Gastroenterologi - introduktion Flashcards

1
Q

Vad är GERD?

A

Gastroesofageal refluxsjukdom (alltså halsbränna i folkmun)

Patogenesen är att esofagus slemhinna blir mer exponerad för det sura magsäcksinnehållet.

Symtomen är halsbränna och sura uppstötningar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hur klassificeras GERD?

A

Icke-erosiv esofagit –> ganska milt

Erosiv esofagit –> går djupare in i slemhinnan med tydliga sår

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur utreds och behandlas GERD?

A

UTREDNING: gastroskopi –> görs inte på alla och alla har inga förändringar trots symtom

BEHANDLING:
- Icke erosiv esofagit: VID BEHOV –> PPI, H2-blockerare och alginsyra

  • Erosiv esofagit: KONTINUERLIGT –> PPI i fulldos i 2 månader, sedan halvdos
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka typer av gastrit finns?

A
  • TYP A GASTRIT –> Pangastrit: autoimmun sjukdom. 10%
  • TYP B GASTRIT –> Antrumgastrit. Kronisk aktiv inflammation —> H. Pylori, 90%
  • KRONISK ATROFISK GASTRIT –> atrofisk mukosa, inflammation

En speciell gastrit:
- NSAID-gastropati –> NSAID hämmar COX-enzymer –> blir ulcus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Nämn några symtom på gastrit!

A
  • Symtomfri eller dyspepsi (=samlingsterm på flertal symtom från buken, såsom smärta, illamående, kräkning och rapning.)
  • Anemi, t ex från B12-brist

Det är dock ofta ganska svag korrelation mellan symtom, endoskopisk och mikroskopisk bild.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vid ulcussjukdom blir det, i motsats till den ytliga inflammationen vid gastrit, sår i slemhinnan. Vilka symtom finns vid ulcussjukdom och varför är ulcus prioriterat i gastroskopi-kön?

A

Symtom:

  • Buksmärtor
  • Illamående, kräkningar
  • Dålig aptit, viktnedgång

Att man vill göra gastroskopi snabbat på dessa är pga risken för

  • blödning
  • perforation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur stor andel av duodenala ulci respektive ventrikel-ulci beror på H. Pylori?

A

Duodenala ulci:
96% H. Pylori —-> (kan typ förutsätta att det är det)
4% NSAID, malignitet, etc

Ulci i ventrikeln:
75% H. Pylori
25% NSAID, malignitet, etc

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad finns det för Helicobacter Pylori-tester?

A

Icke-invasiva tester:

  • 13C/14C-urea-utandningstest
  • Faeces Helicobacter-antigen

Invasiva tester:

  • Histologi
  • Snabbt ureatest
  • Odling: resistens, “SIR”
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur diagnostiserar man ulcus?

A

Esofagogastroduodenoskopi (EGD)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur handlägger man ventrikelulcus?

A
  • Alltid biopsi från sårkant
  • H. Pylori-diagnostik
  • H. Pylori-positiv –> Eradikering av bakterierna
  • H. Pylori-negativ –> PPI 2-4 veckor
  • Kontrollskopi efter 6-8 veckor (nämligen högre malignitetsrisk i ventrikeln än i duodenum)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur handlägger man duodenalulcus?

A
  • H. Pylori-diagnostik ej nödvändig –> ulcus är H. Pylori (96%)
  • Eradikering av bakterierna
  • Behövs ingen kontroll av sårläkningen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur eradikerar man H. Pylori?

A

Trippelbehandling i 7 dagar:

  • PPI (protonpumpshämmare) 20mg x2
  • Klaritromycin (antibiotika) 500mg x2
  • Amoxicillin 1000mg x2 eller Metronidazol 400mg x2 (antibiotika)

Eradikeringskontroll tidigast 4-6 veckor efter avslutad behandling.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är funktionell dyspepsi?

A

DYSPEPSI - illamående, smärta, uppblåsthet etc. FUNKTIONELL - man hittar ingen orsak till det. Funktionell dyspepsi är alltså lite som IBS men för övre GI.

Vid utredning med gastroskopi:

  • Hittar ingen organisk sjukdom!!
  • Visceral hypersensitivitet
  • Långsam ventrikeltömning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur behandlas funktionell dyspepsi?

