ERL 2 : Embryologi, Könsdifferentieringen & Befruktning

Question 1

hur sker embryolgi fram till vecka 3 översiklt?

Answer 1

1. Ägg + sperma
2. Murola
3. Blastocyt med embryoblast och trophoblast
4. Bildande av epiblast och hypoblast
5. Hypoblster bildar gulesäck och chorniohålan
6. Gastrulation sker vecka 3
   
   1. Hypoblaster drars ner i primitiva strimman och invagination sker
   2. ==> vi får ektoderm, mesoderm och endoderm

Question 2

vad är endo, ekto och mesoderm?

Answer 2

ektoderm - hud, naglar, ögon, mun mm

mesoderm - muskler, lymfa, njure, testikel, hjärta, skelett, blodkräl

edoderm - lever, gallblådsa, lungor, GI,

Question 3

vad är notochorden, kroppsaxlar och veckning?

Answer 3

Efterhand som cellerna migrerar genom primitiva strimman sprider det sig lateralt (åt sidorna) och kranialt (alltså vidare åt samma håll som primitiva noden). Längst fram bildas en förtunning i lagren som blir det oropharyngeala membranet och i andra änden bildas kloakmembranet. Från strimman och framåt bildas notochorden. Detta bestämmer också kroppsaxlarna.

Veckningen sker i slutet av vecka tre eller början av vecka fyra typ, och den börjar med att ectodermet får en veckning som kallas neural groove. Ectodermet växer ihop ovanför så det bildas ett rör istället, och samtidigt börjar huvudet och svansen böjas ner. När neural tube är bildat böjer även sidorna sig ner och allt möts kring en ihoptryckt del av gulesäcken som kallas vitelline duct. Delar av gulesäcken är även invikt i veckningen och bildar tarmröret.

Question 4

vad är neuralröret och hur bildas det?

Answer 4

Vecka 3 så har vi en neralplata. Den blir djupare och djupare tills det att den går ihop till ett rör. Detta sker först i mitten och går likt dragkedja krinialt och kadualt.

Neurallisten

Ligger i platan, men vid bildning av neralrör så vandrar dessa celler iväg och bildar andra strukturer så som binjure och ben i skalen.

Differentiering i neralröret

• Först bildas nerceller och sedan glia och ependymceller
• Bildar mantelceller som bildar går och vit substans.

Question 5

vad är hjärnblåser för något?

Answer 5

Neuralröret kommer få inbukningar på sig som kommer skapa först 3st hjärnblåsor. Dessa är:

• Prosencephalon
• Mesencephalon
• Rhombencephalon

Vid vecka vecka 5 så sker utliggare veckning så:

• Prosencephalon
  
  • Telencephalon - Med cerebral cortex, basala ganiler, hippocampus och amygdala
  • Diencephalon - Med i thalamus, hypothalmus och retina
• Mesencephalon ==> blir sig själv (mitthjärnan)
• Rhombencephalon
  
  • Metencephalon - Pons och cerebellum
  • Myelencephalon - Medulla oblongata

Telencephalon kommer sedan växa väldigt mycket och lägga sig som en peruk med backslick över hela huvudet och de andra strukturerna under.

Question 6

hur frigörs ägget och när träffar de på sperman?

Answer 6

Vid ägglossning frigörs den sekundära oocyten (alltså genomgått meios I men inte meios II, polärkroppen finns kvar) med zona pellucida och några lager granulosaceller (bildar den sk corona radiata) från follikeln som blir kvar i ovariet och bildar corpus luteum. Oocyten och allt som tillhör plockas upp av fimbrierna och börjar sakta färdas genom tuba uterina mha cilier och glatt muskulatur till corpus uterus och dess endometrium. Zona pellucida (består av glykoproteiner) och corona radiata fungerar som skydd för oocyten, och blir alltså hinder för spermatozoa. Oocyten stannar i ampullan och väntar i ”viloläge” på att en spermatozoa ska fertilisera den, annars degenererar den efter några dagar.

