# Utvalda Viktiga Micro 2 Saker! Flashcards

1
Q

Förklara varför inte ”the share” andelen av vara x1 förändras när priset på x1 förändras..

Visa matematiskt vad andelen är

A

Andelen ges av ekvationen. p1x1/m =

Stoppa in funktionen i ”x1”… p1 och m kommer att strykas och kvar blir andelen.

”Andelen man spenderar på vara x1 är oberoende av priset. Oavsätt vad priset är så kommer personen att spendera denna andelen på x1 (1/2, 3/5….osv).

Då priserna ökar kommer det marshallian demand att minska i proportion så personen alltid spenderar samma fraktion av m på x1”

Har man siffror kan man stoppa in dem i p1x1/m också, man kommer då också få andelen som ett resultat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är produktionsfunktionen i termer av profitmaximering?

A

Detta är x-variablen intäkterna.

Profit=PX - C(q)

Man substituerar in denna där och kostnads funktionen för kostnaderna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

När det kommer till commons. Hur maximerar man profit, revenue och vid fri entré?

A

Profit max:
Profit = px - c(x)

Ställ upp detta och derivera så får man
MR = MC
Man löser sedan ut X, och stoppar sedan in x för att räkna profiten

Rev max:
Här har man bara revenue och alltså inte kostnaderna.
R = PX
Maximera genom att derivera och lösa ut x

Free entré:
AR = MC
Ställ upp rev/X = MC

X kommer här att ta utfarandes, tänk på att de gäller fler om de är subtraktion eller addition.

0 profit gäller alltid vid fri-entré.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad kan man säga om profitmaximering, revmaximering och fri entré vid commons.
Vad ger de för outcome?

A

Fri entré kommer att leda till överanvändning och är inte hållbart. 0 profitgäller. Detta är inte paretoeffektiv

Profitmaximering (agera som monopol) denna är den samhälls ekonomiskt mest optimala lösningen.

Revenuemaximering är hållbar då det inte är någon överanvändning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Tragedi of commons

A

När alla maximerar sin egen nytta får alla det sämre……..

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur ställer man upp ett problem där en monopolist producer en vara i en fabrik fast till två marknader med olika efterfrågan? Tredje gradens prisdiskriminering.

A

Det man ska tänka på är att Q i kostnadsfunktionen är båda Qa och Qb. Man dubblerar alltså kostnadsfunktionen när man räknar MC.
MC to är alltså MCa + MCb

Man räknar ut separat MR förebåda marknaderna.

  1. Räkna ut MRa = MCtot
  2. Räkna ut MRb = MCtot

Qa kommer vara en funktion av Qb och Qb kommer vara en funktion av Qb. Substituera in det ena uttrycket i det andra så att man får Qa eller Qb ensam. Substituera sedan den i den andra. Vi får då reda på vilken kvantitet Qa och Qb är

Stoppa sedan in de Qna i respektive efterfrågefunktion och få fram priset.

Se tenta 181101

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är normal, inferiör, ordinal, giffen och luxiry varor?

A

INKOMST CHANGE
Normal good = efterfrågan ökar när inkomsten ökar
dx/dm > 0

Inferiör vara = efterfrågan uökar när inkomsten sjunker.
dx/dm < 0

PRICE CHANGE
Ordinary good - efterfrågan ökar när priset sjunker
dx/dp < 0

Giffen good - efterfrågan ökar när priset stiger
dx/dp > 0

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Visa hur slutskyekvationen ser ut och hur den ska tolkas

A

DeltaX1 = DeltaX1^s + DeltaX1^n

Att X1^s är alltid negativ, vilket betyder att den jobbar i motsatt riktning som priset.

DeltaX1^n är negativ är det en normal vara, är den positiv är det en inferiör vara.
Om den är positivt och större än substitutionseffekten har vi en Giffen Good.

Normal good så går alltså effekterna per definition alltid åt samma håll.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Visa uttrycket för inkomsteffekten

A

Delta1^n = X1(p’, m) - x1(p’, m’)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Visa uttrycket för substitutionseffekten

A

DeltaX1^s = x1(p1’, m’) - (p1, m)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur visar man vilken return-to-scale något har?

