Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Anestesi och preoperativ vårdhygien > Anestesi och perioperativ djuromvårdnad (hund & katt) > Flashcards

Anestesi och perioperativ djuromvårdnad (hund & katt) Flashcards

1
Q

Vad ska man ta för information vid bokning?

A
  • Typ av ingrepp (elektivt/akut)
  • Föregås ofta av veterinärundersökning vid tidigare besök, vid tidigare besök fråga om sjuret varit på kliniken/sjukhuset tidiagare.
  • Djurägaruppgifter: Namn, kontaktuppgifter, personnummer m.m.
  • Djurets uppgifter: Namn, art/ras, ålder, kön, ev. sjukdomar m.m.
  • Försäkring
  • Ev. kostnadsuppgift
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad ska informera djurägare om vid förberedelser infor op (bokning)

A
  • Tid: Vilken tid som är bokad
  • Rutiner/hur det går till
    • Intag på morgonen men operation under dagen
    • Hur vi kontaktar djurägaren när djuret är färdigt eller om något händer
    • När djuret kan gå hem
  • Fasta: Inte äta mat men får dricka vatten
    • detta för att minska risk att de kräks, aspirationsrisk
  • Bad: Medicinskt bad dagen innan
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad ska man ta för information och vad ska man göra när djuret ankommer för op?

A
  • Receptionen: Registrera, kontrollera uppgifter
  • Ta in på ett rum: Väg patienten (lita ej på djurägarens viktangivelse)
  • Djurägarmedgivande: ska skriva under
  • Kortfattad anamnes
    • Om följt informationen de fått vid bokningen (fastad, badad m.m.)
    • Ev. sjukdomar eller överkänsligheter
    • Ev. tidigare narkoser
    • Ev. utomlandsvistelse
    • Djurets ”favoriter” (kattsand, torr- eller blötfoder m.m.)
  • Enklare klinisk undersökning
  • Information till djurägaren
    • Utlämningstid
    • Hemgångsråd
    • Krage
    • Betalning (försäkring, direktreglering)
  • ASA-klassifikation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur ska djuret uppstallningen innan på vara?

A
  • Högre rumstemperatur
  • Lugn och ro
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad kan man behöva göra på operationsdagen preop?

A
  • Vätsketerapi
  • Smärtlindring
  • Lavemang
  • Prover (blod, urin m.m.)
  • m.m
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vem lägger upp operation plan?

A

Lägg upp en plan för anestesin tillsammans med veterinären baserat på klinisk undersökning, anamnes, ASA-grad och planerat ingrepp.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilka olika typer av anestesi finns?

A
  • Generell anestesi
    • Inhalation
    • TIVA (total intravenös anestesi)
    • PIVA (partiell intravenös anestesi)
    • Dissociativ - frikopplar olika medvetandefunktioner genom avbrott i associationsbanor
  • Lokalanestesi/regionalanestesi
    • Lokalbedövning
    • Blockader
    • Epidural

Vi vill Individanpassa och ha en balanserad anestesi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur ska man tänka med akutdoser preop?

A
  • Läkemedel: Reverserande, Akuta/återupplivande
  • Doser: Räkna ut doserna vid förberedelse av fallet, det finns också Lathundar

Ha alltid akutläkemedel inklusive akutdoser = akutlåda, nära till hands

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilka typer av LM ges som premedicinering?

A

sedativa, analgesi, antikolinergika

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Exempel på sedativa LM

A
  • Alfa2-agonist: Medetomidin, Dexmedetomidin, Xylazin (inte lika vanligt)
    • Alfa-2 är också smärtlindrande
  • Acepromazin
    • Ger vasodilation och lägre blodtryck
  • Bensodiazepin: Midazolam, Diazepam
    • Benso till aggressiva kan göra dem mer aggressiva
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Exempel på analgesi LM?

A
  • Opioider: Metadon, Morfin, Buprenorfin, Butorfanol, Fentanyl
  • NSAID: Meloxicam, Carprofen, Robenacoxib (Onsior)
  • Lokalanestetika: Lidokain, Bupivacain
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Exempel på antikolinergika

A
  • Atropin
  • Glykopyrronium
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är viktigt att komma ihåg vid premedicinering?

A

dokumentera, ha och fyll i checklista

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vilka induktions LM är vanliga på klinik?

A
  • ffa Propofol
  • Alfaxalon (Alfaxan) - inte så vanligt
  • Ketaminol (Ketamin)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är en risk med propofol (hund och katt)

A

risk att de får andingsstop, kanske inte ge om det är en brachysyfal eller patient med dålig andning ?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur ska induktion ske?