Spermatozoa tar sig från epididymis där den utvecklat förmågan att simma och fått en akrosomal vesikel (enzymfylld hatt) genom ductus deferens där den blandas med seminal plasma från prostatan (sura fosfataser), sädesblåsorna och glands bulbourethralis (basiska ämnen). Vid ejaculation hamnar den seminala plasman med spermatozoa i vaginan och transporteras in i uterus och upp mot tuba uterina mha både simmandet och muskelsammandragningar. Om det inte är ägglossning just nu stannar spermatozoan i isthmus tills ägglossning sker, och sedan möts oocyten och spermatozoan i ampullan av tuba uterina.

Question 7

hur sker fertilseringen?

Answer 7

1. Spermatozoan tar sig genom corona radiata till zona pellucida och binder där in mha receptorer till ett visst glykoprotein i ZP
2. Den akrosomala vesikeln på spermatozoan exocyteras och enzymerna löser lokalt upp ZP
3. Spermatozoan penetrerar ZP och sätter sig mot oocytens cellmembran lite snett
4. Spermatozoans och oocytens cellmembran fuserar
5. Oocyten reagerar då genom att skicka ut Ca2+ i vågor vilket gör att zona pellucida blir hårdar och inte kan penetreras av fler spermatozoa
6. Oocyten genomför meios II och avger en andra polarkropp och kromosomerna i nukleus dekondenserar så att det blir den kvinnliga pronukleus
7. Spermatozoans kromosomer dekondenserar också och bildar den kvinnliga pronukleus
8. De två pronuklei fuserar och bildar en nukleus med 46 kromosomer och oocyten blir en zygot som direkt delar sig till två och når det s k tvåcellsstadiet

Question 8

vad är gonader och vad gör PGC?

Answer 8

Gonaderna, alltså testis eller ovarium, börjar som veck i mesodermlagret kallat genitala strimman. Primordiala könsceller (PGC) vandrar genom primitiva strimman och hamnar i endodermet runt gulesäcken, under fjärde veckan migrerar dem längst det dorsala mesenteriet och kommer till de primitiva gonaderna och genitala strimman. Samtidigt som PGC kommer dit börjar epitelet på genitala strimman dela sig och penetrera mesenchymet (alltså att yttersta lagret vandrar in) så att ett gäng oregelbundna rör skapas, primitive sex chords.

Om PGC inte kommer dit kommer gonaderna inte utvecklas. Inte förrän i sjunde veckan utvecklas gonaderna olika beroende på kön.

Question 9

vad är wolffska och müllerska gångarna.

Answer 9

Viktigt för reproduktionsorganens utveckling är också de wolffska och müllerska gångarna. När njurarna bildas skapas det först två set urnjurar som inte är särskilt funktionella. Det andra setet njurar kallas mesonephros och deras gångar, mesonephriska/wolffska gångar, spelar sedan roll i könsorganens utveckling. Precis bredvid de mesonephriska gångarna utvecklas de paramesonephriska/müllerska, lite som en inbuktning i epitelet som sedan bildar ett rör. De mesonephriska gångarna går från mesoneprhros till urogenitala sinus på varsin sida om sinustubercle medan de paramesonephriska går från maghålan till urogenitala sinus där de i princip sammanstrålar.

Question 10

hur sker konsdifferenteringen för testis?

Answer 10

Om PGCerna har XY kommer gonaderna utvecklas till testiklar. På Y-kromosomen finns SRY- genen (sex determing region of the y-chromosome) som influerar primitiva sex chordsen att fortsätta dela sig och penetrera djupt in i gonaden och bildar testisrören, utom i ena änden av gonaden där de delar upp sig och bildar ett nätverk av tunna cellrör som sedan blir rete testis. Ett fibröst lager bindväv bildar tunica albuginea mellan testisrören och ytepitelet på gonaden.