A

Man stoppar in en siffra och ser vad som kommer ut.

(K^0,5, L^0,5)
Put in t —->
t(K^0,5, L^0,5)

(tK^0,5, tL^0,5)

t^0,5 K^0,5 t^0,5 L^0,5

t^0,5 + 0,5 (K, L)
t(K,L)

= CRS

T^3/4 f(K,L) < T f(K,L)

Man kan också visa genom f(K^a L^b)
Om a+b > 1 IRS
Om a+b = 1 CRS
Om a+b < 1 DRS
Om det som kommer ut är större har man IRS, om det är mindre har man DRS.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vilka tre sätt kan man använda för att visa huruvida en person är risk-avert eller inte?

A
  1. Kolla andra derivatan på nyttofunktionen

Om U’’(m) < 0 så är personen risk-avert (concave)

Om U’’(m) = 0 så är personen riskneutral (linjär funktion)

Om U’’(m) > 0 så är personen riskälskande (convex)

  1. Om exponentern är större, lika med eller mindre än 1

< 1 så Risk-avert
> 1 så Riskälskande
= 1 så Riskneutral

3.
Om EU(m) < U(E(m)) så är personen risk-avert
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Om man har bra bilar som folk är beredda att betala 60000 för och dåliga som folk är beredda att betala 30000 för.

Köpare är villiga att betala 50000 för bra bilar och 30000 för dåliga.

Hur mycket kan man sälja garanti till säljarna för för att visa att det är bra bilar?

A

10 000:-

Detta då 60000 - 10000 = 50000

50000 är ju det priset de vill sälja för. Skulle garantin kosta mer skulle de behöva sätta ett lägre pris.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vi är en firma som producerar varor. På en kompetativ marknad.

Du har en produktionsfunktion som är = K^0,5 L^0,5

L = labor
K = kapital (K är fixerat på det korta loppet K¨)

Priset för K är R
Priset för L är W

P är priset man kan sälja sina varor för

Sett upp short run profit maximasion problemet för att räkna ut optimal nivå av L.

A

1.Sätt upp:

MAX Profit = P(K^0,5 L^0,5) - (WL + RK)
L

2.

Derivera profiten med avseende på L

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vi är en firma som producerar varor. På en kompetativ marknad.

Du har en produktionsfunktion som är = K^0,5 L^0,5

L = labor
K = kapital

Priset för K är R
Priset för L är W

Sett upp långsiktigt kostnads minimeringsproblem för att räkna ut de kostnadsminimerande optimala nivån av L och W?

A
  1. Sätt profiten fast till Y¨
  2. Sätt upp en lagrange för att minimera kostnadsfunktionen C(K,L) = WL + RK med S.T K^0,5 L^0,5 = Y¨

Lagrange = WL + RK + Lambda(Y¨-K^0,5 L^0,5)

Lös ut FOC

Ta sedan (1)/(2)

Lös ut en första version av K som blir (4) sen samma för L (5)

(4) i (3) sen (5) i (3)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är budgetlinjen och vad ger lutningen?

A

Budgetlinjen är relativpiset mellan varor.

Lutningen ger alltså alternativkostnaden av att välja en mer enhet av vara 1. Hur många av vara två som man måste ge upp.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad säger CAPM-modellen?

A

I jämvikt ska alla assets ge samma förväntade avkastning om man justerar för risk. Man kan inte göra arbitragevinster

Om de har olika varians är risken olika alltså inte likvärdiga alternativ

Har man samma avkastning men olika varians håller inte CAPM.

18
Q

Bevisa att en CD funktion alltid får priselasticiteten -1

Vad är den intuitiva tolkningen?

A

Se bilder från mottagningen 1 oktober eller tenta 171210 som bevis

CD funktionen ger ju fixade preferenser vilket säger att en person vill konsumera båda varorna i fasta proportioner.

19
Q

Hur får man marginalprodukten?

