Anestesi och perioperativ djuromvårdnad (hund & katt) Flashcards
Vad ska man ta för information vid bokning?
- Typ av ingrepp (elektivt/akut)
- Föregås ofta av veterinärundersökning vid tidigare besök, vid tidigare besök fråga om sjuret varit på kliniken/sjukhuset tidiagare.
- Djurägaruppgifter: Namn, kontaktuppgifter, personnummer m.m.
- Djurets uppgifter: Namn, art/ras, ålder, kön, ev. sjukdomar m.m.
- Försäkring
- Ev. kostnadsuppgift
Vad ska informera djurägare om vid förberedelser infor op (bokning)
- Tid: Vilken tid som är bokad
- Rutiner/hur det går till
- Intag på morgonen men operation under dagen
- Hur vi kontaktar djurägaren när djuret är färdigt eller om något händer
- När djuret kan gå hem
- Fasta: Inte äta mat men får dricka vatten
- detta för att minska risk att de kräks, aspirationsrisk
- Bad: Medicinskt bad dagen innan
Vad ska man ta för information och vad ska man göra när djuret ankommer för op?
- Receptionen: Registrera, kontrollera uppgifter
- Ta in på ett rum: Väg patienten (lita ej på djurägarens viktangivelse)
- Djurägarmedgivande: ska skriva under
- Kortfattad anamnes
- Om följt informationen de fått vid bokningen (fastad, badad m.m.)
- Ev. sjukdomar eller överkänsligheter
- Ev. tidigare narkoser
- Ev. utomlandsvistelse
- Djurets ”favoriter” (kattsand, torr- eller blötfoder m.m.)
- Enklare klinisk undersökning
- Information till djurägaren
- Utlämningstid
- Hemgångsråd
- Krage
- Betalning (försäkring, direktreglering)
- ASA-klassifikation
Hur ska djuret uppstallningen innan på vara?
- Högre rumstemperatur
- Lugn och ro
Vad kan man behöva göra på operationsdagen preop?
- Vätsketerapi
- Smärtlindring
- Lavemang
- Prover (blod, urin m.m.)
- m.m
Vem lägger upp operation plan?
Lägg upp en plan för anestesin tillsammans med veterinären baserat på klinisk undersökning, anamnes, ASA-grad och planerat ingrepp.
Vilka olika typer av anestesi finns?
- Generell anestesi
- Inhalation
- TIVA (total intravenös anestesi)
- PIVA (partiell intravenös anestesi)
- Dissociativ - frikopplar olika medvetandefunktioner genom avbrott i associationsbanor
- Lokalanestesi/regionalanestesi
- Lokalbedövning
- Blockader
- Epidural
Vi vill Individanpassa och ha en balanserad anestesi
Hur ska man tänka med akutdoser preop?
- Läkemedel: Reverserande, Akuta/återupplivande
- Doser: Räkna ut doserna vid förberedelse av fallet, det finns också Lathundar
Ha alltid akutläkemedel inklusive akutdoser = akutlåda, nära till hands
Vilka typer av LM ges som premedicinering?
sedativa, analgesi, antikolinergika
Exempel på sedativa LM
- Alfa2-agonist: Medetomidin, Dexmedetomidin, Xylazin (inte lika vanligt)
- Alfa-2 är också smärtlindrande
- Acepromazin
- Ger vasodilation och lägre blodtryck
- Bensodiazepin: Midazolam, Diazepam
- Benso till aggressiva kan göra dem mer aggressiva
Exempel på analgesi LM?
- Opioider: Metadon, Morfin, Buprenorfin, Butorfanol, Fentanyl
- NSAID: Meloxicam, Carprofen, Robenacoxib (Onsior)
- Lokalanestetika: Lidokain, Bupivacain
Exempel på antikolinergika
- Atropin
- Glykopyrronium
Vad är viktigt att komma ihåg vid premedicinering?
dokumentera, ha och fyll i checklista
Vilka induktions LM är vanliga på klinik?
- ffa Propofol
- Alfaxalon (Alfaxan) - inte så vanligt
- Ketaminol (Ketamin)
Vad är en risk med propofol (hund och katt)
risk att de får andingsstop, kanske inte ge om det är en brachysyfal eller patient med dålig andning ?
