Tolkning av fynd vid neurologisk status Flashcards

1
Q

Vad är vanliga neurologiska symptom?

A

huvudvärk, yrsel, kraftnedsättning, känselrubbning, gångsvårighet, talrubbning, demens, episoder med medvetandepåverkan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är vanliga neurologiska diagnoser?

A

migrän, stroke, Parkinsons sjukdom, epilepsi, demens, hjärntumör, multipel skleros.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka verktyg finns till förfogande vid neurostatus?

A

reflexhammare, stämgaffel, tapetserarnålar (”babinski-nål”), tungspatel, tandpetare, bomullstuss och oftalmoskop.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad ingår och ska dokumenteras vid neurologisk status?

A
§	Högre funktioner: hjärna, ryggmärg
§	Kranialnerver
§	Motorik
§	Reflexer
§	Koordination
§	Sensibilitet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad ingår under högre cerebrala funktioner?

A

Vakenhetsgrad

kognitiv funktion

Spatial lokalisation, lösning av uppgift, rumsuppfattning

Talrubbning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur värderas vakenhetsgrad?

A

enligt RLS (1 = vaken, 2-3 = slö/oklar, > 4 = medvetslös, 8 = ingen smärtreaktion). Intubation övervägs vid grad 4.

Stereotyp böjrörelse (6) tyder på skada i storhjärnan, medan stereotyp sträckrörelse (7) tyder på störd förbindese mellan storhjärna och hjärnstam (decerebrering).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur mäter man kognitiv funktion?

A

tal (flytande, meningsfullt, förstående),

minne (omdelebart, närminne, långtidsminne),

orientering,

koncentration,

uppmärksamhet,

sensorisk integration (neglect, visuell agnosi),

motorisk integration (apraxi).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilken hemisfär svarar för språkfunktion?

A

den dominanta storhjärnshemisfären

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilka talcentrum finns?

A

Brocas (motoriskt tal, i nedre frontallob) och Wernickes (talföreståelse, i övre temporallob)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad ansvarar den icke-dominanta hemisfären för?

A

(höger hos 95%) är svarar frö verbalt och visuellt minne samt uppmärksamhet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad har skada på brocas för symptom?

A

motorisk eller expressiv dysfasi/afasi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad har skada på wernickes för symptom?

A

impressiv dysfasi/afasi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

När ser man dysartri och vad är det?

A

sluddrigt/otydligt tal = artikulationsdefekt, ses vid supra-/infratentoriella skador samt skador i mun/tunga/svalg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

När kan neglect uppkomma?

A

Vid skada i den icke dominanta hemisfären påverkas spatial orienteringsförmåga och verklighetsuppfattning. Vid högersidig storhjärnshemisfärskada ses ofta neglect (patienten tar inte notis om vänster sida, tex lämnar mat på vänster sida av tallriken, kolliderar med möbler på vänster sida) och då får de INTE köra bil

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur många kranialnerver finns och vad gör dem?

A

12 kranialnerver styr motorik och sensorik i ansikte, ögon, öron, tunga, gom, farynx, larynx, huvud och nacke.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilka kranialnerver visar symptom vid supratentoriell skada?

A

I, II och VII (ev XII)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad tyder multipel kranialnervspåverkan på?

A

skada i hjärnstam och/eller skallbas

pga flertalet kärnor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Hur undersöker man n opticus?

A

synfältsdefekter och visus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad kan ge mononukleär synfältsskada?

A

skada på samma sida före chiasma,

pga Amaurosis fugax (övergående synbortfall, pga trombos/emboli i a. ophtalmica), retinalkärlstrombos/-ocklusion, temporalisarterit eller opticusneurit (kan orsaka förlust av synnervsfibrer och ganglionceller i retina).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad kan ge bitemporal hemianopsi?

A

skada i chiasma, pga hypofystumör eller meningiom.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad kan ge homonym kontralateral hemi-/kvadrantanopsi?

A

skada kontralateralt bakom chiasma, pga central skada (stroke, tumör, encefalit/encefalopati mm).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vilka typer av trigeminusneuralgi finns?

A

Idiopatisk/kryptogenisk och sekundär/symtomatisk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Hur ter sig idiopatisk trigeminusneuralgi?

A

drabbar ofta kvinnor > 50 år, ger huggande/elstöt-liknande smärta som varar några sekunder och kan återkomma efter några minuter. Smärtan motsvarar oftast utbredningsområdet för gren 2 eller 3 och utlöses av en triggerzon/-mekanism i hud/slemhinnan. Vid undersökning ses normal nervstatus.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Hur behandlas idiopatisk trigeminusneuralgi?

A

Karbamazepin!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Hur ter sig sekundär trigeminusneuralgi?

A

drabbar både yngre och äldre, ger en molande/kontinuerlig smärta (ev anfall) som varar i 3-4h. Kan drabba hela ansiktshalvan eller endast gren 1 och utlöses inte av någon triggerzon. I nervstatus ses hypestesi (känselnedsättning) och andra neurologiska deficit.

26
Q

Vad har n facialis för funktion?

A

Styr i huvudsak mimik, men har även sensoriska fibrer som förmedlar smak från främre delen av tungan (bakre är KN9). Pannans och ögats mimik har dubbel innervering (från båda sidor).

27
Q

Vad sker vid central facialispares?

A

skada på ena sidans kortikobulbära banor som ger svaghet i muskulaturen i nedre kontralaterala ansiktshalvan, kan röra ögon och rynka pannan men inte röra munnen.

Orsakas av supratentoriell lesion (oftast stroke eller tumör) och ses ofta med samtidig hemipares.

28
Q

Vad sker vid perifer facialispares?

A

skada på n. facialis eller dess motoriska kärna som ger svaghet i muskulaturen i hela ansiktshalvan ipsilateralt, inkl. platysma och Bell’s fenomen.

Kan orsakas av neuroborrelios och inflammatorisk polyneuropati, kan även vara okänd etiologi (Bells pares).

29
Q

Vad ingår i en motorikundersökning?

A

§ Gång – steglängd, bredspårig, vinglig, droppfot, saxgång, medrörelser i armar

§ Ofrivilliga rörelser – tremor (vilo, postural, aktionstyp)

§ Muskelatrofi

§ Muskeltonus – rigiditet vs spasticitet

§ Muskelkraft i armar – fingerspretning, hendgrepp, axelabduktion, armbågsböjning/-sträckning, Grasset’s test, pronationstendes)

§ Muskelkraft i ben – tågång, hälgång, squat-uppresning

30
Q

Hur kan muskelkraft graderas?

A
0 = paralys
1 = synlig/kännbar muskelkontraktion utan rörelse
2 = rörelse mot extremitetens tyngd (svår pares)
3 = rörelse mot motstånd 
4 = minimal kraftnedsättning (lätt pares)
5 = normal styrka
31
Q

Vilka reflexer ska undersökas?

A
§	Bicep – C5-6, n. musculocutaneus
§	Bracioradialis – C5-6, n. radialis
§	Triceps – C7, n. radialis
§	Quadriceps – L4, n. femoralis
§	Akilles – S1, n. tibialis
32
Q

Vilka patologiska reflexer finns?

A

§ Babinski – positiv ses normalt upp till 2 års ålder, men patologiskt vid skada i pyramidbanor/CNS.

§ Primitiva reflexer – palmomentalreflex (drar i huden vid handleden  ryckningar), glabellareflex samt sugreflex (uttryck för diffus cerebral sjukdom).

33
Q

Hur ter sig reflexer om perifer skada?

A

assymetriska, slappa

34
Q

Hur ter sig reflexer om central skada?

A

stegrade!

35
Q

Vad innefattar en central pares?