A

Man deriverar produktionsfunktionen med avseende på den faktorn man vill se marginalprodukten på.

20
Q

Vad är den deriverade produktionsfunktionen med avseende på x1?

A

Marginalprodukten av x1 = MP1

21
Q

Hur börjar man ställa upp om man ska maximera för att få ut den inversa efterfrågefunktionen av sina produktionsfaktorer?

A

Profit = P(x1^a, x2^b) - (w1x1 + w2x2)

Derivera med avseende av de faktorer man vi ha ut.

Ska man ha den inversa efterfrågan ska man låta kostnaden så ensam, alltså ”w”.

Man ska få fram t.ex w1 = P(MP1)

Alltså w1 = priset gånger marginalprodukten av faktor 1.

22
Q

Hur ska man göra när man ska räkna faktor demand som en funktion för den optimala outputen av Y?

Produktionsfunktionen x1^0,5 x2^0,5

A

Man ställer upp profitmaximerings problem och deriverar för x1 och x2

MAX Profit: P(produktionsfunktionen) - (w1x1 + w2x2).

Sedan flyttar man över w man får ut i varje derivata till andra sidan.

produktionsfunktionen är ju lika med Y. För att få bort de olika komponenterna och en generell Y så multiplicerar man derivatan med hänseende på x1 med just x1. Och sedan derivatan med hänseende på x2 med just x2.

Då får vi tillbaka original produktionsfunktionen istället för MP. Vi kan då byta ut den mot Y. Sedan kan man lösa ut x1 och x2.

X1 = PY/2w1

X2 = PY/2w2

Se tenta 181012

23
Q

Hur räknar man ut vilket pris ett monopol kommer ha vid en elasticitet?

A

P = (1/1-1/e)MC

24
Q

Vad är skillnaden på conditional och optimal factordemand?

A

In economics, a conditional factor demand is the cost-minimizing level of an input (factor of production) such as labor or capital, required to produce a given level of output, for given unit input costs (wage rate and cost of capital) of the input factors.

Factordemand är nog då man maximerar

25
Q

Vad betyder en elasticitet på -0,8

A

Om priset på varan ökar med 1% kommer efterfrågan att minska med 0,8%

26
Q

Hur ska man göra för att räkna ut pris och kvantitet vid PC?
Man har en prisfunktion P = ……….Q
Och en kostnadsfunktion C = …..Q

A
  1. Derivera kostnadsfunktionen och få ut MC.
  2. Byt ut variabeln P i prisfunktionen till siffran som är MC
  3. Bryt ut Q
27
Q

Ett företag ska anställa en arbetare. Arbetaren kan anstränga sig eller inte anstränga sig.

Om arbetaren inte anstränger sig kommer han producera ett värde av 10.000 om han inte har tur. Om har inte anstränger sig och har tur kommer han producera ett värde av 20.000.

Om han anstränger sig och har tur = 40.000, annars = 20.000.

Det kostar 0 för arbetaren att inte anstränga sig men 10.000 att anstränga sig.

Vad skulle företaget få för intäkter om de gav arbetaren 0 i lön?

Skulle det vara värt för företaget att betala ut en bonus till arbetaren på 24.000 de gångar arbetaren producerade ett värde av 40.000?

A

Han skulle inte anstränga sig, så han skulle producera ett värde av
0,5(10000) + 0,5(20000) = 15 000

Om det skulle betala en bonus så skulle de få de förväntade intäkterna:

0,5(20000) + 0,5(40000 - 24000) = 18.000

18.000 > 15.000 Så det är absolut en bättre deal än att bara ge en flat rate på 15 000.

28
Q

Det finns lika många klantiga och som vanliga personer.

Sannolikheten att en klantig person klantar sig är P = 1/2
Sannolikheten att en vanlig person klantar sig är P = 1/4

På en perfekt marknad. Vad är andelen i försäkring för de båda personerna om försäkringsbolaget kan skilja klantiga från vanliga samt om de inte kan skilja dem?

