ERL 1 : Prostatasjukdomar Flashcards
vad är bening porstahyperplasi och vad händer?
Vanligt?
Benign prostatahyperplsi är extremt vanligt och finns hos många män vid 40 års ålder och frekvensen stiger med åldern, ligger på 90 % vid 80-årsåldern
Vad händer?
Hyperplasi
Man ser en hyperplasi (ökat cellantal) i både stroma och epitel è gör att prostatan blir större och kan då ge urinvägsobstruktion som fölljd.
Var i prostatan?
Hyperplasi sker främst i inre TZ och lite CZ (medan carcinomen kommer i PZ).
vad är DHTs pvåerkan på BPH?
DHTs påverkan
Androgner verkar påverka BPH, vilket ses genom att män som kastrerats innan puberteten eller vid gestiska sjukdomar som blockerar androgenaktivitet inte utvecklar BPH.
DHT, dihydrotestosterone, görs i prostatan från testosteron genom enzymer 5-alfa-reduktas-typ-2. è de binder sedan till andogenreceptorer i kärnan och uppreglerar gener för tillväxt och överlevnad av prostaceller och stromaceller. Detta då DHT är 10 ggr mer potent än testosteron.
Påverkar urintömning
Eftersom prostatan sitter runt om urinröret så leder det lätt till påverkan på miktion och tömning.
hur ses BPH mikro och makro?
Makroskopiskt
Utgår främst från den inre transitionszonen. Prostatan är förstord med många noduli (knölar).
Mikroskopiskt
Mikroskopiskt består de hyperplastiska noduli av olika proportioner prolifererande körtel och fibromuskulärt stroma. De hyperplastiska körtlarna linjeras av högt, cylindriskt epitel och ett perifert lager av platta basalceller.
symtom BPH
Graden av symtom vid BPH står inte i relation till hyperplasins storlek. En liten prostata kan ge upphov till totalretention, medan en kraftigt förstorad prostata inte behöver föranleda några besvär alls.
-
Lagringssymtom (irritativa besvär)
- Ökad miktionsfrekvens (antal kissningar per dygn)
- Ökat antal miktioner nattetid
- Träningar
-
Tömningssymtom (obstruktativa besvär
- Svårt att starta
- Svag/långsam stråle
- Efterdropp
- Stor reidualvolym
Diff
Urinvägsinfektion, blåscancer, neutrogen blåsrubbning och prostatacancer
utrednng BPH
- Palpation per rektum
- Lab med PSA, men även:
- Hb
- El
- ALP för skelttet
- Urinsticka
- Ultraljud
- för urinretention och residaul.
- Även transrektalt
- Miktionslista
- Tidsmiktion – kissa 1 dl på tid
- IPSS – vilket är ett frågeformulär
- MR har visat vara bra, men har inte rikt börjas användas som screening/utredning
Vad är PSA?
Prostataspecifikt antigen. Är en produkt från prostataepitelet som normalt utsöndras i sperma. Det är ett serinproteas vars funktion är att klyva spermakoaglet efter ejakulation.
Hög sensitivitet med låg specificitet, detta då de fångar upp många som är falsk negativa/posetiva. De har även en hög halveringstid och börs tas med långt mellanrum. Kan påverkas av infektion.
behadnling BPH
Indikationer för behandling
Urinretention, njurinsufficiens, infektioner, hematuri.
Behandling med LM
- Alfa-receptorblockare som blockera alfa-1-receptor och ger relaxation i glatt muskulatur
- 5-alfareduktashämmmare è minskar DHT è körtel krymper
- Antikolinergika – minskar ACh
Kirurgi
- TURP – hyvla ut prostavävnad via urinröret
- TUIP – snitt i blåshalsen
- TUMT – mrikovågsteknik
- Prostatektomi
Även kateter kan ges som sista hands val.
Utred och gradera enligt IPSS:
- 0-7: ingen behandling
- 8-19: 5-alphareduktashämmare, ev alpha1-blockare
- 19-35: kirurgi mm
vad är prostacancer och hur kopplar de till ålder och prevanlisn
Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancerform. Ungefär en av tre män diagnosticeras med sjukdomen och troligen är det betydligt fler som är och förblir odiagnosticerade.
- Prevalens: ca 70 000
- Incidens: 10 000/år
- Mortalitet: 2 500/år
Insidens har ökat då vi upptäcker fler tack vare PSA-screening och att män blir äldre.
Ålder
Sjukdomen diagnostiseras ytterst sällan före 45-årsåldern och manifesterar sig kliniskt oftast i 70-årsåldern. (börja screena vid 50)
vilka orsaker finns till prostacancer?
även tillväxtfaktorer under unga år gör att de ökar.
Man tror att prostatacancer beror på dessa 4 saker:
- Androgener
- Hereditet
- Miljöfaktorer
- Somatiska mutationer
Androgener
Trots att prostatacancer är beroende av androgener för överlevnad finns det inga bevis för att androgener initierar carcinogenesen. Cancer i prostatan utvecklas inte hos män som kastrerats före puberteten. Androgener verkar därför ge grunden för att tumören ska kunna växa.
