Ten 4 Metabola och endokrina ( Diabetes 1 & 2) Flashcards
Redogör för hur diabetes typ 2 diagnostiseras. Skiljer sig diagnostiken något om det vore diabetes typ 1 som misstänktes, i så fall hur?
Typ 1-diabetes:
Vid typ 1-diabetes ser man normal/ låg kroppsvikt, kraftig viktnedgång, uttorkning och påtagliga diabetessymtom och ketoner i urin och blod. Patienterna har ofta haft ett snabbt sjukdomsförlopp och mår ofta sämre när de anländer till sjukhuset. De har även låg C-peptid trots att blodsockervärdet ofta är skyhögt och oftast finns autoantikroppar mot de insulinproducerande cellerna.
-Typ 2-diabetes:
För typ 2-diabetes talar ärftlighet, liksom övervikt/fetma, högt blodtryck och blodfettsrubbningar. Debuten är smygande med lättare symtom och förlopp. Oftast finns det inte ketoner i blod och urin. Autoantikropparna mot insulinproducerande celler finns inte och C-peptidvärdet är högt tillsammans med högt blodsocker.
Ange och beskriv patofysiologen till två följdsjukdomar (senkomplikationer) som kan uppstå vid långvarig diabetes.
Diabeteskomplikationer är starkt kopplade till angiopati, som är skada på blodkärlen. Det finns två huvudtyper av angiopati:
1.Makroangiopati: Skada på stora blodkärl, ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
2.Mikroangiopati: Skada på små blodkärl, påverkar organ som ögon, njurar och nervsystem. Det är kopplat till många diabeteskomplikationer. Förebyggande av blodkärleskador är viktigt i diabetesvård.
Ange namn på och beskriv verkningsmekanismen för två olika grupper av orala antidiabetika.
> Biguanider (till exempel Metformin): Dessa läkemedel ökar insulinkänsligheten i kroppens vävnader, minskar leverns produktion av ny glukos och hämmar nedbrytningen av lagrat glykogen i levern. Detta hjälper till att sänka blodsockernivåerna genom att förbättra glukosanvändningen och minska glukosfrisättningen från levern.
> Sulfonylurea (till exempel Glibenklamid) och glinder: Dessa läkemedel stimulerar bukspottkörteln att öka frisättningen av insulin. Genom att öka mängden insulin i blodet hjälper de till att sänka blodsockernivåerna genom att underlätta glukosupptaget i kroppens celler.
Du vårdar en patient med diabetes mellitus typ 1 som vårdas efter frekventa hypoglykemiepisoder den senaste tiden.
Vad menas med hypoglykemi? Ange även två olika orsaker till att det kan uppstå.
Lågt blodsockerhalt. De innebär att cellerna inte får tillräckligt med energi och insulinhalten i kroppen blir för hög. T.ex. kan vara pga för hög dos av insulin eller för hög muskelarbete.
Förklara hur fysisk aktivitet påverkar insulinbehovet?
Fysisk aktivitet ökar insulinkänsligheten, hjälper till vid reglering/kontrollering av glukos och blodsockret sänks → jämnare glukoshalt i kroppen, dessutom minskar det riskfaktorer såsom livsstilsfaktorer ex: övervikt, högt blodtryck och hjärt kärlsjukdomar som kan leda till sena komplikationer som kopplas till diabetes.
Som nästa patient får ni besök av en man i 50 års ålder som har diabetes mellitus typ 2.
Sjukdomen är kopplad till insulinresistens, förklara vad det innebär.
Nedsatt insulinkänslighet, cellernas förmåga att reagera på insulin är nedsatt och sämre
I början kompenserar insulinproducerande betacellerna med att utsöndra mer insulin för att ha blodsockret i nivå men med tiden orkar betacellerna inte producera, insulinutsöndringen minskar.
Ronden går vidare till Mia som insjuknande i diabetes mellitus typ 1 vid 14 års ålder.
Beskriv etiologin till diabetes typ 1.
Diabetes typ 1 har en viss ärftlighet, immunförsvaret angriper betacellerna i pankreas →insulinproducerande cellerna gradvis förstörs.
Ett annat svar för etiologin till diabetes typ 1:
-Autoimmun sjukdom: Att diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom innebär att en immunologisk reaktion förstör betacellerna genom en inflammationsprocess. En typ av vita blodkroppar (cytotoxiska T-lymfocyter) är betydelsefulla i sjukdomsprocessen. Dessa aktiverade T-lymfocyter inducerar frisättning av cytokiner och skapar den inflammation som förstör betacellerna. När betacellerna förstörs kan bukspottkörteln inte längre producera tillräckligt med insulin, vilket leder till en brist på insulin och höga blodsockernivåer hos personer med diabetes typ 1.
