Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Anestesi och preoperativ vårdhygien > Anestesiövervakning > Flashcards

Anestesiövervakning Flashcards

1
Q

Varför övervaka?

A
  • För patientens säkerhet
  • För att kunna reglera narkosdjupet
  • Registrera (och journalföra) förloppet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hur kan man övervaka narkos?

A

Man kan övervaka manuellt genom att titta, känna, höra osv, eller tekniskt övervakning med maskin. Men man ska inte förlita sig 100% på teknisk övervakning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka parametrar kan vi övervaka?

A
  • Hjärtfrekvens (HR, PR eller HF) och rytm
  • EKG
  • Pulskvalitet
  • Hjärtauskultation
  • Slemhinnor (färg och crt)
  • Blodtryck (NIBP eller IBP)
  • Saturation (SpO2)
  • Andningsfrekvens (RR eller AF) och -mönster
  • Koldioxid (EtCO2)
  • Narkosgaser
  • Övriga gaser
  • Spirometri
  • Narkosdjup (bl.a. reflexer)
  • Kroppstemperatur (°C)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka enheter finns det på det vi övervakar?

A
  • 1 mmHg = millimeter kvicksilver = 0,133 kPa
  • 1 kPa = kiloPascal = 7,5 mmHg
  • Tidalvolym (TV) mäts i ml
  • Minutventilation (MV) mäts i L/min (TV*AF)
  • Fraction inspired (Fi)
  • End tidal (Et)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

När börjar man övervaka i anestesiförloppet?

A
  • Övervakningen börjar direkt när premedicineringen är given och varar till dess att patienten är helt vaken igen
  • Uppvaksfas och induktionsfasen är de faserna som är viktigast, vanligast att nägot sår fel i dessa faser. = Högrisk faser
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

När är djuret “helt vaken”?

A

Patienten är fullt vakna när de kan äta, dricka, stå och gå runt själva. När de kan svälja helt kan man ge dom lite mat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad ska man tänka på vid övervaknnig av narkos?

A
  • Kontrollera andning, puls, muskeltonus, reflexer före själva anestesin
  • Den viktigaste övervakningen sker med anestesörens egna sinnen
  • Jämför de kliniska observationerna med värden från monitorerna
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur kan man övervaka pulsen och pulskvaliten?

A
  • Slag/min (HR, PR eller HF)
  • Kan palperas på flera ställen, vanligast femoralpulsen: Använd 2-3 fingrar (ej tumme eller lillfinger). ”Lagom tryck”, räkna under 15-60 sek.
  • Monitor (färgkodad)
  • Pulsoxymeter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur gör man hjärtauskulation?

A
  • Lyssna på hjärtat: Att det finns hjärtslag, Hjärtfrekvens, Hjärtrytm
  • Stetoskop eller esofagusstetoskop
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

När är det bra med esofagusstetoskop?

A
  • Bra när svårt att komma åt patienten
  • Kan kopplas till en monitor
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är normal hjärtfrekvens (under anestesi)

A

Häst: 28-40/min

Hund: ~ 60-120/min

Katt: ~ 100-180/min

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad gör EKG?

A

Mäter hjärtats elektriska aktivitet och övervakar rytmen- Kan upptäcka hjärtsjukdomar och störningar i hjärtrytmen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur placerar man EKGn?

A
  • Klämmor eller klisterlappar, Bäst kontakt om rakad/hårlös yta
  • Fukta vid klämmorna men vanligt vatten. Ej sprit (torkar ut huden, kyler ner)
  • Röd - höger fram
  • Gul - vänster fram
  • Grön/svart - vänster bak
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad visar slemhinnorna?

A
  • Färg och CRT (Capillary Refill Time)
  • Ger en indikation om perifer perfusion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur kollar man slemhinnor?

A

Pressa med fingret på slemhinnan →slemhinnan blir vit → släpp och titta + räkna sekunder → slemhinnan blir rosa igen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är normal CRT?

A

< 2 sek

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad kan bleka slh bero på?

A

Anemi, Perifer vasokonstriktion, Hypovolemi, eller pga läkemedel (kan påverka vasokonstriktionen, kan även göra CRT snabb)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad kan cyanotiska slemhinnor innebära?

A

Blåaktiga: Syrebrist

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad kan orsaka klibbiga slh?

A

dehydrering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad är blodtryck?

