Infektionssjukdomar Flashcards
Meningit, sepsis, pneumoni och sårbehandling
Karl, 28 år inkommer med kraftig huvudvärk sedan något dygn tillbaka. Han har en temperaturstegring som har varierat mellan 38,6- 39,4 ° C och har upplevt frossa vid några tillfällen nu. Han mår illa och har kräkts.
Klinisk status: AF 38 andetag/min, puls 120 slag/min, BT 100/70 mm Hg, temperatur vid inkomsten 39, 8 ° C. Preliminär diagnos: Meningit.
1a) Redogör för patofysiologin till meningit.
Meningit är en infektion som drabbar i hjärnhinnan och som kan drabbas i olika åldrar. Det gör att de sker inflammation i de mjuka hjärnhinnorna. Anledningen varför patienten får infektionen kan bero på olika orsaker, som diabetes, nedsatt immunförsvar och även alkoholism, men i övriga fall kan patienten även vara frisk vilket kan även ge ett tecken på fästingbett som inte patienten har varit uppmärksam.
Ange för vilka ordinerade provtagningar och undersökningar som är troliga för att säkerställa diagnosen meningit. Ge förslag och motivera dem.
Lumbalpunktion för att få reda på om det finns främmande virus och bakterier som kan bevisa att det är meningit. Lumbalpunktionen utförs då på ryggen som det innebär att man tar vätska från patientens rygg. Patienten får även lämna blododling som elstatus, LPK, leverstatus, Hb, PKT, CRP, TPK och p-glukos samt även görs det odling för infektion som nasopharynx och hörselgång. Läkaren gör en undersökning på kroppen. TPK tas vid misstande om koagulationsstörning, Hb tas vid misstanke om anemi, LPK tas vid misstanke om inflammation, CRP tas vid misstanke om infektion, p-glukos hur patientens blodsocker ser ut nu. Blododling tas för att veta vilka typer av bakterier som patienten har.
Redogör för den omvårdnad och behandling som kommer att bli aktuell för Karl.(meningit)
Bensylpenicillin ges hud och även mjukdelsinfektioner som kan uppstå av stafylococcus aureus men även streptokocker, ampicillin ges för UVI alltså för urinvägsinfektion som uppstår av enterokocker som ges också för meningit, cefotaxim ges på grund av pneumoni, njurfunktion, urinvägsinfektion, akut bakteriell meningit. Patienten bör även läggas in på en intensivavdelning på grund av infektionsrisk
Redogör för hur frossa uppkommer samt hur den höga temperaturen påverkar vätskebehovet. Ge även förslag på behandlingsprincip gällande vätskebehandling.
Frossa uppkommer genom att kroppen försöker kompensera för den höga kroppstemperaturen och försöker därav sänka kroppstemperaturen genom att kyla ned oss med kallsvettningar. Vid hög kroppstemperatur svettas vi och blir därav i större behov av vätska. (Kolliodlösning ges om blodvolymen ska öka), det vigar blodplasma kristalloid lösning ges om det är elektrolyterna som ska “stabiliseras” De “vätskar” upp de extracellulära vätskan.
Redogör för verkningsmekanismen hos antibiotika. För full poäng ska både smal- och bredspektrum inkluderas i resonemanget.
Antibiotika bryter ner cellväggen på bakterien.
Smalspektrum är målinriktat specifikt mot särskilda sorter av bakterier och därför är odling mycket viktigt för att kunna ge rätt sorts antibiotika.
Bredspektrum är ett praparat med verkningsgrad som sträcker sig över flertal eller stort antal bakteriestammat (inklusive bra bakterier vi behöver).
Du är med en dag på sårvårdsmottagning. Redogör för skillnaden i sårläkningsprocessen mellan primärläkande och sekundärläkande sår.
Primärläkande sår - Minimal vävnad behöver nybildas, snabb läkning. Kirurgiska sår/vissa traumasår där sårkanter lägg mot varandra och sutureras och fäst mot varandra på något sätt. Primärläkande sår har förmågan att läka genom att sluta direkt när såret är rengjort och stängt. Primärläkande sår kan sys eller klammas igen.
Sekundärläkande sår - Vid stora vävnadsförlust, långsam läkning, bensår, trycksår, fotsår hos diabetiker och även kirurgiska sår som man behövt öppna upp på grund av en beroende på omfattning och djup på såret. Omfattande ärr kan även ge funktionsnedsättning i området. Sekundärläkande sår måste fyllas med ny granulationsvävnad innan de kan stängas. Medan sekundärläkande sår kräver mer tid och vävnadsbildning innan de kan läkas.
Ange två positiva faktorer som gynnar sårläkningen och förklara vad som händer.
- Bra cirkulation, kroppen vita blodkroppar behövs cirkulera till såret för att läka den.
- Bra näring gör det enklare för såret att läka och kroppen återhämta sig.
3.Rätt förband: på grund av att beroende på vad det är för sår och vart de sitter så hjälper rätt typ av förband. Vissa är elektriska, hårda eller kan andas.
