Sömnsjukdomar Flashcards

1
Q

Vad är sömn?

A

Sömn är ett beteende (anhörig kan rapportera, inte patienten själv då de sover),

en upplevelse (ex mängd och när man sover, olika förväntningar/vanor),

och ett funktionssätt för hjärnan (mäts med olika neurofysiologiska mätmetoder).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad innefattar en sömnanamnes?

A
  • Vad är besväret?
  • Varför är det ett besvär? Hur ofta kommer besväret?
  • Hur ser patientens sömnmönster ut?
  • Hur fungerar patienten på dagarna? Hur ser deras dygn ut? Vaken tid är en stark indikator - för lite/fragmenterad sömn påverkas av detta under sin vakna tid, klarar de vaken tid är det inte sömnstörning.
  • Vilka förväntningar ställs på patientens sömn av pat och omgivningen?
  • Vilka strategier använder patienten för att påverka sin sömn?

• Vad tror patienten själv är orsaken?
Anhöriganamnes är ofta bra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är viktigt att utröna i patientsamtalet angående sömn?

A

om sömnen är störd

om sömnstörning är orsak eller konsekvens av något annat (ex kronisk smärta, depression).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad finns det för utredningar för sömn?

A

Sömnanamnes

Frågeformulär (ESS, PSQI)

Sömndagbok

Aktigrafi

Polysomnografi
(EEG (hjärnaktivitet), yt-EMG (muskeltonus), EOG (ögonrörelser) samt eventuellt också andra fysiologiska signaler (t ex andning, saturation, rörelse osv), video-PSG)).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är insomni?

A

Är dålig sömn (svårt att initiera/vidmakthålla), som ger symptom trötthet, orkeslöshet, utan bättre förklaring.

Utan konsekvenser = inte insomni.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilka diagnoser finns att skilja från insomni?

A
  • Dygnsrytmstörning
  • Narkolepsi och sömnapné
  • Restless legs och liknande.
  • Missbruk (de flesta substanser folk missbrukar kan störa sömnen, eller används ibland som självmedicinering vid störd sömn) – betablockerare kan ge mardrömmar, kortison kan påverka sömn – bra att gå igenom medicinlistan.
  • Orealistiska förväntningar på sömnen
  • Dåliga förutsättningar för att sova.
  • Sköldkörtelsjukdom (både – hypo- och hyper kan ge insomniproblem
  • Smärta, värk, dyspné och andra symptom som hindrar sömn.
  • Bristande rutiner, ej optimala tillfällen för sömn
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad påverkar risken för insomni?

A
  • stigande ålder
  • kvinna 20-69 år (barnuppvaknande, menopaus)
  • stress/stressiga situationer
  • vidmakthållande faktorer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad ska ingå i en insomni-utredning?

A

anamnes och sömndagbok är viktigast – berättar om utlösande faktorer, variabilitet, dagsymptom, strategier pat använder, sömnhygien och tidigare behandling.

Kontrollera gärna TSH (blodprov). Och gör psykiatrisk status.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur behandlas insomni?

A
  • Sömnråd: ex 15 minutersregeln (obs många faller på att titta på klockan under tiden).
  • KBT: sömrestriktion, stimuluskontroll (gör ej ”vakenhetssaker” i sovrummet), paradoxal intention (”försök att inte somna”), beteendeexpriment (”hur katastrofalt är det om du sover dåligt en natt?”).

• LM: OBS försiktigt med benso och Z-prep hos de som haft missbruksproblematik!
o Gaba-agonister (Z-preparat, ex zopiklon): snabbare effekt än KBT men effekt försvinner när LM försvinner. Ökad risk nattlig konfusion, sömngång och fall.
o Övriga preparat (propavan, atarax, circadin)
o Sedan bensodiazepin och vissa antidepressiva (ex mirtazapin).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är hypersomni?

A

Innebär ett ökat sömnbehov, kan yttra sig som förlängd sömntid på natten, svårt att hålla sig vaken dagtid eller en kombination.

Kan vara sekundärt till andra sjukdomar (tex sömnapné, periodiska benrörelser) eller läkemedel (tex sömnmedel, lugnande, psykofarmaka).

Kan vara primär beroende på sjukdomsprocesser i CNS

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad innebär narkolepsi?

A

Ger inte ökat sömnbehov, men både sömn och vakenhet blir fragmenterad vilket orsakar patologiska sömnattacker dagtid.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är narkolepsi vanligen feldiagnosticerat som?

A

Epilepsi och psykiatrisk sjukdom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilka tillstånd är associerade till narkolepsi?

A

Kan uppkomma sekundärt till tex stroke, neuroborrelios och MS.

Är associerat med andra autoimmuna sjukdomar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är patofysiologin bakom narkolepsi?

A

destruktion av orexinerga nervceller i hypotalamus (orexin = hypokretin), troligtvis autoimmunt medierad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vilken symptomtetrad finns för narkolepsi?

A

§ Dagliga, obetvingade sömnattacker

§ Sömnparalys (ej patagnomont)

§ Hypnagoga/hypnopompa hallucinationer (vid insomning/uppvaknande)

§ Kataplexi (förlust av muskeltonus), skiljer narkolepsi i två typer (med/utan kataplexi)

§ Andra symtom – tex viktuppgång, sömngång under REM-sömn

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur diagnosticeras narkolepsi?

A

Anamnes och sömndagbok för att se dagliga sömnattacker och utesluta sömnapné.

MSLT (multipelt sömnlatenstest) visar typiskt kort sömnlatens och REM-sömn.

Om pat har kataplexi och typiskt MSLT räcker det för diagnos.

Utan kataplexi krävs stödjande fynd genom HLA-typning eller lågt orexin i likvor.

17
Q

Hur behandlas narkolepsi? ej farmakologiskt

A

SÖMNHYGIEN – tex kaffe dagtid och schemalagda tupplurar för att ha sömnbehov till natten.

18
Q

Hur behandlas narkolepsi farmakologiskt?

A

Treenighet:
o Sömnbehandling nattetid – Z-preparat.

o Vakenhetshöjande dagtid – Modiodal, Metylfenidat, Amfetamin och Xyrem (GHB, förbättrar dagsömnighet + nattsömn, smakar äckligt).

o Mot kataplexi – SNRI först, TCA och till sist Xyrem.

19
Q

Vad gäller angående bilkörning + narkolepsi?

A

får oftast inte köra bil, kan finnas möjlighet om lindrig och välbehandlad narkolepsi (ovanligt)

20
Q

Vad är parasomni?

A

Sömnstörningar där man gör saker som inte hör hemma under sömn, tex går, äter, agerar ut drömmar, har sex mm. delas in efter i vilket sömnstadium de uppträder i (oftast djupsömn eller REM-sömn).

21
Q

Vad kan ge djupsömnsparasomni?

A

Ofullständigt uppvaknande ur djupsömn

  • sömngång
  • nattskräck
  • konfusoriskt uppvaknande (tror dags att gå till jobbet)
  • sleepEatingDisorder (äter krukväxter, skokräm, mediciner mm)
  • sexsomni
22
Q

Vad kan utlösa djupsömnparasomni?

A

Kan utlösas av sömnstörningar (tex sömnapné) eller läkemedel (sömnmedicin, antidepressiva).

23
Q

När sker djupsömnsparasomnier?

A

Sker vanligen 1-2 timmar efter insomnande (djupast sömn) och varar ofta minst ett par minuter (vanligtvis längre än nattliga epileptiska anfall). Medvetandegrad varierar och även inslag av skräck varierar.

24
Q

Hos vem är djupsömnsparasomni vanligt?

A

Barn, brukar växa bort.

Viktigt att undvika sömnbrist och saker man kan skada sig på.

25
Q

Hur diagnosticeras djupsömnsparasomni?

A

Video-PSG. Uteslut andra sömnstörningar (tex sömnapné, epilepsi) och nattlig konfusion (vid demens).

26
Q

Hur behandlas djupsömnsparasomni?

A

i första hand god sömnhygien och undvik alkohol.

Schemalagda uppvaknanden (om man vet ungefär när man brukar gå i sömnen).

Läkemedelsbehandling med tex Paroxetin i svåra fall.

27
Q

När sker vanligen REM-sömnsparasomni?

A

Sker ofta under senare delar av natten

28
Q

Vad sker vanligen under RBD (REM sleep behaviour disorder)?

A

Normalt har vi en muskeltonus under REM-sömn för att vi inte ska agera ut våra drömmar (påverkar ej ögonrörelser) vilket upprätthålls genom aktiv inhibition av alfamotorneuron i hjärnstammen. Vid RDB försvinner denna inhibiton och man agerar ut sina drömmar.

29
Q

Vad är REM-sömnsparasomni ofta associerat med?

A

Ofta associerat med neurodegenerativa sjukdomar, ffa Parkinson/Parkinson Plus-syndrom. RDB kan vara ett tidigt tecken på dessa sjukdomar. RDb förekommer även vid narkolepsi, ej kopplat till Parkinson

30
Q

Hur diagnosticeras REM-sömnsparasomni?

A

Video-PSG. Mäter muskeltonus med yt-EMG under sömn och jämför REM och icke REM-sömn

31
Q

Hur behandlas REM-sömnsparasomni?

A

Klonazepam brukar ha god effekt, börjar ofta med hög dos melatonin. Ska ha en söker sovmiljö så att de inte skadar sig själv eller andra.

32
Q

Vad innebär dygnsrytmstörningar?

A

Sömnen är inte störd men kommer vid fel tidpunkt. Symtom är en kombination av insomnisymtom och dagsömnighet i varierande grad

33
Q

Vad innebär försenad sömnfas och vem drabbas oftast?

A

inre klockan går efter, man är inte inställd på att sova när det är dags. Blir sömnig sent och vaknar sent.

Drabbar främst tonåringar och unga vuxna, viss koppling till ADHD och autism. Finns genetisk sårbarhet hos vissa i kombination med miljöfaktorer (tex spelar dator sent).

34
Q

Vad innebär avancerad sömnfas och vem drabbas oftast?

A

inre klockan går för snabbt. Blir sömnig tidigt och vaknar tidigt.

Drabbar främst äldre. Finns en ärftlig form (pga mutation i en klockgen = klockprotein bryts ned för snabbt).

35
Q

Vad innebär skiftrelaterad sömnstörning?

A

drabbar skiftarbetare, rent förvärvad där den inre klockan kan vara normal.

Olika hur lätt man kan ställa om den inre klockan. Kliniken varierar beroende på skiftschema, men blir vanligen bättre under semesterperioder.

36
Q

Vad innebär arytmisk dygnsrytm?

A

= saknar dygnsrytm. Förekommer ffa vid hjärnskador och vissa neurodegenerativa sjukdom (tex demens – sover när som) samt hos småbarn (ingen dygnsrytm än).

37
Q

Vad innebär icke-24-timmarsdygn?

A

inre klockan har inte 24h dygnslängd, går i sin egen rytm

Vanligt hos blinda där hypotalamus inte får ljusinformation att ställa klockan efter. Ger en blandning av insomni och dagsömnighet med påtagligt varierande mönster över tid (under 1-2v, svårt att fånga upp anamnestiskt, framgår mest som kaotisk och oregelbunden sömn –> sömndagbok!).

38
Q

Hur behandlas dygnsrytmstörningar?

A

§ Blå-berikat ljus – ej UV-ljus pga skadligt för ögonen

§ Melatonin – effekten påverkas av vad den inre klockan står på när man ger det

§ Motivationshöjande åtgärder – ffa vid försenad sömnfas, tex motivera tonåring att sova istället för att spela datorspel sent på kvällen/natten

§ Regelbundet arbetsschema

§ Andra sätt att påverka dygnsrytmen, tex fysisk aktivitet