Hur ska induktion ske?
- Lugn och ro, tyst omgivning, djuret lugnt och bekvämt placerat
- Preoxygenera (tillför syre via mask) - ingen förgasare då vi bara vill ha syre och luft
- Medhjälpare
- Anlägg/kontrollera PVK
- Administrera induktionsmedel: Håll koll på reflexer, andning, puls och slemhinnor
- Intubera
- Kontrollera att djuret lever
- Koppla upp på anestesiapparat och övervakningsutrustning
- Dokumentera (tid, läkemedel, tubstorlek, om något avvikande. Börja föra anestesijournal)
Varför ska man preoxygenera?
- köper tid till att intubera
- bra för patiennter som inte kan andas så bra
Hur kopplar man upp på anestesiapparat?
- Kontrollera att bernerventilen är på SP = spontan!
- Flusha systemet med färskgas
- Anslut patienten (andningsslangar → tuben)
- Säkerställ att tub och slangar är fixerade (för att undvika drag)
- Säkerställ att djuret andas (titta på djuret, titta/känn på andningsblåsan)
- Vrid på förgasaren på lämplig inställning
Vad används som underhåll?
- Färskgas/bärargas: Syrgas (O2), Luft
- Anestesigas: Isofluran, Sevofluran
Hur ska man förbereda djuret inför ingreppeT?
- Helst i förberedelserum
- Positionera för förberedelse, se till att djuret ligger bekvämt
- Värmeterapi
- Raka och tvätta (Dammsug eller rolla för att få bort hårrester, Grovtvätta mekaniskt med tvål, gärna innehållande klorhexidin, Desinficera med klorhexidinsprit)
- Ev. ytterligare analgesi
- Kommunicera med veterinär om tidsläget
- Glöm inte att monitorera och dokumentera kontinuerligt!
Hur ska man förbereda sin utrustning inför narkos?
- Se till att operationssalen är redo: Allting framplockat, värmedyna startad, lampor fungerar
- Narkosapparat
- Välj slangar och andningsblåsa
- Se till att alla delar finns
- Provtryck och dokumentera
- Övervakningsutrustning: Se till att allt är startat och alla delar finns/fungerar
- Narkosbricka: Allt som behövs till sövningen
- Omvårdnadsutrustning: Bäddmaterial/kuddar, ev. värmeterapi förberedd, att uppvaket är förberett m.m.
- Akutvagn/-låda
Vad ska finnas på en narkosbricka?
Bör innehålla allting man kan tänkas behöva under sövningen
- Utrustning för kanylläggning: Klippmaskin, Sprittuss, Stas, PVK, Tejp
- Läkemedel: Induktionsmedel, NaCl-spruta, Ev. iterering, Ev. ytterligare analgetika, Tårersättning
- Intubering: ET-tuber i olika storlekar (3st) samt luftspruta/kuffspruta, Något att knyta fast tuben med (t.ex. gasbinda), Laryngoskop, Ev. lokalbedövning för svalget och glidmedel för tuben, Ev. ledare, Sax
Vad ska man göra när det är dags att gå in på sal?
- Se till att alla slangar och sladdar är lösa (risk för att dra ur tub eller pvk)
- Dubbelkolla att ha med iterering och ev. analgetika
- Effektivisera flytten så det går snabbt och smidigt
- Koppla upp på narkosapparat och övervakningsutrustning - BERNERVENTILEN PÅ SPONTAN!
- Kontrollera narkosdjup och var beredd på ev. ytlig
- Ge något om den är för ytlig - inducering
- Minska gasen om den är för djup
- Positionera patienten
- Steriltvätta patienten
Hur ska patienten vara positionerad under narkos?
- Patienten ska ligga så bekvämt som möjligt, det ska se komfortabelt ut
- Mjukt underlag, extra kuddar som stöttar sidorna
- I största möjliga mån använda naturliga positioner för djuret
- Inte översträcka leder
Varför ska patienten positioneras under narkos?
- För att undvika muskel- och nervskador
- Undvik ögonskada – skydda ögonen
- Minska smärta intra- och postoperativt
- Minska stelhet och ömhet postoperativt
Vad får man inte glöma vid positionering?