Etiologin är ofullständig men har en autoimmun präger. Sjukdomen bryter ut därför att de insulin producernade betacellerna går i apoptos, vilket leder till att insulinproduktionen blir otillräcklig.
Ange fyra typiska symtom som Mia troligen uppvisade vid insjuknandet och förklara patofysiologin (uppkomstmekanismerna) bakom respektive av de fyra symtomen.
> törst : pga förlorad vätska →hög partikel koncentration i blodet som signalerar till törstcentrum att späda ut blodet.
viktnedgång: kroppen använder sig istället av fetter , proteiner som är lagrad
trötthet: lite glukos kommer in i cellerna ingen energi - trötta, svaga
Stora urinmängder:beror på den höga glukoshalter i blodet, glukos drar med sig vätska och vi får en ökad urin mäng
Acetondoftande andedräkt: cellerna går i svält in i cellen då det sura restprodukter (ketoner),förbränning av fett, aminosyror istället för glukos.
muskeltrötthet: vid låg insulin använder kroppen muskelvävnad till energi
Mia, som idag är 20 år inkom idag med ambulans till sjukhuset, efter att ha påträffats medvetslös med ett plasmaglukosvärde på 1,8 mmol/l.
A) Ge exempel på två tänkbara orsaker till Mias aktuella glukosvärde.
B)Några månader senare (oktober-22) tas blodprovet HbA1c som visar 50 mmol/mol. Förklara vad HbA1c innebär och mäter.
A) Hennes p-Gukos är låg.
P-Glukos - glukos tillförs blodet via kosten. Överskott av glukos lagras som glukogen i levern och musklerna eller som fett i fettvävnad. Glukosnivån i blod regleras av hormoner. Insulin har en blodglukossänkande effekt medan glukagon, adrenalin, kortisol och tillväxthormon höjer glukosnivån i blodet. Referensvärden fP-Glukos 4,0 – 6,0 mmol/L.
Ett annat svar: 1.Hon kan ha tränat hårt, samtidigt som hon tagit sin normala insulin dos. Fysisk aktivitet sänker blodsockret. Insulin sänker också.
2.Hon kan ha druckit mycket alkohol, tagit sitt insulin dos, och samtidigt som detta inte ätit något. (Alkohol+ insulin + ingen mat).
B) B-HbA1c (glykerat hemoglobin) - HbA1c koncentrationen speglar medelnivån för blodglukos under de senaste 2-3 månaderna före provtagningen
Referensvärden < 50 år: 27 - 42 mmol/mol; ≥ 50 år: 31 - 46 mmol/mol.
Ett annat svar: HbA1c mäter hur blodsockret har legat de senaste 1-3 månaderna innan blodprovet tagits. Det är antalet socker molekyler som sitter på erytrocyterna man mäter. Detta kräver en normal erytrocyt omsättning i kroppen.
Personer med diabetes mellitus är utsatta för en rad senkomplikationer, som hjärt- och kärlsjukdom samt skador på ögon, njurar och fötter.
Redogör för vad det beror på patofysiologiskt och vad patienten själv kan göra för att förebygga dem?
Åderförkalkning i de stora blodkärlen som försörjer hjärtat, hjärnan och fötterna med blod är också vanliga komplikationer hos personer med diabetes. En åderförkalkning i sådana viktiga blodkärl kan få allvarliga följder som blodpropp, stroke, hjärtinfarkt och angina pectoris (kärlkramp). Ett vanligt symtom på hjärtinfarkt och kärlkramp är smärtor mitt i eller till vänster i bröstkorgen. Vanliga symtom på stroke (slaganfall) kan vara ensidig förlamning i ansikte, arm och/eller ben, påverkad talförmåga och synbortfall.
Retinopati: Diabetesretinopati är den vanligaste ögonkomplikationen vid typ 2-diabetes. Diabetesretinopati är samlingsnamnet på alla näthinnestörningar som orsakas av typ 2-diabetes. Vid diabetesretinopati kan det uppstå små blödningar i ögat. Blödningarna beror på att höga halter av blodsocker och högt blodtryck påverkar kroppens blodkärl. De små blodkärlen i ögats näthinna är särskilt känsliga för högt blodsocker. Skadorna brukar kallas för icke proliferativ diabetesretinopati.
När näthinnans blodkärl proteinglykeras (Glukos binder till proteinet = Hyperglykemi) ökar frisättningen tillväxtfaktorer lokalt i kärlväggen. Detta medför ökad tillväxt av omgivande vävnad kring kärlen vilket leder till kärlförträngning. Detta bidrar till att blodkärl som är mycket sköra lätt brister och orsakar blödningar och ödem i retina
Neuropati: Höga nivåer av blodsocker kan skada de små blodkärlen som försörjer nerverna, vilket leder till att viktiga näringsämnen inte når nerverna. Detta kan leda till skadade nervfibrer eller i värsta fall försvunna nervfibrer.
