Stroke Flashcards

1
Q

Hur definieras stroke?

A

Akut insjuknande med neurologiskt deficit i CNS som varar i minst 24h orsakat av störd cirkulation i hjärnan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka typer av stroke finns det och hur stor del står de för respektive?

A

Ischemisk stroke (85%) och blödning (15%).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad kan orsaka en ischemisk stroke?

A

Trombos - ateroskleros eller hypertoni
Emboli - förmaksflimmer eller hjärtsvikt
Hypoperfusion - asystoli, hjärtinfarkt, perikardiell vätska, lungemboli mm.
Artärdissektion - vanligt hos unga

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad kan orsaka en blödnings-stroke?

A

Centralt hjärnparenkymhematom eller lober hematom (10%, ökad risk vid antikoagulantia)
Subarachnoidalblödning (5%)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Incidens för stroke och TIA?

A

25 000 stroke/år, 10 000 TIA/år

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Mortalitet vid stroke?

A

Akut 15-20%, inom 1 år 30%.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är riskfaktorer för stroke?

A

Biologiska - ålder, manligt kön, etnicitet, tidigare stroke/TIA, hereditet.

Medicinska - hypertoni (viktigast!), hjärt-kärlsjukdom (ff, klaffel/-protes), myokardinfarkt mm), diabetes, TIA, metabolt syndrom, östrogenbehandling, blåsljud över karotts, migrän med aura.

Livsstilsfaktorer - rökning, fysisk inaktivitet, högt alkoholintag, lågt intag av frukt/grönt/fisk, stress, drogmissbruk (kokain, amfetamin mm).

mindre vanliga - polycytemia vera, koagulationsrubbningar, förhöjt P-homocystein, borrelia, kronisk CNS-infektion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad innebär cerebral autoregulation och vad händer vid kronisk hypertoni?

A

Normalt är det cerebrala blodflödet konstant oavsett medelartärtryck tack vare autoregulation.
Vid kronisk hypertoni anpassas autoregulationen och ökar blodflödet till hjärnan vilket leder till encefalopati med huvudvärk, förvirring och kramper.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad händer vid minskat blodflöde till hjärnan?

A

Blir energisvikt och förändring av transmembranösa jongradienter –> inflöde av Ca och Na –> leder till cellödem, dysreglering av neurotransmittorer, mitokondrieskada, produktion av fria syreradikaler, aktivering av enzym –> akut nekros och apoptos.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Varför är tid viktig vid stroke?

A

För att rädda penumbra och minska infarkstorlek.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur ser hjärnans blodförsörjning ut?

A

Försörjs av 4 huvudartärer: 2 a. carotis interna (ICA) och 2 a. vertebralis. Främre cirkulationen består av ICA som delar sig i a. cerebri media (MCA) samt a. cerebri anterior (ACA) och försörjer främre 2/3 av storhjärnan. Bakre cirkulationen består av de båda a. vertebralis som förenas i a. basilaris och sedan delas i a. cerebri posterior (PCA) vilka försörjer bakre 1/3 av storhjärnan + hjärnstam + lillhjärnan. Främre och bakre cirkulationen förenas med kommunikanter till circulus Wilisii (CW), bra kompensation för mindre ocklusioner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Ge exempel på fokala neurologiska symtom med plötslig debut.

A

Monopares eller hemipares, känselnedsättning i hela/delar av en kroppshalva, talsvårigheter (dysfasi/afasi – problem i cerebral funktion, dysrtri/anartri – problem med artikulation), synpåverkan, kranialnervssymtom (vanligast från n. opticus, facialis och hypoglossus), yrsel kombinerat med dysmetri/dubbelseende/gångsvårigheter/hemipares/tetrapares/känselrubbning, nedsatta högre kortikala funktioner (tex kognitiv störning och neglect), akut debuterande huvudvärk (oftast vid akut intrakraniell blödning)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilken synpåverkan kan fås vid stroke och hur kan den ge hint om strokelokalisation?

