Vätske, syrabas och elektrolytrubbningar Flashcards
Vad är Sant och vad är Falskt gällande vätskebalans?:
-Snabb, svårpalperad puls är tecken till övervätskning.
-Att mäta diures är en viktig del i monitorering av vätskebalans.
-Kapillär återfyllnad inom 20- 30 sekunder anses normal.
-Hudtemperaturen blir ofta påverkad vid förändring av blodvolym.
-ANP frisätts från hjärtats förmak vid för hög blodvolym.
-Aldosteron insöndras från binjurebarken och höjer blodtrycket.
-Snabb, svårpalperad puls är tecken till övervätskning.
-Att mäta diures är en viktig del i monitorering av vätskebalans.
-Kapillär återfyllnad inom 20- 30 sekunder anses normal.
Du läser in dig på vätske/syrabas och elektrolytbalans och besvarar följande:
a)Ange kompensationsmekanismer som aktiveras i försök att åtgärda metabol acidos.
Njurarna kompenserar metabolisk acidos genom att spara vätekarbonat och utsöndra vätejoner med urinet.
Arteriell blodgasanalys på en patient med flera dagars anamnes på kräkningar visar ett onormalt pH. Vilken syra/basrubbning har uppstått- motivera ditt svar?
Metabolisk alkalos, därför att vid kräkning avlägsnas vätejoner, det blir en nettoskott av bikarbonat vilket höjer pH.
Vilken är den dominerande positiva jonen intracellulärt respektive extracellulärt?
Kalium är den rikligt förekommande positiva jonen intracellulärt.
Natrium är den rikligt förekommande positiva jonen extraceullärt.
ilka är de dominerande negativa jonerna intracellulärt respektive extracellulärt?
Fosfat + protein största delen av de negativa jonerna intracellulärt.
Klorid + bikarbonat utgör största delen av de negativa jonerna extracellulärt.
Vad kallas tillståndet med för låg halt av natrium i blodet?
Hypo-natremi.
Patienter med långvarig feber riskerar att bli dehydrerade.
Ange för fyra typiska kliniska tecken på dehydrering.
- Försämrad kapillär återfyllnad. Ska ta 2-3 sekunder i normala fall.
2.Nedsatt hudturgor
3.Trötthet,
4.Yrsel
Läkaren ordinerar infusion Ringer acetat, som är en kristalloid lösning. Vad innebär det?
Kristalloida lösningar är små mikromolekyler som når blodbanan och kan korsa kapillär barriären. Höjer vätskan i blodet.
Hur gör du för att bedöma att vätsketerapin har god effekt och att patienten närmar sig normalt vätskestatus?
-Förbättrad kapillär återfyllnad.
-Fyllig och lätt palperad puls.
-Genom vätskemätning: vätskebalans in/ut.
-Urinen är ljusgul (inte mörk)
-Kontrollerar patientens parametrar (Blodtryck, puls, andningsfrekvens) att de är inom referensvärden.
-HB (“onormalt” högt Hb kan indikera på dehydrering) att den ligger normalt.
-Patientens allmäntillstånd= piggare, ej yrslig.
-Vid behov utför analys av U-elektrolyter och elektrolytinnehåll och övriga förlust av vätskor. Kontrollera eventuell syra-bas balans.
-Övervaka patienten under behandlingen, håll under uppsikt.
En patient har ödem, och har några frågor kring det tillståndet?
#Vad innebär ödem?
Ödem är svullnad på grund av ansamling av vätska i vävnaderna. Ödem uppstår när det hydrostatiska trycket i kapillärerna överstiger det osmotiska trycket i kapillärerna. Därmed finns det ett nettoflöde av vätska ut i vävnaden.
Patient med kraftigare diaree utvecklar dehydrering och syra basrubbning utvecklas?
Metabolisk acidos är ett tillstånd där det finns en ökad mängd sura föreningar, särskilt vätejoner (H+), i kroppen. Detta leder till en sänkning av pH i blodet och en obalans i syra-bas-systemet. Vid kraftiga diarréer förlorar kroppen stora mängder vätska, och detta inkluderar också förlusten av vätekarbonatjoner (HffO3-), en alkalisk förening som är nödvändig för att upprätthålla en balanserad syra-bas-miljö.
Patofysiologiskt:
-Normalt fungerar kroppen som en buffertsystem för att upprätthålla en korrekt syra-bas-balans. Bland annat involverar detta njurarna, som kan reabsorbera vätekarbonat och utsöndra vätejoner för att kompensera för ökad surhet.
-Vid kraftig diarré, särskilt om den är långvarig, förlorar kroppen inte bara vätska utan också viktiga elektrolyter som kalium (K+) och natrium (Na+), och detta påverkar njurarnas förmåga att bibehålla en normal syra-bas-balans.
-Den förlorade vätekarbonaten orsakar en minskning av baser i blodet, vilket leder till ökad surhet (högre vätejonkoncentration) och sänkt pH-nivå.
Patient med kräkning utvecklar dehydrering och syra basrubbning utvecklas?
Metabolisk alkalos. förlust av vätejoner, vätekarbonat är kvar = höjer pH:t.
beskriv de olika dehydreingarna
Hypertension: minskad blodvolym med högre plasmaosmalitet
Hypoton dehydrering: minskad blodvolym med låg plasmaosmolalitet
Isoton dehydrering.: förlust/minskad blodvolym med oförändrad plasmaosmalitet
Vad heter det tillståndet där det blivit en sänkning av blodets pH på grund av bristande andningskapacitet?
Respiratorisk acidos, vilket uppkommer om kroppen inte kan göra sig av med koldioxid (ex kolsyra) via lungorna i tillräckligt omfattning (hypoventilation). Koldioxiden ansamlas i blodet och sänker blodets pH-värde.
-Det vill säga CO2 kan inte elimineras med utandningsluften.
Symtom vid respiratorisk acidos:
-Trötthet, oro, huvudvärk, hastig puls, cyanos.
-Sjukdomar som kan orsaka detta är: KOL, Astma-attack, andningsstillestånd, emfysem, lungfibros. Främmande kropp i luftväg, förgiftningar som orsakar svullnad.
Vilke syra-bas vid hyperventilation
Respiratorisk Alkalos.
vid rehydreringsterapi så ges ibland kolloida och kristalloida lösningar som behandling. Ange den huvudsakliga skillnaden mellan dessa två alternativ.
Kristalloida lösningar innehåller små partiklar och används för att ersätta vätskor och elektrolyter vid dehydrering och för blodtrycksstöd. Exempel inkluderar natriumklorid och ringer-acetat.
Kolloida lösningar har större partiklar och innehåller makromolekyler som albumin eller stärkelse. De används för att öka plasmavolymen och blodtrycket i svåra fall av vätskebrist. Exempel är albumin och hydroxietylstärkelse.
Vilka tre påstående är korrekta?
Om fler än tre markerats blir det 0 poäng på frågan.
-P-Na kan påvisa rubbning i osmolalitet.
-P-K är oberoende av kroppstemperatur och pH-värde i artärblod.
-Höga värden av LPK i blodet indikerar rubbning av blodets saltbalans.
-Förändring av aB-BE är indikator på metabol syrabasrubbning.
-B-EVF mäter halten av trombocyter i blodet.
-Upprepade B-SR är ett bra mått att följa kronisk inflammation.
-aBpCO2 anger arteriella syrgassaturationen.
-P-Na kan påvisa rubbning i osmolalitet.
-Förändring av aB-BE är indikator på metabol syrabasrubbning.
-Upprepade B-SR är ett bra mått att följa kronisk inflammation.
Frekventa diarréer kan förutom vätske- och elektrolytrubbningar ge upphov till obalans i syrabasbalans. Vilken syrabasrubbning är trolig och varför det?
Metabolisk acidos: Kroppens PH är en balans mellan produktion av sura ämnen och basiska ämnen. Vid diarré kan kroppen till exempel göra sig av med för stor mängd basiska ämnen, något som ger överskott av syror. Resultatet blir därför sur miljö i kroppen, det vill säga acidos.
För att korrigera syrabasrubbning använder kroppen olika processer, bland annat buffertsystem. Beskriv ett valfritt kroppseget buffertsystem för att kompensera metabol acidos.
Hemoglobinbufferten fungerar på ett ungefärligt sätt såsom de röda blodkropparna i kroppen, men vad som verkligen skiljs dem åt är att hemglobinbuffertens väte slå tillsammans med Hb molekylen för att kunna förflytta vätet till de platsen som vätet behövs att vara.
När syremättat hemoglobin avger syre till kroppens celler bildar syret vatten tillsammans med vätejober från cellens ämnesomsättning. Vatten bildar kolsyra tillsammans med koldioxid från cellomsättningen. Kolsyran söderdelas sedan i vätejoner och bikarbonatjoner ( = kolsyra+bikarbonat bufferten i en röd blodkropp). Vätejonerna tas hand om av hemoglobinbufferten.
Redogör för hur kolsyra-vätekarbinatbuffert verkar.
Kroppens PH är beroende av relationen mellan koldioxid och vätekarbonat. Koldioxid förenar sig med vatten mha enzymet karbohydras, som finns i de röda blodkropparna. Kolsyra bildas men delas sedan till vätekarbonat H+.
Kemiska buffertsystem, som kolsyra-vätekarbonatbufferten, förhindrar dramatiska förändringar i pH genom att binda eller frisätta vätejoner. Kolsyra-vätekarbonatbufferten binder vätejoner och vätekarbonat i form av kolsyra som sedan kan andas ut i form av koldioxid och vatten.
Kompensation: Njurarna reglerar pH genom att spara eller utsöndra baser och syror efter behov. Lungorna reglerar pH genom att ventilera ut koldioxid.
CO2 + H2O <-> H2CO3 <-> HCO3 + H+
En inte ovanlig syra-bas-balansrubbning som kan ses hos patienter med KOL (Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom) är en respiratorisk acidos.
a)Kommer pH att vara högt, normalt eller lågt vid en sådan syra-bas-balansrubbning?
pH är lågt.
Kommer PCO2 att vara högt, normalt eller lågt vid en sådan syra-bas-balansrubbning?
PCO2 blir högt.
Vid denna syra-bas-balansrubbning kommer inte lungorna att kunna kompensera acidosen för att återställa pH. Vilket organ kommer kompensera det och hur kommer det att gå till? Ge en övergripande förklaring.
-Det blir en metabolisk kompensation via njurarna (tar längre tid, timmar till dygn istället för omedelbart som det sker respratorisk).
-Genom reabsorption av bikarbonat och utsöndring av vätejoner i urinen kan njurarna reglera pH.
-Acidos, ökar utsöndringen av H+ via fosfatbufferten (H2PO4-), Kolsyra-vätekarbonat buffert (H2O), Fria vätejoner H+.
-Hypoventilation kompenseras via njurar genom ökad utsöndring av vätejoner och ökad reabsorption av HCO3 (vätekarbonat) ab pg normalt. Ab PCO2 lågt, BE lågt.
-(Vid Alkalos, minskar utsöndringen av H+ och utsöndringen HCO3-ökar.
Du ombeds att ta ett elektrolytstatus på kvinnan. Ange två analyser som ingår i ett elektrolytstatus.
-Natrium (Na+): Natrium är en av de viktigaste positiva joner i kroppen och spelar en nyckelroll i att reglera vätskebalansen, blodtrycket och nervsignaleringen. Avvikelser i natriumnivåerna kan indikera problem som dehydrering eller överskott av vätska.
-Kalium (K+): Kalium är en annan viktig positiv jon som är involverad i nervsignalering och muskelkontraktion, inklusive hjärtmuskelkontraktion. Felaktiga kaliumnivåer kan påverka hjärtfunktionen och orsaka problem som arytmier.