Ange två såromläggningstillfällen när man använder ren rutin.
1.Ren rutin används vid tex vid hel beröring av slemhinnan.
2.Även vid ytliga akuta sårskador.
Ange fyra typiska symtom hos en patient som har ett arteriellt bensår.
-Vanligen torra och smärtsamma sår.
-Ofta djup/svart nekros.
-Avblekning av foten.
-Svårigheter att uppfatta pulsationer
-Ödem
Ange fyra orsaker till att Anders räknas som en riskpatient för utvecklande av trycksår.
- Nedsatt cirkulation, 2.Immobiliet (att inte har mobiliserat), 3.Lågt vätskeintag, 4.hög ålder.
annat svar:
torr hud pga diabetes
brist på känsla: oförmåga att känna smärta kan leda till att vara i samma position för en förlängd period.
ålder (låg elasticitet, cirkulation, torr hud)
nutrition
fuktig hud
Redogör för hur du som blivande sjuksköterska kan förebygga trycksår.
Lägesändringar/Vändschema/ luftmadrass (förebygga trycksår) alltså patienten kan mobilisera i sängen eller i rullstolen. Att man rör på sig. Ha koll på patienten genom att ha en god vätskebalans. Dagliga inspektion i huden (tex sacrum, hällor och armbågar etc) att man tvättar och lägger om såret. Hudvård-hel, ren och torr. Smörja lite lätt med salva.
Riskbedömning
Hudbedömning
smörja hud
lägesändring och tryckavlastning, tryckfördelande
Håll huden torr (fukt försvagar huden), mjuk genom förebyggande hudvård
tillförs näring och vätskebehov
involvera patient och närstående i trycksårsprevention
kommunicera riskfaktorer och åtgärder till nästa vårdenhet.
byte av sängkläder och kläder pga fukt.
nutrition
dyna och madrass.
Ange fyra riskfaktorer för uppkomst av trycksår (förutom sängliggande och underviktig).
1.Högt tryck- mot benutskott eller stöd/gipsskena.
2.Sond som ligger mot näsan eller ett bäcken som blir liggande kvar för länge.
3.Friktion, dragning eller skjuvning - blodkärlen dras ut och knickas.
4.Fukt- Våt hud som mjuknar och svullnar. Vid inkontinens blir det extra hudirriterande på grund av bakterier.
Vad kan du som sjuksköterska göra för att minska risken för pneumoni hos en sängliggande patient?
-Höja upp sängens huvudläge och ryggläge i sängen, helst 30% lutning.
-Vätska så att det bli lättare att hosta upp slemmet, ge mycket vätska till patienten.
- Frisk luft
- Basal hygien
-Hjälpa patienten minst en gång dagligen så att hen rör sig.
-Munvård:God munvård är viktig eftersom bakterier från munnen kan aspireras i lungorna. Hjälp patienten med regelbunden tandborstning och munsköljning.
-Andningsträna med hjälp av en Pep som är ett instrument man stoppar in ett munstycke i munnen och blåser. Pepen ger ett motstånd vilket man själv kan ställa in
Ange tre vanliga symtom som en patient med pneumoni uppvisar.
- Hosta med eller utan expektorat, 2.Dyspné och 3. Orkeslöshet.
För att diagnostisera pneumoni används olika metoder. Beskriv vad dessa undersökningar innebär/ hur de går till.
-NPH-odling: Nasofarynxodling tas med mjuk, tunn, böjlig pinne med liten topp. Med försiktighet för in en odlingspinne i näsan, rotera den 180 grader i nasofarynx och dra den sedan ut. Odlingspinnen placeras i ett rör med transportmedium.
-Be patienten luta huvudet något bakåt.
-Tryck patientens nästipp uppåt för att se bättre.
-För in odlingspinnen utan att vidröra huden i näsöppningen. Rikta provpinnen horisontellt och för in den längs med näsgolvet och parallellt med gomtaket tills du känner att pinnen har nått bakre svalgväggen (i höjd med ytterörat), man känner ett lätt motstånd. Om det är för trångt kan andra näsöppningen provas.
-Pinnen roteras i bakre nasofarynx i 180 grader och låt den vara kvar i 5 sekunder. Detta moment är ofta obehagligt för patienten.
-Dra sedan ut pinnen utan att vidröra huden i näsöppningen.
-För ner pinnen i röret med agar.
-Lungauskultation: Innebär att läkaren lyssnar på patientens lungor med ett stetoskop. Syftet är att bedöma lungljuden och identifiera eventuella avvikelser eller abnorma andningsljud som kan indikera en underliggande lungsjukdom. Genom att placera stetoskopet på olika områden på bröstkorgen kan läkaren lyssna efter ljud som normal andning, väsande andning, pipande andning eller andra avvikande ljud. Lyssna på lungorna med stetoskop för att upptäcka missljud, tex ronki eller rassel.
-Lungröntgen:Slätröntgen med 2D bilder. Tas för att se eventuell inflammationer eller främmande ämne i lungorna. Där ses varje liten bronk.
-Blododling:
