Infusionsutrustning Flashcards
När behövs kontinuerliga infusioner?
- Vätsketerapi
- Smärtlindring
- Sederande/sövande
- Sondmatning
- Insulin
m. m
Vilka olika typer av infusioner används inom djursjukvården?
- CRI - Constant Rate Infusion
- TIVA -Total IntraVenös Anestesi
- PIVA - Partiell InteVenös Anestesi
- TCI - Target Controlled Infusion
- PCA - Patient Controlled Analgesia (inte inom djursjukvård)
- Propfolrus/ handitirering
Vilka är för-och-nackdelarna med ett infusionsaggregat?
+ Billigt alternativ
+ Krävs ingen ytterligare utrustning
- Risk för ocklusion
- Risk för under/övervätskning
- Ej exakt vid små mängder
- Påverkas av infartens läge.
Hur fungerar ett infusionsaggregat?
- Motor med hydrostatiskt tryck, skapas av vätskans tyngd.
- Ställs in manuellt mha rullklämma
- Avslutas vid lägsta tryck.
- Finns olika typer av aggregat:
- > “Standard” aggregat (20 droppar/ml)
- > Ljuskänsligt aggregat (20 droppar/ml)
- > Mikroaggregat (60 droppar/ml)
Vad är bra att veta gällande volympumpar (kallas även droppump, infusionspump, volyminfusionspump)?
- Vanligt förekommande
- Kan hantera stora volymer med precision
- Har en aktiv pump - högre tryck än ventrycket
- Peristaltisk pump som kan vara linjär eller roterande.
- Använder särskilda aggregat som måste monteras korrekt.
- Larmar vid olika typer av “fel”, bl.a:
- > Högt tryck/ocklusion
- > Luft i slangen
- > infusionsslut
- > Stängd slangklämma
Vilka är fördelarna med en sprutpump?
+ Hög precision - kan ge ner till 0,1 ml/h
+ Kan användas samtidigt som andra infusioner
+ Kan använda sprutor i olika storlekar (5-60 ml)
+ Kan ge bolusdos och underhåll
Vad ska finnas med vid märkning av infusioner?
Om droppslangen kopplas till en flervägskran -> MÄRK DROPPSLANGEN med innehållet
Generellt
- Djurets ID
- Datum + klockslag
- Infusionshastighet
- Signatur (den som kopplat på infusionen)
På droppåsen
- Ev tillsatta preparat eller uttagen mängd
- Koncentration om tillsatt läkemedel
På sprutor
- Läkemedlets namn och styrka
- Koncentration i ev spädning
Varför ges vätsketerapi under anestesi?
Upprätthålla god cirkulation
- Normovolemi
- Normotension
Återställa oblans
- Djuret dricker ej när sövt
- Avdunstning via sår (t.ex öppen buk)
Vad gäller angående mängd för de olika djurlagen med kristalloid vätska (i.v, t.ex RAC) vid vätsketerapi under anestesi?
Katt - 3 ml/kg/h första timmen
Hund - 5 ml/kg/h första timmen
Häst - 5 ml/kg/h första timmen
Justera vid behov
Vilka risker finns med vätsketerapi under anestesi och hur undviks dessa?
Risk:
Ojämn vätsketillförsel
-> Över/undervätskning (katter är extra känsliga)
- Övervätskning -> risk för bl.a vävnadsödem
- Undervätskning -> risk för bl.a hypotension
Åtgärd:
- Noggrann administrering (använd pumpar, mikroaggregat etc)
- Beräkna volymer noggrant
- Utvärdera effekt ofta (Är det verkligen mer vätska patienten behöver?)
Vad ska man tänka på gällande omvårdnaden vid vätsketerapi?
Handhavande
- Uppvärmd vätska mha t.ex droppvärmare
- Undvika luftbubblor (noggrann koll innan infusionen kopplas på)
Utrustning
- Vård och hantering av pumpar
- Anpassa storlek efter patient
- Flervägskran med backventil
- Infarten (pvkn ser fräsch ut, markera med datum klockslag etc)
Hygien
- Aspetik
- Handhygien
- Nytt material till varje patient
Vad är en infusionsregulator?
- En droppräknare - kontrollerar dropptakten
- Intelligent slangklämma som saknar en aktiv pumpfunktion och larm
(Används alltmer sällan)
Vad är viktigt att tänka på gällande rengöring av infusionspumpar?
- Först mekanisk rengöring, sen desinfektion
- Använd inte för mycket vätska
- Glöm inte sladden!
- Glöm inte alla skrymslen och vrår
- Rengör efter varje användning