Hereditet
- Söner till män med konstaterad prostatacancer löper 1,5 högre risk att själva drabbas.
- Ovanligt hos asiater, men vanligt hos afroamericaner och skandinaver.
- Man ser att BRCA2-mutationer kan påverkar – men inte klart än
Miljö
Har visat då Japaner flyttar till USA
Förvärvade somatiska mutationer
Riskfaktorer för detta är hög ålder och fetma. Påverkar främst androgenreglande promotor-religioner. Även mutationer i P13k/akt och PTEN verkar påverka.
vilka risk och skyddsfaktor finns till prostacancer? varför är övervikt en riskfaktor?
Ökad:
- Hög ålder
- Familjärt
- Övervikt
- Allmän oxidativ stress
- Mindre SHBG
- Mer IGF-1
- Testosteron
- IGF-1
Bild förklaring till metabola påverkan på ökat testosteron.
Minskad risk:
- Soja och selen
- Ej rökare
- Ej specifikt för denna
- 5-alfa-reduktashämmare
- NSAID
Verkar som hormonpåverkan och inflammation är en central roll i cancerutveckling.
hur sätter amn TNM och gradering på prostacancer?
Tumör enligt TNM med:
- T1: tumör som inte kan palperas
- T2: palpapel men inom prostatakapseln
- T3: palpabel, växer igenom prostatakapseln
- T4: palpabel, invaderar fler intilliggande organ än sädesblåsorna
”bra att kunna T-stadium ”
- N0: inga lymfnodmetastaser
- N1: lymfnodmetastaser
- Nx: okänd lymfnodmetastasstatus
- M0: inga skelettmetastaser enligt skelettscintigrafi
- M1: skelettmetastaser enligt skelettscintigrafi
- Mx: okänd skelettmetastasstatus
Malingitetsgradering TENTAFRÅGA
Sker enligt gleasonsystemet där man graderar efter körtelmönster och differentiering. Grad 1 innebär de mest väldifferentierade tumörerna och grad 5 ingen körteldifferentiering. Eftersom de flesta tumörer innehåller fler än ett mönster ger man en:
- En gradering efter den dominerade graden
- en gradering efter den högsta graden (om inte högsta är dominerade, då ger man här näst dominerade grader)
vilka kombineras till ett gleason score.
- Mest differentierade (bästa) får 1+1 = 2p
- Medan minst differenteriade får 5+5 = 10p
”ju högre gleson, ju alvarligare tumör”
vad är utevecnkling och utsende av prostacancer?
Utveckling
Prostatacancer är ofta en långsamväxande tumörform. Adenocarcinomet uppstår ofta i prostatans perifera delar (PZ) vilket gör att tumören ofta är asymptomatisk under en lång tid och avancerad vid symptom.
Makroskopiskt
Är palpabel med oregelbundena och hårda knutor vid rektalundersökning. Vid obuktion kan man se vit-gråa lesioner.
(dock är de flesta prostatacarcinom små, icke-palpabla, asymtomatiska lesioner som upptäcks på nålbiopsi vid undersökning av förhöjda serumnivåer PSA)
Mikroskopiskt
- Körtlar som är mindre än vid BHP och sitter också tätare och utan förgreningar.
- Lila cytoplasma med förstorade kärnor med ofta mer en än nukleol.
vilka symtom ses vid prostacancer?
Symtomen kommer sent och orsakas då framförallt av metastaser eller lokal spridning vilket endast kan behandlas i palliativ syfte.
- LUTS (Lower urinary tract symptoms) så som svag strålre, träningar och totalstopp, eller hematuria.
- Trötthet
- Viktnedgång
- Från metastaser
- Skelettmeastaser: Anemi och skelettsmärtor i bäcken
- Ofta vilosmärta!
- Lymfnod: lymfstas
- Skelettmeastaser: Anemi och skelettsmärtor i bäcken
Blod i urin är mer täcken på blåscancer.
Metastaser
Prostatacancer metastaserar oftast till lymfnoder i bäcken och längs aorta, samt skelett (då hematogent). Metastasering i lever och lunga är mindre vanligt och förenat med dålig prognos.
Risk för metasaser bestäms utifrån gleason, t-stadie och PSA och de går till de ben som har benmärg: så som rörben och bäcken.
Ofta krävs minst gleason 4 av 5 för att metasasera.
hur sker utredning av prostacancer?
-
Anamnes om hereditet och nytillkomna vattenkastningsbesvär
- Även hematospermi
- Skelettsmärtor från metastaser
- Diff på vattenkasting är:
- BPH = längre symtom
- Uretrastriktur (förträning)
-
Rektalpalpation: Knölighet, asymmetri, generell konsistensökning och svåravgränsad prostatakontur inger cancermisstanke. Även ungefärligt T-stadie är bra att ha koll på. Även om den sitter fast ska kännas.