I fjärde månaden bli testisrören hästskoformade och binds ihop med rete testis. Insidan är täckt med differentierade sertoliceller från ytepitelet och PGC. Mellan testisrören finns Leydigceller differentierade från mesenchymet och i åttonde veckan börjar de producera testosteron som då påverkar differentieringen av gångarna. Testisrören har inget lumen förrän puberteten då de öppnas upp och bildar de seminifera tubuli.

Mesonephros, urnjuren, som ligger precis vis gonaden tillbakabildas delvis när Leydigcellern börjar producera testosteron. Det som blir kvar bildar epididymis och ductuli efferentes som binder till rete testis. Den mesonephriska (wolffska) gången får ett kraftigt muskellager och bildar ductus deferens. På ett ställe får den också en knopp som bildar seminala vesikeln och ”bortom” den blir det istället ductus ejaculatoris. Sertolicellerna börjar istället producera AMH (anti-mullerian-hormone) som gör att de paramesonephriska (müllerska) gångarna tillbakabildas, utom en liten del som bildar appendix testis.

Question 11

hur sker könsdifferentiering av ovarium?

Answer 11

I alla embryon som saknar SRY-gen (alltså även de med trasig y-kromosom eller fel på könscellerna) utvecklas både gonaderna och de yttre attributen feminint. De primitiva sex chordsen ändrar form och bildar cellkluster med PGC i vilka finns i gonaderna. Senare tillbakabildas de och blir ersatt av ett vaskulärt stroma som bildar medullan i ovarium. Ytepitelet fortsätter också dela sig och skapar en andra generation och sex chords, de kortikala rören, som lägger sig som ett nätverk precis under ytan. I tredje månaden delar de upp sig i kluster, fortsätter dela sig och omger varsin oogonia för att skapa de primordiala folliklarna vilka också börjar producera östrogen.

När det finns östrogen och saknas AMH (vilket det gör eftersom det inte finns några sertoliceller) är det de paramesonephriska (müllerska) gångarna som bildar de viktigaste genitala gångarna medan de mesonephriska tillbakabildas. Den översta delen av paramesonephriska gångarna bildar tuba uterina, sedan går de ihop, blir bredare och bildar uterus, cervix och översta delen tredjedelen av vaginan. Resten av vaginan bildas från urogenitala sinus först som en kompakt tub som sedan öppnas upp i mitten.

Question 12

hur bildas uttre gentitlai hos man och kvinna?

Answer 12

Under tredje veckan delas kloakmembranet upp till anus och urogenitala sinus. Runt urogenitala sinus finns urethrala veck med genitala veck utanför, de urethrala vecken sammanstrålar cranialt och bildar genitala tubercle med en körtel längst ut (glans penis eller glans clitoridis). Sedan differentieras dessa olika beroende på vilka hormoner som börjar produceras.

Manligt: Vid närvaro av testoteron och andra androgener elongeras den genitala tubercle till en phallus. Phallus ”drar med sig” de urethrala vecken så att de bildar ett veck på undersidan, som sedan växer ihop och skapar urinröret. De genitala vecken växer nästan ihop och bildar senare scrotum.

Kvinnligt: Närvaro av östrogen och avsaknad av androgener gör att genital tubercle bara växer lite och bildar clitoris. De urethrala vecken växer inte ihop utan bildar labia minora och de genitala vecken bildar labia majora. Urogenitala strimman (alltså innanför urethrala vecken) bildar vestibulum och här kommer öppningarna till urethra och vagina växa fram när de rören utvecklas vidare.

Question 13

hur sker descense av testis och ovarium?