A

På perfekt marknad är y = p

För vanliga är y = 1/4
För klantiga är y = 1/2

När försäkringsbolaget inte kan skilja får de ta ett genomsnitt

1/2 (1/2 + 1/4)

1/2(1/2) + 1/2(1/4)

1/4 + 1/8

MGN

2/8 + 1/8

= 3/8

29
Q

Det finns lika många klantiga och som vanliga personer.

Sannolikheten att en klantig person klantar sig är P = 1/2
Sannolikheten att en vanlig person klantar sig är P = 1/4

Eftersom att försäkringsbolaget inte kan skilja är priset på försäkringen 3/8K
K = 40000

Kommer de vanliga personerna att välja en försäkring med den premien?

En persons värde vid en olycka är 10000 och när inte olyckan är frammme 50000.

Nyttofunktionen ges av roten ur X

A
  1. Räkna EU(w) utan försäkring

1/4 (10000)^0,5 + 3/4 (50000)^0,5

25 + 158 = 193

EU(w) utan = 193

  1. Räkna EU(w) med försäkringen

1/4 (10000 + 5/8(40000))^0,5 + 4/3(50000 - 3/4(40000))^0,5

Alltså Pb(wb + (1-y)K)^0,5 + Pg(wg - yK)

= 187

187 < 193
Ingen försäkring tecknas

30
Q

När man har Konsumtion över tid. Vad är intercepten på C2 och C1 samt lutningen på budgetlinjen

A

C2 interceptet är

(1+r)m1 + m2

C1 interceptet är
m1 + m2(1+r)

Lutningen på BL

-(1+r)

31
Q

Man ska anställa folk på en arbetsplats. Personernas arbetskapacitet kommer bestämma hur mycket de kommer att producera.

Det finns lågpresterande (LA) och resterande är högpresterande (HA).

LA utbildar sig inte
HA utbildar sig

Om en arbetare har åtminstånde Y* år utbildning tjärnar denna 600
Om en arbetare har mindre än Y*år tjärnar denna 400.

Vilket värde ska Y* ha för att HA ska välja att studera och LA välja att inte studera?

HA betalar 40 för ett år utbildning
LA betalar 51

Pga att LA lägger ner mer energi.

A

LA går inte i skolan om kostnaderna att gå i skolan är högre än kostnaderna att inte gå i skolan
400 > 600 - 51Y*
Solv for Y*
Detta ger oss 3,9 år
LA kommer alltså inte gå i skolan om arbetsgivarna kräver minst 3,9 års utbildning för att få den högre lönen.

För HA gäller samma med siffrorna
600 - 40Y* > 400
Lös ut Y*
Y* = minst 5 år
Om firman kräver minde än 5 års utbildning för att få mer betalt kommer HA välja att plugga. 

SEPARATING EQ kräver att 3,9 < Y* < 5

32
Q

Hur går man tillväga när man ska lösa ett problem med edgewoth box och initial endownments för att hitta den optimala mängden de kommer byta till sig?

A
  1. Titta på deras nytto funktioner och maximera för nyttan var för sig. Låt personen man maximerar nyttan för ha inte har populärare variabler, medan man låter dem vara det för den andre.

Man använder (PaAL+PoOL-PaAM-PoOm)
Som contraint. Där man populerar med de endownments man har för den andra personen.

Man kan också sätta ett av priserna till 1. Det underlättar.

  1. Lös ut efterfrågan av båda varorna hos den ena personen.
  2. Upprepa lagrangemaximering för den andre.

Obs, skulle man få ut det andra priset under arbetets gång kan man försöka lösa ut varorna så snabbt som möjligt. Genom symmetri kommer de ju ha det inverterade antalet givet summan.

T.ex 3a + 2a = 5a osv

33
Q

Hur vet man om marginalprodukten är ökande eller minskande?

A

Man tar derivatan av den. MP1 är alltså marginalprodukten av X1
Tar man derivatan av den med hänseende på X1, sen ser man om den är positiv eller negativ. är den mindre än noll är den avtagande.

Alltså ta derivatan av MP1 med avseende på X1 och se om den är större eller mindre än noll.

34
Q

Vad kan man göra för att lösa tragedi of common?