A
  • Lugn och ro, tyst omgivning, djuret lugnt och bekvämt placerat
  • Preoxygenera (tillför syre via mask) - ingen förgasare då vi bara vill ha syre och luft
  • Medhjälpare
  • Anlägg/kontrollera PVK
  • Administrera induktionsmedel: Håll koll på reflexer, andning, puls och slemhinnor
  • Intubera
  • Kontrollera att djuret lever
  • Koppla upp på anestesiapparat och övervakningsutrustning
  • Dokumentera (tid, läkemedel, tubstorlek, om något avvikande. Börja föra anestesijournal)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Varför ska man preoxygenera?

A
  • köper tid till att intubera
  • bra för patiennter som inte kan andas så bra
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Hur kopplar man upp på anestesiapparat?

A
  • Kontrollera att bernerventilen är på SP = spontan!
  • Flusha systemet med färskgas
  • Anslut patienten (andningsslangar → tuben)
  • Säkerställ att tub och slangar är fixerade (för att undvika drag)
  • Säkerställ att djuret andas (titta på djuret, titta/känn på andningsblåsan)
  • Vrid på förgasaren på lämplig inställning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad används som underhåll?

A
  • Färskgas/bärargas: Syrgas (O2), Luft
  • Anestesigas: Isofluran, Sevofluran
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Hur ska man förbereda djuret inför ingreppeT?

A
  • Helst i förberedelserum
  • Positionera för förberedelse, se till att djuret ligger bekvämt
  • Värmeterapi
  • Raka och tvätta (Dammsug eller rolla för att få bort hårrester, Grovtvätta mekaniskt med tvål, gärna innehållande klorhexidin, Desinficera med klorhexidinsprit)
  • Ev. ytterligare analgesi
  • Kommunicera med veterinär om tidsläget
  • Glöm inte att monitorera och dokumentera kontinuerligt!
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Hur ska man förbereda sin utrustning inför narkos?

A
  • Se till att operationssalen är redo: Allting framplockat, värmedyna startad, lampor fungerar
  • Narkosapparat
    • Välj slangar och andningsblåsa
    • Se till att alla delar finns
    • Provtryck och dokumentera
  • Övervakningsutrustning: Se till att allt är startat och alla delar finns/fungerar
  • Narkosbricka: Allt som behövs till sövningen
  • Omvårdnadsutrustning: Bäddmaterial/kuddar, ev. värmeterapi förberedd, att uppvaket är förberett m.m.
  • Akutvagn/-låda
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad ska finnas på en narkosbricka?

A

Bör innehålla allting man kan tänkas behöva under sövningen

  • Utrustning för kanylläggning: Klippmaskin, Sprittuss, Stas, PVK, Tejp
  • Läkemedel: Induktionsmedel, NaCl-spruta, Ev. iterering, Ev. ytterligare analgetika, Tårersättning
  • Intubering: ET-tuber i olika storlekar (3st) samt luftspruta/kuffspruta, Något att knyta fast tuben med (t.ex. gasbinda), Laryngoskop, Ev. lokalbedövning för svalget och glidmedel för tuben, Ev. ledare, Sax
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad ska man göra när det är dags att gå in på sal?

A
  • Se till att alla slangar och sladdar är lösa (risk för att dra ur tub eller pvk)
  • Dubbelkolla att ha med iterering och ev. analgetika
  • Effektivisera flytten så det går snabbt och smidigt
  • Koppla upp på narkosapparat och övervakningsutrustning - BERNERVENTILEN PÅ SPONTAN!
  • Kontrollera narkosdjup och var beredd på ev. ytlig
    • Ge något om den är för ytlig - inducering
    • Minska gasen om den är för djup
  • Positionera patienten
  • Steriltvätta patienten
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Hur ska patienten vara positionerad under narkos?

A
  • Patienten ska ligga så bekvämt som möjligt, det ska se komfortabelt ut
  • Mjukt underlag, extra kuddar som stöttar sidorna
  • I största möjliga mån använda naturliga positioner för djuret
  • Inte översträcka leder
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Varför ska patienten positioneras under narkos?

A
  • För att undvika muskel- och nervskador
    • Undvik ögonskada – skydda ögonen
    • Minska smärta intra- och postoperativt
    • Minska stelhet och ömhet postoperativt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad får man inte glöma vid positionering?

A

Hygien – allting måste kunna rengöras eller kasseras

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vad ska man övervaka intraop?

