Anestesisystem och inhalationsanestesi Flashcards

1
Q

Varför är anestesiapparater att föredra?

A
  • Ger säkerhet och effektivitet.
  • Assisterad ventilation
  • För att kunna ge precisa koncentrationer av inhalationsanestetika och/eller syrgas under kontrollerade förhållanden.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka fyra delar finns med i en anestesiapparats grunddesign?

A
  1. Färskgassystem
  2. Förgasare
  3. Andningssystem
  4. Gasevakueringssystem
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är syftet med anestesiapparatens färskgassystem?

A

Att tillföra bärargas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är viktigt att tänka på gällande gasflaskorna anslutna till färskgassystemet?

A
  • Gasflaskorna kan variera i storlek.
  • Cylindrar med komprimerad gas som medicinsk oxygen, medicinsk luft och/eller lustgas
  • Klassas som läkemedel
  • Förvaring och hantering regleras av AFS 2017:3
  • Förvaras helst utomhus eller i välventilerat utrymme.
  • Förvaringsutrymmet måste ha varningsskylt
  • Flaskorna måste placeras så de ej kan ramla omkull, t.ex i väggen, skåp eller vagn
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilka risker finns med gasflaskor?

A

Brandfarligt

  • Syrgas och lustgas är lättantändligt
  • Hög temp runt flaskan kan orsaka explosion

Dåligt förankrad flaska kan ramla omkull/ramla ner -> flaskventilen går sönder

Dåligt åtdragen koppling när flaskventilen öppnas

Kopplar fel ledning till fel slags gas

Kraftigt flöde av gas kan skada hud eller ögon

Gasen tar slut

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är fyllnadstrycket för medicinsk oxygen och medicinsk luft?

A

200 bar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur ser formeln ut för att räkna ut hur mycket gas som finns kvar i flaskan?

A

Flaskans volym V (i Liter) x Trycket P (i Bar) = antal liter fri gas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur räknar man ut hur länge gasen i flaskan räcker?

A

Dela på flödet:

Liter / Minuter = antal minuter innehållet räcker

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är bra att veta gällande en syrgasgenerator för tillförsel av bärargas?

A

Billig i drift
Portabel eller central anläggning
Koncentrerar syre ur rumsluft, levererar max ca 85-98% syre.
Kräver el/batteri
Begränsad flödeshastighet
Viktigt att ha back-up i form av gasflaska.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur fungerar ett centralgassystem för tillförsel av bärargas?

A
  • Gas leds från en central samling gasflaskor/syrgasgenerator.
  • Passerar tryckreducerande ventiler
  • Gasledningar i väggar/tak levererar gasen till önskad plats.
  • Använder tryckvakt - övervakar trycket i ledningar och larmar om trycket blir för högt eller för lågt.
  • Har uttag för olika slags gas - färgkodat
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur ser färgkodningen av gasslangar inom anestesin ut?

A
Uttag:
Vit - Oxygen
Svart/vit - Medicinsk luft
Blå -Lustgas
Blå/brun - Evakuering

På anestesiapparaten:
Gul - Evakuering
Röd- Anestesigas/färskgas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad gör en flödesmätare?

A
  • Reglerar flödet från gasledningen till andningssystemet
  • Sänker även trycket i systemet ytterligare
  • Flottör inuti cylindern höjs och sänks beroende på flödet -> viktigt att denna svävar fritt
  • Flödet anges i L/min på cylindern.
  • Viktigt att stänga av efter användning.

Vrider man vredet åt höger -> högre flöde
Vrider man vredet åt vänster -> lägre flöde
Avläser flottör -> kula (mitten) och cylinder (toppen)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är en syrgasflush och hur används den?

A
  • Knapp eller ventil som levererar ren syrgas med flöde 35/75 L/min.
  • Går förbi förgasaren och flödesmätaren.

Används t.ex för att:

  • Fylla upp andningsblåsa.
  • Snabbt leverera syre till mycket sjuk patient
  • Tömma systemet på anestesigas inför uppvak.

Tänk på att:

  • Flusha i korta stötar för att undvika övertryck i systemt
  • Syrgasflush späder ut gasen i systemet -> lägre koncentration anestesigas.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Beskriv vad som händer i förgasaren

A
  • Gas leds vidare från flödesmätaren till förgasaren
  • I förgasaren finns anestetika i flytande form
  • Mha inställningar leds en viss % av bärargasen ner till förgasningskammaren.
  • Anestetikan i förgasaren förångas och blandas med bärargasen -> färskgas.
  • Leds vidare ut i ledningssystemet till patienten
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad kan vara bra att veta gällande förgasare?

