Tenta Flashcards
29.09.2021
Randomiserade kliniska prövningar (RCT) är den studietyp som anses ha högst evidens för att
utvärdera effekter av läkemedel, men det finns begränsningar med RCT som gör att man behöver
observationsstudier. Nämn 3 begränsningar med RCT och förklara för varje begränsning varför
det är en begränsning och varför en observationsstudie skulle vara bättre.
1- Svårt att genomföra vid ovanliga sjukdomar
Detta är eftersom det kan vara svårt att hitta tillräckligt många indvider med denna ovanliga
sjukdom för att ha en advekat styrka i studien. Sedan så blir det etiskt problematiskt ifall man
ska randsomisera vissa till den här gruppen som får nya läkemedlet (nya exponeringen) som
kan ha god effekt och vissa som får placebo, när det här nya läkemedlet kan hjälpa individerna
som lider av denna sjukdom.
2- Eftersom man ska utsätta studiepopulationen för en exponeirng så kan man behöva
godkännande från etikprövningsnämnden
Och ibland så kan denna exponering vara helt oetisk att exponera studieindividerna för, t.ex.
rökning. Här passar en observationell studie bättre.
3- RCTs är väldigt tidskrävande, kostsamma samt arbetskrävande
Detta kan leda till att vissa helt enkelt har möjligheten/resurserna för att kunna göra en RCT
Den effekt man ser av läkemedel i kliniska prövningar innan godkännande är inte alltid samma
som den effekt man ser när de används i befolkningen, dvs när läkemedlet är ute på marknaden.
Vad kallas de två olika effekterna på engelska?
Efficacy när det görs på kliniska prövningar
Effectivness när det görs ute på marknaden på verkliga populationen med verkliga
förhållanden
Beskriv vad menas med följande begrepp:
a/ Sensitivitet
b/ Personår
c/ Oddskvot
a) Sannolikheten att de som är sjuka, klassas som sjuka.
b) Personår, det är den faktiska tiden som individen är i risk för att få sjukdomen/ förskrivning
av läkemedlet. Så ifall man har en studie där man följer upp en individ i 100 år max från när
den föddes och vill kolla hur lång tid det tar innan indviden får en visst outcome. Ifall det tar 25
år tills personen får detta utfall, då samalde den indviden upp 25 personår
c) Oddsen talar om sannolikheten för något. Oddskvoten är oddsen för en grupp delat med
oddsen för en annan grupp. Oddskvoten förklarar ifall ena gruppen eller den andra är mer trolig
för en viss händelse, ifall oddskvoten är =1 så innebär det att det är lika troligt för både
grupperna.
I en kohortstudie undersöktes risken för trafikolyckor hos personer som använder sömnmedel. Ur
läkemedelsregistret identifierades samtliga individer 18-64 år som gjorde regelbundna utköp av
sömnmedel och en lika stor kontrollgrupp matchades fram på kön och ålder. Gruppen följdes
under två år och antalet trafikolyckor jämfördes mellan grupperna. Totalt var det 2554 personer
som stod på regelbundet bruk av sömnmedel under två år och hos den gruppen skedde det 64
trafikolyckor. I kontrollgruppen var det 7500 personer och bland dem skedde det 66 trafikolyckor.
Räkna ut dessa effektmått:
a) Relativa risken att drabbas av en trafikolycka inom två år om man använder sömnmedel
b) Number needed to treat (NNT), dvs antalet personer som ska sluta ta sömnmedel för kroniskt
bruk att undvika en olycka.
a) Risk exposed: 64/2554=0,0250
Risk unexposed: 66/7500= 0,0088
Relativ risk: Re/Ru= 0,0250/0,0088=2,84
Risken är 2,84 gånger större för de exponerade jämfört med icke-exponerade
b) NNT=1/Absolut-riskreduktion
Absolutriskreduktion: Re-Ru= 0,0250-0,0088=0,0162
NNT=1/0,0162=61,7 62 st ycken
62 styckenbehöver sluta ta sömnmedel för kronsikt bruk för att undvika en olycka
I en studie undersöktes sambandet mellan arbetslöshet och behandling med antidepressiva hos
barn och unga i Stockholm stad. I figuren nedan visas att det finns en korrelation. Stadsdelar med
högre andel arbetslösa hade lägre andel barn som fick antidepressiva läkemedel.
a) Vad är det för studiedesign?
b) Kan man dra slutsatsen att arbetslöshet minskar risken för att barn behandlas med
antidepressiva läkemedel. Kanske får föräldrarna mer tid att vara närvarande med sina
barn? Håller du med eller inte? Motivera ditt svar!
a) Ekologisk studie
b) Nej. man kan inte dra den slutsatsen baserat på studiens design. I en ekologisk studie så
har man inte indvidbaserat data, utan enbart aggregerade data. Vi kan inte veta exakta
anledningen utan att kolla på individuella-perspektiv. Det finns för många confounders som kan
påverka som man inte kan ta till hänsyn genom att kolla på aggregrade data. Vi kan inte anta
att förädlrarna är mer närvarande med sina barn för att de är arbetslösa, de skulle lika gärna
kunna vara mer frånvarande eftersom de är ute och söker jobb varje dag.
Interrupted time-series (ITS) är en kvasiexperimentell studiedesign som används för att utvärdera
effekten av interventioner. Beskriv när den är särskilt lämplig och ge ett exempel på en
frågeställning där den skulle kunna användas.
Den är särskilt lämplig när man inte har möjlighet till en kontrollgrupp och man ska utvärdera
olika policies eller program Den används för att studera ifall mönster eller trender har ändrats.
Ett exmepl på en passande frågeställning är: “ Har nyhetsartikeln om riskerna med att vara
överviktig lett till att fler köper gymkort?”. Interventionen är nyhetsartikeln och effekten är ifall
den har gjort så att fler gymkort har skaffats. De upprepade mätningarna som görs innan
interventionen hjälper en skatta den uppskattade trenden, medan mätningarna efter
interventionen gör det möjligt att skatta effeketen medan man tar till hänsyn den underliggande
trenden.
När man gör en systematisk översikt pratar man om ”PICOS”. Vad används det till och vad står
PICOS för?
PICOS används för att hjälpa en formulera en lämplig frågeställning som tar till hänsyn flertal
faktorer som är viktiga att tänka på när frågeställningen formuleras.
P: patients- Alltså vilken är din studiepopulation. Här kn man ha inklusions och
exklusionskriterier på studiepopulationen.
I: Intervention- Dvs vad utsätts studiepopulationen för, vad är exponeingen?
C: Comparison- Vilken är din kontrollgrupp? Vilka inklusions exklusionskriterier ska man ha på
dessa. Man vill att en kontrollgrupp ska vara så jämförbar med studiepopulationen som möjligt,
och man kan använda sig av matchning för att hantera confounding.
O: Outcome- Alltså utfallet. Vad är det som exponeingen ska resultera i? Kan t.ex. vara sänkt
blodtryck som är outcome ifall exponeringen är blodtryckssänkande läkemedel.
S: Studie/Studiedesign- Vilka typer av studier ska du hämta din infortmation från till din
systematiska översikt? Här kan man t.ex. begränsa sig till kohort-studier och fallkontrollstudier, eller andra studiedesigner.
Du arbetar med analyser i en region och har noterat att användningen av antihistaminer har ökat
kraftigt. Nu undrar du vilka det är som får mer antihistaminer och planerar att göra en
tvärsnittsstudie, men tvekar om den ska baseras på primär eller sekundär data. Beskriv för- och
nackdelar med de två alternativen (minst två för- och nackdelar för varje).
Fördelar med primärdata:
1- Många datan finns inte överallt
Dvs att information om patienten finns inte i flera olika databaser, utan är samlat på ett och
samma ställe. Detta kan kännas enklare för de som gör studien, samt kännas bättre för
patineten att veta att inforamtion om en själv inte finns på flera olika databser.
2- Datan är aktuell, eftersom man samlar in datan i syfte med frågeställningen och studien,
så vet man att informationen som samlats in inte är gammal och inte längre gäller.
3- Datan är anpassad efter studiens frågeställning
Vilket leder till att informationen är oerhört relavant för de som utför studien.
4- Man kan lita på informationens valdiidet när man vet hur den har samlats in
Nackdelar med primärdata:
1- Det tar tid att samla in datan, och kan också vara arbetskrävande
2- Det kan kosta att samla in datan, t.ex. ifall man samlar in informationen via intervjuer så
kostar det att lära upp de som ska intervjua studiepopulationen, samt så behöver de
betala för deras arbete (vilket är att samla in datan via intervjuer)
3- man behöver ställa krav på den som samlar in datan. Viktigt att se till att datan samlas in
korrekt och på samma sätt oavsett vem som samlar in. Kan kosta pengar att behöva
använda sig av validerande instrument och skalor också.
4- Resultaten går att maipulera, genom att t.ex. svara att man har varit följsam med
läkemedelsbehandlingen, när man egentligen inte har det.
Fördelar med sekundärdata:
1- Mycket data tillgängligt
Särskilt i Sverige som har många databaser, där många har en bra täckningsgrad
2- Man kan följa upp många faktorer (många delvis okända faktorer) och hitta nya
samband
3- patinten/ studiepersonen påverkas inte av någon intervjuare, eftersom datan hämtas
fråpn databaser.
Nackdelar med sekundärdata:
1- Datan kan vara inaktuell/gammal och därmed inte längre är korrekt
2- Datan kan saknas
3- kan vara bristande kvalitet/ valdidtet på datan
Detta eftersom det kan ske feldiagnotisering (stavfel) eller felinmatning av informationen från
andra.
Vad är poängen med att räkna om alla hälsovinster av olika behandlingar till kvalitetsjusterade
levnadsår (QALY) i hälsoekonomiska utvärderingar?
Eftersom då kan man utvärdera hälsoeffekterna från olika behandlingsområden och olika
behandlingar med varandra. Det blir lättare då att jämföra dessa med varandra och se vilken
som är mest lämplig/ bättre.
22.02.2021
Ange vilken studiedesign som är lämpligast för att svara på nedanstående frågeställning. (0,5 poäng) Vilka tankar har allmänläkare om läkemedelsbiverkningar?
Kvalitativ studie
Ange vilken studiedesign som är lämpligast för att svara på nedanstående frågeställning. (0,5 poäng)
Är det vanligare att barn till lågutbildade får mer antibiotika än barn till högutbildade?
Tvärsnittsstudie
Ange vilken studiedesign som är lämpligast för att svara på nedanstående frågeställning. (0,5 poäng)
Är ätstörningar i tonåren vanligast hos pojkar eller flickor?
Tvärsnittsstudie
Ange vilken studiedesign som är lämpligast för att svara på nedanstående frågeställning. (0,5 poäng)
Hur ser apotekspersonal att de kan beakta miljöfrågor i sitt yrke?
Kvalitativ studie
I en studie (Fraser et al. Lancet 1978) jämfördes förändringar i dödligheten (standardized mortality rate) i
ovarialcancer och genomsnittlig familjestorlek över tid i England och Wales. Resultaten visas i diagrammet
nedan.
a) Vilken typ av studie är det? (0,5 poäng)
b) Vilken slutsats kan man dra om sambandet mellan antal barn i en familj och risken att dö i ovarialcancer?
Motivera ditt svar. (1 poäng)
c) Finns det någon annan studiedesign som du tror du skulle vara bättre för att utvärdera om antalet barn
minskar risken för ovarialcancer? Motivera varför (1 poäng)
a) Ekologisk studie
b) Inget orsakssamband kan dras utifrån detta resultat som ses, en ekologisk studie kan inte göra det
eftersom det är en deskriptiv studiedesign. Dock kan detta diagram tyda på ett kausalt samband, då det ser
ut som det med åren blivit mindre familjer och ökad dödlighet i ovarialcancer, men som tidigare nämnt är
detta inget man kan säga utifrån en ekologisk studie då den har lägst möjlighet att bevisa kausalitet. En
ekologisk studie är en samling data om stora antal individer, därmed kan ingenting relateras till en enskild
individ.
c) I detta fall skulle en fall-kontroll studie passa bättre. Vanligtvis vill man helst kunna utföra en RCT studie
då den har högst evidens. Dock är det inte etiskt att randomisera familjestorlekar och vem som ska få
ovarialcancer. I en fall-kontroll studie skulle man istället kunna hitta fall som har ovarialcancer och kolla
tillbaka i tiden, eftersom fall-kontroll har högre evidens än ekologiska studier skulle därför detta passa
bättre.
Figurerna nedan är hämtad från folkhälsomyndighetens hemsida och visar statistik på Covidpandemin.
a) Ange vilket epidemiologiskt mått på dödlighet som visas i figuren ovan (0,5 poäng)
b) Ange vilket epidemiologiskt mått på sjuklighet som visas i figuren ovan (0,5 poäng)
a) Dödstal
b) kumulativ incidens
I en kohortstudie uppgick den relativa risken att utveckla KOL till 4 för personer som rökte måttligt jämfört med
icke-rökare. För de som rökte mycket jämfört med icke-rökare var den relativa risken 10. Vad skulle ha varit
den relativa risken för KOL i denna studie för icke-rökare och måttliga rökare om storrökarna hade använts som
referenskategori istället? (1 poäng)
RR för personer som rökte måttligt jämfört med icke rökare: 4
RR för personer som rökte mycket jämfört icke-rökare: 10
I detta fall vill vi beräkna den relativa risken för;
1. icke rökare jämfört med storrökare
2. måttliga rökare jämfört med storrökare
Namnge de olika kategorier:
a = icke-rökare
b= måttliga rökare
c = storrökare
RR = incidens exponerade / incidens oexponerade
i detta fall blir de “oexponerade” gruppen storrökare för det är det man jämför med, alltså:
b/a = 4 , c/a=10
b/c = ?, a/c=?
c/a = 10 –> a= c/10 –> a/c = (c/10)/c = 1/10 = 0,1
b/a = 4 —> b= 4a , a= c/10 —> b= 4(c/10)
b/c = (4c/10)/c= 0,4
Svar:
RR för icke rökare vs storrökare är 0,1
RR för mättliga rökare vs storrökare 0,4
I en fall-kontrollstudie undersöktes sambandet mellan ett läkemedel och drabbas av parkinsons sjukdom.
Totalt 150 personer med parkinsons sjukdom inkluderades och av dem hade 45 tagit läkemedlet. För varje
person tog man ut 5 matchade kontroller som inte hade parkinson, dvs i studien ingick totalt 750 kontroller. Av
dessa kontroller var det 124 personer som hade tagit läkemedlet.
a) Räkna ut oddskvoten (1 poäng)
b) Beskriv med egna ord hur du tolkar resultatet i fråga a. (0,5 poäng)
c) Skulle resultatet kunna anges som relativ risk istället? Varför/varför inte? Motivera. (1 poäng)
a) Först måste man räkna ut oddsen för parkinson för de som tagit LM respektive de som inte tagit LM
Odds för de som tagit LM att få parkinson: 45/124 = 0,36
Odds för de som inte tagit LM att få parkinson = 105/626 = 0,17
Oddskvoten blir:
0,36/0,17 =2,12
b) Detta resultat visar att det är ca 2 gånger högre risk att få Parkinsons sjukdom med läkemedlet jämfört
med att inte ta läkemedlet.
c) Relativ risk används för kohortstudier och RCT, för fall-kontrollstudier kan man inte räkna ut absolut och
relativ risk.
Vilka av följande påståenden om olika datakällor stämmer?
Cancerregistret saknar information om läkemedel
Läkemedelsregistret innehåller alla svenskars uthämtade läkemedel på recept
En forskare vill bedöma effekten av måttligt kaffedrickande på blodtrycket. Hen bestämmer sig för att göra en
interventionsstudie. (1 poäng)
Vilken av följande åtgärder ökar INTE den interna validiteten i studien?
Slumpmässigt urval av deltagare till studien
Ett läkemedelsföretag skrev följande i en reklamannons för ett receptfritt läkemedel: “1500 personer med
förkylning behandlades med vårt nya läkemedel. Inom tre dagar var 95% symptomfria och detta resultat var
statistiskt signifikant.” Företaget hävdade att det nya läkemedlet var effektivt. (1 poäng)
Är denna slutsats motiverad?
Nej, för ingen kontrollgrupp var inblandad i studien.
Varje år inträffar ungefär 70 000 benskörhetsfrakturer i Sverige. Särskilt höftfraktur kan vara allvarligt. Risken
att dö året efter frakturen är 10–15 procent högre bland dem som drabbas än bland jämnåriga, och många får
sämre livskvalitet. Ge ett exempel vardera på primär-, sekundär- och tertiär prevention vid benskörhetsfraktur.
(1,5 poäng)
Primär prevention riktar sig in i att förhindra uppkomsten av frakturer pga benskörhet, sekundär prevention
om att förhindra att det sker igen (återfall) och slutligen tertiär prevention att undika funktionsnedsättning
eller försämrad livskvalitet. Ett exempel på primär prevention skulle vara att hålla sig fysisk aktiv för att
undvika benskörhet, exempel på sekundär prevention är att tar vitamintillskott i form av D-vitamin och
kalcium för att förstärka skelettet och därmed förhindra framtida benskörhetsfrakturer och slutligen ett
exempel på tertiär prevention är bostadsampassning efter fraktur som kam höja livskvaliten.
En behandling förlänger livet med tretton år. De första fyra åren har patienten en livskvalitetsvikt på 0,8, under
de följande fem åren en livskvalitetsvikt på 0,5 och de sista åren en livskvalitetsvikt på 0,2. Hur många QALY
har behandlingen gett? (0,5 poäng)
13 år av behandling:
4 år med 0,8 ger: 4 x 0,8 = 3,2 QALY
5 är med 0,5 ger: 5 x 0,5 = 2,5 QALY
4 år med 0,2 ger: 4 x 0,2 = 0,8 QALY
totalt: 3,2 + 2,5 + 0,8 = 6,5 QALY
Svar: 6,5 QALY
18.02.2022
Olika studier har olika bevisvärde (evidens) för att studera samband.
Rangordna dessa fem studietyper efter evidens 1= högst evidens, 5 = lägst evidens.
kohortstudier, ekologiska studier, RCT, fallrapporter, tvärsnittsstudier. (2p)
- RCT
2.Kohortstudier
3.Ekokogiska studier
4.Tvärsnittstudier - fallraporter
Förklara kort varför du rangordnat studierna i förra frågan på det sätt du gjort. Skriv fritt, men
nämn dessa ord i dina förklaringar - confouding, randomisering, tidssamband, kausalitet,
individdata. (5p)
RCT som är en experimentell analytisk studiedesign har högst evidens bland de studier
som finns på föregående fråga. Anledningen till den höga evidensen är att i RCT så kan
man göra en randomisering när man delar deltagarna i fall (läkemedelexponering) och
kontrollgrupper (placebo) vilket i sin tur minimerar risken för slumpfel och confounding. Med
RCT så har man en intervention dvs man utsätter deltagarna för exponeringen och följer de
över tiden. Dock krävs det etikprövnings godkänd för att genomföra studien och studien kan
ta lång tid. RCT fastställer kausalitet dvs man kan studera orsaksamband mellan två
variablar.
Därefter kommer kohortstudien som är en observationell analytisk studiedesign i ordningen.
Med kohortstudie så kan man fastställa tidssamband eftersom man följer den exponerade
gruppen över tid och därefter studerar utfallet. Man kan också beräkna relativ risk med
kohortstudie i och med att man kan fastställa tidssambandet.
Kohort studie är en prospektiv studie dvs. man utgår från expoeringen. Med kohort studie
så kan man studera multipla utfall. Däremot kan kohortstudie kräva stora antal deltagare vid
ovanliga sjukdomar och risken för confounding och bortfall kan förekomma.
Sedan kommer ekologiska som är en observationell deskreptiv studiedesgin i ordningen.
Denna typ av studie ger nya ideer om orsaksamband och är en billig och snabb studie.
Ekologiska studier ger möjlighet att jämföra mellan två geografiska populationer/grupper
eller variabler under samma tid, eller att studera en population/grupp under olika tider.
Ekologiska studier kan genomföras när man saknar data på individnivå. Dock kan man inte
hänföra en ekologisk studie på individnivå. Man måste också vara förskitig när man drar
slutsatser eftersom risk för skensamband kan förekomma. Man kan inte heller dra
slutsatser om orsaksamband med ekologiska studier.
Tvärsnittstudie (kallas också för prevalens studie) som också är en observationell
deskreptiv studiedesign kommer efter ekologiska studier. Tvärsnittstudie ger en
överblicksbild på population under en viss (bestämd) tid och därför är tidssambandet
begränsad i denna studie dvs man studerar variablar under en viss tidperiod (man har inte
tillgång till information innan/efterstudien). Denna studie kan inte studera orsaksamband.
Dock kan man genomföra denna studie när man har tillgång till data på individnivå.
Sist kommer fallraporter med lägst evidens. Fallraporter är också en observationell
deskriptivstudiedesign där man rapporterar utfall/biverkan av en läkemedel till en enskild
individ. Fallraporter fastställs av WHO. Denna studie har lägst evidens då det är enskilda
individer som har upplevt biverkningar av en viss läkemedel och rapporterat den.
Vilken/vilka av dessa påståenden stämmer?
Ett poäng ges per rätt svar, varje fel svar ger ett poäng avdrag. Du kan inte få mindre än 0
poäng på frågan
Letaliteten mäter andelen som avlider av en viss sjukdom
Kumulativa incidensen mäter andelen som insjuknar av en population under en viss tidsperiod av de som inte har sjukdomen
I en kohortstudie undersöktes sambandet mellan omfattande dataspelande och tentaresultat.
Alla studenter som deltog i valbara kurser vid universitetet följdes upp under de fem veckor
kurserna pågick. Totalt inkluderades 2.000 studenter i studien. Av de 1.450 som spelade
mycket dataspel under kursen, var det 872 som fick U på tentan. Av de 550 studenter som inte
spelade dataspel, fick 124 U på tentan.
Vad blir oddskvoten och den relativa risken för att få U på tentan för de som spelade mycket
dataspel? (2p)
oddskvoten blir 5.2.
Jag beräknade oddskvoten genom att först beräknar oddsen (sannolikhet att någonting
träffar, i detta fall att få U när man spelar mycket data spel) för de som spelar mycket data
spel (872/578=1,51) sedan beräknade jag oddsen för de som inte spelar dataspel
(124/426=0,29). Därefter beräknade jag oddskvoten för dessa två (1,51/0,29).
Man kan även beräkna oddskvoten på följande sätt (872/578) / (124/426) =5,2
Relativ risk blir 2,67 (ungefär 3). Vilket betyder att risken för att få U är 3 gånger högre för de
som spelar mycket data spel än de som inte spelar.
Jag beräknade relativ risk genom att först beräkna absolut risk för de som fick U och
spelade mycket data spel (872/1450=0,60). Sedan beräknade jag absolutrisk för de som
fick U men spelade inte mycket dataspel (124/550=0,23). Sedan beräknade jag relativ risk
genom att dela 0,60/0,23 och då fick jag RR till 2,67
Det finns misstanke om att folkhälsan har försämrats under pandemin. Beskriv vad
primärprevention är och två exempel på primärpreventiva åtgärder för att minska negativa
konsekvenser av pandemin. (2p)
Primär prevention är de åtgärder man tar i syfte att förebygga insjuknande i en sjukdom.
Två exemplar på åtgärder för att minska negativa konsekvenser av pandemin är:
på individnivå (tvätta händerna, använda handsprit och munskydd)
på samhällsnivå (vaccination)
Behandling A och Behandling B är nya behandlingar. Båda ges som engångsbehandling och
läkemedlen har samma pris.
Behandling A förlänger livet med 10 år. De första tre åren har patienten en livskvalitet på 0,9,
under de följande fem åren är livskvaliteten på 0,4 och resterande år är livskvaliteten på 0,2.
Behandling B förlänger livet med 6 år. De första fem åren har patienten en livskvalitet på 0,8
och resterande år är livskvaliteten på 0,6.
a. Vilket mått använder man för att mäta hälsoeffekterna i kostnadsnyttoanalys och varför
använder man sig av detta mått? (2p)
b. Vilken behandling (A eller B) bör användas i första hand om du använder
kostnadsnyttoanalys? Håller du med om detta? Motivera dina egna åsikter. (2p)
a) man använder sig av QALY som står för quality adjusted life year. Qaly mäter sjuklighet i
en befolkning genom att de olika sjukdomarna viktas beroende på svårighetsgrad där
0=död och 1=fullhälsa. QALY jämför hälsovinster mellan olika sjukdomar och därmed
jämför kostnader för de olika behandlingar. Med QALY är att bestämma hur mycket extra
kronor ska man betala för extra enhetshälsa.
b) För att besvara denna fråga ska man beräkna den återstående livslängd i friska år som
varje behandling ger. Detta kan man göra på följande sätt
För behandling A (3x0,9)+(5x0,4)+(2x0,2)=5,1
För behandling B (5x0,8)+(1x0,6)=4,6
I och med att båda läkemedel har samma pris så ska man använda sig av den läkemedel
som ger mer återståemde livslängd i friska år. I detta fall blir det behandling A.
27.09.2023
Vilka av följande påståenden kring epidemiologiska mått är sanna?
Observera att felaktiga svar ger minuspoäng, men du kan aldrig få mindre än 0 p på frågan
Letaliteten för en viss sjukdom är andelen av de insjuknade i en viss sjukdom som dör i
sjukdomen
Kumulativ incidens är samma som absolut risk
I läkemedelsregistret är det lättare att bedöma periodprevalens än punktprevalens
I en studie av ett nytt test för urinvägsinfektion med 440 individer fick 65 ett positivt provresultat,
men av dem var det endast 6 som verkligen hade urinvägsinfektion. Testet var samtidigt falskt
negativt för 7 personer som hade urinvägsinfektion.
a) Beräkna testets specificitet (1 p)
b) Beräkna testets specificitet (1 p)
a)Beräkna testets sensitivitet (sannolikheten att en sant sjuk individ klassificeras som sjuk)
6/13=0,4615, sannolikheten att en sant sjuk individ ska klassas som sjuk är 0,4615.
b)Beräkna testets specificitet (sannolikheten att en sant frisk individ klassificeras som frisk)
368/427=0,8618, sannolikheten att en sant frisk individ ska klassas som frisk är 0,8618.
För några år sedan beslutade riksdagen att alla barn skulle få fria läkemedel (dvs inte betala någon
egenavgift när de hämtar ut recept). Misstankar har kommit om att det har lett till en ökad
antibiotikanvändning. Vilken studiedesign skulle du välja för att besvara frågan? Motivera ditt svar
(2p)
Jag skulle ha valt en kvasiexperimentell studie, eftersom det är en intervention som skett som
vi vill analysera om den har lett till en ökad antibiotikaanvändning bland barn. Specifikt ITS,
interrupted time series. Genom plotta data för antibiktikaanvändningen bland barn innan
interventionen (som då visar en trend för antibitotikaanvändning innan interventionen) och
att plotta data för antibiotikaanvändning bland barn efter interventionen (som då visar trenden
för antibiotikaanvänding efter interventionen), om trenden för antibiotikaanvändnings trenden
ökar efter interventionen så tyder det finns ett samband mellan den nu avgiftsfria
läkemedelstillgången för barn och den ökade antibitotikaanvändningen.
*Går inte heller att ha kontroller i detta fall eftersom det är oetiskt att vissa barn ska ha tillgång
till antibiotika men inte alla
I en kandensisk studie undersökte forskarna sambandet mellan användning av bensodiazepiner
och trafikolyckor. Individer som råkat ut för en trafikolycka identifierades i ett register och en
kontrollgrupp hämtades från befolkningen. För båda grupperna jämfördes hur stor andel som hade
hämtat ut recept på bensodiazepiner tre månader innan trafikolyckan (eller matchad tidpunkt för
kontrollgruppen) och vilka mängder läkemedel de köpt ut i DDD.
a) Vad är det för studiedesign? (1p)
b) Vilket effektmått tror du att de använde i studien och varför? (2p)
c) Vad betyder “DDD”? (1p)
c) Varför var förskarna intresserade i antalet DDD? (1p)
a) Det är en fall kontroll studie.
b) Odds ratio. Detta eftersom den relativa risken inte går att beräknas för falkontroll studier då
man utgår från fallen (utfallen), då har incidenten redan uppstott hos samtliga fall, risken för
incidens kan därför inte beräknas och sen är det också en kontrollgrupp matchas fram som
inte har utfallet.
c)DDD, definerad dygns dos, anger den genomsnittliga dygnsdosen för ett läkemedel som tas
som huvudindikation av vuxna.
d) DDD, vara av intresse för forskarna eftersom de talade om i vilka mängder läkemedelet
(bensodiazepiner) köptes för både fallen och kontrollgruppen. Om mängden som köpts ut för
fallen visat sig vara större än fr kontrollgruppen så kan det tyda på att de exponering av högre
doser av bensodiazipiner också ökar sannolikheten att råka ut för en trafikolycka. (Möjligtvis
att fallen fått förlängd effekt på grund av högre exponering och då känt sig sömniga/dåsiga och
inte lika alerta, ute vid körning, vilket då kan ha ökat deras sannolikhet att hamna i
trafikolyckor.)
Vilka påståenden stämmer om datakällor?
Observera att felaktiga svar ger minuspoäng, men du kan aldrig få mindre än noll poäng på frågan.
Svenska hälsodataregister omfattar hela befolkningen utan krav på samtycke
Läkemedelsregistret innehåller inte läkemedel som ges på sjukhus
23.11.2021
Vilken typ av studiedesign är lämpligast för följande fråga? Välj bland de olika alternativen
nedan:
Finns det skillnader mellan olika länder i användning av antidepressiva?
Tvärsnittsstudie
Vilken typ av studiedesign är lämpligast för följande fråga? Välj bland de olika alternativen
nedan:
Orsakar epilepsiläkemedel hyponatremi?
Fall-kontroll studie
Vilken typ av studiedesign är lämpligast för följande fråga? Välj bland de olika alternativen
nedan:
Finns det en korrelation mellan covid 19 och personalomsättning på olika äldreboenden?
Ekologisk studie
Vilka påståenden kring folkhälsa och prevention stämmer? Plus 1 poäng för varje rätt påstående,
och minus 1 poäng för varje fel svarat påstående.
Välj ett eller flera alternativ. Markera de sanna påståendena:
Tertiär prevention är de insatser som görs för att förhindra allvarliga konsekvenser av
redan etablerad sjukdom och handikapp
Primär prevention görs för att förhindra uppkomst av sjukdomar, skador, fysiska, psykiska
eller sociala problem
11.11.2023
Vilka av nedanstående påståenden stämmer om randomiserade kliniska prövningar (RCT)?
Observera att felaktiga svar ger minuspoäng, men du kan aldrig få mindre än noll poäng på frågan.
Randomisering minskar risken för confounding i kliniska studier
En RCT är alltid en prospektiv studie
Det finns två olika sorters incidensmått.
a) Vad heter de två måtten? (1p)
b) Vad är skillnaden mellan dem? Beskriv de två måtten utifrån en tänkt studie om förekomsten av
Covid-19 (2p)
a) Incidensrat/tal och kumulativ incidens
b) Incidensrat/tal tar hänsyn till att populationen som undersöks förändras under studiens tid
och använder därmed måttet persontid vid beräkning, t.ex. hur många insjuknar i Sverige i
Covid-19, man måste då ta hänsyn till folk som flyttar in och ut från Sverige. Kumulativ
incidens använder man när man vet att studiepopulationen inte förändras särskilt mycket, t.ex.
hur många dör på grund av Covid-19
Du gör en enkätundersökning av användningen av triptaner på ett apotek för att studera om de
som köper receptfria triptaner även behandlar sig med andra migränläkemedel och om de sökt
vård för sin migrän. Enkäten delas ut under två veckor. Totalt delades 2000 enkäter ut. 1500
personer svarade på enkäten. Av dem var det 600 som sade sig även ta NSAID.