A
  • Blodets tryck mot kärlväggen (mmHg)
  • Systoliskt blodtryck (SAP) =När hjärtat är maximalt kontraherat
  • Diastoliskt blodtryck (DAP) = När hjärtat ”vilar”
  • Medelartärtryck (MAP) - Viktigaste = Motsvarar trycket i arteriolerna, det tryck som indikerar perfusionen till organen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad är normalt blodtryck (under anestesi)

A
  • SAP: 110-160 mmHg (häst > 80)
  • DAP: 50-70 mmHg (häst > 50)
  • MAP: 60-90 mmHg
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad är NIBP och hur fungerar det?

A

Non-invasive blood pressure

  • Manschette på ben eller svans på samma nivå som patientens hjärta.
    • Bredd 40 % av extremitetens omkrets
    • Uppblåsbara delen av manschetten ska täcka minst 50-80 % runt om extremiteten
    • Märkning vilken del av manschetten som placeras vid artären
  • Pumpa upp högre än det systoliska trycket och släpp ut långsamt
  • När trycket åter tillåter blodflöde = det systoliska trycket
  • När manschetten tillåter fritt flöde (förändring i svängningar/tyst) = det diastoliska trycket
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad kan man göra om manschetten vid NIBP inte är i samma nivå som hjärtat?

A

Om de inte är i samma nivå ska 0,75 mmHg (0,10 kPa) läggas till/dras ifrån för varje centimeter högre/lägre placering.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Hur beräknar man medel blodtrycket?

A

1×systoliskt tryck+2×diastoliskt tryck)/3

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vilka felkällor kan finnas vid NIBP?

A

Visar trycket för just den stunden, med invisiv ser man över tid hur den ändras under op

  • Rörelse → kan inte läsa ordentligt
  • Arytmier
  • Snabba blodtrycksförändringar
  • Chock eller hypotermi (minskar blodflöde till extremiteterna)
  • Fett och/eller päls (dämpar) - kanske lägga på någon stans där det inte finns på mycket päls - svans ofta bra
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad är IBP?

A

Invasive blood pressure

Gör inte så ofta på smådjur, men väldigt bra eftersom man får en kontinuelig mätning. Häst görs detta dock hela tiden eftersom deras tryck är dåligt och man måste hålla koll på de

  • Mäter kontinuerligt blodtrycket direkt i en artär via artärkateter (mmHg)
  • Artärkateter kopplas till tryckgivare (i höjd med patientens hjärta) - Där man mäter bör vara i höjd med hjärtat
  • Nollställs/kalibreras innan mätning
  • Kräver god teknik och aseptik
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vad får man ut med IBP som man inte får med NIBP?

A

Jämfört med NIBP får man vid IBP även blodtryckskurvans form

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vad är Saturation?

A

Syremättnad - mäter mängden syre som är bundet till hemoglobin (Hb)

29
Q

Hur mäter man saturation?

A
  • Kan mätas med pulsoximeter som mäter Saturation och Hjärtfrekvens
  • Lysdioder som lyser genom en kroppsdel - T.ex. tunga, läpp, öra, vulva, tass m.fl
30
Q

Vad är normal saturation?

A
  • SpO2, mäts i %
    • 96 % SpO2 och uppåt normal, under de börjar man bli orolig
    • 70 % SpO2 = blåa slh
31
Q

Vilka felkällor kan finnas vid mätning av saturation?

A
  • Klämman är för stor, för liten eller lossnar
  • Rörelse
  • Pigmentering eller smuts
  • Låg perfusion
  • Omgivande ljus
  • Anemi, hypotermi, vasokonstriktion
  • Elektromagnetisk störning
  • Stas

Tips: låg pigmentering och bättre i mörker

32
Q

Vad behöver stämma ihop för att saturationsvärdet ska vara tillförlitligt?

A

Hjärtfrekvensen på pulsoximetern måste överensstämma med palperad eller auskulterad puls för att saturationsvärdet ska vara tillförlitligt

33
Q

Varför är respiration viktigt vid narkos?

A
  • Om patienten inte andas tillräckligt bra får de inte in anestesigasen lika bra
  • Om vi manuelt ventilerar för snabbt, eller djuret andas väldigt snabbt = hyperventilera → kan de leda till att vi tar bort anestesigas och gör djuret ytligare
34
Q

Vad monitorerar man på respirationen?

A

Andningsfrekvens: Räkna (titta/lyssna på djuret, titta/känn på andningsblåsan)

Mönster: Andningsdjup, Ser det lätt ut?, Tungandad?, Stötigt?

35
Q

Hur monitorerar man respiration?

