Intubering Flashcards

1
Q

Varför intuberar man patienten vid anestesi?

A
  • För att upprätthålla fria luftvägar
  • Minimerar risken för läckage av anestesigaser
  • Optimerar gastillförseln till patienten
  • Minimerar risken för aspiration
  • Minskar anatomiskt dead space
  • Ger möjlighet till assisterad ventilering
  • Ger möjlighet till monitorering av gasutbytet.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilket material behövs för intubering?

A
  • Trachealtub
  • Knytmaterial, t.ex gasbinda
  • Kuffspruta
  • Handskar
  • Sax

Eventuellt:

  • Laryngoskop
  • Lokalbedövningsspray
  • Ledare
  • tub-glidslem
  • Sug
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är viktigt att ha i åtanke gällande trachealtuben?

A

Material:

  • PVC - Styvare, transparent, vanligare till smådjur
  • Gummi - äldre tuber, ofta orangea
  • Silikon - Raka, dyrare, vanligare till häst

Storlek:

  • Längd - Till häst -> fasta längder. Till smådjur -> klipper till önskad längd.
  • Diameter - Finns många olika. Viktigt att välja efter varje patient.

Kuff:

  • Med kuff - Tätar mot slemhinnan, används för både smådjur och häst.
  • Utan kuff - Används till mycket små djur, hela trachealringar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilken är den vanligaste modellen av trachealtub?

A

Murphy tube

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur fungerar en Murphy tube?

A
  • Har en säkerhetsmekanism, Murphy’s eye, om tubens mynning täpps igen.
  • Har en kuff som blåses upp via en indikatorballong med riktingsventil
  • Indikatorballongen används även för att känna kuffens fyllnad när tuben är placerad.
  • Har ofta längdmarkeringar och en röntgentät linje längs med tuben.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är ett laryngoskop?

A
  • Verktyg/hjälpmedel vid intubering
  • Har handtag, blad och ljuskälla.
  • Bladen finns i flera storlekar för att passa olika patienter
  • Laryngoskopets spets placeras på tungbasen (ej på epiglottis), pressar sedan ner tungbasen för att kunna se larynx.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad ska göras innan intuberingen utförs (på smådjur)?

A
  • Allt material ska plockas fram
  • Ha gärna flera olika tubstorlekar redo
  • Provtryck kuffen (om sådan finns)
  • Mät ut rätt längd och klipp slangen
  • Kontrollera att tuben är ren
  • Ha en assistent redo om det skulle behövas.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur lång ska trachealtuben vara vid intubering av smådjur?

A

Från bröstbenets kraniala spets till incisiverna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilka risker finns med att använda en för lång eller för kort trachealtub?

A

För lång:

  • Risk för endast intubera ena lungan.
  • Risk för ökat dead space utanför munnen.

För kort:

  • Risk för spasm i trachea nedanför tubens spets.
  • Risk at kuffen åker upp i svalget vid uppblåsning.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilken diameter ska trachealtuben för smådjur ha?

A

Så nära tracheas diameter som möjligt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilka risker finns med att använda en trachealtub med felaktig diameter?

A

För bred:
- Risk för skador på trachea och svalg

För smal:
- Ökat andningsmotstånd.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad bör trycket ligga på i trachealtubens kuff och hur fyller man kuffen efter intubering?

A

20-30 cmH2O

Kuffen fylls mha en specialspruta eller manometer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilka risker finns om kuffen har för lågt eller för högt tryck?

A

För lågt tryck:
- Risk för läckage, aspiration och otillräcklig gastillförsel.

För högt tryck:
- Risk för tryckskador, ischemi i trachea

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

I vilka lägen kan man placera hund och katt vid intubering?

A

Bröstläge eller sidoläge

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur gör man för att intubera hund och katt?

A
  • Peta ut tungan ur munnen (OBS inga fingrar i munnen)
  • Dra tungan över underkäkens incisiver och öppna munnen.
  • Använd trachealtubens spets för att trycka ner epiglottis.
  • Visualisera arybrosken -> för in tuben mellan arybrosken.
  • Fixera tuben - överkäke, underkäke, i nacke.
  • Kuffa.
  • Säkerställ tubens position i trachea.

Assistent: Håll upp huvudet, inga fingrar i munnen!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är extra viktigt att tänka på vid intubering av katter?

A
  • Katter är känsligare i svalget än hundar -> Använd försiktig teknik.

Överväg att använda:

  • Lokalbedövningsspray (tänk på dosen)
  • Tub-glidslem
  • Eventuellt ledare om tuben är liten och böjlig (ledaren får inte sticka ut ur tuben)
17
Q

Hur väljer man korrekt tubstorlek (diameter) till häst?

A

Baserat på vikt:
>400 kg -> 22-30 mm
<300 kg -> 16-22 mm
Föl -> 10-14 mm

18
Q

Hur går man till väga för att intubera en häst?

A
  • Fukta tuben med vatten.
  • För tungan åt sidan.
  • Sätt in munklossen.
  • Sträck ut huvudet/halsen
  • Intubera genom hålet i klossen
  • Det ska kännas lätt att föra in tuben.
  • Om det finns motstånd: Forcera inte. Vrid/backa tuben och för in igen.
  • Kuffa
  • Säkerställ tubens position i trachea
19
Q

Hur går man till väga för att säkerställa trachealtubens position?