Neuropati innebär skada i nervfibrer orsakad av mikroangiopati. Det sker en förtjockning av basalmembranen i nervernas små kapillärer (som försörjer nerverna med blod) och dessa blodkärls endotelceller tillväxer och svullnar. Nervfibrernas funktion blir därmed nedsatt och således försämrad nervfunktion.
Nefropati: Njursjukdom är vanligare hos personer med diabetes än hos personer som inte har diabetes. Sjukdomen orsakas av skador på blodkärl i njurarna, vilket leder till försämrad funktion i njurarna. I njurarna finns det små hål som fungerar som filter. Medan blodet rinner genom njuren passerar små molekyler, t.ex. avfallsprodukter, igenom hålen och kommer ut i urinen. Nyttiga substanser, t.ex. protein och röda blodkroppar, är för stora för att kunna passera genom hålen och stannar kvar i blodet. Höga blodsockernivåer gör att njurarna, efter en lång tids extra arbete, börjar läcka och förlora små mängder protein till urinen. Detta kallas mikroalbuminuri. När njurarna börjar förlora stora mängder protein i urinen talar vi om makroalbuminuri.
Angiopati (kapillärskada) i njurarna som först drabbar glomerulus små kapillärer genom att den tillförande arteriolen till glomerulus dilateras (vidgas) så att högre filtrationstryck uppkommer i glomerulus. Diabetes Nefropati är en mikroangiopati som drabbar glomereulus små kapillärer. Den tillförande arteriolen dilaterar. Då uppkommer högre tryck i glomereulus med ökad filtration. Filtrationsbarriären skadas och albumin läcker ut i urinen. Skador och ärrbildningar uppstår som försämrar filtrationen.
Var och en av komponenterna i metabola syndromet ökar risken för kardiovaskulär sjukdom.
5.Redogör för vad metabola syndromet innebär och vilka komponenter/ faktorer som ska finnas med för att fastställa diagnosen.
Metabola syndromet är ett samlingsnamn för ett antal faktorer som ökar risken för att drabbas av livsstilssjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och även vissa vanliga cancerformer.
Definition för metabola syndromet :
-Central fetma (midjemått > 80 cm hos kvinnor och > 94 cm hos män)
-Dessutom krävs minst 2 av följande ;
>Triglycerider >1,7 mmol/l
>HDL < 1,3 mmol/l för kvinnor och <1,0 mmol/l för män
>Blodtryck > 130/85 mmHg eller antihypertensiv behandling
>Fast- P- glukos > 5,6 mmol/l eller diabetes mellitus typ 2
För att diagnostisera diabetes görs en del prover, förklara vad följande innebär och hur de kan hjälpa till i diagnostiseringen av diabetes mellitus.
-HbA1c: HbA1c är ett blodprov som visar nivån av blodsocker under de senaste 2-3 månaderna innan provtagningen. Provet kallas därför ibland långtidssocker. Ett förhöjt värde innebär därför således att patient kan ha drabbats av diabetes mellitus typ 2.
2 prover tas och bägge ska överstiga 48 mmol/mol.
-C-peptid: Insulin bildas i pankreas ß-celler som proinsulin. Vid insöndringen spjälkas proinsulinet i två delar – insulinet och C-peptiden. Då insulin omsätts snabbare vid bland annat upptag i levern till skillnad från C-peptid är det ett bra mått på insulininsöndringen från pankreas. Exogent tillfört insulin innehåller inte c-peptid- Låga koncentrationer av C-peptid i plasma/serum ses vid typ 1 diabetes medan halterna kan vara normala eller t.o.m. förhöjda vid diabetes typ 2.
Välj tre typiska symtom vid nydebuterad diabetes mellitus typ 1 och beskriv bakomliggande patofysiologi till dem symtom du valt.
Vid nyupptäckt diabetes mellitus typ 1 ses symtom som viktnedgång , stora urinmängder och acetondoftande andedräkt.
Viktnedgång: cellerna kan inte ta upp energin i form av glukos pga insulinbrist och förbränner istället fett vilket leder till viktnedgång
Stora urinmängder; beror på förhöjt plasmaglukos när de stora mängderna glukos utsöndras via urin dras vätska med
Acetondoftande: acetondoftande beror på keriocisa , cellerna har ingen möjlighet att ta upp glukos utan infusion börjar förbränna fett istället, var på det bildas syror som ger en acetondoftande reflektion
Redogör för vad patienter och anhöriga måste känna till om biverkningar vid behandling av diabetes mellitus typ 1?
