand känna på brachialispulsarna och om dessa är okej brukar man godkänna det
Vad undersöker man vad gäller genitalierna hos spädbarn? (2p)
Vad gäller genitalieområdet så vill man hos pojkar se så att tesiklarna har åkt ner och att det inte föreligger en retentio testis, om de dock inte har åkt ner, dvs retentio testis så skriver man ner det i FV2 och följer upp det på BVC, nedvandringen av testiklarna brukar ske under det första levnadsåret.
Vid undersökning av genitalieområdet ska man även leta efter tecken till hypospadi, dvs att urinröret mynnar ut fel och den mynnar ut längre in än vad den egentligen ska göra och om det är pojkar så brukar de även ha en kluven förhud. Vad gäller själva graden av felplaceringen av urinrörsmynningen eller hur det kan variera så kan det vara allt från att mynningen bara är lite felplacerad eller att den sitter långt ner i penisroten. HPK brukar inte operera dessa patienter förrän efter 1-2 årsåldern då det inte är någon medicinsk fara men det är snarare ett estetiskt problem.
Nämn några ofarliga fynd man kan göra på BB? (4p)
Riskfaktorer för infektioner i samband med förlossning? Vilka prover tas? Vanliga agens? Behandling? (6p)
Vad gäller olika infektioner som är mer allvarliga såsom sepsis, pnuemoni och menigit så är den typiska riskfaktorn en lång vattenavgång som nämnt innan och man brukar dra denna gränsen vid 18 timmar, dvs mer eller lika med 18 timmar räknas som en förlängd vattenavgång. En prematur födsel eller prematur gånget barn (< Vecka 37) och en maternell feber vid förlossningen är även riskfaktorer för infektion. Anledningen till att den långa vattenavgången utgör en ökad infektionsrisk handlar helt enkelt om att mamman kan haft en infektion sedan innan eller varit koloniserad med bakterierna som får längre tid på sig att vandra upp till fostret och ge en infektion.
Man tar infektionsprover i form av CRP, TPK och LPK och även IL-6 verkar det som? Har man dock misstanke så sätter man in ab-behandling på vida indikationer eftersom att man är väldigt rädd för de bestående menen som infektionerna kan leda till i framtiden och detta även för att proverna inte är 100 %iga. CRP är ganska ofta förhöjt men man kan även ha ett förhöjt CRP bara pga förlossningen och man brukar dra ett CRP på 50 som gränsen, barnen kan ha ett CRP på 30 bara av själva förlossningen.
Vita och trombocyter brukar i sin tur generellt sett sjunka och man får låga värden vid infektionen och detta beror helt enkelt på att benmärgen hämmas pga infektionen och påslaget.
Det vanligaste agenset i sammanhanget är grupp B streptokocker och de brukar i princip bara drabba de små barnen. Andra agens som det dock även kan handla om är S.aureus (grampositiv stav) och andra agens kan vara gramnegativa stavar såsom E.coli och klebsiella.
Man behandlar alltid dessa barnen med 2 typer av antibiotika för att täcka på de gramnegativa och grampositiva bakterieran och man ger det även alltid intravenöst eftersom att upptaget per os är så pass osäkert hos barnen den första tiden att man inte vågar att riskera det. De 2 antibiotikan som man brukar ge är aminoglykosider (för att täcka de gramnegativa bakterierna) och Bensyl-PC för att täcka de vanligaste grampositiva agensen såsom S.aureus och GBS.
Hypoglykemi hos nyfödd: sockervärde? Symptom? Riskfaktorer? Behandling? Risker? (4p)