Att utforska proteiner Flashcards

1
Q

Nämn de 4 fysikaliska/kemiska egenskaperna hos proteiner. (bestäms av aminosyrasekvensen)

A
  • Storlek: Antal aminosyror
  • Struktur: Interaktion mellan aminosyror
  • Laddning: Antal laddning på aminosyror
  • Löslighet: hydrofoba/hydrofila aminosyror

mha sekvensen på ett protein kan vi hitta metod för att rensa ut proteinet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Proteinrening (isolering)

Startmaterial - celler som uttrycker proteinet i fråga, finns två grupper; Endogent och Rekombinant. Vad innebär dessa?

A

Endogent: Vävnad eller cellkultur men naturligt uttryck av proteinet.

Rekombinant: Överuttryck i cellkultur (bakterier eller eukaryota celler) som bär konstgjord kopia av genen som kodar för proteinet (tillåter modifikation av gen ) (kan tillverka större mängd).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Nämn 4 steg för (fram till) proteinrening.

A

1) Utgångsmaterial (rekombinant/endogent)
2) Sönderdela cellen (lysera)
3) Centrifugering (tar bort oönskat material)
4) Rening (ofta i flera steg) Baserat på storlek, laddning, löslighet, affinitet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka metoder kan användas för att följa reningen av protein?

A

Aktivitetsanalys/SDS-PAGE och Western Blot

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad innebär Ultracentrifugering?

A
  • Man utnyttjar centrifugala krafter (g-tal) och tvingar partiklar att färdas genom en vätska.
  • En partikels vandringshastighet är direkt proportionell med dess sedimentationskoefficient massa, densitet och form.
  • Finns 2 metoder: Sedimentationscentrifugering och densitetsgradientcentrifugering.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Membrandialys

A

Avseende STORLEK

  • Man får sitt prov med oönskade små partiklar
  • Man använder semipermiabelt membran som släpper ut de små partiklarna.
  • Sänker ner provet i en lösning–> jämvikt
  • Byter ut lösningen - upprepas
  • Kan användas för att få bort mindre proteiner
  • Olika membran - olika porstorlek, lågintensivt
  • Används vid buffertbyte
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Gelfiltrering

A

Avseende STORLEK

Kolonn med dextrankulor (polymer, socker) i mitten.
Små molekyler från provet går in i kulorna - längre tid.
Större molekyler passerar kulorna utan att gå in i dem och åker först ur kolonnen. Störst protein kommer alltså först ur kolonnen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Jonbytarkromatografi

A

Avseende LADDNING
Sortera proteiner med olika laddning.
Kolonn med laddade kulor binder till proteiner med motsatt laddning. Resterande proteiner åker rakt igenom.
Elueras sedan ut genom att reglera salthalten –> Vi får då ut det önskade proteinet med den massa/volym som vi redan känner till.

Höga salthalter –> risk för denaturering.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Affinitetsrening

A

(väldigt effektiv och specifik)

  • Kolonnmatris med kovalent bunden molekyl
  • Hög affinitet till proteinet
  • Ex ligander, antikroppar, substrat, metalljoner, DNA eller glukos.

3 steg:

1) Specifik inbindning av proteinet
2) Tvättning (få bort obundna proteiner)
3) Eluering av bundet protein genom specifik ersättning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Ge exempel på vad som kan användas för eluering av bundet protein i en affinitetsrening.

A
  • Glukosbindande protein: Glukos bundet till kolonnen, glukos eluerar (kräver ingen modifikation av proteinet).
  • Histidin taggat protein Nickel agaros, imidazol eluerar (histidinanalog).
  • Flag-taggat protein. Flag-tag antikropp , Flag-peptid eluerar.
  • De två sista kräver rekombinant (modifierad) protein med specifika reningstaggar.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad menas med analysmetoder?

A

Reningsmetoder används för att rena ut stora mängder protein, sedan analyserar man proteinet. Ex:

  • Följa en reningsprocess (SDS-PAGE)
  • Påvisa närvaro av ett visst protein (Proteomik, Western Blot, ELISA).
  • Undersöka egenskaper hos ett protein (mass-spectrometri, röntgenkristallografi- 3D-struktur, NMR 3D-struktur).
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Elektrofores

A

En molekyl med nettoladdning kommer förflytta sig i ett elektriskt fält.

  • Oftast utförd i någon typ av gel –> fungerar som sil, (man styr hastigheten genom att reglera gelens täthet).
  • Migrationen beror på molekylens STORLEK och LADDNING.
  • -> små molekyler rör sig lätt, stora svårt-bromsas av friktion.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

SDS-PAGE

A

(den enklaste elektroforesen)

  • SDS binder till proteiner med regelbundna mellanrum och gör de negativt laddade.
  • Laddningen blir proportionell med massan (storlek).
  • Separation- enbart med avseense på STORLEK (laddning är obetydlig). –> stort och litet vandrar lika snabbt i ett elektriskt fält, men stora molekyler bromsas i gel.
  • metoden används för att föla upp reningsstegen.
  • Provet blir mer och mer homogent för varje reningssteg som utförs.
  • Oerhört denaturerade.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Isoelektrisk fokusering

en typ av elektrofores som tar längre tid

A
  • Gel med pH-gradient/proteinets laddning.
  • Proteiner vandrar tills de nått sitt pI (nettoladdning =0=isoelektrisk punkt)
  • Ju närmre proteinet kommer sin Ip desto starkare migrerar det.
  • Den isoelektriska punkten bestäms genom isoelektrisk fokusering.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

2D gelelektrofores

A

Isoelektrisk fokusering + SDS-PAGE
- Väldigt effektiv metod för att separera proteiner, däremot kan man inte göra särskilt mycket med den. Det är små molekylära mängder och de är denaturerade.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Massperktrometri (identifiering och sekvensering)

A
Används vid proteinrening, proteinbestämning. 
Man kan få reda på: 
- exakt massbestämning 
- Identifiera proteinet 
- Proteomik

avseense LADDNING och MASSA.

  • Man har proteiner i matris–> sedan får man de i gasform och laddas.
  • De separeras enligt massa per laddningsenhet.
  • Massbestämning av joniserade molekyler i gasform.
  • Joniseringsmetoder : MALDI= Protein i fastfas, ESI = protein i vätskefas.
  • TOF= Time of flight detector. mäter hur snabbt en molekyl kommer till detektorn . Krävs mycket små mängder protein.
17
Q

Proteom-proteomik

A

Att studera alla proteiner som produceras av en cell eller vävnad vid en given tidpunkt.

Genom (DNA) –> transkription (RNA) –> proteom (protein).

  • Proteiner uttryckta av genomet –> proteom.
  • Alla närvarande proteiner i en enhet (cell).
  • Dynamiskt till skillnad från genomet.
  • Större än genomet
  • En gen–> Olika produkter (modifikationer etc).
18
Q

masspektrometri

A

Peptide mass fingerprint (proteomik)

  • Isolering av visst protein
  • Proteolytisk klyvning vid specifika säten. ex med trypsin eller chymotrypsin.
  • MALDT-TOF analys av genererade peptider.
  • Extrahera peptidmassor från masspektrat.
  • Leta i databaser för matchande “peptide mass fingerprint” = alla kända proteiner teoretiskt klyvda.
  • Klipps vid lysin och arginin
  • Fragmentens massa.
19
Q

Sekvensering av peptider. Kollisionsinducerad fragmentering.

A

Peptidjonen in i en kollisionskammare –> Jonen kolliderar och delas upp fragmentjoner. I aminosyror klyvs de oftast av peptidbindningen.
- Massa av en aminosyra bestäms med avstånd mellan fragment joner.

20
Q

Proteomik

A

Proteinidentifiering med hjälp av peptide fingerprint (massa) och sekvensen/databas (masspektrometri) aminosyrasekvens.