Hygien – allting måste kunna rengöras eller kasseras
Vad ska man övervaka intraop?
- Cirkulation
- Respiration
- Anestesidjup
- Kroppstemperatur
Kom ihåg att titta på patienten
Vilka vanliga komplikationer under op finns?
- Hypotermi
- Hypotension
- isofluran dilaterar kärlen
- bästa sätt att motverka är att sänka gasen
- Hyperkapni eller Hypokapn
- Andningen
- motverka med smärtstillande/djupare anestesi
Vilka mindre vanliga kompikationer kan uppstå under op?
- Hypertermi
- Hypoxemi
- ovanligt eftersom vi ger syre hela tiden, det är om dom har metaboliskt fel eller likande
- Brännskador
- ha alltid något emellan patient och aktiv värme för att motverka detta
- Ännu viktigare på exotiska djur då de har tunnare hud
Vad är hypotermi?
- Hypotermi = sänkt kroppstemperatur
- Mycket vanligt under anestesi
Vad kan orska Hypotermi?
Läkemedelsreaktioner, Kall omgivningstemperatur, Små egna värmeresurser (päls, fett)
Vad gör vi åt hypotermi?
- Mål: att höja kroppstemperaturen
- Åtgärder: Behöver vara proaktiva i att värma dom, ex värme dyna, filt
- Värmeterapi
- Om möjligt, minska färskgasflödet
- OBS värm ej för snabbt
Vad finns det för olika värmeterapi alternativ man kan använda?
- Värmedyna ska man alltid ha: El eller Varmluft (obs – ej cirkulerande luft i op-sal),
- Tassar förloras mycket värma från: Täck tassar & ben&öron, Bubbelplast på tassar, Filtar, Sockor
- Varmvattenhandskar (byt ofta), Värmeplattor
- Droppvärmare - ha så nära patienten som möjligt
- Reducera rakning och desinficering
- Lågflödesanestesi
- Torra underlag
- Använd fantasin!
Vilka patient grupper är mer utsatta för hypotermi?
- Geriatriska (äldre)
- Pediatriska (unga)
- Nedsatta
VAd kan hypotermi leda till?
- Försämrad cirkulation
- Försämrad respiration
- Minskad metabolism (obs läkemedel)
Hur ser de tre faserna av hypotermi under anestesi ut?
Fas I
- Störst temperaturfall, Särskilt första 20 min
- Induktion → kraftig vasodilatation
- Förflyttning av värme centralt = perifert värmeförlust
Fas II - Värmeförlusten är större än värmeproduktionen
- Fortsätter sjunka om man inte har aktiv värme
Fas III
- Låga kroppstemperaturen orsakar vasokonstriktion → stabilisering → ingen ytterligare sänkning
- Blir mer sövda på samma mängd om de är kalla - lite överdoserade
- Blir väldigt långsam uppvak om dom är väldigt kalla, tar längre tid att metabolisera LM
Varför är det viktigt att förebygga hypotermi?
- Det är mycket lättare att förebygga hypotermi än att återställa kroppstemperaturen
- Förvärm minst 15-30 min preanestetiskt, normoterm före premedicinering
- Förhindra avkylning
- Värm upp om hypotermi
Optimal effekt om kombinerar dessa tre moment!
Vad innebär hypertermI?
- Hypertermi = förhöjd kroppstemperatur
- Ovanligt under anestesi men kan hända
Vad kan orsaka hypertermi?
Överdriven värmeterapi, Läkemedelsreaktioner, Svårighet att avge värme (ex. tjock päls + op-dukar)
Vad gör vi för åtgärder vid hypertermi?
- Mål: att sänka kroppstemperaturen
- Åtgärder
- Ta bort värmeterapin
- Öka färskgasflödet
- Aktiv kylning
- OBS kyl ej för snabbt
Vad kan orsaka brännskador under anestesi?
- Dålig cirkulation
- Tunn päls
- Oförmåga att röra sig (sövd = kan ej ta sig bort från värmekällan)
Hur åtgärdar man brännskador under anestesi?
- Mål: att undvika/förebygga brännskador
- Åtgärder
- ”Lagom” tempererade värmekällor
- Undvik värmekälla i direktkontakt med patienten, ha något emellan
- Mät temperaturen vid kontaktytan
Vad är hypotension och vad kan det orsakas av?
- Hypotension = lågt blodtryck
- Möjliga orsaker: Hypovolemi, Läkemedelsbiverkningar(isofluran), Oförmåga att reglera blodtrycket
Hur åtgärdar vi hypotension
- Mål: att uppnå normalt blodtryck
- Åtgärder
- Mestadels medicinska åtgärder
- Vätsketerapi (bolus) - vanligt 10ml/mg, en mängd vätska under en kort tid - värre att ge för mycket vätska än att ge för lite vätska.
- Blodtryckshöjande läkemedel - sista åtgärd
- Värmeterapi om låg kroppstemp
Vad är hypokapni?
- Hypokapni = för låg halt av koldioxid i blodet
- EtCO 2 och PaCO2 lågt
Vad kan orsaka hypokapni?
Hyperventilering (pga t.ex. smärta), Mekanisk överventilering
Hur åtgärdar vi hypokapni?
- Mål: att höja koldioxidhalten
- Åtgärder
- Om smärtorsakad hyperventilation – administrera smärtlindring
- ”Ta över” andningen och ventilera mindre
- Anpassa den mekaniska ventileringen
Vad är hyperkapni?
- Hyperkapni = för hög halt av koldioxid i blodet
- EtCO 2 och PaCO2 högt
Vad kan orsaka hyperkapni?
Hypoventilering (ex. pga för djup narkos), Mekanisk underventilering eller manuell underventilering
Hur åtgärdar vi hyperkapni?
- Mål: att sänka koldioxidhalten
- Åtgärder
- Anpassa narkosdjupet
- Mekanisk/manuell ventilering
- Anpassa den mekaniska ventileringen
Vad är hypoxemi och vad kan det leda till?
Hypoxemi = för låg syrehalt i blodet
SpO2(mäts med pulsoximeter) och PaO2(mäts med blodgas) visar låga värden (SpO2 < 90% och PaO2 < 60 kPa)
- Kan leda till hypoxi (syrebrist i vävnaderna)
- Kan få cyanotiska slemhinnor
Vad kan orsaka hypoxemi?
För låg syrgastillförsel, Minskad minutvolym
Hur åtgärdar vi hypoexemi?
- Mål: öka syrehalten i blodet
- Åtgärder
- Öka syrgastillförseln
- Öka ventileringen
Hur görs ventilering?
- Att ge ett andetag med Rubens blåsa eller narkosapparaten
- I:E: 1:2 = utandningsfas dubbelt så lång (vi sköter inte utandningen, men vi vill inte ge dom för snabba inandnig)
- Vrid bernerventilen till 10-15 cm H 2O → titta på patientens bröstkorg (ska höjas ”lagom” mycket) samtidigt som andningsblåsan försiktigt delvis pressas ihop → släpp trycket på andningsblåsan och vrid tillbaka bernerventilen till SP
- Om tillgång till ventilator kan mekanisk ventilering användas
- Större andetag när man ventilerar = färre andetag = övervaka EtCO2
Varför är det viktigt att övervaka EtCO2 vid ventilering?
- Större andetag när man ventilerar = färre andetag = övervaka EtCO2
Vad är generella omvårdnadsåtgärder som är bra intraoperativt?
- Analgesi
- Tänk på anslagstid, måste hinna få effekt
- Duration – kanske behövs iterering intraop
- Multimodal analgesi
- Fukta slemhinnor, ex tungan- Framförallt inför uppvak, obehagligt för patienten med torra slh
- Tårersättning: Kan behöva fyllas på intraop
Hur ska man förbereda inför upvak?
örja planera för uppvaket när operationen närmar sig sitt slut
- Smärtlindring och/eller sedering - behöver vi ge mer?
- Plåster/bandage
- Medhjälpare
- Töm urinblåsan om urinblåsan är full, man gett mycket vätska osv
- Planera ev. värmeterapi
- Krage
- M.m.