A

stegrad muskeltonus (spasticitet), stegrade senreflexer, positiv Babinski, ej muskelatrofi.

36
Q

Vad innefattar en perifer pares?

A

nedsatt muskeltonus (slapp), försvagade/bortfallna senreflexer, negativ Babinski, muskelatrofi inom några veckor (tilltar).

37
Q

Vad består pyramidbanan av?

A

kortikospinala banan (från motoriska hjärnbarken till ryggmärgen) och kortikobulbära banan (kranialnervernas övre motorneuron).

38
Q

När ska man testa hjärnstamsreflexer?

A

komatösa tillstånd

39
Q

Vilka hjärnstamsreflexer finns?

A

Pupillstorlek och ljusreflex
VOR
Kornealreflex

40
Q

Hur sker ledning/reaktion av ljus?

A

N. opticus –> mellanhjärnan (Edinger-Westphal kärnor i mesencefalon) –> n. okulomotorius. Vid normal ljusreflex ska snabb bilateral kontraktion av pupillen ske vid belysning av ena ögat.

41
Q

Små pupiller med bevarad ljusreaktion är tecken på

A

Koma pga bilaterala lesioner i diencefalon

42
Q

Vida, ljusstela pupiller ses vid

A

Koma pga lesion i mesencefalon

43
Q

mios (knappnålsstora pupiller) och långsam ljusreaktion ses vid…

A

Koma pga lesion i pons

44
Q

anisokori (olikstora pupiller) med avsaknad ljusreflex i den större pupillen. ses vid…

A

Hjärnherniering pga ökat intrakraniellt tryck

45
Q

när kan man se bevarad ljusreaktion vid koma?

A

metabol påverkan

46
Q

Hur sker VOR?

A

Afferenta fibrer (n. vestibulocochlearis), efferenta fibrer (n. oculomotorius, trochlearis, abducens), stimuleras av passiva huvudrörelser och svarar med blickrörelse i motsatt riktning. Reflexcentrum finns i mellanhjärnan (vertikal ögonrörelse) samt i pons (horisontell ögonrörelse).

47
Q

Vad sker med VOR vid koma?

A

skada på hjärnstammen saknas reflexen, men inte vid hemisfärskada.

48
Q

Hur fungerar kornealreflexen?

A

Afferenta fibrer (n. trigeminus första gren), efferenta fibrer (n. facialis), stimuleras av korneal beröring och svarar med momentan blinkning bilateralt. Reflexcentrum finns i facialiskärnorna i nedre delen av pons.

49
Q

Hur kan kornealreflexen reagera vid koma orsakat av lesion i eller nedanför pons?

A

försvagning av korneal reflex bilateralt

50
Q

Vad kan koordinationsstörningar bero på?

A

pares (stroke), ledsinnesdefekt (polyneuropati), bristande central integration (parkinsonism, hydrocefalus) eller cerebellopati.

51
Q

Hur kan man testa koordination i armar?

A

finger-näs-test, diadokokinesi/alternerande rörelser (skruva i glödlampa), fingerspel.

52
Q

Hur kan man testa koordination i bål?

A

rombergs test (faller vid slutna ögon tecken på sensorisk skada, faller vid öppna ögon tecken på cerebellumskada eller beröringsbesvär – nedsatt djup sensibilitet).

53
Q

Hur kan man testa koordination i ben?

A

häl-knä-test

54
Q

Korsat sensibilitetsbortfall ses vid

A

skada i hjärnstam

55
Q

hand/strumpkänselbortfall ses vid

A

perifer skada, vanligen polyneuropati

56
Q

om pat har känselnedsättning under navel kan skada finnas

A

th10 och nedåt

57
Q

T2

A

armhåla

58
Q

T4

A

bröstvårta

59
Q

T6

A

processus xiphoideus

60
Q

T10

A

navel

61
Q

T12

A

ljumske, inguinalligament