- Vid palpationsfynd ska alltid urologutredning och biopsi utföras.
-
S-PSA
- Finns många felkällor så som infektion och gör att man behöver två prover
- Man tar kvot mellan fritt och bundet PSA där lägre kvot innebär risk för cancer
- Ofta högre än BPH
- Finns olika PSA ref beroende på ålder då det stiger med åldern
- Under 70 = 3
- Mellan 70–80 = 5
- Över 80 = 7
-
Övrig lab
- ALP (för skelettet där dessa är höga vid metasas)
- Hb
- CRP för infektions diff
- Skelettscint görs för metastaser
-
Biopsi med gleasonscore.
- Tar ca 8-10 biopsier
- Transrektalt ultraljud görs på urologen
-
DT/MR/PET görs
- Görs för metasasutredning och görs för de i högriskgruppen
vad är stadariserat vårdförlopp för prostacancer?
Vadå standardiserat vårdförlopp?
En person med symtom för prostacancer ska undersökas med palpation och PSA-värde. OM man har palpatorisk misstanke eller höga PSA för åldern så skickar man till urolog för ultraljud och biopsi.
Att informera om PSA prover
Det finns ingen organiserad screening. Män som vill undersöka sina PSA-nivåer skall få skriftlig information om screeningens för- och nackdelar. Studier har kunnat visa minskad dödlighet vid screening men prostatacancer förekommer ofta asymptomatiskt och en ökad diagnosticering har ansetts kunna leda till försämrad livskvalitet hos patienter som i vissa fall inte hade påverkats av sjukdomen
hur delar man upp behadnling av prostacancer efter olika sorters grader av prostacacner?
Prostatacancer drabbar ofta äldre män och har ofta långdraget förlopp vilket gör att inte alla behöver behandlas, biverkningarna kan vara större än vinsten.
Låg-risk-cancer | Expektans
Betyder att man följer symtomfria patienter utan att behandla dem. Väntar och ser om de blir värre è hormonell
Medel-risk-cancer | Kurativ behandling
Ges till de med förväntad överlevand efter 10 år. Består av Radikal prostatektomi och strålbehandling (brayki).
Hög-risk-cancer | Hormonell behandling
Hormonell behandling kan antingen vara medicinsk eller kirurgisk och används vid högriskcancer, oavsett förväntad överlevnad. Om patienten har metastaser syftar det inte till bot utan till ökad överlevnad.
-
Kirurgisk kastration – ta bort testikel för att minska testosteron.
- Snabbt, bra och biligt
- Mycket psykologiska problem
-
GnRH-analog gör en kontrinuerlig dos av GnRH (vilket normalt kommer i pulsar) è ger utsläckt produktion av FSH och LH è inget testosteron
- Dyr men bra fördelar
-
GnRH-antagonit, vilken blockera GnRH è inget testosteron
- Måste ge oftare och kostar mer
-
Antiandrogena medicierning
- Ges i tabletter och inhibera androgenreceporn, vilket gör att de inte påverkar tesoteronnivån
- Mildare verkar och mildare biverkingar
- Extremt dyr
-
Östogenbehadnling, vilket hämmar LH
- Ökar risk för kardiovaskulär sjukdom vilket många i denna patientgruppen har
Bra att kombinera GnRH LM och antiandrogena = total androgen blockad.
vilka konskvenser kan man få av prostacancer och dess behadnling?
Av hormonell behandling
- Minskad kroppslig hårväxt
- Ökad skallighet
- Minskad libido
- Erektil dysfunktion
- Styr mest av: autonoma nerver, blod och testosteron
- Ljusare röst
- Minskad muskelmassa
- Fettbildning
- Krympande testiklar
- Nedstämdhet
- Sjunkande Hb
- Värmevallningar
- Svettningar
- Osteoporos
Av cancer
- Anemi pga. benmärgen har metasaser
- Även pga. lågt tesosteron
- Skelettsmärtor pga. metasaser
- Strålning bra mot dessa smärtor
- Symtom från blåsan med uretärobstruktion
- TUR-P bra
- Blödning lokalt från prostan
- Trötthet och mindre glad
Prostatacancer och ben
- Via agniogenes och migration kommer tumörcellerna från prostatan till benen (vanligast i bäcken/höft)
- Tumörceellerna utsöndrar sedan tillväxtfaktorer så som IGF, VEGF mm som påverkar osteblaster
- è gör att osteblasterna ökar i antal och har en tillväxt-ökad-effekt på benet
- Osteoblaster utsöndrar själva tillväxtfaktorer som påverkar cancercellerna
- è prostatacancerceller ökar i antal
Detta är en sklerotisk skelettmetasas – vilket är den absolut dominerande vid prostacancer. Man ser även en lytisk form där via RANL osteklaster aktiver, men detta är mycket ovanligare.