A
  • LYSSNA OCH TA DEM PÅ ALLVAR
  • SYMTOMLINDRANDE:
  • –> Testa PPI 20mg x1 (20% blir hjälpta)
  • –> Testa antiemetika som Primperan eller Domperidon 10mg x3
  • –> Involvera dietisterna!!!! Fett- och fiberfattig kost! Små partiklar (vältuggat)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är kardinalsymtomet för malabsorption och maldigestion i tunntarmen?

A

Diarré!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Nämn några prover man kan ta vid utredning av tunntarmen vid t ex diarré!

A

TARM:

  • Blodstatus
  • CRP
  • Folat
  • B12
  • Albumin
  • Transglutaminas IgA
  • H2/CH4-andningstest

LEVER, GALLA, PANKREAS (dessa kan nämligen också ge diarré):

  • ASAT/ALAT
  • ALP
  • Elastas
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Celiaki är den vanligaste orsaken till diarré i Norden och incidensen ökar.

Vad är patogenesen för celiaki och vad finns det för komponenter som har kopplingar till celiaki?

A

Celiaki (glutenintolerans) är en immunologisk reaktion mot gliadin, som är ett protein som finns i gluten –> vete, råg och korn.

Finns en viss ärftlig komponent och vissa kopplingar till diabetes typ 1, IgA-brist, autoimmun hepatit och mikroskopisk kolit.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad finns det för symtom vid celiaki?

A

Oklara buksymtom, “dyspepsi”, “IBS”, diarré.

  • Vuxna med dyspeptiska besvär, smärta, gas
  • Malabsorption (järn, folat, kalcium) –> trötthetsymtom
  • Dermatitis herpetiformis (typ av hudutslag)
  • Laktosintolerans
  • Psykiatriska/neurologiska symtom –> vissa blir deprimerade t ex

Ta prov vid minsta misstanke!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Hur diagnostiseras celiaki?

A
  • Screening för transglutaminas-IgA –> bra markör för barn, mindre bra för vuxna (detta är mindre viktigt)
  • BIOPSIER FRÅN BULB(?) OCH DUODENUM:
  • –> lymfocytinfiltration
  • –> ökat kryptdjup
  • –> villusatrofi

När man sedan slutat äta gluten tar man biopsi igen och ser om lymfocyterna försvunnit, kryptorna återgått och villi kommit tillbaka

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Hur behandlas celiaki?

A

DIETIST ÄR ETT MÅSTE.

  • Glutenfri kost. Vid svårare fall naturligt glutenfritt (=man plockar även bort glutenstärkelse som finns i typ allt)
  • Initialt laktosfri kost
  • Kontrollbiopsi efter 1-2 år
  • Vid ensidig kost –> tillskott av Ca, Fe, B6, B12, folat
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Nämn några komplikationer till celiaki!

A
  • Refraktär celiaki, irreversibel skada
  • Malabsorption (anemi, rakit (D-vitaminbrist), osteoporos)
  • Utveckling av autoimmunitet
  • Depression
  • GI-malignitet (GI-lymfom, adenocarcinom)
22
Q

Vad är symtom, diagnostik och behandling för laktosintolerans?

A

SYMTOM: Diarré, gaser, buksmärta

DIAGNOSTIK:

  • Pröva själv om man klarar att dricka 500 ml 3% mjölk
  • Laktosbelastning
  • Gentypning

BEHANDLING:

  • Laktosfritt
  • Eventuellt laktas-tillskott (enzymet som bryter ned laktos)
23
Q

Gallsaltmalabsorption (normalt reabsorberas 95% av gallsalterna i distala ileum) ger vattentunna diarreér 15-20 gånger per dag.

Vad är orsakerna, diagnostiken och behandlingen av gallsaltsmalabsorption?

A

ORSAKER:

  • Crohns
  • Ileocekal resektion
  • Kolecystektomi
  • Idiopatiskt/överproduktion

DIAGNOSTIK:
- Retention >12% 75SeHCAT (radioaktiva gallsalter)

BEHANDLING:
- Kolestyramin (Questran) –> binder gallsalterna

24
Q

Vilka sjukdomar tillhör inflammatorisk tarmsjukdom, IBD?

A
  • Crohns sjukdom och ulcerös kolit

(Mikroskopiska koliter, dvs lymfocytär och kollagen kolit hör INTE dit, men det finns diskussion om att de kanske borde räknas dit)

25
Q

IBD är en komplex sjukdom. Vad finns det för möjliga faktorer som eventuellt kan orsaka IBD?

A
  • Ärftlighet
  • Störning i immunsystem
  • Tarmflora
  • Yttre faktorer (rökning, NSAID)
  • Läkemedel (NSAID, antibiotika)
  • Barriärfunktion mellan lumen och mukosa
26
Q

Crohns sjukdom är en kronisk sjukdom men den går i skov. Vad finns det för symtom på Crohns?

A
  • Typfallet: BUKSMÄRTOR OCH DIARRÉ, men är mycket lömskt –> kan även ge:
  • Feber, CRP-stegring, viktnedgång
  • Intermittenta symtom
  • GI-blödning (dock vanligare vid ulcerös kolit)
  • Malabsorption (B12, folat, järn, albuminläckage)
  • Ökade förluster (järn, K)
27
Q

Vilka delar av magtarmkanalen kan drabbas av Crohns?

A

HELA magtarmkanalen, från mun till anus.

Kuggis ;)

28
Q

Hur utreds Crohns?

A
  • ANAMNES –> avföringsvanor, konsistens etc
  • STATUS –> hjärta, lungor, buk
  • PROVER –> Blodstatus, CRP, albumin, ALAT, ALP, krea, CALPROTECTIN (bästa biomarkören för IBD, dock inte jättebra)
  • FAECESODLINGAR –> inklusive utesluta Clostridium difficile
  • FULLSTÄNDIG KOLOSKOPI –> inklusive ileum, med px (biopsi). Om denna är normal går man vidare med:
  • DT, MR
  • KAPSELENDOSKOPI
29
Q

Hur ser lindrig/måttlig respektive måttlig/svår Crohns ut i koloskopi?

A

Lindrig/måttlig –> Ytliga/djupa ulcerationer

Måttlig/svår –> Longitudinella ulcerationer, gatstensmönster (cobblestone)

30
Q

Hur ser patologiska diagnosen (PAD) av Crohns ut?

PS. Enligt patolog-Irina är man exceptionellt dålig om man inte kan detta. Hon är dum :(

A
  • Segmentell, fokal inflammation
  • Transmural, djup inflammation
  • –> abscesser, stenoser, fistlar (mellan tarm och hud/urinblåsa/vagina/tarm)
  • Granulom –> patognomont
  • Kronisk inflammation
  • Bevarade bägarceller (jmf med tömda vid ulcerös kolit)
31
Q

Ibland behöver man som sagt gå vidare med DT/MR vid Crohns. Vad kollar man då?

A
  • Obstruktion?
  • Inflammation?

Specialfall: Fistlar (MR)

32
Q

Hur behandlas Crohns?

A

AKUT:

  • Måttligt –> Prednisolon 40mg x1 p.o.
  • Svår –> Betametason 8mg x2 i.v.

UNDERHÅLL:

  • Azathioprin 100-250 mg/dag
  • Ev Budesonid 6mg x1

TERAPIRESISTENS:

  • Biologiska läkemedel (antikroppar) –> Infliximab, adalimumab, vedolizumab
  • Kirurgi (resektion)
33
Q

Vad är kardinalsymtomet för ulcerös kolit och hur graderar man skoven?

A

Kardinalsymtom: Blodiga diarréer.

Lindrigt skov: 1-3 avf/dygn
Måttligt skov: 4-6 avf/dygn
Svårt skov: över 6 avf/dygn samt allmänpåverkan

34
Q

Var i magtarmkanalen kan man ha ulcerös kolit, och hur delas det upp?

A

Börjar alltid i rektum.

Proktit –> främst rektum

Proktosimoidit –> rektum och sigmoideum

Vänstersidig kolit –> rektum t.o.m. colon descendens

Extensiv(total) kolit –> rektum t.o.m förbi colon descendens (tror det kan vara typ hela kolon)

35
Q

Hur utreds ulcerös kolit?

A

ANAMNES –> toalettvanor, konsistens, blödning etc

STATUS –> hjärta, lungor, buk

REKTO-/SIGMOIDEO-/KOLOSKOPI –> Inflammation? Övre fri gräns? Px (biopsi).

PROVER –> Blodstatus, CRP, albumin, ALAT, ALP, krea, calprotectin (alltså samma prover som vid Crohns)

FAECESODLINGAR –> inklusive utesluta Clostridium difficile

36
Q

Hur ser ulcerös kolit ut i patologidiagnos (PAD)?

A

Inflammerad mukosa och ulcerationer. Går inte lika djupt in i slemhinnan som Crohns kan.

  • Kronisk inflammation
  • Strukturella förändringar –> kryptförgreningar
  • Tömda bägarceller
  • Kryptabscesser
37
Q

Hur behandlas ulcerös kolit?

A

AKUT:

  • Lindrig: 5-ASA ökas till 4,8g x1
  • Måttlig: Prednisolon 40mg x1 p.o.
  • Svår: Betametason 8mg x2 i.v.

UNDERHÅLL:

  • 5-ASA (mesalazin) 1,6g x1
  • Azathioprin 100-250mg/dygn

TERAPIRESISTENS:

  • Biologiska läkemedel –> infliximab, adalimumab, vedolizumab
  • Kirurgi (kolektomi)
38
Q

Vad är ulcerös proctit och hur behandlas det?

A

Liknar ulcerös kolit, men begränsad till rectum.

  • Blod per rectum
  • Tenesmer (smärtsamma trängningar vid avföring)
  • Bajsar oftare, men INTE diarré
  • 30% utvecklas till ulcerös kolit

Behandling:

  • Lokalt –> klysma/supp
  • 5-ASA
  • Prednisolon/hydrokortison
39
Q

Inte nog vid att man får problem med tarmarna vid IBD - det finns även massa samsjuklighet. Dvs att andra organ drabbas! Nämn exempel på detta!

A
  • MUN –> aftösa sår
  • LEDER –> artrit, ankyloserande spondylit
  • LEVER –> PSC (kom ihåg från integration II), autoimmun hepatit
  • HUD –> erythema nodosum, pyoderma gangrenosum
  • ÖGON –> irit, uveit
40
Q

När man haft IBD i 10 år börjar man screenas med koloskopi för en viss cancer. Vilken?

A

Colorektal cancer

41
Q

Vilka två typer av mikroskopisk kolit finns det? Vad har dessa för symtom?

A

Lymfocytär kolit och kollagen kolit.

Vattentunna diarréer. Inkontinens.

42
Q

Hur utreds och diagnosticeras mikroskopisk kolit?

A

Utredning –> koloskopi med px

Diagnos –> PAD och koloskopi

Sammanfattningsvis (om man bara ska ta med sig en sak om mikroskopisk kolit): Mikroskopisk kolit är helt enkelt en diagnos som ska uteslutas vid diarré och som diagnostiseras med biopsi.

43
Q

Mikroskopisk kolit har ofta samsjuklighet med en annan sjukdomsgrupp. Vilken då?

A

Autoimmuna sjukdomar.

Artrit, Sjögrens, celiaki, gallsaltsmalabsorption

44
Q

Hur behandlas mikroskopisk kolit?

A
  • Budesonid 9mg x1 i nedtrappning
  • Eventuellt 5-ASA (ingen superevidens)
  • Symtomlindring –> loperamid, kolestyramin
45
Q

Hur stor del av befolkningen har IBS?

A

Ca 15%. (4:1 kvinnor).

46
Q

Vad finns det för tre subklasser av IBS?

A

IBS-Constipation, IBS-diarré, IBS-mixed

47
Q

Vad är INTE förenligt med IBS?

A
  • Organisk sjukdom
  • Nattliga symtom
  • Viktförlust
  • Blod i avföring
  • Patologiskt lab
48
Q

Hur utreds IBS?

A

ANAMNES –> ROM-IV-kriterierna

PROVER –> Transglutaminas IgA, CRP, blodstatus, F-calprotektin, koloskopi, laktosprovokation, S-TSH

49
Q

Hur behandlas IBS?

A

INFORMATION –> ta dig tid att prata med patienten.

SMÄRTLINDRING –> t ex amitriptylin, mirtazapin

KRAMPLÖSANDE –> t ex hyoscyomin

FÖRSTOPPNING –> t ex movicol, linklotid

DIARRÉ –> t ex loperamid

DIETIST!!!!!! –> fettfattigt, fiberfattigt

ev KBT vid svåra fall

50
Q

Hur definieras funktionell förstoppning och vilka två typer finns det?

A

Avföring max 2ggr per vecka.

Lazy colon och tömningshinder

51
Q

Hur behandlas funktionell förstoppning?

A

Ja, med laxerande helt enkelt.

  • Bulkmedel
  • Osmotiska (movicol t ex)
  • Prukaloprid
  • Linaklotid