A

Säkraste sättet är en kapnograf.
Om inte kapnograf finns:
- Visualisera att tuben är placerad korrekt (smådjur)
- Känn luftström genom tuben
- Imma på tubens insida eller på ett föremål, t.ex en bricka.
- Röntgen

(Hostreflex, rörelse av andningsblåsan, palpera svalget på smådjur)

20
Q

Hur genomför man extuberingen?

A
  • Knyt upp tubens fixering innan patienten börjar vakna.
  • Kuffa ur strax innan extubering
  • Extubera först när patienten återfått svalgreflex
  • Var beredd att intubera om, om det behövs.
  • Var beredd med sug och eventuellt syrgas
    • Häst -> Syrgassnorkel i ena näsborren.
  • Tänk på risk av exponering av anestesigas.
21
Q

Vilka komplikationer kan uppstå vid intubering?

A
  • Svårintuberad patient
  • Intubering i esophagus
  • Intubera i en bronk
  • Ockluderad/knickad tub
  • Läckage under operation
  • Extubering med uppblåst kuff
  • Laryngospasm
  • Patienten biter va slangen
22
Q

Hur gör man med en svårintuberad patient?

A
  • Forcera inte!
  • Visualisera om möjligt, ta hjälp av laryngoskop.
  • Kontrollera narkosdjupet noga
  • Byt till mindre tub, använd ledare.
  • För häst: vrida, backa, ev intubera via nos
  • Tracheostomi
23
Q

Vilka risker finns vid intubering av esophagus?

A
  • Risk att patienten vaknar
  • Risk för gasöverfylld magsäck
  • Risk för hypoxemi

Man kan ibland höra “kvävda” adningsljud

Lösning: Intubera om

24
Q

Vilka risker finns vid intubering i en bronk?

A
  • Ventilerar endast en lunga
  • Risk att patienten vaknar
  • Risk för hypoxemi

Lösning: Backa tuben

25
Q

Hur kan ocklusion/knickning av tub uppstå?

A
  • Ocklusion kan bero t.ex en slempropp
  • Knickning kan t.ex uppstå om patienten är placerad så att huvudet böjs mycket, eller om andningsslangarna kraftigt drar tuben åt ett håll.
26
Q

Vad kan följden bli av ocklusion/knickning av tuben och hur löser man problemet?

A
  • Risk för kvävning
  • Kan se “hajfenor” på kapnografkurvan
  • Lösning: Korrigera tubens position eller intubera om.
27
Q

Nämn några exempel på varför trachealtuben kan börja läcka under operation.

A
  • Kuffen går sönder.
  • Kufftrycket släpper successivt
  • Problem som inte rör tuben
28
Q

Vad kan hända om tuben börjar läcka under op och hur löser man problemet?

A
  • Risk att patienten vaknar
  • Personal exponeras för anestesigaser

Lösning:

  • Felsök anledning till läckaget
  • Blås upp kuffen på nytt
  • Intubera om
29
Q

Vad kan följden bli av extubering med uppblåst kuff?

A
  • Risk för skador på trachea och svalg

(Ibland kan man dock vilja extubera med något uppblåst kuff om patienten t.ex kräkts under anestesin

30
Q

Vad sker vid laryngospasm och hur kan man undvika problemet?

A

Strukturerna i larynx drar ihop sig så att ingen luft kan ta sig ner i trachea -> Risk för hypoxemi

  • Vanligare på katt än hund och häst
  • Vanligare vid ytligt narkosdjup
  • Om det sker: Forcera inte intuberingen

För att undvika:

  • Ge lokalbedövning
  • Se till att ha adekvat anestesidjup
  • Försök att undvika upprepade intuberingsförsök
31
Q

När finns risken att patienten biter av trachealtuben, vad gör man?

A
  • Patienten vaknar ur narkosen
  • Man hinner inte extubera i tid
    • > Risk att tuben fastnar i trachea

Lösning:
- Söver patienten med TIVA -> Försöker få upp tuben ur trachea.

För att undvika problemet:

  • Kontroll av narkosdjupet -> patienten tillräckligt sövd.
  • Vara redo att extubera snabbt i uppvaket.
32
Q

Till vilka djurslag använder man hellre en mask istället för intubering?

A

Till de exotiska sällskapsdjuren, t.ex fåglar, råttor och marsvin -> svåra att intubera

33
Q

Vilka för-och-nackdelar finns med att använda mask för anestesi?

A

+ Kräver ingen intubering
+ Enkla att använda
+ Kan användas till induktion och underhåll
+ Går snabbt att sätta ihop
+ Kan användas till många olika djurslag (finns i flera storlekar med avtagbart gummimembran)
+ Kan användas för att enbart ge syrgas

  • Större risk för läckage -> exponering, patient vaknar ur narkos
  • Stress för patienten under induktionen
  • Säkrar inte luftvägarna
  • Tillåter ej assisterad ventilation
34
Q

Till vilka djurslag är det vanligt att använda en larynxmask?

A

Till katt och kanin

35
Q

Vilka är för-och-nackdelarna att använda en larynxmask?

A

+ Lägger sig över mynningen till trachea
+ Lättare och snabbare att placera än en trachealtub (ffa värdefullt på svårintuberade djurslag).
+ Finns med och utan kuff

  • Vanligt att masken hamnar ur läge
  • Risk att blockera trachea
  • Bör alltid vara kopplad till en kapnograf
36
Q

Vad ska vara med i dokumenteringen/journalförandet för intubering/extubering?

A
  • Tubstorlek
  • Om hjälpmedel använts
  • Ev lokalbedövning
  • Klockslag
  • Hur intubering och extubering gick

Lag på att journalföra behandling
Dokumentering är mycket hjälpsamt vid nästa sövning