A
  • Cirkulation
  • Respiration
  • Anestesidjup
  • Kroppstemperatur
    Kom ihåg att titta på patienten
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vilka vanliga komplikationer under op finns?

A
  • Hypotermi
  • Hypotension
    • isofluran dilaterar kärlen
    • bästa sätt att motverka är att sänka gasen
  • Hyperkapni eller Hypokapn
    • Andningen
    • motverka med smärtstillande/djupare anestesi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vilka mindre vanliga kompikationer kan uppstå under op?

A
  • Hypertermi
  • Hypoxemi
    • ovanligt eftersom vi ger syre hela tiden, det är om dom har metaboliskt fel eller likande
  • Brännskador
    • ha alltid något emellan patient och aktiv värme för att motverka detta
    • Ännu viktigare på exotiska djur då de har tunnare hud
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vad är hypotermi?

A
  • Hypotermi = sänkt kroppstemperatur
  • Mycket vanligt under anestesi
31
Q

Vad kan orska Hypotermi?

A

Läkemedelsreaktioner, Kall omgivningstemperatur, Små egna värmeresurser (päls, fett)

32
Q

Vad gör vi åt hypotermi?

A
  • Mål: att höja kroppstemperaturen
  • Åtgärder: Behöver vara proaktiva i att värma dom, ex värme dyna, filt
    • Värmeterapi
    • Om möjligt, minska färskgasflödet
    • OBS värm ej för snabbt
33
Q

Vad finns det för olika värmeterapi alternativ man kan använda?

A
  • Värmedyna ska man alltid ha: El eller Varmluft (obs – ej cirkulerande luft i op-sal),
  • Tassar förloras mycket värma från: Täck tassar & ben&öron, Bubbelplast på tassar, Filtar, Sockor
  • Varmvattenhandskar (byt ofta), Värmeplattor
  • Droppvärmare - ha så nära patienten som möjligt
  • Reducera rakning och desinficering
  • Lågflödesanestesi
  • Torra underlag
  • Använd fantasin!
34
Q

Vilka patient grupper är mer utsatta för hypotermi?

A
  • Geriatriska (äldre)
  • Pediatriska (unga)
  • Nedsatta
35
Q

VAd kan hypotermi leda till?

A
  • Försämrad cirkulation
  • Försämrad respiration
  • Minskad metabolism (obs läkemedel)
36
Q

Hur ser de tre faserna av hypotermi under anestesi ut?

A

Fas I
- Störst temperaturfall, Särskilt första 20 min
- Induktion → kraftig vasodilatation
- Förflyttning av värme centralt = perifert värmeförlust

Fas II - Värmeförlusten är större än värmeproduktionen
- Fortsätter sjunka om man inte har aktiv värme

Fas III
- Låga kroppstemperaturen orsakar vasokonstriktion → stabilisering → ingen ytterligare sänkning
- Blir mer sövda på samma mängd om de är kalla - lite överdoserade
- Blir väldigt långsam uppvak om dom är väldigt kalla, tar längre tid att metabolisera LM

37
Q

Varför är det viktigt att förebygga hypotermi?

A
  • Det är mycket lättare att förebygga hypotermi än att återställa kroppstemperaturen
  • Förvärm minst 15-30 min preanestetiskt, normoterm före premedicinering
  • Förhindra avkylning
  • Värm upp om hypotermi

Optimal effekt om kombinerar dessa tre moment!

38
Q

Vad innebär hypertermI?

A
  • Hypertermi = förhöjd kroppstemperatur
  • Ovanligt under anestesi men kan hända
39
Q

Vad kan orsaka hypertermi?

A

Överdriven värmeterapi, Läkemedelsreaktioner, Svårighet att avge värme (ex. tjock päls + op-dukar)

40
Q

Vad gör vi för åtgärder vid hypertermi?

A
  • Mål: att sänka kroppstemperaturen
  • Åtgärder
    • Ta bort värmeterapin
    • Öka färskgasflödet
    • Aktiv kylning
    • OBS kyl ej för snabbt
41
Q

Vad kan orsaka brännskador under anestesi?

A
  • Dålig cirkulation
  • Tunn päls
  • Oförmåga att röra sig (sövd = kan ej ta sig bort från värmekällan)
42
Q

Hur åtgärdar man brännskador under anestesi?

A
  • Mål: att undvika/förebygga brännskador
  • Åtgärder
    • ”Lagom” tempererade värmekällor
    • Undvik värmekälla i direktkontakt med patienten, ha något emellan
    • Mät temperaturen vid kontaktytan
43
Q

Vad är hypotension och vad kan det orsakas av?

