Vätske, syrabas och elektrolytrubbningar

Question 1

Vad är Sant och vad är Falskt gällande vätskebalans?:
-Snabb, svårpalperad puls är tecken till övervätskning.
-Att mäta diures är en viktig del i monitorering av vätskebalans.
-Kapillär återfyllnad inom 20- 30 sekunder anses normal.
-Hudtemperaturen blir ofta påverkad vid förändring av blodvolym.
-ANP frisätts från hjärtats förmak vid för hög blodvolym.
-Aldosteron insöndras från binjurebarken och höjer blodtrycket.

Answer 1

-Snabb, svårpalperad puls är tecken till övervätskning.
-Att mäta diures är en viktig del i monitorering av vätskebalans.
-Kapillär återfyllnad inom 20- 30 sekunder anses normal.

Question 2

Du läser in dig på vätske/syrabas och elektrolytbalans och besvarar följande:
a)Ange kompensationsmekanismer som aktiveras i försök att åtgärda metabol acidos.

Answer 2

Njurarna kompenserar metabolisk acidos genom att spara vätekarbonat och utsöndra vätejoner med urinet.

Question 3

Arteriell blodgasanalys på en patient med flera dagars anamnes på kräkningar visar ett onormalt pH. Vilken syra/basrubbning har uppstått- motivera ditt svar?

Answer 3

Metabolisk alkalos, därför att vid kräkning avlägsnas vätejoner, det blir en nettoskott av bikarbonat vilket höjer pH.

Question 4

Vilken är den dominerande positiva jonen intracellulärt respektive extracellulärt?

Answer 4

Kalium är den rikligt förekommande positiva jonen intracellulärt.

Natrium är den rikligt förekommande positiva jonen extraceullärt.

Question 5

ilka är de dominerande negativa jonerna intracellulärt respektive extracellulärt?

Answer 5

Fosfat + protein största delen av de negativa jonerna intracellulärt.

Klorid + bikarbonat utgör största delen av de negativa jonerna extracellulärt.

Question 6

Vad kallas tillståndet med för låg halt av natrium i blodet?

Answer 6

Hypo-natremi.

Question 7

Patienter med långvarig feber riskerar att bli dehydrerade.
Ange för fyra typiska kliniska tecken på dehydrering.

Answer 7

1. Försämrad kapillär återfyllnad. Ska ta 2-3 sekunder i normala fall.
   2.Nedsatt hudturgor
   3.Trötthet,
   4.Yrsel

Question 8

Läkaren ordinerar infusion Ringer acetat, som är en kristalloid lösning. Vad innebär det?

Answer 8

Kristalloida lösningar är små mikromolekyler som når blodbanan och kan korsa kapillär barriären. Höjer vätskan i blodet.

Question 9

Hur gör du för att bedöma att vätsketerapin har god effekt och att patienten närmar sig normalt vätskestatus?

Answer 9

-Förbättrad kapillär återfyllnad.
-Fyllig och lätt palperad puls.
-Genom vätskemätning: vätskebalans in/ut.
-Urinen är ljusgul (inte mörk)
-Kontrollerar patientens parametrar (Blodtryck, puls, andningsfrekvens) att de är inom referensvärden.
-HB (“onormalt” högt Hb kan indikera på dehydrering) att den ligger normalt.
-Patientens allmäntillstånd= piggare, ej yrslig.
-Vid behov utför analys av U-elektrolyter och elektrolytinnehåll och övriga förlust av vätskor. Kontrollera eventuell syra-bas balans.
-Övervaka patienten under behandlingen, håll under uppsikt.

Question 10

En patient har ödem, och har några frågor kring det tillståndet?
#Vad innebär ödem?

Answer 10

Ödem är svullnad på grund av ansamling av vätska i vävnaderna. Ödem uppstår när det hydrostatiska trycket i kapillärerna överstiger det osmotiska trycket i kapillärerna. Därmed finns det ett nettoflöde av vätska ut i vävnaden.

Question 11

Patient med kraftigare diaree utvecklar dehydrering och syra basrubbning utvecklas?

Answer 11

Metabolisk acidos är ett tillstånd där det finns en ökad mängd sura föreningar, särskilt vätejoner (H+), i kroppen. Detta leder till en sänkning av pH i blodet och en obalans i syra-bas-systemet. Vid kraftiga diarréer förlorar kroppen stora mängder vätska, och detta inkluderar också förlusten av vätekarbonatjoner (HffO3-), en alkalisk förening som är nödvändig för att upprätthålla en balanserad syra-bas-miljö.

Patofysiologiskt:
-Normalt fungerar kroppen som en buffertsystem för att upprätthålla en korrekt syra-bas-balans. Bland annat involverar detta njurarna, som kan reabsorbera vätekarbonat och utsöndra vätejoner för att kompensera för ökad surhet.
-Vid kraftig diarré, särskilt om den är långvarig, förlorar kroppen inte bara vätska utan också viktiga elektrolyter som kalium (K+) och natrium (Na+), och detta påverkar njurarnas förmåga att bibehålla en normal syra-bas-balans.
-Den förlorade vätekarbonaten orsakar en minskning av baser i blodet, vilket leder till ökad surhet (högre vätejonkoncentration) och sänkt pH-nivå.

Question 12

Patient med kräkning utvecklar dehydrering och syra basrubbning utvecklas?

Answer 12

Metabolisk alkalos. förlust av vätejoner, vätekarbonat är kvar = höjer pH:t.

Question 13

beskriv de olika dehydreingarna

Answer 13

Hypertension: minskad blodvolym med högre plasmaosmalitet
Hypoton dehydrering: minskad blodvolym med låg plasmaosmolalitet
Isoton dehydrering.: förlust/minskad blodvolym med oförändrad plasmaosmalitet

Question 14

Vad heter det tillståndet där det blivit en sänkning av blodets pH på grund av bristande andningskapacitet?

Answer 14

Respiratorisk acidos, vilket uppkommer om kroppen inte kan göra sig av med koldioxid (ex kolsyra) via lungorna i tillräckligt omfattning (hypoventilation). Koldioxiden ansamlas i blodet och sänker blodets pH-värde.
-Det vill säga CO2 kan inte elimineras med utandningsluften.

Symtom vid respiratorisk acidos:
-Trötthet, oro, huvudvärk, hastig puls, cyanos.
-Sjukdomar som kan orsaka detta är: KOL, Astma-attack, andningsstillestånd, emfysem, lungfibros. Främmande kropp i luftväg, förgiftningar som orsakar svullnad.

Question 15

Vilke syra-bas vid hyperventilation

Answer 15

Respiratorisk Alkalos.

Question 16

vid rehydreringsterapi så ges ibland kolloida och kristalloida lösningar som behandling. Ange den huvudsakliga skillnaden mellan dessa två alternativ.

Answer 16

Kristalloida lösningar innehåller små partiklar och används för att ersätta vätskor och elektrolyter vid dehydrering och för blodtrycksstöd. Exempel inkluderar natriumklorid och ringer-acetat.

Kolloida lösningar har större partiklar och innehåller makromolekyler som albumin eller stärkelse. De används för att öka plasmavolymen och blodtrycket i svåra fall av vätskebrist. Exempel är albumin och hydroxietylstärkelse.

Question 17

Vilka tre påstående är korrekta?
Om fler än tre markerats blir det 0 poäng på frågan.
-P-Na kan påvisa rubbning i osmolalitet.
-P-K är oberoende av kroppstemperatur och pH-värde i artärblod.
-Höga värden av LPK i blodet indikerar rubbning av blodets saltbalans.
-Förändring av aB-BE är indikator på metabol syrabasrubbning.
-B-EVF mäter halten av trombocyter i blodet.
-Upprepade B-SR är ett bra mått att följa kronisk inflammation.
-aBpCO2 anger arteriella syrgassaturationen.

Answer 17

-P-Na kan påvisa rubbning i osmolalitet.
-Förändring av aB-BE är indikator på metabol syrabasrubbning.
-Upprepade B-SR är ett bra mått att följa kronisk inflammation.

Question 18

Frekventa diarréer kan förutom vätske- och elektrolytrubbningar ge upphov till obalans i syrabasbalans. Vilken syrabasrubbning är trolig och varför det?

Answer 18

Metabolisk acidos: Kroppens PH är en balans mellan produktion av sura ämnen och basiska ämnen. Vid diarré kan kroppen till exempel göra sig av med för stor mängd basiska ämnen, något som ger överskott av syror. Resultatet blir därför sur miljö i kroppen, det vill säga acidos.

Question 19

För att korrigera syrabasrubbning använder kroppen olika processer, bland annat buffertsystem. Beskriv ett valfritt kroppseget buffertsystem för att kompensera metabol acidos.

Answer 19

Hemoglobinbufferten fungerar på ett ungefärligt sätt såsom de röda blodkropparna i kroppen, men vad som verkligen skiljs dem åt är att hemglobinbuffertens väte slå tillsammans med Hb molekylen för att kunna förflytta vätet till de platsen som vätet behövs att vara.

När syremättat hemoglobin avger syre till kroppens celler bildar syret vatten tillsammans med vätejober från cellens ämnesomsättning. Vatten bildar kolsyra tillsammans med koldioxid från cellomsättningen. Kolsyran söderdelas sedan i vätejoner och bikarbonatjoner ( = kolsyra+bikarbonat bufferten i en röd blodkropp). Vätejonerna tas hand om av hemoglobinbufferten.

Question 20

Redogör för hur kolsyra-vätekarbinatbuffert verkar.

Answer 20

Kroppens PH är beroende av relationen mellan koldioxid och vätekarbonat. Koldioxid förenar sig med vatten mha enzymet karbohydras, som finns i de röda blodkropparna. Kolsyra bildas men delas sedan till vätekarbonat H+.

Kemiska buffertsystem, som kolsyra-vätekarbonatbufferten, förhindrar dramatiska förändringar i pH genom att binda eller frisätta vätejoner. Kolsyra-vätekarbonatbufferten binder vätejoner och vätekarbonat i form av kolsyra som sedan kan andas ut i form av koldioxid och vatten.

Kompensation: Njurarna reglerar pH genom att spara eller utsöndra baser och syror efter behov. Lungorna reglerar pH genom att ventilera ut koldioxid.
CO2 + H2O <-> H2CO3 <-> HCO3 + H+

Question 21

En inte ovanlig syra-bas-balansrubbning som kan ses hos patienter med KOL (Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom) är en respiratorisk acidos.
a)Kommer pH att vara högt, normalt eller lågt vid en sådan syra-bas-balansrubbning?

Answer 21

pH är lågt.

Question 22

Kommer PCO2 att vara högt, normalt eller lågt vid en sådan syra-bas-balansrubbning?

Answer 22

PCO2 blir högt.

Question 23

Vid denna syra-bas-balansrubbning kommer inte lungorna att kunna kompensera acidosen för att återställa pH. Vilket organ kommer kompensera det och hur kommer det att gå till? Ge en övergripande förklaring.

Answer 23

-Det blir en metabolisk kompensation via njurarna (tar längre tid, timmar till dygn istället för omedelbart som det sker respratorisk).
-Genom reabsorption av bikarbonat och utsöndring av vätejoner i urinen kan njurarna reglera pH.
-Acidos, ökar utsöndringen av H+ via fosfatbufferten (H2PO4-), Kolsyra-vätekarbonat buffert (H2O), Fria vätejoner H+.
-Hypoventilation kompenseras via njurar genom ökad utsöndring av vätejoner och ökad reabsorption av HCO3 (vätekarbonat) ab pg normalt. Ab PCO2 lågt, BE lågt.
-(Vid Alkalos, minskar utsöndringen av H+ och utsöndringen HCO3-ökar.

Question 24

Du ombeds att ta ett elektrolytstatus på kvinnan. Ange två analyser som ingår i ett elektrolytstatus.

Answer 24

-Natrium (Na+): Natrium är en av de viktigaste positiva joner i kroppen och spelar en nyckelroll i att reglera vätskebalansen, blodtrycket och nervsignaleringen. Avvikelser i natriumnivåerna kan indikera problem som dehydrering eller överskott av vätska.
-Kalium (K+): Kalium är en annan viktig positiv jon som är involverad i nervsignalering och muskelkontraktion, inklusive hjärtmuskelkontraktion. Felaktiga kaliumnivåer kan påverka hjärtfunktionen och orsaka problem som arytmier.

Question 25

Förklara varför det provet bör tas utan stas.
(elektrolytstatus)

Answer 25

Att använda en stasband kan leda till blodstagnation, hemolys (nedbrytning av röda blodkroppar) och en ökad koncentration av blodet. Detta kan snedvrida testresultaten och göra dem mindre tillförlitliga. För att få exakta elektrolytvärden som återspeglar den faktiska koncentrationen i blodet, är det bäst att undvika stasband när man tar provet.

Question 26

En patient har utvecklat en metabolisk acidos.
Ange tre olika orsaker till att denna syra-basrubbningen uppstår.

Answer 26

Kraftig diarré: Kroppen gör sig av med mer vätska och elektrolyter än vad man får i sig. Viktiga baser följer med ut och man kan få en metabolisk acidos. Detta beror på att vätejonerna ej kan hållas kvar och det blir mindre av dessa. Då natrium bonder lättare till vatten än kalium kan man misstänka att denna patient får hyperkalemi, vilket kan leda till arytmier.

Diabetes: Patienter med dålig kontroll av diabetes, särskilt typ 1-diabetes, kan drabbas av ketoacidos. Ketoacidos är en form av metabolisk acidos som uppstår när kroppen bryter ner fett och producerar ketonkroppar som sänker pH-värdet i blodet.

Njursjukdom: Om njurarna inte fungerar ordentligt kan de inte rena blodet från överskott av vätejoner och syra, vilket kan resultera i metabolisk acidos. Njursjukdomar, som njursvikt, kan orsaka denna syra-basrubbning eftersom njurarna inte kan utsöndra vätejoner och återabsorbera bikarbonat korrekt.

Question 27

Hur ser värdena ut gällande pH, PCO2 och BE vid en metabolisk acidos (som inte är kompenserad)- skriv om de är förhöjda, normala eller för låga.

Answer 27

-pH → pH är låg. (sänkt, vilket indikerar en ökad surhet i kroppen)
-PCO2 → PCO2 är normala (normalt eller oförändrat, eftersom en metabolisk acidos inte primärt påverkar koldioxidnivåerna).
-BE → BE är lågt (minskad, eftersom det är en markör för överskott av syra i kroppen vid metabolisk acidos).

Question 28

Vad kallas tillståndet med för hög halt av kalium i blodet? Hur kan det tillståndet relateras till syra basutrustning?

Answer 28

Tillståndet med för hög halt av kalium i blodet kallas “hyperkalemi”. Hyperkalemi kan vara relaterat till syra-basbalans i kroppen på följande sätt:
Metabol acidos: Hyperkalemi kan förekomma i samband med metabol acidos, en störning som leder till en ackumulering av sura ämnen i kroppen. Vid metabol acidos försöker kroppen kompensera genom att försöka byta ut vätejoner (H+) med kaliumjoner (K+) i cellerna för att neutralisera syran. Detta kan öka kaliumnivåerna i blodet.

Njurproblem: Njurarna spelar en avgörande roll i regleringen av kaliumnivåerna i kroppen genom att utsöndra överskottskalium i urinen. Om njurarna inte fungerar korrekt, kan de misslyckas med att avlägsna överskottskalium, vilket kan orsaka hyperkalemi. Njurproblem kan också vara kopplade till syra-bas-balans, speciellt när det gäller upprätthållandet av syra-bas-jämvikt i kroppen.

Question 29

Vilka tre påstående om ödem är korrekta?

Answer 29

-Ödem kan yttra sig om lokal svullnad eller kan vara generaliserande.
-Vävnaderna som är ödematösa löper risk att skadas.
-Generella ödem följer tyngdlagen och hamnar i lågt belägna delar av kroppen.

Question 30

Vad innebär isoton dehydrering?

Answer 30

Det innebär minskad vätske och blodvolym utan förändrad plasma osmolalitet. Partikelkoncentrationen förblir densamma.
Ett annat svar: Isoton dehydrering- Förlust av både extracellulär- och intracelluläravolym, ökad plasmaosmolalitet.

Question 31

Vad innebär Hypoton dehydrering?

Answer 31

Hypoton dehydrering- Minskad blodvolym med låg plasmaosmolalitet.

Question 32

Ange fyra olika analyser som tas vid en arteriell blodgasanalys och vad respektive analys avspeglar.

Answer 32

-pH värde: Blodet surhetsgrad: 7,35 - 7,45
-PO2 värde: Syrgasens arteriella blodtryck 11-13 kpa
- HCO3: Standard vätekarbonat 21-27 mmol/liter.
-O2: Syrgassaturation 95-98%
-Base excess: Mått på hur mycket baser det finns i blodet. ± 3mmol/1

Question 33

Beskriv hur de kristalloida infusionerna ökar blodvolymen.

Answer 33

Kristalloida innebär att patienten får små molekyler som passerar genom cellerna. De kristalloida vätskorna återställer blodvolymen och det gör att det ger bättre inverka samt att vätskan håller sig kvar intravaskulärt.

Question 34

Med acidos menas:

Answer 34

Ett tillstånd där pH är under 7,35 vilket innebär att vätejonkoncentrationen har ökat S.

Question 35

I en arteriell blodgas ingår bland annat följande komponenter; pH, pCO2 och BE.
Förklara vad respektive komponent innebär:

Answer 35

-pH: Mäter blodets pH värde. Normal värde för blod 7,35 - 7,45. Under acidos över alkalos.
-pCO2: Parterial trycket för koldioxid. Mått på respiratorisk acidos och alkalos. Lungans funktion.
-BE: Mäter bas över och bas underskott. Ett mått på metabol acidos och metabol alkalos.

Question 36

Välj ett av kroppens buffertsystem och beskriv hur det kan återställa blodets pH.

Answer 36

H+ <–> HCO3 <-> H2CO3 <-> CO2 <-> H20.
Snabbt= sekunder.
Vid acidos binds vätejoner till vätekarbonat och blir kolsyra som sedan blir koldioxid och vatten. Koldioxid ventileras via lungorna och vatten via njurarna. Vid alkalos går bufferten åt andra hållet. Vatten och koldioxid blir kolsyra som sedan blir vätekarbonat och fritt väte.

Question 37

Redogör för två tänkbara uppkomstmekanismer till att dehydrering utvecklas samt redogör för sambandet mellan dehydrering och rubbningar i elektrolytbalansen. Inkludera tänkbara konsekvenser av elektrolytrubbningarna i din beskrivning.

Answer 37

Kraftig diarré- Kroppen gör sig av med mer vätska och elektrolyter än vad man får i sig. Viktiga baser följer med ut och man kan få en metabolisk acidos. Detta beror på att vätejonerna ej kan hållas kvar och det blir ner av dessa. Då natrium binder lättare till vatten än kalium kan man misstänka att denna patient får hyperkalemi, vilket kan leda till Anytimier.

Kräkning- Man gör sig av med sura produkter och stora baser blir kvar. Ph blir högre och man får en metabolisk alkalos. Kommer leda till lägre natrium då man ej får i sig salter i föda, då det kommer upp.

Question 38

Ange 2 orsaker till förändringar i syra basbalansen och beskriv hur kroppens pH påverkas av respektive orsak.

Answer 38

1.Respiratorisk acidos:
Orsak: Respiratorisk acidos inträffar när kroppen inte kan bli av med tillräckligt med koldioxid (CO2) via andningen. Det kan orsakas av lungproblem som lunginflammation, obstruktion i luftvägarna eller andningssvårigheter.
Effekt på pH: Eftersom koldioxid är en syrabildande substans, leder ökade nivåer av CO2 i kroppen till att pH minskar och blir mer surt. Detta innebär att kroppens pH sjunker.

2. Metabolisk alkalos:
   Orsak: Metabolisk alkalos uppstår när det finns ett överskott av basiska ämnen i kroppen, vanligtvis på grund av förlust av sura ämnen som vätejoner (H+). Det kan bero på orsaker som kräkningar, användning av vissa mediciner eller vissa njursjukdomar.
   Effekt på pH: Eftersom överskottet av basiska ämnen minskar mängden vätejoner i kroppen, leder detta till en ökad pH-nivå, vilket innebär att kroppens pH blir mer basiskt eller alkaliskt.

Question 39

Ge 4 exempel på hur du som sjuksköterska undersöker en patients vätskebalans.

#Redogör för hur sjuksköterskan kliniskt kan kontrollera en patients vätskebalans.

Answer 39

1.Hud-turgor- genom att nypa lätt på ovansidan av patientens hand allt utsida av underarm. Observera om vecket planas ut direkt när man släpper eller om vecket kvarstår några sekunder. Tar det tid för vecket att återgå tyder det på dehydrering.
2.Se på urinen färg och doft- mörk färg och stark doft är tecken på dehydrering.
3.Prata med patienten och kolla allmäntillståndet. Har patienten huvudvärk, trötthet och yrsel kan det vara tecken på dehydrering.
4.Kissar patienten väldigt ofta och mycket samt att urinen har en ljusgul nästan färglös kan det tyda på att patienten har för mycket vätska. Detta kan även synas som ödem som tyder på någon form av vätskeretention.