A
  • Spirometri: Volymer (tidal, minut m.fl.), Frekvens, Tryck, Flöde
  • Kapnografi (koldioxid)
  • Blodgas - vanligare på häst
36
Q

Normal andningsfrekvens (under anestesi)

A
  • Häst: 6-12/min
  • Hund: 8-20/min
  • Katt: 8-20/min

Tidalvolym ~ 10 ml/kg

37
Q

Vilka gaser kan man mäta vid anestsi?

A
  • Narkosgas (färgkodade): Isofluran (Lila), Sevofluran (Gul)
  • Färskgas/bärargas: Syrgas, O2, Luft
  • Koldioxid
38
Q

Hur monitorerar man gaser vid anestesi?

A
  • Kontinuerlig, noninvasiv mätning av gaskoncentrationen i patientens luftvägar
    • Mainstream
    • Sidestream - vanligare
39
Q

Vad är mainstream?

A

En givare placeras på en luftvägsadapter direkt i patientens andningskrets

Mainstream sitter mellan trachealtuben och y stycket och mäter direkt på plats vad som andas in och andas ut.

40
Q

Vad är sidestream?

A
  • Prover av patientgas samlas från patientens luftvägar och analyseras med en givare som är inbyggd i modulen → blir en lite delay
  • För att ha katnograf med sidstream behövs en adapter
  • Samplingslang och vattenfälla
41
Q

Vad är positivt / negativt med mainstream?

A

Positivt:
* Direkt mätning
* Ingen samplingslang
* Ofta billigare

Negativt:
* Rengöring
* Tyngre, otympliga

42
Q

Vad är positivt/negativt med sidestream

A

Positivt:
* Lätt att ansluta
* Lätt att rengöra/byta ut
* Tynger ej tuben

Negativt:
* Fördröjd mätning
* Ocklusion

43
Q

Hur mäts isofluran på narkosapparaten?

A

Hur mycket inandning och utandning av isofluran patienten har
Färgkodad lila (annan färg om man använder annat narkosmedel)

  • Visas i %
    • Inandad (Fi)
    • Utandad (Et)
44
Q

Hur mäter man koldioxid under narkos?

A

Mäts med Kapnografi som mäter halten koldioxid (CO2) i utandningsluften

  • Talar om hur patienten ventilerar sig och hur väl cirkulationen fungerar
  • Visas i EtCO2
45
Q

Normal EtCO2 (under anestesi)

A

35-55 mmHg

Kommer man upp till 60 börjar man ora sig

46
Q

Vilkan visar det mest korrekta värdet för koldioxid, blodgas eller katnograf?

A

Blodgasen är mer korrekt, Katnografen kommer visa lite lägre än vad blodgasen visar.

47
Q

Vad ska man göra om det är för mycket koldioxid?

A

Målet med andningen är att få ut koldioxid - så om man har för mycket i blodet = ta fler/djupare andetag = får ut koldioxid

48
Q

Hur ser kapnograf kurvan hur om djuret andas ut för mycket koldioxid?

A

som en hajfena

49
Q

Hur ser katnograf kurvan ut om djuret dör?

A

andetagen blir hälften för varje andetag tills de är nere på 0

50
Q

Hur kan man mäta kroppstemperatur?

A

finns central och perifer temperatur.

Kan mätas genom:
- rektalt
- Esofagus (placeras ungefär vid 5:e revbenet)

51
Q

Varför är hypotermi vanligt under anestesi?

A

Koppen kan inte värma sig med de reflexer dom brukar använda (skakningar osv), vi ger kalla gaser, vi rakar, blöter, tvättar osv, opsalen är kall pga hygien → många faktorer som gör att patienten blir kall och kan få hypotermi

  • Tänk på omgivningstemperaturen
  • Värmeåtgärder
52
Q

Normal kroppstemperatur (i vaket tillstånd)

A
  • Häst: 37,2 – 38 °C
  • Hund: 37,8 – 39,2 °C
  • Katt: 37,8 – 39,2 °C
53
Q

Normal kroppstemperatur (under anestesi)

A

Häst, hund, katt: 36,1 – 37,8 °C

54
Q

Hur gör man manuel övervakning av narkos?

A
  • Reflexer
    • Palpebralreflex (blinkreflex)
    • Svalgreflex - kan inte intubera när de har svalgreflex
    • Trampdynereflex (smärta)
    • Cornealreflex - används ofta inte, trycker på ögat med bomulls tuss eller likannde
  • Muskeltonus - hur stark deras käke är
  • Pupillstorlek och ögats rotation
  • Temperatur extremiteter
  • Och självklart andning och puls
55
Q

Vad är viktigt i övervakning av narkosdjup?