Insulinkänning, även kallad hypoglykemi, är en medicinsk tillstånd som uppstår när blodsockernivån sjunker till låga värden. Det kan orsakas av att patienten har tagit för mycket insulin eller har ätit för lite mat. Insulinkänningar kan vara allvarliga om de inte behandlas snabbt eftersom de kan leda till medvetslöshet och i värsta fall till koma
Patienten och patientens närstående bör känna till följande om tecken på insulinkänning:
-Huvudvärk
-Trötthet
-Hunger
-Svettningar
-Skakningar
-Irritabilitet
-Svaghet
-Känsla av omtöckning eller dåsighet
Om patienten upplever dessa symtom, bör de äta ett snabbverkande kolhydrat, till exempel en banan, läsk eller godis, för att öka blodsockernivån snabbt. Patienten bör sedan mäta sin blodsockernivå för att se om den har återgått till normala värden.
Om blodsockernivån fortfarande är låg efter 15-20 minuter, bör patienten äta ytterligare kolhydrater.
Stina har diagnostiserats med diabetes mellitus typ 1. Hon undrar hur detta kan uppstå och vad som händer i kroppen.
8. a) Förklara för henne hur sjukdomen kan uppstå och redogöra för vad som händer i metabolismen vid diabetes mellitus typ 1.
Diabetes typ 1:
-Genetiska anlag- ärftlighet men inte “vanligast”.
-Immunologiska förändringar - autoimmun
-Omgivningsfaktorer
Diabetes typ 1 uppstår när kroppens eget immunsystem felaktigt attackerar och förstör de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln. Det är inte helt klart varför detta händer, men det anses vara en kombination av genetiska faktorer och miljöpåverkan, tex en infektion som kan utlösa den autoimmuna reaktionen. När de insulinproducerande cellerna (kallade betaceller) är skadade eller förstörda, kan bukspottkörteln inte längre producera tillräckligt med insulin.
Detta resulterar i en brist på insulin, ett hormon som behövs för att reglera blodsockernivåerna. Utan tillräckligt med insulin kan glukos (socker) inte tas upp kroppens celler, vilket leder till höga blodsockernivåer. De höga sockernivåerna kan orsaka symtom som ökad törst, ökad urinproduktion, trötthet och viktminskning.
Personer med diabetes typ 1 behöver ta insulin regelbundet för att kompensera för bristen och kontrollera blodsockernivåerna, vilket är nödvändigt för att undvika komplikationer och bibehålla god hälsa.
Detta leder till höga blodsockernivåerna då glukos inte tas upp av cellerna. Kroppen bryter då ned fett och muskler för energi, vilket kan leda till viktminskning. Insulinbehandling krävs för att återställa normal metabolism och kontrollera blodsockernivåerna.
Ett annat svar som fick för 4/4 poäng på denna fråga som är 8a:
Svar: Sjukdomen är autoimmun vilket betyder att immunförsvaret reagerar på kropps egen vävnad och ser den som ett hot. I diabetes typ 1 angriper immunförsvaret de insulinproducerande betacellerna i pankreas, tills pankreas inte längre kan producera insulin. Insulin behövs för att fästa sig på cellerna insulinreceptorer och aktivera GLUT4 kanalen för att släppa in glukos i cellen och utvinna energi. När insulin saknas letar cellerna alternativa lösningar att få energi. Istället förbränns fett och muskelvävnad och det visar sig genom muskelsvaghet, viktnedgång, trötthet vid en nydebuterad diabetes mellitus typ 1.
Andra symptom som ökade urinmängder ses också pga det ökade glukoshalten i blodet som signalerar till njurarna, höjer tröskel värdet, släpper igenom mer vätska och glukos för att eliminera glukos via urinen. Vid förbränning av fett bildas även ketonkroppar och andra toxiner som stannar i blodet och når hjärnan och lungor. Ketonkroppar (aceton) ger en karakteristisk lukt av aceton genom ventilation (andning)
I undervisningen för Stina, med sin nyupptäckta diabetes mellitus, ingår bland annat att förmedla kunskaper om insulinkänning. Vad behöver patienten och patientens närstående känna till om tecken på insulinkänning?
På grund av cellerna inte får tillräckligt med energi är typiska symtom på insulinkänning: darrighet, yrsel, hunger, trötthet och irritation. P-glukos har nått så låga nivåer att det krävs snabb tillförsel av glukos. Med en vaken och talbar person kan man exempelvis ge ett glas mjölk och en smörgås. Hos en person som inte är medgörlig kan man genom en pvk (perifer venkateter) ge glukos genom intravenös vätska.