Vad är uppvakningstiden?
- Uppvakningstiden varierar beroende på bl.a.
- Individ (personlighet, ras, ålder), premedicinering, analgesi, anestesins längd, temp, miljö
När ska man vara extra förbered under uppvak?
Patienter som varit dåliga innan narkos = dåliga efter, Så var förberedd
Hur ska miljön vara vid uppvak?
- Lugnt och tyst
- Värme
- Mjukt underlag att ligga på
- Tillgång till syrgas
- Tillgång till reverserande och akuta läkemedel
- Möjlighet att tillkalla extra personal eller flytta djuret
- Punktutsug/bärbar absorber (för evakuering av ev. anestesigaser)
Hur extuberar man?
När patienten ska vakna ur narkosen måste endotrachealtuben tas ut = extubering
- Kontrollera svalg (kan behöva suga svalget om t.ex. regurgiterat intraop)
- Kontrollera reflexer (kontinuerligt)
- Kuffa ur så sent som möjligt (eftersom om de har vätska i munnen kan kuffen dra med sig vätskan ut, men man vill inte kuffa ut medans dom sväljer-kan vara farltigt?), knyt loss gasbindan/snöret
- Extubera när återfått svalgreflex
- Var redo att kunna återintubera
- Monitorera tills patienten är vaken
Vad är excitation och vad kan det beror på?
”Excitation – retningsförlopp; upphetsning, uppjagat sinnestillstånd”
- Beror på flera faktorer: T.ex. premedicinering, hur djuret somnade vid induktion, den perianestetiska omvårdnaden, ras
Vilka risker finns det om patienten har exitation?
Skador - kan skada sig själva, personal eller utrustning
Hur åtgärnar/förebygger man exitation?
- Tyst och lugn miljö, dämpad belysning
- Anpassa efter djuret (tala lugnt eller vara tyst, beröring eller ej)
- Analgesi, sedering, söva om
Hur länge ska man övervaka patienten?
Viktigt att fortsätta övervakningen tills patienten är helt vaken igen, gärna var 15tonde min tills de är vakna och kan gå runt själva
- Vakenhetsgrad
- Vitala parametrar: Puls, Andning, Slemhinnor, Temp
Vad ska man göra om man upptäcker avvikelser under uppvaket?
Vid misstanke om avvikelse från det normala → vidta åtgärder och tillkalla veterinär
Vad leder postoperativ hypotermi till?
- Förlängt uppvak
- Shivering (ökat syrebehov)
- Obehag för patienten
Hur ska man hantera postoperativ hypotermi?
- Övervaka – kontrollera temp regelbundet
- Värmeterapi, Bair hugger bra i uppvak
- Ej hemgång förrän vaken och varm
Vad ska en postoperativ plan innehålla?
Fokus på omvårdnad - Utarbetas i samråd med veterinär
- Smärta → smärtutvärdering → analgesi
- Nutritionsbehov → beräkna RER/DER → utfodringsplan
- Kyla operationsområde → plan för hur detta går till/hur ofta
- Bandage/sårbehandling → vilken typ, bandagebyten, hygien
- Rörelseträning → ev. fysioterapeut/rehabpersonal → individuellt schema
Vilken information ska DÄ få när patienten ska gå hem?
- Hemgångsråd
- Krage
- Ev. läkemedel/recept
- Pigg nu men kan bli trött hemma
- När och hur djuret får äta igen
- Håll djuret varmt
- Ev. smärta eller hög/läkemedelspåverkad
- Eftervård: hur hantera ev. sår, bandage eller liknande. Ev. restriktioner
- Håll koll på om djuret äter, dricker, kissar och bajsar
- Tid för ev. återbesök/stygntagning
- Kontaktuppgifter till kliniken om djurägaren har ytterligare funderingar eller blir orolig
Vad ska man göra inför hemgång?
- Kom ihåg att ta bort ev. kanyler
- Se till att djuret ser snyggt och prydligt ut (inte överdriva men skölj av om urin i päls el. liknande) - Djurägare bedömer oss utifrån hur det ser ut.
Vad är några essensiella delar av anestesin?
Planera!
komunicera
övervaka hela förloppet