A
  • De är specifika och färgkodade för olika anestesigaser
    • Lila: Isofluran
    • Gul: Sevofluran
  • De har temperaturkompensation
  • Lägre flöden -> lägre koncentration levererad till patienten pga upptag av anestetika och utblandning.
  • Kan läcka om den välter -> Viktigt att den hålls upprätt.
  • Var noga med att se till att det är tillräcklig mängd anestetika nivåer (kan ses i indikatorfönster).
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är bör man tänka på vid påfyllning av förgasare?

A
  • Undvik läckage!
  • Använd punktutsug.
  • Undvik kontakt med hud och ögon
  • Använd endast adaptrar som kan förslutas.
  • Adaptrarna är läkemedelsspecifika och färgkodade.
  • Öppnade flaskor ska förvaras i välventilerade utrymmen
  • Räknas som läkemedelsavfall
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad gör backventilen/riktningsventilen?

A
  • Reglerar flödet av gas genom cirkelsystemet vid in-och-utandning
  • One way-valves
  • Passiv funktion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad är bra att tänka på gällande backventil/riktningsventil?

A
  • Kontrollera funktion av ventilerna dagligen, förslagsvis i samband med provtryckning av anestesiapparaten
  • Montera av, rengör och lufta regelbundet (smutsiga ventiler kan bli klibbiga och förhindra gasflödet)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad gör en koldioxidabsorber?

A

Samlar upp koldioxid från utandningsgasen innan gasen leds tillbaka till patienten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Hur fungerar en koldioxidabsorber (förenklat)?

A

Innehåller absorberande granulat
- Består främst av kalciumhydroxid 82-86% och vatten 14-18%

Genom en kemisk reaktion i behållaren skapas kalciumkarbonat, vatten och värme.
- Behållaren känns varm, vattnet fuktar gaserna -> granulatet absorberar koldioxid.

Kapacitet för 26 L CO2/100 g granulat, därefter är granulatet mättat -> kan ej absorbera mer CO2.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Hur vet man att granulatet i en koldioxidabsorber är mättat?

A
  • Mättat granulat är hårt (omättat går sönder vid tryck)
  • Granulatet skiftar i färg vid mättning -> blir blå/lila eller rosa (färgen kan dock skifta tillbaka till ursprunget)
  • Inandad koldioxid hos patienten ökar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

När bör man byta granulat i en koldioxidabsorber?

A
  • När 35-50% av granulatet bytt färg
  • Efter 6-8 h användning.
  • Var 30:e dag (Även om användningen understiger 6-8 h)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad är syftet med en reservoirblåsa/andningsblåsa?

A
  • Fungerar som en gasreserv. (Rör sig i takt med andningen).
  • Används vid manuell ventilering.

-Finns i olika storlekar (0,5L-30L) och är oftast svart eller grön.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Hur räknar man ut storleken på andningsblåsan?

A

Andningsblåsan bör vara 6-7 gånger tidalvolymen.
Förväntad inandad volym (tidalvolym) (oftast 10ml/kg kv)

Ex:
Hund 20 kg -> Förväntad tidalvolym 200 ml
6 x 200 ml = 1,2L (avrunda alltid uppåt) -> Storlek andningsblåsa 1,5L

25
Q

Vad står APL för och vad är dess funktion?

A
  • Adjustable Pressure Limiting
  • Ventil där överskott av gaser leds ut till evakueringssystemet.
  • Motverkar övertryck i andningssystemet genom att tömma ut gas när trycket i systemet når en viss nivå.
  • Kan ställas in från helt stängd (CL) till helt öppen (SP) -> olika tryck.
  • I Sverige är Bernerventil vanligast.
26
Q

Vilka olika inställningar finns på en Bernerventil?

A

CL = Closed
- Stänger helt evakuering av gas, används vid provtryckning av apparat.

SP = Spontan, öppen
- Helt öppen ventil, inget övertryck kan bildas i systemet (utom arbetstryck)

VOL = Volym
- Används vid manuell ventilering, garanterar den volym man vill ge.

5-50 = Tryckinställning i cmH2O
- Används vid manuell ventilering, evakuerar vid inställt tryck.

27
Q

Vad ska man tänka på vid manuell ventilering mha andningsblåsa?

A
  • Tänk “normala” parametrar (AF, tidalvolym I:E ratio)
  • Vrid APL-ventilen till:
    (10-)15-20 cmH2O för smådjur
    20-30 cmH2O för häst
  • Kläm/krama om blåsan som ett normalt andetag.
  • Kontrollera övervakning av tidalvolym och max uppmätt tryck i patienten.
28
Q

Vad är andningsslangar/patientslangarnas funktion?

A

De leder gasen till och från patienten.

Består av plast som är ogenomtränglig för gas. Slangarna kan vara färgare eller genomskinliga.

29
Q

Vd bör man tänka på gällande val av andningsslang?

A

Val av storlek beror på djurets storlek:

  • Smala (omkrets 10 mm) - Djur < ca 10 kg
  • Mellan (omkrets 15 mm) - Djur ca 10-20 kg
  • Stor/Grövsta (omkrets 22 mm) - Djur > 20 kg
  • Häst: Finns endast en storlek (omkrets 50 mm)
30
Q

Vad innebär ett koaxialt andningssystem?

A

Inandningsslangen ligger i utandningsslangen.

31
Q

Vad gör y-stycket/koppling till trachealtub/mask?

A

Kopplar samman andningsslangar med trachealtub eller mask.

Kan se olika ut och passa olika slangstorlekar.

32
Q

Vad innebär “Bainsystemet”?

A
  • Icke-återandning -> Patientens utandade gasvolym ersätts med ny vid nästa inandning.
  • Lämpligt till mycket små patienter (< 3 kg, men kan användas upp till 7 kg).
  • Minimal eller ingen återandning -> Ingen koldioxidabsorber är nödvändig,
33
Q

Vilka för-och-nackdelar finns med Bainsystemet?

A

+ Lågt andningsmotstånd
+ Litet apparat dead-space.
+ Enkel uppbyggnad
+ Smidigt, tar inte mycket plats

  • Dyrt, krävs höga gasflöden
  • Kyler ner djuret
  • Om för lågt flöde -> Risk för återandning av CO2
34
Q

Vad innebär “cirkelsystemet”?

A
  • Återandningssystem
  • Delar av den utandade gasen återanvänds (cirkulerar runt i systemet)
  • Passar de flesta patienterna, förutom de riktigt små.
  • Behöver en koldioxidabsorber för att samla upp utandad CO2
35
Q

Vilka för-och-nackdelar finns med cirkelsystemet?

A

+ Billigt, återanvänder gaser.
+ Värmer och fuktar inandningsgaser.
+ Mer miljövänligt

  • Större andningsmotstånd jmf med Bain, ffa för små djur.
  • Lite mer komplicerad än Bain.
  • Tar upp lite mer plats än Bain
36
Q

Vad är “Q-systemet”?

A
  • Återandningssystem som omvandlas till ett icke-återandningssystem när absorbern kopplas bort.
  • Kan användas som återandningssystem för djur ner till ca 5 kg.
  • Kan användas som icke-återandningssystem för djur ner till ett par kg.
37
Q

Vad är bra att känna till angående flöde av gas under anestesi?

A
  • Metaboliskt syrebehov i anestesi (minimum): 5-10 ml/kg/min.
  • Hästar har lägre metaboliskt syrebehov än smådjur.
  • Blanda syrgas med medicinsk luft - Om 100% syrgas i 24/48 h -> syrgasförgiftning.

Högre flöde vid:

  • Uppstart: Fylla upp koncentrationen av anestesigas i systemet.
  • Avslut: Flusha ur systemet från anestesigas.
  • Snabba koncentrationsförändringar av anestesigas.
38
Q

Vad bör flödet ligga på i Bainsystemet?

A

100-200 ml/kg/minut

39
Q

Vad bör flödet ligga på i cirkelsystemet?

A

Start/avslut/snabba förändringar

  • Smådjur: 50-100 ml/kg/min (max 5L/min)
  • Häst: 20 ml/kg/min (max 10 L/min)

Underhåll

  • Smådjur: 40-70 ml/kg/min
  • Häst: 10 ml/kg/min (max 5 L/ min)

OBS
- Om flödet är lägre än 250 ml/min kan leda till att en del förgasare och flödesmätare ej levererar den inställda koncentrationen syre och inhalationsanestetika.

40
Q

Vad är ett överskottsutsug?

A
  • Ett utsug som suger ut anestesigaser från anestesiapparatens överskotts/utsugsventil.
  • Utsuget måste ha tillräcklig kapacitet att föra bort överskottsgas ur anestesiutrustningen, flödet ska kunna kontrolleras kontinuerligt.
  • Flöde minst 25 L/min
  • Funktionsindikator som tydligt visar om utsuget är på-eller-avslaget.
  • Leds till frånluftskanal eller “ut i det fria”
41
Q

Hur ofta ska anestesiutrustning genomgå teknisk översyn?

A

Minst var 12:e månad.

Resultatet av mätningen ska dokumenteras

42
Q

Vad görs om systemet visar läckage?

A

Systemet justeras och testas på nytt.
Läckage på 150 ml/min accepteras - ska dock eftesträva 0 läckage.
Läckaget MÅSTE dokumenteras och uppvisas vid kontroll.

43
Q

Hur utförs en täthetskontroll av anestesiutrustning?

A
  1. Välj storlek på blåsa och slangar som ska användas.
  2. Sätt APL-ventil på CL (closed).
  3. Plugga igen patientänden på andningsslangarna.
  4. Koppla in en manometer.
  5. Flöda upp ett tryck på 30 cmH2O i systemet.
  6. Vänta 30-60 sekunder.
  7. Trycket på manometern ska vara konstant. Om trycket sjunker -> läckage.
    - Hur mycket läcker systemet? -> Flöda in syrgas/luft tills trycket är konstant.
  8. Sätt tillbaka APL-ventilen till SP (spontan, öppen)!!!
44
Q

Vad ska man också kontrollera utöver tätheten?

A
  • Funktion av riktningsventiler
  • Granulaten i koldioxidabsorbern.
  • Mängd anestesigas i förgasaren.
  • Att det finns syrgas och luft i gasflaskorna.
  • Att överskottsutsuget fungerar som det ska.
45
Q

Vad är bra att veta gällande halogenerade anestetika?

A
  • Vanligaste typerna inom djursjukvården: isofluran och sevofluran. (Men det finns även halotan, desfluran och enfluran).
  • Flytande vid rumstemp, men är även väldigt flyktiga.
  • Depressiv effekt på nervcellsfunktion - men påverkan på CNS är ej helt känd.
  • Diffusion i lungalveolen blodkärlen. Styrs av koncentrationsgradient/skillnader.
  • Elimineras främst via respirationen.
46
Q

Vilka effekter har halogenerade anestetika?

A
  • Dosberoende, reversibel depression av CNS.
  • Depressiv effekt på cirkulationen (Vasodilation, minskat CO2 -> minskat blodtryck och vävnadsperfusion).
  • Depressive effekt på respirationen (Minskad tidalvolym och AF)
  • Elimineras snabbt via respirationen -> Ger snabba uppvak, risk för excitation i uppvak.
47
Q

Vad betyder MAC?

A

Minimum alveolar concentration
“Den lägsta koncentrationen vid vilken 50% av patienterna inte visar någon reaktion på smärtsamt stimuli”

  • Mått på hur potent anestetikan är
  • Riktlinje för hur mycket anestetika som behövs vid kirurgi.

Grova riktlinjer:
- 1 x MAC -> Ytlig kirurgisk anestesi.
- 1,5 x MAC -> Måttlig kirurgisk anestesi.
- 2 x MAC -> Djup kirurgisk anestesi.
(Varierar med ålder, metabolism, kroppstemp, andra läkemedel etc -> MONITORERA PATIENTEN!)

48
Q

Vad är bra att veta om Isofluran?

A
  • I dagsläget vanligaste inhalationsanestetikan inom djursjukvården.
  • Passerar snabbt mellan lungalveolen och blodet
    • > Ger snabb induktion och uppvak
    • > Ger snabba koncentrationsförändringar i underhållsfasen.
  • Stark doft (patienten kan reagera på lukten)
  • > Personalen kan enklare detektera läckage.
  • Ger tillräcklig -> god muskelrelaxion.
  • Ingen analgetisk effekt.
  • Billigare än Sevofluran.
49
Q

Vad är bra att veta om Sevofluran?

A
  • Blir mer och mer vanlig inom djursjukvård
  • Passerar ännu snabbare än Isofluran mellan lungalveol och blodet -> enklare att styra narkosdjup än med isofluran.
  • Doftlös -> Passar till maskinduktion.
  • Ger tillräcklig muskelrelaxion.
  • Ingen smärtlindrande effekt.
  • Dyrare än Isofluran.
50
Q

Vilka är för-och-nackdelarna med både isofluran och sevofluran?

A
\+ Elimineras främst via respirationen.
\+ Ger muskelavslappning.
\+ Snabb induktion och uppvak
\+ Säkert att använda till de flesta patienter.
\+ Lätt att styra narkosdjup.
  • Ger ingen analgesi.
  • Risk för excitation i uppvak.
  • Depressiv effekt på cirkulation och respiration.
  • Kräver avancerad utrustning.
  • Kan utgöra hälsorisker vid exponering.
  • Skadligt för miljön.
51
Q

Vad står i lagstiftningen om anestesigaser?

A
  • Arbete med anestesigas får endast utföras av den som har kunskap om risker och hur de ska förebyggas
  • Det ska finnas skriftliga hanterings- och skyddsinstruktioner på arbetsplatsen
  • Arbete med anestesigas ska utföras så att så lite läckage som möjligt uppstår
  • Arbete med inhalationsanestetika ska utföras så att uppkomst och spridning av luftföroreningar motverkas
  • Rester av inhalationsanestetikan ska hanteras så att risker för exponering minimeras
  • Öppnade förpackningar ska förvaras i avgränsat ventilerat utrymme
    ”Punktutsug skall finnas i lokalen om anestesi med mask eller annat arbete utförs så att anestesigas läcker eller släpps ut i sådan mängd att exponeringen kan leda till att de som arbetar där utsätts för hälsorisk. Utsuget skall ha tillräcklig kapacitet för att evakuera anestesigaserna”
52
Q

Vilka korttidseffekter finns vid exponering av anestesigaser?

A
  • Trötthet
  • Huvudvärk
  • Illamående
  • Depression
  • Irritabilitet
  • Balansproblem
  • Försämrad motorik
53
Q

Vilka långtidseffekter finns vid exponering av anestesigaser?

A
  • Reproduktionsavvikelser.
  • Lever-och-njurskada
  • Benmärgsabnormaliteter
  • Kronisk nervsystemdysfunktion
54
Q

Vilken påverkan på miljön har anestesigaser?

A
  • Haligenerade anestetika klassas som växthusgaser.
  • Estimerat utsläpp 4,4 miljoner ton CO2/år
  • Sjukvård i utvecklade länder släpper ut ca 2,1% av det totala utsläppet av växthusgaser/år.
  • Potentiellt skadliga för ozonlagret -> bidrar till global uppvärmning.
  • Kan befinna sig i atmosfären i flera år.
55
Q

Hur kan man minimera utsläppen från anestesin?

A
  • Använda cirkel-/återandningssystem

- Avända lågflödesanestesi.

56
Q

Hur kan man minska riskerna för exponering av anestesigaser pre-op?

A
  • Välja storlek på trachealtub, mask och anestesisystem utefter varje individ.
  • Täthetskontrollera systemet före varje användning.
  • Eftersträva 0 ml/min läckage.
  • Åtgärda eventuella läckage.
  • Använda punktsug
57
Q

Hur kan man minska riskerna för exponering av anestesigaser intra-op?

A
  • Använda lågflödesanestesi om möjligt.
  • Vara uppmärksam på eventuella läckage
    • > Ha punktsug redo
    • > Åtgärda läckage så snart det upptäcks.
  • Se till att överskottsutsuget är påslaget.
58
Q

Hur kan man minska riskerna för exponerning av anestesigaser post-op?

A
  • Använd uppsug/uppsamlare vid uppvak/utkörning.
  • Ta hand om utrustningen.
  • Plugga igen centralgasuttag när de inte används.
  • Förvara inhalationsgasflaskor i särskilda utrymmen.
59
Q

Hur kan man minska riskerna för exponering av anestesigaser generellt?

A
  • Mät exponeringsvärden vid behov.
  • Utsätt dig inte för exponering om du är gravid eller ammar.
  • Dokumentera alla täthetskontroller och ev åtgärder.
  • Utför de kontroller av utrustningen som krävs.
  • Håll regelbundna utbildningar för personalen.
  • Ta reda på vart informationsdokument finns och håll dig uppdaterad.
  • Försök minska klimatpåverkan.