Ändtarmssjukdomar (Proktologi) Flashcards

1
Q

Hur lång är analkanalen hos en vuxen?

A

4-5 cm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad kallas den anatomiska strukturen som indelar analkanalen i en övre och en nedre del?

A

Linea dentata (eller Linea pectinata)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilket slags epitel har vi ovanför Linea dentata?

A

Cylinderepitel (enskiktat)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilket slags epitel har vi nedanför Linea dentata?

A

Skivepitel (flerskiktat)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur ska du placera patienten vid en rektalundersökning?

A

Liggandes i vänster sidoläge

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är en perianal fistel?

A

En oönskad “kanal” mellan analen och den perianala huden (dvs huden runt anus/perineum). Kroniskt (går oftast inte över av sig självt).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

I de allra flesta fallen föregås en perianal fistel av ett annat tillstånd. Vilket då?

A

Analabscess. (Men observera att endast hälften av alla abscesser leder till att en fistel bildas).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är en analabscess?

A

En infektion med var/pus bredvid eller i anslutning till analöppningen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilka är de två vanligaste orsakerna till analbscesser?

A
  1. Kryptoglandulär abscess (dvs infektion i en analkörtel eller krypta). Är orsaken till över 80% av alla analabscesser.
  2. IBD (främst Mb Crohn).
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Nämn några klassiska symptom vid analabscess

A
Smärta. 
Feber (ibland). 
Svullnad. 
Rodnad. 
Sekretion (ev. var). 
Generella infektionsparametrar.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur utreder/diagnosticerar du en analabscess (utöver anamnesen/symptomen)?

A

Inspektion.
Palpation.
Rektoskopi/Proktoskopi.

(ev. koloskopi, analt ultraljud, MR)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur behandlar du en analabscess? (Och vad är direkt fel att göra?)

A

Akut incision under narkos.

Det är direkt fel att ge antibiotika och låta abscessen “mogna”. Risken är att det blir en fistel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilka är de klassiska symptomen vid en analfistel?

A

Smärta.
Svullnad.
Purulent sekretion från fistelns mynning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vilka är de vanligaste orsakerna till analfistlar?

A
  • Analabscess (kryptoglandulär abscess) som blir till en fistel.
  • IBD (främst Mb Crohn).
  • (Analfissur, tumör, operation, partus, divertikulit med abscess).
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur utreder/diagnosticerar du en analfistel (utöver anamnes/symptom)?

A
  • Klinisk undersökning.
  • Us i NA. (kolla upp vad detta innebär)
  • Analt ultraljud.
  • MR.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad skiljer en låg fistel från en hög fistel? Och vilken har bäst prognos (mest lättbehandlad)?

A

En låg fistel engagerar endast en liten del av den externa sfinktern (eller inte alls), och är mer lättbehandlad.

En hög fistel engagerar en större del av den externa sfinktern, och är mer svårbehandlad och komplicerad.

17
Q

Hur behandlar man en analfistel? Nämn en preoperativ behandling samt fyra kirurgiska behandlingar!

A

I väntan på operation sätter man en s.k. “seton” (en löst knuten tråd som löper genom fisteln och ut genom analkanalen). Den dränerar fisteln i syfte att undvika/lindra infektion.

Därefter kan man operera på olika sätt:
1) “Klyvning” används för vissa typer av låga fistlar. Har god läkningsfrekvens (90%) men risk för inkontinens som komplikation. Försiktighet om kvinnlig patient eller om fisteln går framåt.

2) “Advancement flap” innebär excision av fisteln, följt av att man gör en lambå för att försluta mynningen. Läkningsfrekvens 50-60%. Ofta krävs flera operationer för lyckat resultat.
3) Kollagenplugg.
4) Ligering av fisteln. Görs i det intersfinkteriska spatiet.

18
Q

Nämn två postoperativa komplikationer vid kirurgisk behandling av analfistlar.

A
  • Inkontinens.

* Utebliven läkning (eller recidiv).

19
Q

Vad är en analfissur?

A

En spricka/sårbildning i nedre delen av analkanalen.

20
Q

Nämn några orsaker till primär analfissur samt några orsaker till sekundär analfissur!

A

Primär analfissur: Trauma (t.ex. förlossning), obstipation, diarré.

Sekundär analfissur: IBD, STD, tuberkulos, tumör.

21
Q

Nämn några symptom som är typiska vid analfissur.

A

Intensiv smärta när man bajsar.
Sparsam ljusröd blödning.
Soiling (dvs spår av avföring i underkläderna).

22
Q

En analfissur kan antingen vara akut eller kronisk. En kronisk analfissur karaktäriseras av en särskild triad. Vilka tre saker ingår i denna?

A
  • Fissur. (Själva fissuren alltså).
  • Portvaktstagg. (Fibrös hudflik/tagg distalt om fissuren).
  • Hypertrofisk analpapill.
23
Q

Hur behandlar du en akut analfissur?

A
  • Salva (smärtstillande salva, hydrocortison).
  • Bulk eller laktulos.
  • Varma sittbad.
  • Expektans.

Förslag på salvor: Rectogesic (glycerylnitrat) eller Diltiazem (kalciumantagonist) kan användas som behandling/smärtstillande salva.

24
Q

Hur behandlar du en kronisk analfissur?

A
  • Rectogesic (nitroglycerin, salva).
  • Diltiazem (kalciumantagnoist, salva).
  • Botulinumtoxin (botox, injiceras i externa sfinktern).
  • Lateral subcutan sfinkterektomi (kirurgiskt ingrepp).
  • Y-V-plastik (kirurgiskt ingrepp).
25
Q

Vad är hemorrojder?

A

Förstorade och stasade “kuddar” i analkanalen.

26
Q

Nämn några klassiska symptom vid hemorrojder.

A

Ljusröd (färsk) blödning.
Klåda.
Soiling.
Prolaps.

Om strangulation också förekommer (dvs åtstrypning/upphävd blodcirkulation) upplever man också smärta och ev. feber.
(Observera att smärta alltså inte är vanligt vid “vanliga” hemorrojder).

27
Q

Hemorrojder kan delas in i yttre och inre hemorrojder. De inre hemorrojderna kan i sin tur indelas i fyra grader. Vad karaktäriserar respektive grad?

A

Grad 1: Hemorrojden prolaberar inte. Det är bara en analkudde som blöder.

Grad 2: Hemorrojden prolaberar, men reponeras spontant.

Grad 3: Hemorrojden måste reponeras manuellt.

Grad 4: Ständigt prolaberade.

28
Q

Hur utreder du en patient som söker för hemorrojder?

A

Inspektion.
Palpation.
Rektoskopi/Proktoskopi.
(eventuellt tarmutredning).

29
Q

Nämn några differentialdiagnoser till hemorrojder.

A
Malignitet. 
Prolaps (anal-/rektal-). 
Adenom i rektum. 
Portvaktstagg (från kronisk analfissur). 
Analpolyp. 
Kondylom.
30
Q

Hemorrojder kan behandlas på flera olika sätt. Vad ingår i en konservativ behandling?

A

Bulkmedel, salva och suppositorier (stolpiller).

31
Q

Vilken behandling, utöver den konservativa, kan vara aktuell vid inre hemorrojder av första eller andra graden?

A

Sklerosering. (Man injicerar aethoxysklerol).

32
Q

Vilka två behandlingar, utöver den konservativa, kan vara aktuella vid inre hemorrojder av tredje eller fjärde graden?

A

Gummibandsligatur eller Hemorrojdektomi.

(Hemorrojdektomi kan göras i en öppen variant, som kallas för Milligans operation, eller i en sluten variant, som kallas för Parks operation. I Sverige är Milligan vanligast).

33
Q

Vilka patienter bör du inte göra en gummibandsligatur på?

A

Gravida kvinnor samt patienter som står på Waran/NOAK bör inte få en gummibandsligatur.