A

Ipsilateral blindhet samt kontralateral homonym hemianopsi/kvadrantanopsi uppåt (temporallobsskada) eller nedåt (parietallobsskada)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Ge exempel på icke-fokala neurologiska symtom med plötslig debut.

A

Generell svaghetskänsla/känselstörning, synkope, inkontinens för urin/avföring, förvirring/konfusion, tinnitus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad försörjer de tre stora cerebrala artärerna?

A

A. cerebri anterior försörjer urinblåsa, motorik och sensorisk för ben och del av bålen.
A. cerebri media försörjer motorik och sensorisk i ansiktet, tunga, händer och armar.
A. cerebri posterior försörjer tarm och synbarken.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilka symtom kan ses vid ocklusion i främre cirkulationen?

A

Kontralateralt hemiplegi, central facialispares, hemisensorisk deficit och hemianopsi/kvadrantanopsi. Även afasi (expressiv/impressiv/global, skada på dominant hemisfär) eller neglect (skada på icke-dominant hemisfär).

17
Q

Vilka symtom kan ses vid ocklusion i vertebro-basilarisområdet?

A

Pares/känselnedsättning, central/perifer facialispares, lillhjärnssymtom (ataxi, yrsel, balansstörning), kranialnervspåverkan (heshet, sväljsvårighet, tungpares, sludddrigt tal mm), ögonsymtom (homonym hemianopsi, kortikal blindhet, infarkt i synbarken), medvetandesänkning och påverkan på andning/cirkulation (medulla-påverkan).

18
Q

Vilka symtom kan ses vid ocklusion i basilaris?

A

Tetrapares, blickpares uppåt, synfältsdefekter (homonym hemianopsi, kortikal blindhet), lillhjärnssymtom, visuella hallucinationer, medvetandesänkning och ev “locked in”-syndrom .

19
Q

Vad innebär “locked in”-syndrom?

A

Helt vaken patient men förlamad pga bilateral skada i centrala pontine.

20
Q

Vilka symtom kan ses vid ocklusion i PICA?

A

Nedsatt känsel för smärta och temperatur ipsilateralt i ansiktet och kontralateralt i resten av kroppen. även yrsel/illamående/kräkning, nystagmus, ipsilateralt hemiataxi, svalg-/stämbandspares och Horners syndrom (mys + pros). Ofta inte pares då pyramidkärnorna ligger anteriort om PICA.

21
Q

Vilka symtom förekommer vid både främre och bakre cirkulationsstörning och vilka är specifika?

A

Kontralateral hemligares och homonym hemianopsi samt central facialispares förekommer vid båda.
Perifer facialispares är specifikt för bakre cirkulationsstörning medan afasi/apraxi är specifikt för främre.

22
Q

Vad är TIA?

A

Övergående cirkulationsrubbning i hjärnan som ger plötsligt insättande kortvariga neurologiska symtom (ofta minuter men < 24h). Kan utvecklas till stroke, viktig riskfaktor. Orsakas oftast av mikroembolier från aterosklerotiska förändringar.

23
Q

Ge exempel på symtom vid en TIA?

A

Karotissymtom (pares, känselnedsättning, afasi, ensidig synförlust) samt vertebrobasilarissymtom (balansrubbning, yrsel, dubbelseende, dysartri, långa bansymtom i olika kombinationer).

24
Q

Hur handläggs en TIA?

A

Akut utredning och förebyggande åtgärder för att förhindra recidiv och stroke. Utreds/behandlas som en stroke med telemetri, BT-kontroll och ev insättning av annan medicin.

25
Q

Hur handläggs stroke på direkt på akuten?

A
  • Anamnes
  • Klinisk undersökning med nervstatus, NIHSS ska fyllas i på alla med misstänkt stroke.
  • EKG
  • Provtagning: blodstatus, CRP/SR, glukos, elstatus, troponin, blödningsstatus (PK/APTT).
26
Q

Vilka radiologiska undersökningar gör man?

A
  • DT huvud + angio görs på alla för att se om det finns blödning.
  • Duplex halskärl ska göras inom 24h för att se ev karotisstenos.
27
Q

Annan utredning i mindre akut skede?

A
  • Telemetri något dygn
  • Utökad provtagning: leverprover, lipidstatus och om patient < 55 år (koagulationsutredning, borrelia, lipoprotein, ANA, ANCA)
  • Hjärteko inom 24h vid misstänkt Kardell embolikälla
  • MR för diffdiagnostik
  • LP endast vid misstänkt CNS-infektion eller SAB men negativ DT
28
Q

Differentialdiagnoser?

A
  • Ep-anfall (ffa postiktala fokalneurologiska symtom)
  • Tumör (tex gliom, menigeom)
  • Intrakraniell blödning (tex SDH efter trauma)
  • CNS-infektion (encefalit)
  • Encefalopati
  • Metabolt (tex hyponatremi eöeör hyperkalcemi efter genomgången stroke)
  • Migrän (fia fokalneurologiska symtom, unga kvinnor)
  • Transitorisk global amnesi (minnesluckor, engångshändelse)
  • Vestibulära sjukdomar (Ménièrs, BPPV, kristallsjukan)
  • MS (känselbortfall, hemipares)
29
Q

Vad innebär malign medianinfarkt och varför är det farligt?

A

Infarkt i > 3/5 a. cerebri media-områden –> ger tilltagande svullnad som leder till kompression och inklämning av hjärnstammen. Hög mortalitet (80%). Behandlas med dekompressiv hemikraniektomi inom 48h. Dålig prognos.

30
Q

Primärprevention för stroke?

A

Ändra livsstilsfaktorer och behandla riskfaktorer.

31
Q

Akut behandling av stroke i första hand?

A

Trombolys eller endovaskulär trombektomi.

32
Q

Hur ges trombolys, indikationer och kontraindikationer?

A

Actilys 0,9 mg/kg iv under 60min, måste ges inom 4,5h från symtomdebut.
Indikationer: ischemisk stroke orsakad av Kardell emboli/ateroskleros/lakunär infarkt, > 18 år, symtom i > 30min utan snabb förbättring, diffdiagnoser exkluderats.
Kontraindikationer: blödning på DT/MR, obetydliga symtom (NIHSS < 5) eller allvarligare stroke (NIHSS > 25) pga stor blödningsrisk, BT > 160/110, kombination tidigare stroke + diabetes, pågående waran/heparin-behandling.

33
Q

När är trombektomi indicerat?

A

Vid basilarisocklusion eller större trombos (> 8mm) i ffa MCA.

34
Q

Ge exempel på behandling av komplikationer till stroke.

A
  • Hjärnödem: ev dekompression.
  • Högt BT: Labetalol iv om > 220/110, vill ner under 140/90 efter 2d.
  • Hyperflykemi: insulin om B-glukos > 10-12.
  • Feber/infektion: behandla infektionen.
  • DVT: profylax genom mobilisering och lågmolekylärt heparin sc.
  • Ep-anfall: vanlig ep-behandling.
  • Depression, kognitiv svikt: standardbehandling, träning mm.
35
Q

Ge exempel på sekundärprofylax vid stroke.

A
  • Trombocytaggregationshämmare: Klobpidogrel 75mg/d eller Asantin Retard (ASA + Dipyridamol 25/200 mg) x2.
  • Waran: Warfarin 2,5mg enligt schema, eftersträvar PK-INR 2-3. Ges vid ff och mekanisk klaff, mitralisstenos eller njursvikt. ej vid graviditet/amning/leversvikt med kuagulopati.
  • NOAK: Pradaxa, Eliquis, Xarelto ges oftast (utöver indikation för waran ovan), ej vid graviditet/amning.
  • Karotisendartärektomi: vid symtomgivande karotisstenos > 70% + TIA/minor stroke.
  • Reglering av kardiovaskulära riskfaktorer: hypertoni, diabetes, hyperlipidemi mm.