A
  • Hypotension = lågt blodtryck
  • Möjliga orsaker: Hypovolemi, Läkemedelsbiverkningar(isofluran), Oförmåga att reglera blodtrycket
44
Q

Hur åtgärdar vi hypotension

A
  • Mål: att uppnå normalt blodtryck
  • Åtgärder
    1. Mestadels medicinska åtgärder
    2. Vätsketerapi (bolus) - vanligt 10ml/mg, en mängd vätska under en kort tid - värre att ge för mycket vätska än att ge för lite vätska.
    3. Blodtryckshöjande läkemedel - sista åtgärd
      - Värmeterapi om låg kroppstemp
45
Q

Vad är hypokapni?

A
  • Hypokapni = för låg halt av koldioxid i blodet
  • EtCO 2 och PaCO2 lågt
46
Q

Vad kan orsaka hypokapni?

A

Hyperventilering (pga t.ex. smärta), Mekanisk överventilering

47
Q

Hur åtgärdar vi hypokapni?

A
  • Mål: att höja koldioxidhalten
  • Åtgärder
    • Om smärtorsakad hyperventilation – administrera smärtlindring
    • ”Ta över” andningen och ventilera mindre
    • Anpassa den mekaniska ventileringen
48
Q

Vad är hyperkapni?

A
  • Hyperkapni = för hög halt av koldioxid i blodet
  • EtCO 2 och PaCO2 högt
49
Q

Vad kan orsaka hyperkapni?

A

Hypoventilering (ex. pga för djup narkos), Mekanisk underventilering eller manuell underventilering

50
Q

Hur åtgärdar vi hyperkapni?

A
  • Mål: att sänka koldioxidhalten
  • Åtgärder
    • Anpassa narkosdjupet
    • Mekanisk/manuell ventilering
    • Anpassa den mekaniska ventileringen
51
Q

Vad är hypoxemi och vad kan det leda till?

A

Hypoxemi = för låg syrehalt i blodet
SpO2(mäts med pulsoximeter) och PaO2(mäts med blodgas) visar låga värden (SpO2 < 90% och PaO2 < 60 kPa)

  • Kan leda till hypoxi (syrebrist i vävnaderna)
  • Kan få cyanotiska slemhinnor
52
Q

Vad kan orsaka hypoxemi?

A

För låg syrgastillförsel, Minskad minutvolym

53
Q

Hur åtgärdar vi hypoexemi?

A
  • Mål: öka syrehalten i blodet
  • Åtgärder
    • Öka syrgastillförseln
    • Öka ventileringen
54
Q

Hur görs ventilering?

A
  • Att ge ett andetag med Rubens blåsa eller narkosapparaten
  • I:E: 1:2 = utandningsfas dubbelt så lång (vi sköter inte utandningen, men vi vill inte ge dom för snabba inandnig)
  • Vrid bernerventilen till 10-15 cm H 2O → titta på patientens bröstkorg (ska höjas ”lagom” mycket) samtidigt som andningsblåsan försiktigt delvis pressas ihop → släpp trycket på andningsblåsan och vrid tillbaka bernerventilen till SP
  • Om tillgång till ventilator kan mekanisk ventilering användas
  • Större andetag när man ventilerar = färre andetag = övervaka EtCO2
55
Q

Varför är det viktigt att övervaka EtCO2 vid ventilering?

A
  • Större andetag när man ventilerar = färre andetag = övervaka EtCO2
56
Q

Vad är generella omvårdnadsåtgärder som är bra intraoperativt?

A
  • Analgesi
    • Tänk på anslagstid, måste hinna få effekt
    • Duration – kanske behövs iterering intraop
    • Multimodal analgesi
  • Fukta slemhinnor, ex tungan- Framförallt inför uppvak, obehagligt för patienten med torra slh
  • Tårersättning: Kan behöva fyllas på intraop
57
Q

Hur ska man förbereda inför upvak?

A

örja planera för uppvaket när operationen närmar sig sitt slut

  • Smärtlindring och/eller sedering - behöver vi ge mer?
  • Plåster/bandage
  • Medhjälpare
  • Töm urinblåsan om urinblåsan är full, man gett mycket vätska osv
  • Planera ev. värmeterapi
  • Krage
  • M.m.
58
Q

Vad är uppvakningstiden?

A
  • Uppvakningstiden varierar beroende på bl.a.
    • Individ (personlighet, ras, ålder), premedicinering, analgesi, anestesins längd, temp, miljö
59
Q

När ska man vara extra förbered under uppvak?

A

Patienter som varit dåliga innan narkos = dåliga efter, Så var förberedd

60
Q

Hur ska miljön vara vid uppvak?

A
  • Lugnt och tyst
  • Värme
  • Mjukt underlag att ligga på
  • Tillgång till syrgas
  • Tillgång till reverserande och akuta läkemedel
  • Möjlighet att tillkalla extra personal eller flytta djuret
  • Punktutsug/bärbar absorber (för evakuering av ev. anestesigaser)
61
Q

Hur extuberar man?

A

När patienten ska vakna ur narkosen måste endotrachealtuben tas ut = extubering

  1. Kontrollera svalg (kan behöva suga svalget om t.ex. regurgiterat intraop)
  2. Kontrollera reflexer (kontinuerligt)
  3. Kuffa ur så sent som möjligt (eftersom om de har vätska i munnen kan kuffen dra med sig vätskan ut, men man vill inte kuffa ut medans dom sväljer-kan vara farltigt?), knyt loss gasbindan/snöret
  4. Extubera när återfått svalgreflex
  5. Var redo att kunna återintubera
  6. Monitorera tills patienten är vaken
62
Q

Vad är excitation och vad kan det beror på?

A

”Excitation – retningsförlopp; upphetsning, uppjagat sinnestillstånd”

  • Beror på flera faktorer: T.ex. premedicinering, hur djuret somnade vid induktion, den perianestetiska omvårdnaden, ras
63
Q

Vilka risker finns det om patienten har exitation?

A

Skador - kan skada sig själva, personal eller utrustning

64
Q

Hur åtgärnar/förebygger man exitation?

A
  • Tyst och lugn miljö, dämpad belysning
  • Anpassa efter djuret (tala lugnt eller vara tyst, beröring eller ej)
  • Analgesi, sedering, söva om
65
Q

Hur länge ska man övervaka patienten?

A

Viktigt att fortsätta övervakningen tills patienten är helt vaken igen, gärna var 15tonde min tills de är vakna och kan gå runt själva

  • Vakenhetsgrad
  • Vitala parametrar: Puls, Andning, Slemhinnor, Temp
66
Q

Vad ska man göra om man upptäcker avvikelser under uppvaket?

A

Vid misstanke om avvikelse från det normala → vidta åtgärder och tillkalla veterinär

67
Q

Vad leder postoperativ hypotermi till?

A
  • Förlängt uppvak
    • Shivering (ökat syrebehov)
    • Obehag för patienten
68
Q

Hur ska man hantera postoperativ hypotermi?

A
  • Övervaka – kontrollera temp regelbundet
  • Värmeterapi, Bair hugger bra i uppvak
  • Ej hemgång förrän vaken och varm
69
Q

Vad ska en postoperativ plan innehålla?

A

Fokus på omvårdnad - Utarbetas i samråd med veterinär

  • Smärta → smärtutvärdering → analgesi
  • Nutritionsbehov → beräkna RER/DER → utfodringsplan
  • Kyla operationsområde → plan för hur detta går till/hur ofta
  • Bandage/sårbehandling → vilken typ, bandagebyten, hygien
  • Rörelseträning → ev. fysioterapeut/rehabpersonal → individuellt schema
70
Q

Vilken information ska DÄ få när patienten ska gå hem?

A
  • Hemgångsråd
  • Krage
  • Ev. läkemedel/recept
  • Pigg nu men kan bli trött hemma
  • När och hur djuret får äta igen
  • Håll djuret varmt
  • Ev. smärta eller hög/läkemedelspåverkad
  • Eftervård: hur hantera ev. sår, bandage eller liknande. Ev. restriktioner
  • Håll koll på om djuret äter, dricker, kissar och bajsar
  • Tid för ev. återbesök/stygntagning
  • Kontaktuppgifter till kliniken om djurägaren har ytterligare funderingar eller blir orolig
71
Q

Vad ska man göra inför hemgång?

A
  • Kom ihåg att ta bort ev. kanyler
  • Se till att djuret ser snyggt och prydligt ut (inte överdriva men skölj av om urin i päls el. liknande) - Djurägare bedömer oss utifrån hur det ser ut.
72
Q

Vad är några essensiella delar av anestesin?

A

Planera!
komunicera
övervaka hela förloppet

73
Q
A

Anestesi och preoperativ vårdhygien (18 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions