Sömnsjukdomar Flashcards
Vad är sömn?
Sömn är ett beteende (anhörig kan rapportera, inte patienten själv då de sover),
en upplevelse (ex mängd och när man sover, olika förväntningar/vanor),
och ett funktionssätt för hjärnan (mäts med olika neurofysiologiska mätmetoder).
Vad innefattar en sömnanamnes?
- Vad är besväret?
- Varför är det ett besvär? Hur ofta kommer besväret?
- Hur ser patientens sömnmönster ut?
- Hur fungerar patienten på dagarna? Hur ser deras dygn ut? Vaken tid är en stark indikator - för lite/fragmenterad sömn påverkas av detta under sin vakna tid, klarar de vaken tid är det inte sömnstörning.
- Vilka förväntningar ställs på patientens sömn av pat och omgivningen?
- Vilka strategier använder patienten för att påverka sin sömn?
• Vad tror patienten själv är orsaken?
Anhöriganamnes är ofta bra.
Vad är viktigt att utröna i patientsamtalet angående sömn?
om sömnen är störd
om sömnstörning är orsak eller konsekvens av något annat (ex kronisk smärta, depression).
Vad finns det för utredningar för sömn?
Sömnanamnes
Frågeformulär (ESS, PSQI)
Sömndagbok
Aktigrafi
Polysomnografi
(EEG (hjärnaktivitet), yt-EMG (muskeltonus), EOG (ögonrörelser) samt eventuellt också andra fysiologiska signaler (t ex andning, saturation, rörelse osv), video-PSG)).
Vad är insomni?
Är dålig sömn (svårt att initiera/vidmakthålla), som ger symptom trötthet, orkeslöshet, utan bättre förklaring.
Utan konsekvenser = inte insomni.
Vilka diagnoser finns att skilja från insomni?
- Dygnsrytmstörning
- Narkolepsi och sömnapné
- Restless legs och liknande.
- Missbruk (de flesta substanser folk missbrukar kan störa sömnen, eller används ibland som självmedicinering vid störd sömn) – betablockerare kan ge mardrömmar, kortison kan påverka sömn – bra att gå igenom medicinlistan.
- Orealistiska förväntningar på sömnen
- Dåliga förutsättningar för att sova.
- Sköldkörtelsjukdom (både – hypo- och hyper kan ge insomniproblem
- Smärta, värk, dyspné och andra symptom som hindrar sömn.
- Bristande rutiner, ej optimala tillfällen för sömn
Vad påverkar risken för insomni?
- stigande ålder
- kvinna 20-69 år (barnuppvaknande, menopaus)
- stress/stressiga situationer
- vidmakthållande faktorer
Vad ska ingå i en insomni-utredning?
anamnes och sömndagbok är viktigast – berättar om utlösande faktorer, variabilitet, dagsymptom, strategier pat använder, sömnhygien och tidigare behandling.
Kontrollera gärna TSH (blodprov). Och gör psykiatrisk status.
Hur behandlas insomni?
- Sömnråd: ex 15 minutersregeln (obs många faller på att titta på klockan under tiden).
- KBT: sömrestriktion, stimuluskontroll (gör ej ”vakenhetssaker” i sovrummet), paradoxal intention (”försök att inte somna”), beteendeexpriment (”hur katastrofalt är det om du sover dåligt en natt?”).
• LM: OBS försiktigt med benso och Z-prep hos de som haft missbruksproblematik!
o Gaba-agonister (Z-preparat, ex zopiklon): snabbare effekt än KBT men effekt försvinner när LM försvinner. Ökad risk nattlig konfusion, sömngång och fall.
o Övriga preparat (propavan, atarax, circadin)
o Sedan bensodiazepin och vissa antidepressiva (ex mirtazapin).
Vad är hypersomni?
Innebär ett ökat sömnbehov, kan yttra sig som förlängd sömntid på natten, svårt att hålla sig vaken dagtid eller en kombination.
Kan vara sekundärt till andra sjukdomar (tex sömnapné, periodiska benrörelser) eller läkemedel (tex sömnmedel, lugnande, psykofarmaka).
Kan vara primär beroende på sjukdomsprocesser i CNS
Vad innebär narkolepsi?
Ger inte ökat sömnbehov, men både sömn och vakenhet blir fragmenterad vilket orsakar patologiska sömnattacker dagtid.
Vad är narkolepsi vanligen feldiagnosticerat som?
Epilepsi och psykiatrisk sjukdom
Vilka tillstånd är associerade till narkolepsi?
Kan uppkomma sekundärt till tex stroke, neuroborrelios och MS.
Är associerat med andra autoimmuna sjukdomar.
Vad är patofysiologin bakom narkolepsi?
destruktion av orexinerga nervceller i hypotalamus (orexin = hypokretin), troligtvis autoimmunt medierad.
Vilken symptomtetrad finns för narkolepsi?
§ Dagliga, obetvingade sömnattacker
§ Sömnparalys (ej patagnomont)
§ Hypnagoga/hypnopompa hallucinationer (vid insomning/uppvaknande)
§ Kataplexi (förlust av muskeltonus), skiljer narkolepsi i två typer (med/utan kataplexi)
§ Andra symtom – tex viktuppgång, sömngång under REM-sömn
Hur diagnosticeras narkolepsi?
Anamnes och sömndagbok för att se dagliga sömnattacker och utesluta sömnapné.
MSLT (multipelt sömnlatenstest) visar typiskt kort sömnlatens och REM-sömn.
Om pat har kataplexi och typiskt MSLT räcker det för diagnos.
Utan kataplexi krävs stödjande fynd genom HLA-typning eller lågt orexin i likvor.
Hur behandlas narkolepsi? ej farmakologiskt
SÖMNHYGIEN – tex kaffe dagtid och schemalagda tupplurar för att ha sömnbehov till natten.
Hur behandlas narkolepsi farmakologiskt?
Treenighet:
o Sömnbehandling nattetid – Z-preparat.
o Vakenhetshöjande dagtid – Modiodal, Metylfenidat, Amfetamin och Xyrem (GHB, förbättrar dagsömnighet + nattsömn, smakar äckligt).
o Mot kataplexi – SNRI först, TCA och till sist Xyrem.
Vad gäller angående bilkörning + narkolepsi?
får oftast inte köra bil, kan finnas möjlighet om lindrig och välbehandlad narkolepsi (ovanligt)
Vad är parasomni?
Sömnstörningar där man gör saker som inte hör hemma under sömn, tex går, äter, agerar ut drömmar, har sex mm. delas in efter i vilket sömnstadium de uppträder i (oftast djupsömn eller REM-sömn).
Vad kan ge djupsömnsparasomni?
Ofullständigt uppvaknande ur djupsömn
- sömngång
- nattskräck
- konfusoriskt uppvaknande (tror dags att gå till jobbet)
- sleepEatingDisorder (äter krukväxter, skokräm, mediciner mm)
- sexsomni
Vad kan utlösa djupsömnparasomni?
Kan utlösas av sömnstörningar (tex sömnapné) eller läkemedel (sömnmedicin, antidepressiva).
När sker djupsömnsparasomnier?
Sker vanligen 1-2 timmar efter insomnande (djupast sömn) och varar ofta minst ett par minuter (vanligtvis längre än nattliga epileptiska anfall). Medvetandegrad varierar och även inslag av skräck varierar.
Hos vem är djupsömnsparasomni vanligt?
Barn, brukar växa bort.
Viktigt att undvika sömnbrist och saker man kan skada sig på.
