B-celler ✓ Flashcards
B-celler
en av de två huvudgrupperna av lymfocyter. Den andra är T-celler,
B-cellens viktigaste receptor
viktigaste receptorn är B-cells receptorn (membranbundet Ig, mlg)
Hur många antikroppsklasser har människan och möss? och vad heter de?
vi har 5 olika antikroppsklasser IgG (monomer) IgD (monomer) IgE (monomer) IgA (dimer) IgM (pentamer, den största)
Antikroppar och B-cellsreceptorn byggs ihop av..?
- vad bestämmer klass och vad binder antigen
Tunga och lätta kedjor. Det är typen av tung kedja som bestämmer vilken klass av antikropp det kommer bli.
Längst ut sitter en domän som är en variabel snutt, det är den som bestämmer vad antikroppen kan binda till därav måste den finnas i olika variationer.
Variabel del kommer binda antigen medan konstant del bestämmer klass o effekt. Den tunga kedjan har en större konstant del och det är den som bestämmer klass.
B-cell utveckling
i benmärgen kommer progenitor B-cell att dela sig och vid varje delning så byggs DNA:t som kodar för de tunga och lätta kedjorna om lite grann. I princip så kommer generna som kodar för tung o lätt kedja byggas om.
Till slut får vi en B-cell som har en IgM receptor på cellytan, denna transporteras sedan och mognar i mjälten.
Allt detta i benmärgen är en automatisk effekt. Den är helt oberoende av antigen.
Efter att cellerna har exporteras sker selektionen. Då kommer bara de som behövs få överlevnadssignalen, denna selektion sker i sekundära lymforgan. Där sker vidareutvecklingen av B-cellerna och denna är helt beroende av antigen. De IgM+B-celler som är nästan mogna mognar färdigt i mjälten via T1 och T2-stadier till IgM+IgD+ B-celler.
Både IgM och IgD receptorerna binder till samma
Benmärgsutveckling av B-celler
tidiga progenitor B-celler, får sedan sin recombination. Har först en tung kedja men fortfarande inte lätt kedja. Den får en provisorisk lätt kedja och till slut har den en lätt kedja.
B cell i mjälten
de går igenom T1 stadiet och T2 stadiet och blir en fullt mogen B-cell
receptor editing
har man gjort en receptor som är autoreaktiv så kan man ändra dess specificitet, detta skyddar B-cellen från apoptos.
Från wiki: Receptor editing is a process that occurs during the maturation of B cells, which are part of the adaptive immune system. This process forms part of central tolerance to attempt to change the specificity of the antigen receptor of self reactive immature B-cells, in order to rescue them from programmed cell death, called apoptosis.[1] It is thought that 20-50% of all peripheral naive B cells have undergone receptor editing making it the most common method of removing self reactive B cells.[2]
During maturation in the bone marrow, B cells are tested for interaction with self antigens, which is called negative selection. If the maturing B cells strongly interact with these self antigens, they undergo death by apoptosis. Negative selection is important to avoid the production of B cells that could cause autoimmune diseases. They can avoid apoptosis by modifying the sequence of light chain V and J genes (components of the antigen receptor) so that it has a different specificity and may not recognize self antigens anymore. This process of changing the specificity of the immature B cell receptor is called receptor editing.
Autoreaktiva B-celler får inte lämna benmärgen, vad sker med dem? (2 allternativ)
Om B-cellens receptor binder till ett auto-antigen i benmärgen så kommer B-cellen deleteras/raderas (klonal deletion) eller så får den en ny chans via “light chain editing”. Då tar den ett steg tillbaka i differentierings-processen och gör en ny lätt kedja som, kanske tillsammans med den gamla tunga kedjan, skapar en BCR som inte är autoreaktiv. Då kommer B-cellen ej gå i apoptos.
små gensnuttar binds tillsammans ..
VDJ
tung kedja
VJ
lätt kedja
hur kan man ha både IgM och IgA av samma B-cell. Hur kan B-celler/antikroppar ha så stor diversitet?
samma konstanta bit kan kopplas ihop med olika varianter på variabla bitar. En viss V-region kan kopplas till olika tunga kedjor.
Klassbyte
B‐celler kan bara göra en typ av antikropp åt gången, men kan ändra klasstyp
Om en B‐cell blir en plasmacell, så tas en del av DNA bort, och antikroppen får
en annan konstant del. Den har samma variabla del och binder samma antigen, men har en annan funktion. Th cellerna inducerar klassbyte genom att ustöndra cytokiner.
När immunsystemet aktiveras, byter B-cellerna klass på den antikropp som de tillverkar till den klass som är bäst lämpad mot den aktuella mikroorganismen. Klassbytet är en noggrant styrd och reglerad process som sker genom en omlagring av det genetiska materialet i B-cellen. Immunologiska signalmolekyler (cytokiner) av olika slag, ofta producerade av hjälpar-T-celler, kan styra klassbytet till distinkta klasser genom att slå på transkription av antikropparnas gener. Tumor growth factor (tumörtillväxtfaktor, TGF) typ b styr klassbytet mot IgA. Det finns två typer av IgA, IgA1 och IgA2, vilka tillsammans utgör 90% av de antikroppar som produceras dagligen i kroppen och är helt dominerade antikropp i utsöndrade kroppsvätskor som saliv, slem och tårar. IgA-antikroppen spelar en viktig roll i kampen mot bakterier på utsidan av slemhinnor och skyddar oss t.ex. från maginfektioner.
Från: https://www.forskning.se/2001/10/01/viktiga-klassbyten-hos-antikroppar/
hur kan man ha både IgM och IgA av samma B-cell. Hur kan B- celler/antikroppar ha så stor diversitet?
samma konstanta bit kan kopplas ihop med olika varianter på variabla bitar. En viss V-region kan kopplas till olika tunga kedjor.
Klassbyte
- sker i benmärgen
Vad behövs för VJ-rekombination och är livsviktigt för lymfocyter?
VJ-rekombination är beroende av enzymerna
RAG-1 och RAG-2 (dessa är gener, recombination aktive gene 1 o 2)
Dessa gener som sköter rekombinationen av DNA:t är livsviktiga för lymfocyter.
V(D)J- rekombination
- förklara svårigheter och vad som sker samt tidsordning
varje gång det ska ske en rekombination måste cellen också dela sig. Detta är dock väldigt svårt.
Att re-arrangera DNA:t för en tung kedja är det “svåraste” för B-cellen.
Bara ca 50% lyckas (trots att de har två chanser, en för varje allel).
Hos människa rearrangeras antingen kappa eller lambda efter tunga kedjan. (hos möss är det alltid först kappa-kedja, sen lambda)
V (D) J-rekombination sker i följande tidsordning (en per celldelning)
1) D -> J (tung kedja)
2) V -> DJ (tung kedja)
3) V -> J (lätt kedja)