Ange lämpligt förekomstmått för att beskriva användningen av NSAID hos triptananvändarna och
beräkna värdet. (2p)
Prevalens är ett lämpligt mått då man beräknar hur vanligt förekommande i en viss befolkning
som något är. Här beräknar man hur vanligt förekommande NSAID-användning är hos folk
som tar triptaner
600/1500=0,4
För några år sedan beslutade riksdagen att alla barn skulle få fria läkemedel (dvs inte betala någon
egenavgift när de hämtar ut recept). Misstankar har kommit om att det har lett till en ökad
antibiotikanvändning. Vilken studiedesign skulle du välja för att besvara frågan och varför?
Motivera ditt svar (2p)
Man kan använda en interrupted time series (ITS) och mäta antibiotikaanvändningen innan
beslutet och plotta en prediktionsgraf utifrån det och jämföra den med mätningar på
antibiotikaanvändningen efter beslutet. Om man ser att användningen efter interventionen
avviker från den predikterade grafen kan man misstänka ett samband. Nackdelen med
studien är dock att den inte tar hänsyn till om det skedde någon annan händelse samtidigt som
interventionen som kan vara orsaken till avvikelsen efter
För några år sedan stod det i tidningarna att statistik från Socialstyrelsen visar att antalet
stroketillfällen minskat kraftigt i Sverige. Det kan förklaras av en bättre primär- och
sekundärprevention.
a) Ge ett exempel på en primärpreventiv åtgärd som kan ha bidragit till minskningen (1p)
b) Ge ett exempel på en sekundärpreventiv åtgärd som kan ha bidragit till minskningen (1p)
a) En primärpreventiv åtgärd kan vara att befolkningen övergår till en mer välbalanserad diet
som i längden är bättre för hälsan.
b) Det har kommit bättre läkemedel som gör att risken för att få en ny stroke har minskat
Hur kommer det sig att ett läkemedel kan vara kostnadseffektivt för en klinik men inte för
samhället? Beskriv de två olika perspektiven och ge exempel för ett hypotetiskt läkemedel. (3p)
Ett läkemedel kan vara kostnadseffektivt för en klinik t.ex. om det är en specialklinik som har
patienter med speciella sjukdomar där en stor del av patientgruppen behöver det specifika
läkemedlet. Det blir då kostnadseffektivt eftersom de har flera som behandlas med det.
För samhället kan det vara mindre kostnadseffektivt om de personerna som behöver det här
läkemedlet är utspridda i samhället och därmed besöker olika vårdinrättningar. Då kan det bli
dyrt för samhället om varje värdinrättning måste köpa in en viss mägnd av det här läkemedlet
om det endast är ett fåtal som behöver det
En region överväger att utveckla nya riktlinjer i sitt kliniska beslutsstödssystem. En riktlinje
handlar om att testa barn för hyperkolesterolemi. Den förväntade kostnaden för att vinna en
QALY är 350 000 kr. Den andra riktlinjen handlar om att screena barn med fetma för risk att
utveckla typ II-diabetes. Detta förväntas ge 10 QALYs till en kostnad av 2,75 miljoner kronor. Den
tredje riktlinjen handlar om ett viktreduktionsprogram med regelbundna träningsprogram som
förväntas få 20 QALYs till en kostnad av 6,5 miljoner kronor. Vilka av riktlinjerna bör
implementeras om man enbart tar hänsyn till deras kostnadseffektivitet? Motivera varför med
hjälp av beräkningar (3p)
A. Hyperkolesterolemitestning
B. Diabetes typ II-testning
C. Genomförande av viktreduktionsprogram
D. Inget av dessa skulle vara kostnadseffektivt
E. Alla är kostnadseffektiva
Svar: E
Hyperkolesterolemi 350 000kr
Typ II-testning 2 750 000/10=275 000kr
Viktreduktion 6 500 000/20=325 000kr
Eftersom alla tre riktlinjer har en kostnad under 500 000kr som motsvarar 1 QALY anses de
alla ha måttlig kostnad i förhållande till det ökande QALY och därmed anser jag att alla tre
riktlinjer är kostnadseffektiva och bör implementeras
29.09.2022
Läkemedelsepidemiologiska studier kan ge ny kunskap om läkemedel.
a) Hur brukar man beskriva ämnet läkemedelsepidemiologi? Vad handlar ämnet om? (1p)
b) Många läkemedelsepidemiologiska studier fokuserar på läkemedelsbiverkningar. Varför är
dessa studier särskilt lämpliga när man studerar just biverkningar jämfört med kliniska studier?
(2p)
a) Lära om läkemedelsanvändningen. Ämnet handlar om att kunna undersöka hur läkemedel används och dess effekter.
b) Vid kliniska studier testas läkemedlerna endast på väldigt specifika grupper för att testa
läkemedlets efficacy. När läkemedlet kommer ut på marknaden är det dock mycket större
grupper samt andra grupper (patientgrupper) som använder läkemedlet och det är därför
bättre att göra studier när läkemedlet finns på markanden för att titta på biverkningar. Under
de kliniska studierna kan man få en viss bild av vanligare biverkningar, men studierna görs
ofta under för kort tid och med för få personer för att man ska kunna få fram med ovanliga
biverkningar samt biverkningar som uppstår efter längre tid.
Olika studietyper har olika evidens för att kunna påvisa ett orsakssamband. Rangordna en
evidenstrappa (högst evidens överst) där följande studier finns med:
- fallstudie
- fall-kontrollstudie
- randomiserad klinisk prövning (RCT)
- ekologisk studie
- systematisk översikt (av RCT)
- tvärsnittsstudie
- kohortstudie
(2 p)
systematisk översikt (RCT)
Randomiserad klinisk prövning (RCT)
Kohortstudie
fall- kontrollstudie
Tvärsnittsstudie
ekologisk studie
fallstudie
Även om vissa studietyper har högre evidens för att finna orsakssamband än andra så beror
det ju på frågeställningen vilken design man föredrar. Beskriv kort för vilken typ av
forskningsfrågor följande studiedesigner passar bra. Ge även ett exempel på en frågeställning
som passar på vardera studiedesign. (3 p)
a) Tvärsnittsstudie
b) Ekologisk studie
c) Kohortstudie
a) dessa passar bra när man vill kolla på en viss tidpunkt och på icke- aggregerad data.
Dessa är alltså att föredra över ekologisk studie när man tex vill kolla på skillnader mellan
vissa grupper (icke aggregerad data) och när man inte heller behöver följa upp patienter
över tid. Ett exempel på en tvärsnittstudies frågeställning kan vara “hur skiljer sig
användningen av smärtstillande läkemedel mellan män och kvinnor i Sverige?”.
b) En ekologisk studie är bra om man vill arbeta med aggregerad data och hitta en
association mellan olika faktorer. Det kan också vara bra om mna tex vill jämföra olika
länder med varandra. En frågeställning skulle kunna vara “Hur skiljer sig användningen av
smärtstillande läkemedel mellan Sverige och Finland”?
c) En kohortstudie kan användas när man vill kunna undersöka samband som skulle kunna
vara orsakssamband. I dessa har mna med en tidsaspekt till skillnad från i a) och b). I en
kohortstudie väljer man ut grupper innan utfallet. Kohortstudier är bra när inte utfallet är allt
för ovanligt, då föredras fall-kontroll studier. Ett exempel på en frågeställning till en
kohortstudie kan vara “Ökar statiner risken för kardiovaskulära sjukdomar?”.
Vilken/vilka av dessa påståenden stämmer?
Ett poäng ges per rätt svar, varje fel svar ger ett poäng avdrag. Du kan inte få mindre än 0
poäng på frågan.
Relativ risk kan inte användas som effektmått i fall-kontrollstudier
NNT kan räknas ut från den absoluta riskreduktionen
I en amerikansk kohortstudie (Freedman et al. N Eng J med 2012) undersöktes sambandet
mellan kaffe och dödlighet. Studien visade följande resultat:
After adjustment for tobacco-smoking status and other potential confounders, there was a
significant inverse association between coffee consumption and mortality. Adjusted hazard
ratios for death among men who drank coffee as compared with those who did not were as
follows: 0.99 (95% confidence interval [CI], 0.95 to 1.04) for drinking less than 1 cup per day,
0.94 (95% CI, 0.90 to 0.99) for 1 cup, 0.90 (95% CI, 0.86 to 0.93) for 2 or 3 cups, 0.88 (95% CI,
0.84 to 0.93) for 4 or 5 cups, and 0.90 (95% CI, 0.85 to 0.96) for 6 or more cups of coffee per
day (P<0.001 for trend); the respective hazard ratios among women were 1.01 (95% CI, 0.96
to 1.07), 0.95 (95% CI, 0.90 to 1.01), 0.87 (95% CI, 0.83 to 0.92), 0.84 (95% CI, 0.79 to 0.90),
and 0.85 (95% CI, 0.78 to 0.93) (P<0.001 for trend).
Studien antyder med andra ord att kaffe kan göra att man lever längre.
a) Vilket av Hills kriterier är tydligast beskrivet i texten ovan? (1p)
b) Nämn ytterligare två av Hills kriterier som du skulle leta efter när du läser studien och
motivera varför? (2 p)
a) den biologiska gradienten/ dos-effektsambandet. De visar på att ju mer kaffe man dricker
ju längre lever man.
b)
Samma resultat som tidigare studier: Jag skulle även titta efter som de skrivit något om
tidigare studiers resultat och huruvida dessa stämmer överens med studiens resultat.
styrkan: Jag skulle vilja kolla på hur stor styrkan är för resultaten. Är OR nära 1 eller långt
ifrån 1? Hur stort är konfidensintrvllet? Hur många har man studerat? Dock så är även detta
något vi ser ganska bra med de resultat som presenteras här, men det är något jag hade
tittat er på.
Man pratar ibland om tre sorters systematiska fel i analytiska
observationsstudier; selektionsfel, informationsfel och confounding.
Beskriv dessa och ge ett exempel på vardera utifrån en studie om sambandet mellan
kaffedrickande och hjärtinfarkt. (3p)
selektionsfel: Att studiepopulationen/ studiegrupperna inte är represesentativa eller inte
stämmer för det man studerar. Ett exempel är att de som har fått hjärtinfarkt och dricker
kaffe i större mån kommer vilja vara med i studien, detta ger en speciell patientgrupp för de
exponerade.
informationsfel: Att informationen som används är fel. Det kan tex vara att de uppger att de
dricker mindre kaffe än de egenligen gör, eller att de som är oexponerade (inte ska dricka
kaffe) ändå gör det ibland.
confounding: En faktor som påverkar både exponeringen och utfallet, men som inte är en
del i orsakssambandet. I detta fall skulle ett exempel kunna vara ålder. De som är äldre
dricker generellt mer kaffe än yngre men de har också en större risk för hjärtinfarkt än
yngre.
Följsamhet till ordination - att patienter inte tar sina läkemedel är ett stort problem och studier
har visat att hälften av alla patienter inte tar sina läkemedel på rätt sätt vid behandling av
kroniska sjukdomar.
a) Ett sätt att se på patienters följsamhet är att dela in det i tre olika delar beroende på när
följsamheten brister i kedjan från beslut om att börja ta sin medicin till att fortsätta ta sina
läkemedel över tid. Beskriv de tre begreppen man kan dela upp följsamhet i. (2p)
b) Du ska designa en studie för att mäta följsamheten till osteoporosförebyggande behandling.
Välj en av de tre aspekterna av följsamhet från fråga a) och ge förslag på hur du ska mäta
följsamheten samt varför detta sätt är det mest fördelaktiga. (2p)
a) initiering: att man börjar ta sina läkemedel
implimentering: att man tar sina läkemedel på rätt sätt enligt ordination.
Persistens: hur länge man tar dem, tt man fortsätter med dem, från det att man börjar tills
man slutar.
b) Persistens:
För att undersöka persistensen är ett bra sätt att använda läkemedelsregister över
uthämtade läkemedel. Ser man att patienten kommer och fortsätter att hämta ut sina
läkemedel var 3e månad skulle man kunna anta att patienten är persistent till sin
behandling. Detta är bättre än tex enkäter eftersom data inte går att manipulera. I en enkät
skulle tex patienten kunna säga att hen är persistent men i själva verket inte vara det.
Läkemedelsregistret är ett bra sätt eftersom om man ser att det gått mer än 3 månader och
inget nytt hämtats ut så kan man anta att patienten slutat med behandlingen. Det är också
mer kostandseffektivt än många andra metoder som enkät eller MEMS etc så i detta syfte
är det bäst.
Vilka påståenden kring folkhälsa och prevention stämmer?
Ett poäng ges per rätt svar, varje fel svar ger ett poäng avdrag. Du kan inte få mindre än 0
poäng på frågan.
Tertiär prevention är de insatser som görs för att förhindra allvarliga konsekvenser av redan etablerad sjukdom och handikapp
Primär prevention görs för att förhindra uppkomst av sjukdomar, skador, fysiska, psykiska eller sociala problem
Diskutera begreppet kostnadseffektiv i relation till begreppen nedan (1 poäng per begrepp)
* Kostnadsbesparande
* Hälsovinst
* Samhällsekonomiskt lönsam
Kostnadsbesparande: Att tex en ny behandling kostar mindre, man sparar pengar genom
en viss behandling. Det är därför kostandseffektivt i mängden pengar man sparar. Tex
generika som har samma effekt och verkningsmekansim men kostar mindre- det är
kostnadseffektivt ur ett kostnadsbesparande- perspektiv.
Hälsovinst: Man “vinner” hälsa med en viss behandling. Mår patienten bättre kommer detta
att bli kostnadseffektivt genom tex mindre sjukhusbesök. Att patienterna mår bätte blir
därför också kostnadseffektivt.
Samhällsekonomiskt lönsam: Det kan sparas pengar ur ett samhällsperspektiv ifall tex
patienten kan arbeta och om det påverkar tex familjens förmåga att arbeta minre. En bra
behandling skulle därför kunna vara kostnadseffektivt ur det perspektivet att det kostar
mindre för samhället- i tex form av arbetskraft mm.
12.08.2021
Vilken typ av studiedesign är lämpligast för följande fråga? Välj bland de olika alternativen nedan:
Finns det en korrelation mellan covid 19 och personalomsättning på olika äldreboenden?
Ekologisk studie
Sensitivitet och specificitet är mått som används för att beskriva hur väl tester stämmer överens
med verkligheten. De kan också användas för att jämföra två metoder med varandra.
I en studie från Göteborg intervjuade forskarna personer som sökte på akuten vilka läkemedel
som de tog. De jämförde sina data med Socialstyrelsens läkemedelsregister. De flesta läkemedel
som personerna uppgav att de tog kunde forskarna se i registret att de hade hämtat ut. Forskarna
betraktade det personerna berättade som sanningen.
Vilket av följande påstående stämmer?
Registrets sensitivitet var hög
Beräkna ett epidemiologiskt mått.
Under tiden 1 januari – 31 december 2017 inträffade 435 nya fall av bakteriell meningit inom ett
geografiskt område där medelfolkmängden under året var 7 250 000. Ange lämpligt mått för att
beskriva sjukdomen och beräkna värdet.
Lämpligt morbiditetsmått: kumulativ incidens
Beräkning av kumulativ incidens för denna fråga:
Kumulativ incidens = = = 0,00006 = 0,006 %
I en kohortstudie jämfördes risken för magsår mellan NSAID och paracetamol. Patienterna
matchades på ålder och kön. Studien visade överraskande nog att de som fått paracetamol fick
mer magsår.
Nämn och motivera en trolig förväxlingsfaktor i studien och beskriv klart och tydligt relationen
mellan förväxlingsfaktor, exponeringen och utfallet i rutan nedan. Använd gärna ritfunktionen här.
En trolig förväxlingsfaktor i denna studie är kaffe konsumtion. Kaffe är en av orsakerna till
magsår och därmed bör studien justera för denna confounder. Exponering till paracetamol eller
NSAID kanske ger inte utfallet (magsår) direkt utan den kräver att man dricker kaffe. Därmed
kan man designa sin studie på så sätt att man inkluderar endast personer som dricker kaffe
regelbundet och på ungefärligt lik rutin, eller så kan man även välja endast de som inte dricker
kaffe alls. På så sätt undviker man att blanda personer som dricker kaffe och ta läkemedlet
med de som inte dricker och tar samma läkemedel, vilket påverkar studiens resultat och gör
den oförlitlig.
Välj två påståenden om bias som är sanna?
Om en enkätstudie har ett stort bortfall som inte är slumpmässigt är risken för bias hög
Selektionsbias kan uppkomma i en studie om personerna i studien inte längre kan följas upp
Beskriv hur en tvärsnittsstudie och en kohortstudie skiljer sig åt vad gäller möjlighet att
kunna dra slutsatser om kausalitet? Förklara och motivera utifrån kausalitet och studiedesign.
Kausalitet är orsakssamband mella exponering och utfallet.
Kohorstudier är bättre än tvärsnittsstudier när det gäller att dra slutsatser om kausalitet
eftersom i kohortstudier har man tidssamband där man vet att exponeringen skett innan
utfallet uppkom, vilket ej är läget för tvärsnittsstudier eftersom där krävs ingen tidssamband
utan man kollar bara på en populationsläge vid en given tidpunkt.
Tvärsnittsstudier används inte för att undersöka orsakssamband just pga. att man samlar
informationen om utfallet samt exponering vid samma tidpunkt vilket kan ge felaktiga resultat
då man ej vet om exponeringen har faktiskt ledit till utfallet eller om det finns andra anledningar
som orsakat utfallet.
Medan i en kohortstudie har man två grupper som inte har utfallet, ena gruppen blir exponerad
och andra gruppen blir inte exponerad (kontroll grupp). Efter en viss tid kolla man på utfallet
och bestämmer om exponeringen har faktiskt ledit till utfallet eller inte.
Dvs. man kan dra slutsatser om kausalitet med en kohortstudie men inte med en
tvärsnittsstudie.
Du ska studera hur stor andel av alla som sätts in på antidepressiva som hämtar ut sina recept.
Hur skulle du samla in data?
Enkät eller intervju till patienter
Registerdata över uthämtade läkemedel
Journaldata
Med MEMS
Tabletträkning – patienterna lämnar in
Mäta plasma eller urinkoncentrationer av läkemedlet
a) Vilken/a datakällor är lämpligast? Välj en eller flera källor nedan. Motivera kortfattat varför du
valt den källa (eller den kombination av källor) du valt
b) Motivera varför du inte valt de andra.
Enligt frågan är det jag studerar är vilka som hämtar ut sina recept och inte vem som faktiskt
tar sin medicin
a) jag skulle samla in data genom att använda journaldata samt registreratdata över uthämtade
läkemedel, eftersom jag kan kolla vilka personer som har fått antidepressiva läkemedel som
behandling samt vilka som har hämtat ut sina läkemedel och hur ofta de gjorde det. Jag jämför
sedan data från journalen med data från registret och räknar ut andelen. Detta räcker för att
uppfylla studiens syfte.
b) jag skulle inte använda mig av
- enkäter, eftersom det brukar vara låg svarsfrekvens på dessa, samt så kan bias uppstå
eftersom vid depression kan det vara så att de som hämtar ut läkemedel och tar de har mer
lust att svara på enkäterna är de som är depremerade och inte tar sina läkemedel, därmed blir
resultaten inte tillförlitliga. - intervju, eftersom det är mycket tidskrävande och kostsamt att intervjua varje patient, denna
metod är alltså icke effektiv. - med MEMS, denna metod används för att läkemedelsburken ska registrera data om tid och
datum för varje gång burken öppnas. Denna metod inser jag är onödig för syftet av denna
studie då vi inte behöver ha tillgång till denna typ av data. - tabletträkning, eftersom jag studerar inte vem som tar sin läkemedel utan endast vilka som
hämtar ut den och därmed behöver jag inte utföra tabletträkning. Denna metod är inte heller
helt säker för att studera vilka som tar läkemedlet eftersom vi är ej säkra vad patienten har
gjort med tabletterna. - mäta plasma eller urinkoncentrationer av läkemedlet, eftersom som sagt är jag inte ute efter
vem som tar utan endast vem som hämtar ut därmed är denna metod onödig.
Fyll i de alternativ som kännetecknar sekundärprevention, med avseende på mål,
sjukdomsfas, och målgrupp?
Mål: korta sjukdomsperioden eller undvika ny händelse
Sjukdomsfas: i tidig fas av sjukdom
Målgrupp: patienter
12.08.2023
a) Beskriv två nackdelar med randomiserade kliniska prövningar som motiverar behovet av
observationsstudier för att följa upp nya läkemedel (2p)
b) Vilken typ av observationsstudie (studiedesign) krävs för att studera orsakssamband för
effekt/säkerhet? Motivera (2p)
a) I en randomiserad kontrollerad studie (RCT) kommer forskarna utsätter deltagarna för
exponering och därmed för risk vilket är oetisk. Därför innan man ska utföra en RCT studie
ska man få godkännande från etiksprövningsnämnd. Risken som studiedeltagarna som
utsätts för ska vara motiverad. En annan nackdel är att det är tidskrävande och väldigt
kostsam.
b) Kohort studie är en analytisk observationell studie som har högst evidens (både kohort och
fallkontroll studie) bland de olika observationella studierna som där man kan säkerställa
orsaksambandet mellan exponering och utfallet med god evidens. En anledning är att i en
kohort studie kan man utföra undersökningen på stora populationen. Samt i en kohort studie
har man möjlighet att följa individerna under längre tidsperiod vilket gör det mlättare att fånga
sälsynna bieffekter som kräver tid för att utvecklas.
Vilka av följande påståenden kring epidemiologiska mått är sanna?
Observera att felaktiga svar ger minuspoäng, men du kan aldrig få mindre än 0 p på frågan
Välj ett eller flera alternativ:
Periodprevalensen för en månad är alltid högre än punktprevalensen en enskild dag under
månaden.
Kumulativa incidensen kan aldrig få värden över 1 (100%)
Några forskare utvecklade ett automatiserat system för att screena journaler på ett barnsjukhus
och upptäcka doseringsfel. De testade systemets sensitivitet och specificitet jämfört mot att en
klinisk farmaceut manuellt granskade journalen.
Totalt granskades 4700 journaler och systemet upptäckte 255 doseringsfel. Den kliniska
farmaceuten som granskade dem konstaterade att 27 av de 255 felen faktiskt inte var felaktiga.
Däremot hittade han/hon ytterligare 145 fel som systemet inte hade upptäckt.
a) Beräkna sensitiviteten för det automatiserade systemet (jämfört mot farmaceutens
journalgranskning) (1p)
b) Beräkna specificiteten för det automatiserade systemet (jämfört mot farmaceutens
journalgranskning) (1p)
c) Vad anser du om sensitiviteten och specificiteten? Bra eller dåligt? Motivera ditt svar. (2p)
a) Sensitiviteten är sannolikheten att en doseringsfel blir klassifiserad som fel. altså med positiv
tecken.
Ju högre sensitiviteten färre falska negativa resultat.
255-27 = 228 upptäcktes feldosering
Totala feldosering i 4700 journaler: 228 + 145 = 373
sensitiviteten= 228/ 373= 0,611 = ca 61%
b) Specificiteten är sannolikheten att ej doseringsfel blir klassifiserad som ej doseringsfel. Altså
med negativ tecken.
Ju högre specificiteten färre falska negativa resultat.
Total ej feldosering i 4700 journaler: 4700 - (228+145) = 4327
4327 -27= 4300
specificiteten = 4300 / 4327= 0,9937= ca 99,4%
c) specificiteten ser väldigt bra ut då bara en lite andel av ej feldosering i journaler blir
klassifiserad som fel dosering som felaktig men majoriteten dvs ca 99% klassifiserades
korrekt. Medan sensitiviteten var bara 61% som är betydligt lägre än specificiteten, då ca
39procent klassificerade felaktig som feldosering fast de var inte feldosering och 61% bli
klassifiserad korrekt feldosering..
I en studie från Taiwan undersökte forskarna sambandet mellan exponering med antidepressiva
och utveckling av epilepsi. Individer som diagnosticerats med epilepsi identifierades i ett register
och en kontrollgrupp utan epilepsi identifierades. För båda grupperna jämfördes hur stor andel som
tidigare hade hämtat ut recept på antidepressiva.
a) Vad är det för studiedesign? (1p)
b) Vilket effektmått tror du att de använde i studien och varför? (2p)
a) Fall kontroll studie
b) Oddskvot. I en fallkontroll studie använder forskarna oddskvoten som effektsmått.
Oddskvot är sannolikheten mellan två händelse i en analytisk studie såsom fallkontroll studie. I
en fall kontroll studie utgår man från utfallet och därmed har man ingen information om hur
många som exponerades och inte drabbades av utfallet därmed en oddkvott skulle passa
bättre för att studera effektsmåttet.
Vilka påståenden stämmer om datakällor?
Observera att felaktiga svar ger minuspoäng, men du kan aldrig få mindre än noll poäng på frågan.
Läkemedelsregistret innehåller bara receptläkemedel
Svenska hälsodataregister omfattar hela befolkningen utan krav på samtycke
Det finns misstanke om att problem med högt blodtryck, övervikt och prediabetes har ökat under
Covid-19-pandemin för att många har rört sig för lite och ätit sämre. Beskriv vad primärprevention
är och ge två exempel på primärpreventiva åtgärder för att minska negativa konsekvenser av
pandemin. (2p)
Primärprevention innebär att förhindra att friska individer drabbas av något sjukdom eller
skada.
Exempel på primärpreventiva åtgärder för att minska negativa konsekvenser av pandemin
hos friska individer är bland annat få pupulationen (friska individer) att ha fysiska aktiviteten
under dagen, motionera, promenera mm. för att undvika övervikt. Att få de att äta hälsosama
mat och dryck, bland annat ha grönsaker på sina talrikar i varje måltid, äta mindre fetter för att
undvika insamling av dåliga fetter i kroppen och i blodsomloppet. Dricka väldigt mindre alkohol.
Dricka vatten istället för de dricker som har socker i.
Studier har visat att hälften av alla patienter inte tar sina läkemedel på rätt sätt vid behandling av
kroniska sjukdomar.
a) Följsamhet kan delas in i tre olika delar beroende på när följsamheten brister i kedjan från
beslut om att börja ta sin medicin till att fortsätta ta sina läkemedel över tid. Vilka är de
tre begreppen man kan dela upp följsamhet i? (2p)
b) I Sverige har vi ett register över alla uthämtade receptläkemedel (Socialstyrelsens
läkemedelsregister). Vad har registret för för- och nackdelar när det gäller att mäta de tre olika
delarna av följsamhet? För var och en av de tre delarna, beskriv minst en för- eller nackdel och
förklara varför det är en för-/nackdel för att mäta just den delen av följsamhet (3p)
a)
1) Initering: I det steget man kollar i fall patienten har börjat ta sitt LM eller inte. Det besvaras
med ja eller nej.
2) Implementering: Den tiden som ptieneten börjar hämta ut minst en förskrivning, man kolla
hur patient tar sitt LM, de hoppar över eller tar extra doser av LM.
3) Persistens: Den tiden av händelse som patienten avslutar tar sitt LM.
b)
Initering: En fördel med socialstyrelsens läkemedelsregister i det steget är att man kan snabb
och effektivt kolla på data om patienten börjat ta sitt LM eller inte. Det går både snabt och
billigt och ger den informationen som man behöver.
Implementering: En fördel är att alla rekommendetionen om antal doser per dagen och den
datumet som mediciner ska användas står på läkemedelsregister. En nackdel med det
nämde data är att man vet faktisk inte när patienten hämtar ut sitt recept kommer att använda
det eller inte. kanske de köper men inte tar de eller kanske hoppar över eller tar extra doser.
Det finns även risk om de inte följer instruktionen av användning av LM enligt
rekommendationen.
Persistens: En fördel är att med hjälp av den nända data kan man ta reda på när patienten
kommer avsluta ta sitt LM genom förskrivning som är registrerad, men nackdelen är att
kanske patienten avslutar ta LM tidigare eller avslutar efter den rekommenderade tiden.
Efersom läkemedelsregister har inte information om detta, utan bara de som förskrivs av
läkare och rekommenderades till ppatienter.
Migrän är en sjukdom där man ofta får återkommande anfall som kan variera i intensitet, karaktär
och längd. Det är en stor variation mellan olika personer, men en studie har visat att personer
med migrän i genomsnitt är sjukskrivna 22 dagar per år och jobba trots migrän 30 dagar/år.
Personer som lider av lindrig migrän kan behandla anfallen med receptfria läkemedel som
paracetamol, acetylsalicylsyra och NSAID. Man kan även använda specifika migränmediciner,
så kallade triptaner.
Antag att det kommer ett nytt profylaktiskt läkemedel Migprev som kostar 30 000 kronor per år.
Med denna behandling har patienterna en livskvalitetsvikt på 0,9 OALY.
Med den gamla behandlingen (triptaner) uppskattas patienternas livskvalitetsvikt till 0,8 och den
årliga läkemedelskostnaden till 3.000 kr.
a) Beräkna kostnadseffektivitetskvoten, dvs kostnad per vunnen QALY för behandling med det
nya läkemedlet jämfört mot behandling med triptaner. Ange både siffra och enhet (2p)
b) Vilken behandling (Migprev eller triptaner) bör användas i första hand om du använder
kostnadsnyttoanalys? Håller du med om detta? Motivera dina egna åsikter. (2p)
a)
kostnadseffektivitetskvoten = kostnad per vunnen QALY för det nya läkemedlet jämfört mot
behandling med triptaner
= (30 000 - 3000) / ( 0,9 - 0,8) = 270 000 kr/ vunnen QALY
b) Enligt kostnadsnyttoanalys den gamla behandlingen skulle rekommenderas. Jag tycker att
den behandlingen (nya profylaktisk LM Migprev) som höjer livskvaliteten hos individer som
lider av besvär kommer vara mer effektiv för hela samhället. Enligt samhälsperspektiven den
behandlingen som höjer livskvaliteten kommer att bidra mer till samhället. När de får bättre
och effektivare behandling kommer de få bättre hälsa därmed kommer ökar deras förmåga
och produktivitet till samhället genom att inte sjukskriva sig och ha högre arbteskraft
ochdärmed jobbar de effektivare.
Det nya läkemedlet mot migrän som beskrevs i förra frågan visade sig halvera antalet sjukdagar
men kostar mycket mer än generiska triptaner. Chefen på vårdcentralen som har ansvar för
vårdcentralens budget tycker att det nya läkemedlet är alldeles för dyrt och säger till läkarna att
det inte ska förskrivas på vårdcentralen.
a) Vilket hälsoekonomiskt perspektiv har chefen? Motivera (1 p)
b) Beskriv ett annat perspektiv som chefen hade kunnat ha istället (1 p)
a) Sjukvårds perspektiv.
Sjukvårdsperspektiv fokuserar främst på direkta kostnader och effekter på sjukvården och
enskilda individer. Det kan vara medicinska kostnader eller inte medicinska kostnader. Till
exempel kostnader för LM och sjukhusvistelse. Chefen i frågan har sjukvårdsperspektiven
eftersom han fokuserade bara på de kostnader som påverkar på budget av sjukdvården och
har inte fokuserat på de konsekvenser av behandlingen på hela samhället.
b) Samhällsperspektiv
Samhällsperspektiv inkluderar både direkta och indirekta kostnader och effekter på hela
samhället. Det omfattar inte bara kostnader som faller på sjukvården eller enskilda individer
utan produktivitet på hela samhället. Enligt samhälsperspektiven den behandlingen som
höjer livskvaliteten kommer att bidra mer till samhället. I den här fallet den nya LM mot
migrän halverar antalet sjukdoma vilket innebär att individer kommer 50% mindre än förut
sjukskriva sig därmed jobbar och bidrar till samhället. När de får bättre och effektivare
behandling kommer de få bättre hälsa därmed kommer ökar deras förmåga och produktivitet
till samhället genom att inte sjukskriva sig och ha högre arbteskraft och därmed jobbar de
effektivare.
