Tenta Flashcards

Question

Vilken/vilka av dessa påståenden stämmer? Ett poäng ges per rätt svar, varje fel svar ger ett poäng avdrag. Du kan inte få mindre än 0 poäng på frågan

Answer 1

Letaliteten mäter andelen som avlider av en viss sjukdom Kumulativa incidensen mäter andelen som insjuknar av en population under en viss tidsperiod av de som inte har sjukdomen

Answer 2

oddskvoten blir 5.2. Jag beräknade oddskvoten genom att först beräknar oddsen (sannolikhet att någonting träffar, i detta fall att få U när man spelar mycket data spel) för de som spelar mycket data spel (872/578=1,51) sedan beräknade jag oddsen för de som inte spelar dataspel (124/426=0,29). Därefter beräknade jag oddskvoten för dessa två (1,51/0,29). Man kan även beräkna oddskvoten på följande sätt (872/578) / (124/426) =5,2 Relativ risk blir 2,67 (ungefär 3). Vilket betyder att risken för att få U är 3 gånger högre för de som spelar mycket data spel än de som inte spelar. Jag beräknade relativ risk genom att först beräkna absolut risk för de som fick U och spelade mycket data spel (872/1450=0,60). Sedan beräknade jag absolutrisk för de som fick U men spelade inte mycket dataspel (124/550=0,23). Sedan beräknade jag relativ risk genom att dela 0,60/0,23 och då fick jag RR till 2,67

Answer 3

Primär prevention är de åtgärder man tar i syfte att förebygga insjuknande i en sjukdom. Två exemplar på åtgärder för att minska negativa konsekvenser av pandemin är: på individnivå (tvätta händerna, använda handsprit och munskydd) på samhällsnivå (vaccination)

Answer 4

a) man använder sig av QALY som står för quality adjusted life year. Qaly mäter sjuklighet i en befolkning genom att de olika sjukdomarna viktas beroende på svårighetsgrad där 0=död och 1=fullhälsa. QALY jämför hälsovinster mellan olika sjukdomar och därmed jämför kostnader för de olika behandlingar. Med QALY är att bestämma hur mycket extra kronor ska man betala för extra enhetshälsa. b) För att besvara denna fråga ska man beräkna den återstående livslängd i friska år som varje behandling ger. Detta kan man göra på följande sätt För behandling A (3x0,9)+(5x0,4)+(2x0,2)=5,1 För behandling B (5x0,8)+(1x0,6)=4,6 I och med att båda läkemedel har samma pris så ska man använda sig av den läkemedel som ger mer återståemde livslängd i friska år. I detta fall blir det behandling A.

Answer 5

Letaliteten för en viss sjukdom är andelen av de insjuknade i en viss sjukdom som dör i sjukdomen Kumulativ incidens är samma som absolut risk I läkemedelsregistret är det lättare att bedöma periodprevalens än punktprevalens

Answer 6

a)Beräkna testets sensitivitet (sannolikheten att en sant sjuk individ klassificeras som sjuk) 6/13=0,4615, sannolikheten att en sant sjuk individ ska klassas som sjuk är 0,4615. b)Beräkna testets specificitet (sannolikheten att en sant frisk individ klassificeras som frisk) 368/427=0,8618, sannolikheten att en sant frisk individ ska klassas som frisk är 0,8618.

Answer 7

Jag skulle ha valt en kvasiexperimentell studie, eftersom det är en intervention som skett som vi vill analysera om den har lett till en ökad antibiotikaanvändning bland barn. Specifikt ITS, interrupted time series. Genom plotta data för antibiktikaanvändningen bland barn innan interventionen (som då visar en trend för antibitotikaanvändning innan interventionen) och att plotta data för antibiotikaanvändning bland barn efter interventionen (som då visar trenden för antibiotikaanvänding efter interventionen), om trenden för antibiotikaanvändnings trenden ökar efter interventionen så tyder det finns ett samband mellan den nu avgiftsfria läkemedelstillgången för barn och den ökade antibitotikaanvändningen. *Går inte heller att ha kontroller i detta fall eftersom det är oetiskt att vissa barn ska ha tillgång till antibiotika men inte alla

Answer 8

a) Det är en fall kontroll studie. b) Odds ratio. Detta eftersom den relativa risken inte går att beräknas för falkontroll studier då man utgår från fallen (utfallen), då har incidenten redan uppstott hos samtliga fall, risken för incidens kan därför inte beräknas och sen är det också en kontrollgrupp matchas fram som inte har utfallet. c)DDD, definerad dygns dos, anger den genomsnittliga dygnsdosen för ett läkemedel som tas som huvudindikation av vuxna. d) DDD, vara av intresse för forskarna eftersom de talade om i vilka mängder läkemedelet (bensodiazepiner) köptes för både fallen och kontrollgruppen. Om mängden som köpts ut för fallen visat sig vara större än fr kontrollgruppen så kan det tyda på att de exponering av högre doser av bensodiazipiner också ökar sannolikheten att råka ut för en trafikolycka. (Möjligtvis att fallen fått förlängd effekt på grund av högre exponering och då känt sig sömniga/dåsiga och inte lika alerta, ute vid körning, vilket då kan ha ökat deras sannolikhet att hamna i trafikolyckor.)

Answer 9

Svenska hälsodataregister omfattar hela befolkningen utan krav på samtycke Läkemedelsregistret innehåller inte läkemedel som ges på sjukhus

Answer 10

Tvärsnittsstudie

Answer 11

Fall-kontroll studie

Answer 12

Ekologisk studie

Answer 13

Tertiär prevention är de insatser som görs för att förhindra allvarliga konsekvenser av redan etablerad sjukdom och handikapp Primär prevention görs för att förhindra uppkomst av sjukdomar, skador, fysiska, psykiska eller sociala problem

Answer 14

Randomisering minskar risken för confounding i kliniska studier En RCT är alltid en prospektiv studie

Answer 15

a) Incidensrat/tal och kumulativ incidens b) Incidensrat/tal tar hänsyn till att populationen som undersöks förändras under studiens tid och använder därmed måttet persontid vid beräkning, t.ex. hur många insjuknar i Sverige i Covid-19, man måste då ta hänsyn till folk som flyttar in och ut från Sverige. Kumulativ incidens använder man när man vet att studiepopulationen inte förändras särskilt mycket, t.ex. hur många dör på grund av Covid-19

Answer 16

Prevalens är ett lämpligt mått då man beräknar hur vanligt förekommande i en viss befolkning som något är. Här beräknar man hur vanligt förekommande NSAID-användning är hos folk som tar triptaner 600/1500=0,4

Answer 17

Man kan använda en interrupted time series (ITS) och mäta antibiotikaanvändningen innan beslutet och plotta en prediktionsgraf utifrån det och jämföra den med mätningar på antibiotikaanvändningen efter beslutet. Om man ser att användningen efter interventionen avviker från den predikterade grafen kan man misstänka ett samband. Nackdelen med studien är dock att den inte tar hänsyn till om det skedde någon annan händelse samtidigt som interventionen som kan vara orsaken till avvikelsen efter

Answer 18

a) En primärpreventiv åtgärd kan vara att befolkningen övergår till en mer välbalanserad diet som i längden är bättre för hälsan. b) Det har kommit bättre läkemedel som gör att risken för att få en ny stroke har minskat

Answer 19

Ett läkemedel kan vara kostnadseffektivt för en klinik t.ex. om det är en specialklinik som har patienter med speciella sjukdomar där en stor del av patientgruppen behöver det specifika läkemedlet. Det blir då kostnadseffektivt eftersom de har flera som behandlas med det. För samhället kan det vara mindre kostnadseffektivt om de personerna som behöver det här läkemedlet är utspridda i samhället och därmed besöker olika vårdinrättningar. Då kan det bli dyrt för samhället om varje värdinrättning måste köpa in en viss mägnd av det här läkemedlet om det endast är ett fåtal som behöver det

Answer 20

Svar: E Hyperkolesterolemi 350 000kr Typ II-testning 2 750 000/10=275 000kr Viktreduktion 6 500 000/20=325 000kr Eftersom alla tre riktlinjer har en kostnad under 500 000kr som motsvarar 1 QALY anses de alla ha måttlig kostnad i förhållande till det ökande QALY och därmed anser jag att alla tre riktlinjer är kostnadseffektiva och bör implementeras

Answer 21

a) Lära om läkemedelsanvändningen. Ämnet handlar om att kunna undersöka hur läkemedel används och dess effekter. b) Vid kliniska studier testas läkemedlerna endast på väldigt specifika grupper för att testa läkemedlets efficacy. När läkemedlet kommer ut på marknaden är det dock mycket större grupper samt andra grupper (patientgrupper) som använder läkemedlet och det är därför bättre att göra studier när läkemedlet finns på markanden för att titta på biverkningar. Under de kliniska studierna kan man få en viss bild av vanligare biverkningar, men studierna görs ofta under för kort tid och med för få personer för att man ska kunna få fram med ovanliga biverkningar samt biverkningar som uppstår efter längre tid.

Answer 22

systematisk översikt (RCT) Randomiserad klinisk prövning (RCT) Kohortstudie fall- kontrollstudie Tvärsnittsstudie ekologisk studie fallstudie

Answer 23

a) dessa passar bra när man vill kolla på en viss tidpunkt och på icke- aggregerad data. Dessa är alltså att föredra över ekologisk studie när man tex vill kolla på skillnader mellan vissa grupper (icke aggregerad data) och när man inte heller behöver följa upp patienter över tid. Ett exempel på en tvärsnittstudies frågeställning kan vara "hur skiljer sig användningen av smärtstillande läkemedel mellan män och kvinnor i Sverige?". b) En ekologisk studie är bra om man vill arbeta med aggregerad data och hitta en association mellan olika faktorer. Det kan också vara bra om mna tex vill jämföra olika länder med varandra. En frågeställning skulle kunna vara "Hur skiljer sig användningen av smärtstillande läkemedel mellan Sverige och Finland"? c) En kohortstudie kan användas när man vill kunna undersöka samband som skulle kunna vara orsakssamband. I dessa har mna med en tidsaspekt till skillnad från i a) och b). I en kohortstudie väljer man ut grupper innan utfallet. Kohortstudier är bra när inte utfallet är allt för ovanligt, då föredras fall-kontroll studier. Ett exempel på en frågeställning till en kohortstudie kan vara "Ökar statiner risken för kardiovaskulära sjukdomar?".

Answer 24

Relativ risk kan inte användas som effektmått i fall-kontrollstudier NNT kan räknas ut från den absoluta riskreduktionen

Answer 25

a) den biologiska gradienten/ dos-effektsambandet. De visar på att ju mer kaffe man dricker ju längre lever man. b) Samma resultat som tidigare studier: Jag skulle även titta efter som de skrivit något om tidigare studiers resultat och huruvida dessa stämmer överens med studiens resultat. styrkan: Jag skulle vilja kolla på hur stor styrkan är för resultaten. Är OR nära 1 eller långt ifrån 1? Hur stort är konfidensintrvllet? Hur många har man studerat? Dock så är även detta något vi ser ganska bra med de resultat som presenteras här, men det är något jag hade tittat er på.

Answer 26

selektionsfel: Att studiepopulationen/ studiegrupperna inte är represesentativa eller inte stämmer för det man studerar. Ett exempel är att de som har fått hjärtinfarkt och dricker kaffe i större mån kommer vilja vara med i studien, detta ger en speciell patientgrupp för de exponerade. informationsfel: Att informationen som används är fel. Det kan tex vara att de uppger att de dricker mindre kaffe än de egenligen gör, eller att de som är oexponerade (inte ska dricka kaffe) ändå gör det ibland. confounding: En faktor som påverkar både exponeringen och utfallet, men som inte är en del i orsakssambandet. I detta fall skulle ett exempel kunna vara ålder. De som är äldre dricker generellt mer kaffe än yngre men de har också en större risk för hjärtinfarkt än yngre.

Answer 27

a) initiering: att man börjar ta sina läkemedel implimentering: att man tar sina läkemedel på rätt sätt enligt ordination. Persistens: hur länge man tar dem, tt man fortsätter med dem, från det att man börjar tills man slutar. b) Persistens: För att undersöka persistensen är ett bra sätt att använda läkemedelsregister över uthämtade läkemedel. Ser man att patienten kommer och fortsätter att hämta ut sina läkemedel var 3e månad skulle man kunna anta att patienten är persistent till sin behandling. Detta är bättre än tex enkäter eftersom data inte går att manipulera. I en enkät skulle tex patienten kunna säga att hen är persistent men i själva verket inte vara det. Läkemedelsregistret är ett bra sätt eftersom om man ser att det gått mer än 3 månader och inget nytt hämtats ut så kan man anta att patienten slutat med behandlingen. Det är också mer kostandseffektivt än många andra metoder som enkät eller MEMS etc så i detta syfte är det bäst.

Answer 28

Tertiär prevention är de insatser som görs för att förhindra allvarliga konsekvenser av redan etablerad sjukdom och handikapp Primär prevention görs för att förhindra uppkomst av sjukdomar, skador, fysiska, psykiska eller sociala problem

Answer 29

Kostnadsbesparande: Att tex en ny behandling kostar mindre, man sparar pengar genom en viss behandling. Det är därför kostandseffektivt i mängden pengar man sparar. Tex generika som har samma effekt och verkningsmekansim men kostar mindre- det är kostnadseffektivt ur ett kostnadsbesparande- perspektiv. Hälsovinst: Man "vinner" hälsa med en viss behandling. Mår patienten bättre kommer detta att bli kostnadseffektivt genom tex mindre sjukhusbesök. Att patienterna mår bätte blir därför också kostnadseffektivt. Samhällsekonomiskt lönsam: Det kan sparas pengar ur ett samhällsperspektiv ifall tex patienten kan arbeta och om det påverkar tex familjens förmåga att arbeta minre. En bra behandling skulle därför kunna vara kostnadseffektivt ur det perspektivet att det kostar mindre för samhället- i tex form av arbetskraft mm.

Answer 30

Ekologisk studie

Answer 31

Registrets sensitivitet var hög

Answer 32

Lämpligt morbiditetsmått: kumulativ incidens Beräkning av kumulativ incidens för denna fråga: Kumulativ incidens = = = 0,00006 = 0,006 %

Answer 33

En trolig förväxlingsfaktor i denna studie är kaffe konsumtion. Kaffe är en av orsakerna till magsår och därmed bör studien justera för denna confounder. Exponering till paracetamol eller NSAID kanske ger inte utfallet (magsår) direkt utan den kräver att man dricker kaffe. Därmed kan man designa sin studie på så sätt att man inkluderar endast personer som dricker kaffe regelbundet och på ungefärligt lik rutin, eller så kan man även välja endast de som inte dricker kaffe alls. På så sätt undviker man att blanda personer som dricker kaffe och ta läkemedlet med de som inte dricker och tar samma läkemedel, vilket påverkar studiens resultat och gör den oförlitlig.

Answer 34

Om en enkätstudie har ett stort bortfall som inte är slumpmässigt är risken för bias hög Selektionsbias kan uppkomma i en studie om personerna i studien inte längre kan följas upp

Answer 35

Kausalitet är orsakssamband mella exponering och utfallet. Kohorstudier är bättre än tvärsnittsstudier när det gäller att dra slutsatser om kausalitet eftersom i kohortstudier har man tidssamband där man vet att exponeringen skett innan utfallet uppkom, vilket ej är läget för tvärsnittsstudier eftersom där krävs ingen tidssamband utan man kollar bara på en populationsläge vid en given tidpunkt. Tvärsnittsstudier används inte för att undersöka orsakssamband just pga. att man samlar informationen om utfallet samt exponering vid samma tidpunkt vilket kan ge felaktiga resultat då man ej vet om exponeringen har faktiskt ledit till utfallet eller om det finns andra anledningar som orsakat utfallet. Medan i en kohortstudie har man två grupper som inte har utfallet, ena gruppen blir exponerad och andra gruppen blir inte exponerad (kontroll grupp). Efter en viss tid kolla man på utfallet och bestämmer om exponeringen har faktiskt ledit till utfallet eller inte. Dvs. man kan dra slutsatser om kausalitet med en kohortstudie men inte med en tvärsnittsstudie.

Answer 36

Enligt frågan är det jag studerar är vilka som hämtar ut sina recept och inte vem som faktiskt tar sin medicin a) jag skulle samla in data genom att använda journaldata samt registreratdata över uthämtade läkemedel, eftersom jag kan kolla vilka personer som har fått antidepressiva läkemedel som behandling samt vilka som har hämtat ut sina läkemedel och hur ofta de gjorde det. Jag jämför sedan data från journalen med data från registret och räknar ut andelen. Detta räcker för att uppfylla studiens syfte. b) jag skulle inte använda mig av - enkäter, eftersom det brukar vara låg svarsfrekvens på dessa, samt så kan bias uppstå eftersom vid depression kan det vara så att de som hämtar ut läkemedel och tar de har mer lust att svara på enkäterna är de som är depremerade och inte tar sina läkemedel, därmed blir resultaten inte tillförlitliga. - intervju, eftersom det är mycket tidskrävande och kostsamt att intervjua varje patient, denna metod är alltså icke effektiv. - med MEMS, denna metod används för att läkemedelsburken ska registrera data om tid och datum för varje gång burken öppnas. Denna metod inser jag är onödig för syftet av denna studie då vi inte behöver ha tillgång till denna typ av data. - tabletträkning, eftersom jag studerar inte vem som tar sin läkemedel utan endast vilka som hämtar ut den och därmed behöver jag inte utföra tabletträkning. Denna metod är inte heller helt säker för att studera vilka som tar läkemedlet eftersom vi är ej säkra vad patienten har gjort med tabletterna. - mäta plasma eller urinkoncentrationer av läkemedlet, eftersom som sagt är jag inte ute efter vem som tar utan endast vem som hämtar ut därmed är denna metod onödig.

Answer 37

Mål: korta sjukdomsperioden eller undvika ny händelse Sjukdomsfas: i tidig fas av sjukdom Målgrupp: patienter

Answer 38

a) I en randomiserad kontrollerad studie (RCT) kommer forskarna utsätter deltagarna för exponering och därmed för risk vilket är oetisk. Därför innan man ska utföra en RCT studie ska man få godkännande från etiksprövningsnämnd. Risken som studiedeltagarna som utsätts för ska vara motiverad. En annan nackdel är att det är tidskrävande och väldigt kostsam. b) Kohort studie är en analytisk observationell studie som har högst evidens (både kohort och fallkontroll studie) bland de olika observationella studierna som där man kan säkerställa orsaksambandet mellan exponering och utfallet med god evidens. En anledning är att i en kohort studie kan man utföra undersökningen på stora populationen. Samt i en kohort studie har man möjlighet att följa individerna under längre tidsperiod vilket gör det mlättare att fånga sälsynna bieffekter som kräver tid för att utvecklas.

Answer 39

Periodprevalensen för en månad är alltid högre än punktprevalensen en enskild dag under månaden. Kumulativa incidensen kan aldrig få värden över 1 (100%)

Answer 40

a) Sensitiviteten är sannolikheten att en doseringsfel blir klassifiserad som fel. altså med positiv tecken. Ju högre sensitiviteten färre falska negativa resultat. 255-27 = 228 upptäcktes feldosering Totala feldosering i 4700 journaler: 228 + 145 = 373 sensitiviteten= 228/ 373= 0,611 = ca 61% b) Specificiteten är sannolikheten att ej doseringsfel blir klassifiserad som ej doseringsfel. Altså med negativ tecken. Ju högre specificiteten färre falska negativa resultat. Total ej feldosering i 4700 journaler: 4700 - (228+145) = 4327 4327 -27= 4300 specificiteten = 4300 / 4327= 0,9937= ca 99,4% c) specificiteten ser väldigt bra ut då bara en lite andel av ej feldosering i journaler blir klassifiserad som fel dosering som felaktig men majoriteten dvs ca 99% klassifiserades korrekt. Medan sensitiviteten var bara 61% som är betydligt lägre än specificiteten, då ca 39procent klassificerade felaktig som feldosering fast de var inte feldosering och 61% bli klassifiserad korrekt feldosering..

Answer 41

a) Fall kontroll studie b) Oddskvot. I en fallkontroll studie använder forskarna oddskvoten som effektsmått. Oddskvot är sannolikheten mellan två händelse i en analytisk studie såsom fallkontroll studie. I en fall kontroll studie utgår man från utfallet och därmed har man ingen information om hur många som exponerades och inte drabbades av utfallet därmed en oddkvott skulle passa bättre för att studera effektsmåttet.

Answer 42

Läkemedelsregistret innehåller bara receptläkemedel Svenska hälsodataregister omfattar hela befolkningen utan krav på samtycke

Answer 43

Primärprevention innebär att förhindra att friska individer drabbas av något sjukdom eller skada. Exempel på primärpreventiva åtgärder för att minska negativa konsekvenser av pandemin hos friska individer är bland annat få pupulationen (friska individer) att ha fysiska aktiviteten under dagen, motionera, promenera mm. för att undvika övervikt. Att få de att äta hälsosama mat och dryck, bland annat ha grönsaker på sina talrikar i varje måltid, äta mindre fetter för att undvika insamling av dåliga fetter i kroppen och i blodsomloppet. Dricka väldigt mindre alkohol. Dricka vatten istället för de dricker som har socker i.

Answer 44

a) 1) Initering: I det steget man kollar i fall patienten har börjat ta sitt LM eller inte. Det besvaras med ja eller nej. 2) Implementering: Den tiden som ptieneten börjar hämta ut minst en förskrivning, man kolla hur patient tar sitt LM, de hoppar över eller tar extra doser av LM. 3) Persistens: Den tiden av händelse som patienten avslutar tar sitt LM. b) Initering: En fördel med socialstyrelsens läkemedelsregister i det steget är att man kan snabb och effektivt kolla på data om patienten börjat ta sitt LM eller inte. Det går både snabt och billigt och ger den informationen som man behöver. Implementering: En fördel är att alla rekommendetionen om antal doser per dagen och den datumet som mediciner ska användas står på läkemedelsregister. En nackdel med det nämde data är att man vet faktisk inte när patienten hämtar ut sitt recept kommer att använda det eller inte. kanske de köper men inte tar de eller kanske hoppar över eller tar extra doser. Det finns även risk om de inte följer instruktionen av användning av LM enligt rekommendationen. Persistens: En fördel är att med hjälp av den nända data kan man ta reda på när patienten kommer avsluta ta sitt LM genom förskrivning som är registrerad, men nackdelen är att kanske patienten avslutar ta LM tidigare eller avslutar efter den rekommenderade tiden. Efersom läkemedelsregister har inte information om detta, utan bara de som förskrivs av läkare och rekommenderades till ppatienter.

Answer 45

a) kostnadseffektivitetskvoten = kostnad per vunnen QALY för det nya läkemedlet jämfört mot behandling med triptaner = (30 000 - 3000) / ( 0,9 - 0,8) = 270 000 kr/ vunnen QALY b) Enligt kostnadsnyttoanalys den gamla behandlingen skulle rekommenderas. Jag tycker att den behandlingen (nya profylaktisk LM Migprev) som höjer livskvaliteten hos individer som lider av besvär kommer vara mer effektiv för hela samhället. Enligt samhälsperspektiven den behandlingen som höjer livskvaliteten kommer att bidra mer till samhället. När de får bättre och effektivare behandling kommer de få bättre hälsa därmed kommer ökar deras förmåga och produktivitet till samhället genom att inte sjukskriva sig och ha högre arbteskraft ochdärmed jobbar de effektivare.

Answer 46

a) Sjukvårds perspektiv. Sjukvårdsperspektiv fokuserar främst på direkta kostnader och effekter på sjukvården och enskilda individer. Det kan vara medicinska kostnader eller inte medicinska kostnader. Till exempel kostnader för LM och sjukhusvistelse. Chefen i frågan har sjukvårdsperspektiven eftersom han fokuserade bara på de kostnader som påverkar på budget av sjukdvården och har inte fokuserat på de konsekvenser av behandlingen på hela samhället. b) Samhällsperspektiv Samhällsperspektiv inkluderar både direkta och indirekta kostnader och effekter på hela samhället. Det omfattar inte bara kostnader som faller på sjukvården eller enskilda individer utan produktivitet på hela samhället. Enligt samhälsperspektiven den behandlingen som höjer livskvaliteten kommer att bidra mer till samhället. I den här fallet den nya LM mot migrän halverar antalet sjukdoma vilket innebär att individer kommer 50% mindre än förut sjukskriva sig därmed jobbar och bidrar till samhället. När de får bättre och effektivare behandling kommer de få bättre hälsa därmed kommer ökar deras förmåga och produktivitet till samhället genom att inte sjukskriva sig och ha högre arbteskraft och därmed jobbar de effektivare.