A

Välja den mängd man vill ha, som är efficient och sustainible. Sedan lägger man på en extra kostnad per båt, antingen skatt eller licens så att man får rätt antal båtar i slutändan. Man får räkna lite bakåt för att få fram skatten. Se min #koncept note

35
Q

Vad säger välfärdsteoremen och Walras lag?

A
  1. Det första välfärdsteoremet garanterar att kompetativa marknader kommer tömma ut alla handelsmöjloighter, jämviktenallokeringen som nås genom en uppsättning kompetativa marknader kommer därför vara paretoeffektiv.
  2. Det andra välfärdsteoremet säger att ”om alla agenter har convexa preferenser så kommer det alltid finnas en uppsättning priser så att varje paretoeffektiv allokering är en marknadsjämvikt för en lämplig assignment och endownments”.

Walras lag säger att om efterfrågan är lika med utbudet på en marknad måste den vara det på den andra marknaden ockspå. Om man har två.
K - 1. Har man fyra marknader och 3 är i jämvikt kommer den fjärde också att vara det.

36
Q

Hur får man ett företags ”long run cost function”

A

Man har först gjort en kostnadsminimering och fått fram optimala nivåer av X1 och x2
Man tar sedan dessa substituerar in i

W1X1 + W2X2

Man får då svara i C(x1x2) = ……..

37
Q

hur gör man i princip när man ska se inkomst och sub-fx med initial endownments? Vid en prisökning.

A
  1. ta antalet enheter (endownments) och multiplicera med priset på varan(det nya priset om det är efter en prishöjning). Det är nu budgeten = M, om det är den ända inkomsten man har DVS och inget annat anges.
  2. Använd varans efterfrågefunktion med den nya budgeten för att se hur många enheter av varan som konsumeras.
  3. Gör samma sak med den andra varan för att se hur många varor av den som nu konsumeras.
38
Q

Hur ska man räkna vid samförsäkring? Två personer.

God state, bad state

God state => P = 0.8
Bad state => P = 0.2

ReturnG = 1.000.000
ReturnB = 300.000
A

Börja med att få fram sannolikheter för alla scenarier.

BG = 0.2 x 0.8 = 0.16
GB = 0.8 x 0.2 = 0.16
GG = 0.8 x 0.8 = 0.64
BB = 0.2 x 0.2 = 0.04
Räkna sedan ut average return
(RB + RG) /2 
(RG + RB) /2
(RB + RB) /2
(RG + RG) /2

Räkna sedan ihop detta vid EU(m)
T.ex
0,02U(average RBRB) + 0.64U(averageRGRG) + ……… osv

Om denna expected utility är högre än sin vanliga vid de båda utfallen, ska man välja att samförsäkra.

39
Q

Hur är ”the endownment fx”?

A

x1 (p’, m’’) - x1(p, m)

M’’
Är alltså den budgeten man får när man tar sina endownments och multiplicerar med deras pris.

Man kan lägga på detta när man räknar inkomst och substitution för att se totaleffekten inklusive endownments.

40
Q

Hur får man fram kontraktsskrivandet?

A

MRSa = MRSb

Lös ut någon av variablerna.

41
Q

Vad gäller vid public good. Samuelsson rule?

A

MRSa + MRSb = MC(g)

42
Q

Vad är upplägget när man ställer upp för hur mycket public good man ska ha?

Vi har nyttofunktion Xa + G och Xb + G

Initial endownments
Wa = 5
Wb = 5

X = privat good (kostar 1:-)
G = public good

Kostnaden för public good är 0,5G

A

Man sätter lagrange för (xa, xb, G, lambda och my)

Man har alltså två stycken konstant

  1. -lambda(Xb + g - u)
    Alltså den enas nyttofunktion = U
  2. -my(Xa+xb+0,5G-10)
    Alltså bådas efterfrågan på privata varor och public good är lika mycket som deras endownments.

Vi får 5st first order condition.

Lös ut G. Så mycket vill vi ha av G

MRSa + MRSb = MC(G)
Fattar inte riktigt det där med MRS