A
  • Viktigt att bedöma narkosdjup!
  • Avgörande för patientens överlevnad
  • Måste monitoreras noggrant och kontinuerligt
  • Fokusera inte bara på en sak - se helheten!
56
Q

Vilka olika steg i narkos djup finns?

A

Stage I = Analgesia (Från när de börjar reagera till när de börjar förlora medvetandet)
Stage II = Tidigt stadie i förlorat medvetande, uppvisar delirium eller exalterade.
Stage III = Narkosdjup, underhålls anestesi-Här vi vill vara!
Stage IV - Död*

57
Q

Hur vill man ha övergången mellan steg 2 och 3 i narkos djup?

A

Man vill snabbt gå från 2 till 3, men om man ger LM för långsamt och de är på steg 2 längre kan de bli spattig, rör på sig och deras kropp inte riktigt vet vad som händer. Ge då lm lite snabbare

58
Q

Vid vilket stag i narkos djup kan man börja hantera djuret

A

steg 3

1 och 2 är Innan dom går in till narkosdjup, det är först i narkosdjup vi kan göra något

59
Q

Vilka olika stadier i steg 3 narkos djup finns och vad innebär de?

A
  • Plane I: mer regelbunden respiration
  • Plane II: ökad eller minskad respirations takt och minskad respirations volym (tidal volym). Kardiovaskulära funktionerna är aningen lägre. - medium plan, vill helst vara här
  • Plane III: Förlust av aktivitet från interkostal muskelatur- kan vara här, men här är det mycket annat som påverkar kroppen så högre risk
  • Plane IV: Komplet förlust av aktivitet från andnings muskelatur.
60
Q

Vad är ett tecken på att man behöver få en djupare sedering?

A

Om man gör något som gör ont och kroppen reagerar kanske man behöver att patienten är djupare.

61
Q

Vad händer i narkosdjup 4

A

Slutar andas → cirkulatorisk kollaps → död inom 1-5min.

Osanolikt att de kommer hit, men kan hända om man ger allt narkos LM på en gång och snabbt

62
Q

Hur ska man administrera narkos LM för att få en bra narkosdjup?

A

Ge häfter, se var de hamnar

Ge hälften av det som är kvar, vänta 30sek och se igen, se svaljreflex

Försök att intubera, om de sväljer då ge hälften av det som är kvar

osv …

63
Q

Hur är dessa olika saker i ssteg 1?

Reaktion till kirurgisk stimuli
muskeltonus (käke)
Palperbar reflex
Ögon och pupil
ventilations hastighet
Hjärtfrevkens

A

Reaktion till kirurgisk stimuli: Ja

muskeltonus (käke): Ja

Palperbar reflex: Ja

Ögon och pupil: normal

ventilations hastighet: normal

Hjärtfrevkens: normal

64
Q

Hur är dessa olika saker i ssteg 2?

Reaktion till kirurgisk stimuli
muskeltonus (käke)
Palperbar reflex
Ögon och pupil
ventilations hastighet
Hjärtfrevkens

A

Reaktion till kirurgisk stimuli: Ja
muskeltonus (käke): aningen krafitgare än 1
Palperbar reflex: Ja
Ögon och pupil: stor pupil
ventilations hastighet: ökad
Hjärtfrevkens: ökad

65
Q

Hur är dessa olika saker i steg 3 och de olika statier i 3?

Reaktion till kirurgisk stimuli
muskeltonus (käke)
Palperbar reflex
Ögon och pupil
ventilations hastighet
Hjärtfrevkens

A

steg 3 ytlig.
Reaktion till kirurgisk stimuli: ja och nej
muskeltonus (käke): anningen minksad
Palperbar reflex: ja
Ögon och pupil: normal pupil
ventilations hastighet: noramla till ökad
Hjärtfrevkens: normal till ökad

Medium i steg 3
Reaktion till kirurgisk stimuli: Nej
muskeltonus (käke): Minskad
Palperbar reflex: Nej
Ögon och pupil: mindre pupil, tredje ögonlocket täcker delvis ögat
ventilations hastighet: normal till minskad, intercostal muskelatur påverkad
Hjärtfrevkens: normal till minksad

Djup i steg 3:
Reaktion till kirurgisk stimuli: Nej
muskeltonus (käke): knapp
Palperbar reflex: nej
Ögon och pupil: Stor pupil
ventilations hastighet: onormalt långsam och yttlig
Hjärtfrevkens: minskad

66
Q

Vilket narkos stadie vill vi vara på vid underhåll?

A

Steg 3

67
Q
A
68
Q
A

Anestesi och preoperativ vårdhygien (18 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions