Barnkardiologi

Question 1

Vad ska man tänka på i status vid hjärta/cirkulationsfokus?

Answer 1

SE:
- allmänpåverkad, blek, cyanos, voussure (bröstkorgen upphöjd över hjärtområdet), svullnad, stasade halsvener
KÄNN:
- var känns hjärtslagen, pulsationen, ökad precordiell aktivitet, hjärtförstoring, fremissement, perifer cirkulation, buk, leversvullnad
LYSSNA:
- rytm, frekvens, toner, blåsljud

Question 2

Normal AF i olika åldrar?

Answer 2

Nyfödd: 30-60
1 mån (ca 4kg): 30-50
1 år (ca 10kg) 30-50
2-3 år (12-14kg): 25-35
6-8 år (20-26kg): 20-30
över 14 år (ca 50kg): 16-24

Question 3

Normal HF i olika åldrar?

Answer 3

Nyfödd: 125
1 mån (ca4kg) 120
1 år (ca 10kg): 125
2-3år (12-14kg): 115
6-8år (20-26kg) 100
>14år (ca 50kg): 70

Question 4

Vad finns det för misstänkta kardiella fynd?

Answer 4

Cyanos som ej svarar på syrgas (är det lungorna så svarar man på syrgas)
Svaga/obefintliga pulsar
Takypné
Hepatomegali
Patologiska blåsljud
Arytmi
BT skillnad >10mmHg arm vs ben
Avvikande pulsoximetri <90% diff >4% hand vs fot

Question 5

Vad finns det för exempel på icke kardiell orsak till cyanos eller AT påverkan?

Answer 5

CNS depression
- asfyxi
- intrauterin stress
- maternell sedering
Pulmonell orsak:
- anpassningsstörning
- persisisterande fetal cirkulation
- pneumotorax
- diafragmabråck
Infektion/sepsis
Metabola sjukdomar

Question 6

Vad ger övercirkulation för symtom?

Answer 6

Tackypné
Tachycardi
Amning/matningssvårigheter
Dålig viktutveckling
Svettningar

Question 7

Hur behandlar man hjärtsvikt?

Answer 7

Beroende på orsak

Ingen stas + adekvat perfusion = varm och torr hjärtsvikt
Ingen stas + hypoperfusion (hypotension, kalla extremiteter, medvetnandepåverkan) = kall och torr hjärtsvikt
- vätskebehandling + prostivas (håller ductus öppet)
Lungstas övercirkulation (hepatomegali, takypne, ödem, ascites) + adekvat perfusion = våt och varm hjärtsvikt
- öka diures (diuretika), fortsätt övrig behadnling
Lungstas + hypoperfusion = våt och kall
- öka diures, justera övrig behadnling

Question 8

Vilka är de vanligaste hjärtfelen?

Answer 8

Shunt/öppningar 50%
- VSD (hål i kammarskiljeväggen)
- ASD (hål i förmaksskiljeväggen)
- PDA (öppen ductus)
- AVSD (centrala hål i hjärtat omfattande kamrar och förmak)
Förträngningar 20%
Komplexa hjärfel

Question 9

Vad får man för symtom vid dålig perfusion (kall och torr hjärtsvikt)?

Answer 9

Chockbild
Tackypne, tackykardi
Amning/matningssvårigheter
Dålig viktutveckling
Kall i extremiteterna
Blek/grå/marmorerade ben
Nedsatt diures/påverkade njurar
Lågt BT
Acidos
Ödem

Question 10

Var sitter förträngningar vid hjärtfel?

Answer 10

PS - förträngning av lungpulsåderklaff
CoA - förträngning av aortabåge
AS- förträngning av aortaklaff

Question 11

Vad finns det för olika coarcatio aortae?

Answer 11

Sitter i området där ductus satt, förträngningen kan sitta både före och efter ductus. Båda behöver opereras, men symtomen skiljer sig
Preductal - blir mer extrem. Ductus stänger sig –> ingen cirkulation!
Postductal - utvecklar kollatealer under fosterlivet, kan gå till nästan vuxen ålder ibland

Question 12

Varför kan det ta lite tid innan symtomen av en VSD uppkommer?

Answer 12

Efter födseln, resistensen i lungorna går ner, även trycket. Blodet får det då lättare att ta sig till lungorna. Hålet mellan kamrarna gör att blodet då går från vänster till höger, gör att man får mer blod i lungorna. Tar dock ett tag för trycket att sjunka, därför tid innan symtomen kommer

Question 13

Vad finns det för tecken på cyanotiska hjärtfel?

Answer 13

Desaturering
Dåligt lungblodflöde
Blandning av syrerikt och syrefattigt blod
Svarar inte på Hyperoxitest (100% syrgas under 10min,

Question 14

Vad är Fallots anomali?

Answer 14

En stor öppning mellan höger och vänster kammare. Blodet blandas
Hur dålig någon blir beror på hur trång utgången i pulmonalis är, hur mycket blod som blandas, hur stor är vänster kammare.
Om utflödet från höger kammare är tillräckligt stort behöver det inte vara duktus beroende

Question 15

Vad är transposition av de stora artärerna?

Answer 15

Aorta och pulmonalis har inte hamnat rätt
Ge syrefattigt blod ut i aorta, syrerikt till pulmonalis, blir två parallellkopplade system
Är duktusberoende, vid stängning dör barnet

Question 16

Vad finns det för olika enkammarsystem?

Answer 16

Inget inflöde till höger kammare, gör att den blir liten. Om en VSD finns kan blod strömma från vä till höger för att få en något större storlek

Kan ha dubbla inflöden till höger kammare, men inget till vänster, problem hur klaffarna växer in. Gör att man inte får något flöde till vänster kammare

Obalanserad AVSD - för stora hål. Har en jätte stor VSD och ASD. Komplicerad att åtgärda.

Question 17

Vad finns det för hjärtfel som kan vara ductusberoende?

Answer 17

Lungblodflödet är beroende av öppen ductus - cyanotiska problem:
- pulmonalisatresi med VSD eller utan VSD
- uttalad pulmonalisstenso
- singel ventricel med pulmonalisstenos
Systemcirkulationen beroende av öppen ductus - hypoperfusion:
- kritisk aorta stenos /atresi
- coarctation
- avbruten aortabåge
- hypoplastiskt vänsterkammar syndrom

Question 18

Hur fungerar enkammarcirkulation?

Answer 18

Utnyttjar olika tryck i de olika cirkulationerna
Mindre tryck i lungorna, gör att de kan passera förbi passivt utan att pumpas av hjärtat.
Hade aldrig kunnat få ut blodet passivt till hela kroppen, har ett förstort motstånd

Question 19

Vilket är det vanligaste enkammarcirkulationen?

Answer 19

HLHS - hypoplastisk vänsterkammarsyndrom. Vänster kammare stimuleras inte till tillväxt. Har lungkretsloppet, men inte kroppskretsloppet. Är duktusberoende fram till 1a operationen.
Behöver omkonstruera, höger kammare, klipper av kärlet till lungorna, använder lungklaffen och koppla på det via aorta.
Tar vena cava superior/inferior och syr på höger lung artär så blodet passivt passerar lungorna, till vänster förmak. Vänster kammare finns inte, behöver en öppning mellan vänster och höger kammare som kan skicka ut det i kroppen

Question 20

Hur bör man utreda ett misstänkt hjärtfel?

Answer 20

Anamnes symtom
Fysikalisk underökning
- se, känn, lyssna, cirkulationsstatus
Saturation
EKG
Röntgen hjärta/lungor
EKO
Lab: crp, syrabas, blodstatus, ev troponin, pro-BNP

Question 21

Vad finns det för möjliga orsaker till cardiell syncope?

Answer 21

Svår obstruktion, hypoperfusion
- aortastenos, pulmonalisstenos, pulmonell hypertension, hypertrof cardiomyopati
Myokardiell dysfunktion
- LV dysfunktion, restriktiv cardiomyopati, non compaction cardiomyooadi, dilaterad cardiomyopati, myocardit, myocardischemi, infarkt, Kawasaki med coronalanomali
Arytmi:
- extrem taky-bradyarytmi, hereditär kardiomyopati/jonkanalsjukdom, strukturell (postmyocardit, postoperativ, kardiomyopati)

Question 22

Hur kan man skilja på vasovagal och kardiell syncope?

Answer 22

Screena med:
- synkope vid ansträngning
- familjehistoria (<30år)
- avvikande kropssundersökning
- avvikelse på EKG
Om alla är negativa, tänk vasovagal

Question 23

Viktigaste arytmierna hos barn?

Answer 23

Supraventikulär takykardi
AV block I-II
AV block III

Question 24

SVT hos barn?

Answer 24

Neonatalt allvarliga då de ger försämrat CO och snabbt kan leda till hjärtsvikt
Hos ungdomar oftast symtom med trötthet, men ej hjärtsvikt
Konverteras med vasovagala manövrar eller adenosin
Hos ungdomar ofta möjligt att abladera (AVNRT/AVRT/WPW)

Question 25

AV block hos barn?

Answer 25

I-II sällan bekymmer
III
- hos nyfödd, misstänkt sjögrens eller SLE hos mamma
- AV nod är destruerad av antikroppar och kommer aldrig att hämta sig
- behöver ofta pacemaker

Question 26

På vilka sätt kan hjärtsvikt hos barn betesig?

Answer 26

Hål på fel ställe –> övercirkulation
Trångt i utflödet –> hypoperfusion