Answer 13

Testis: Testis utvecklas retroperitonealt (alltså bakom peritoneum men inte inuti) och måste därför ut genom peritoneum för att nå scrotum. Detta sker via inguinalkanalen mha gubernaculum som bildar som en tråd som drar ner testis. När den vandrar ner drar den även med sig två lager peritoneum som lägger sig framför testis i scrotum och sedan lossnar från restan av peritoneum för att bilda tunica vaginalis. Det drar även med sig lager muskler och ligament som bildar fascia spermatica externa (m obliquus externa), fascia cremasterica (m. cremaster) och fascia spermatica interna (m. transversus abdominilis).

Ovarium: Descensus ovarium är inte alls lika mycket som descensus testis, istället vandrar gonaderna bara ner lite, stannar bakom peritoneum och de olika ligamenten bildar ligamentum suspensorium, ligamentum ovaria propria och ligamentum teres som binder till labia major.

Question 14

hur är GI-embryologin?

Answer 14

Alla organ i gastrointestinalkanalen utvecklas embryologiskt från tarmröret, och runt detta sitter septum transversum som delar bukhålan från thorax och senare bildar diafragman.

Framför tarmröret i embryot finns ett mesoderm i vilket det bildas en håla. Mesodermet växer då runt tarmröret och sluter sig bakom det så att det bildas som ett ligament, det dorsala mesenteriet. Framför den övre delen av tarmröret binds det till mesodermet med ligamentum falciformi. Tarmröret har alltså också mesenterium runt sig hela vägen, och alla organen i gastrointestinalkanalen utvecklas inuti detta, och detta kallas peritoneum.

Gaster utvecklas som en utbuktning dorsalt (bakåt) i tarmröret som sedan vrider sig lite medsols. Från magsäcken hänger peritoneum ut sig och bildar som en påse över tarmrören. De båda lagren i påsen växer ihop och bildar omentum majus, fyra lager peritoneum och lite adipocyter som ligger som ett lock över tarmarna.

Nedanför magsäcken växer resten av röret ut från kroppen genom vitelline duct för att kunna blir tillräckligt lång, hela tiden fast i det dorsala mesenteriet och med peritoneum runt. Där vrider det sig 90 grader medsols. När den har växt klart och ska in igen vrider den sig samtidigt 180 grader till för att det som ska bli colon ska hamna rätt framför tunntarmen. Colon transversums peritoneum och till viss del dorsala mesenterium växer ihop med omentum majus när det kommer.

När levern växer till sig i mesenteriet tar den så mycket plats att allting vrider sig medsols så att levern hamnar till höger och magsäcken till vänster.

Sista delen av rektum kommer från kloakmembranet som delas upp till rektum och urogenitala sinus.

Question 15

vad är meios?

Answer 15

Meios är celldelning som ger upphov till haploida celler (har bara en variant för varje gen, vanligvis är celler diploida med en gen från mamma och en från pappa), hos människan sker detta bara med könscellerna. Meiosen kan delas in i tre faser, Meiotisk S-fas, meios I och meios II. I den meiotiska S- fasen replikeras DNA, precis som i mitotisk S-fas. I meios I och II kommer cellen sedan dela sig två gånger, så en diploid cell ger upphov till fyra hapolida celler.

I meios I ska tillslut meiosens första celldelning ske, men först ska DNA rekombineras. Detta går ut på att de homologa kromosomerna (alltså två olika kromosomer som kodar för samma saker, en från mamma och en från pappa) byter gener med varandra lite slumpmässigt för att få större genetisk variation i könscellerna. Detta kan ske flera gånger per kromosom och i steg.

När rekombinationen har skett fäster mikrotubili i kärnspolen i kinetochoren i centeromeren, precis som vid mitos, men i VARSIN kromosom istället för i varsin sida av samma. De homologa kromosomerna dras isär och det bildas två celler med två exakt likadana kopior av varje gen.

Meios II
Processen upprepar sig sedan igen, cellerna växer till sig och de nödvändiga organellerna fördubblas. Sedan fäster mikrotubili i kärnspolen återigen i kinetochoren, men denna gång i varsin sida av samma kromosom, och slutför en andra celldelning.