Deskriptiv studiedesign

Question 1

Skillnaden mellan deskriptiva och analytiska studier

Answer 1

Skillnaden mellan deskriptiva och analytiska studier

Deskriptiva studier: Har en avsikt att uppskatta och beskriva hur sjukdomsförlopp ser ut i en befolkning.
* uppskattar…
* beskriver…

Analytiska studier
* jämför förekomster av ……
* lär ut om orsaker till …
* utvärderar en befolknings påverkan av…

…sjukdomar, läkemedelseffekter, läkemedelsbiverkningar eller läkemedelsanvändning

Deskriptiva studier beskriver medan analytiska studier svarar på varför och hur kommer det sig att ett visst läkemedel leder till olika biverkningar OSV.

Question 2

Deskriptiv studiedesign har låg evidens:

Answer 2

Deskriptiv studiedesign har låg evidens:
1- Fallrapport, åsiktsartiklar. (lägst)

2- Ekologisk studie
3- Tvärsnittsstudie
Alla 3 ovannämnda studier har låg bevisvärde, man kan därför inte dra slutsatser av dem.

Question 3

Fallrapporter

Answer 3

Fallrapporter

• Fall-rapporter (case-reports): Rapporter av händelser som observerats hos en enskild individ
• En fallrapport - en enskild patients utfall –> som kan rapporteras till Läkemedelsverket och registreras
• Fall-rapporter publiceras i PubMed

Fall-rapporter: Rapporter av händelser som man har sett hos enskild individ. Fallrapporter sker oftast när en läkare har observerat en viss biverkan och rapporterar den till läkemedelsverket.
OBS! Dessa fallrapporter kan publiceras i pubmed. (Men att de har låg evidens)

Question 4

Exempel på Fallrapport:

Answer 4

Exempel på Fallrapport: ACE-h inducerar håravfall

Denna fallrapport har en låga evidens för att den tar upp enstaka fall (En enda individ), där vi inte kan dra stora slutsatser, men det är ändå viktigt att rapportera dessa fall för att andra läkare ser fallet och uppmärksammar för deras patienter. Om det dessa fallrapporter blir fler, ökar evidens vilket i sin tur gör att man gör större studie för att bevisa sambandet.

Denna fallrapport beskriver hur en kund som har kommit med håravfall och patient har tagit ACE-hämmare, de tog bort ACE-hämmare från patient uthämtningslista. Man såg att håret växte ut igen. Koppling mellan ACE som inducerade håravfall.

Alopecia = Håravfall: Kan gå över, där man kan återfå hårväxten, när LM sätts ut.

Question 5

Forts. fall-rapporter

Answer 5

Forts. fall-rapporter

• Används för att skapa hypoteser om läkemedelseffekter —> mer rigorösa studiedesigner. Den används alltså för större studier.
• Vi vet inte om utfallet som rapporteras är en typisk effekt av läkemedlet eller sjukdomen: Då denna biverkan kan bero på något annat än läkemedlet, t.ex. en bakomliggande sjukdom. Det kanske beror på en sjukdomsförlopp och inte LM
• Ovanligt att man säkert kan uttala sig om att läkemedelsbiverkningen var pga. läkemedlet (och inte hade hänt ändå)

Question 6

Fall-serier

Answer 6

Fall-serier
* En samling patienter som alla har haft en och samma exponering eller utfall och som utvärderas
Fall-serier: Fler patienter som rapporterar någon biverkan, på grund av samma exponering och utfall. Samma LM och samma biverkan.

Question 7

Fall av lepra i USA

Answer 7

Fall av lepra i USA: Fler fall rapporterade lepra i USA

Question 8

Ekologisk studie:

Answer 8

Ekologisk studie: Har en högre evidens än fallrapporter och fallserier.

Question 9

Ex på en ekologisk studie:

Answer 9

Ex på en ekologisk studie: Där man beskrev sambandet mellan kalcium blockare och depression/självmord

Question 10

Ekologiskt samband – kalciumantagonister & självmord?

Answer 10

Ekologiskt samband – kalciumantagonister & självmord?

Ca2+ antagonister korrelerar med självmord. I denna ekologiska studien såg man korrelationen, där ju högre DDD per 1000 invånare desto högre risk att de pågår självmord.

Question 11

Ekologiska studier

Answer 11

Ekologiska studier

• Aggregerade data – uppgifterna är inte möjliga att hänföra till enskilda individer
• Gäller ofta ett stort antal individer: Stora antal individer (Kan vara individer i ett land eller ett geografiskt område)
• Här används bl.a. prevalenser eller incidenser som mått (men på befolknings- eller gruppnivå): Man kan beräkna prevalens och incidens, men bara på befolknings nivå.

Ekologisk studie: Karaktäriseras av aggregerad data (Data som inte är kopplad till enskild individ, utan data på medelvärde på en hel population).

Question 12

Ekologiska studier (användningsområde)

Answer 12

Ekologiska studier (användningsområde)

• För att studera korrelation mellan en “genomsnittsexponering” i populationer och den övergripande sjukdomsfrekvensen i populationerna
• I situationer där det inte är möjligt att studera/få information på individnivå
• Kan ibland användas för att studera trender då definitionsmått är tidsperioder

Ekologisk studie: Används för att studera korrelation.

Genomsnittsexponering: Innebär att studera hur många i snitt som tar ett visst LM. Att studera en viss LM:s biverkan i en population för att få estimat om det finns koppling med LM och biverkan eller inte

OBS! Om det inte är möjligt att få individ data, då kan man använda sig av aggregerad data

Question 13

Ex på Ekologisk studie:

Answer 13

Ex på Ekologisk studie: Statins användning i korrelation med hjärt-kärl sjuklighet.

Question 14

Tidstrender – statinanvändning och dödlighet i hjärt-kärlsjukdom

Answer 14

Tidstrender – statinanvändning och dödlighet i hjärt-kärlsjukdom
Till vänster: Data från år 2000
Till höger: Data från år 2012
Y-axel: Statin användning beräknad med DDD
X-axel: Dödlighet

Slutsats: Länder har lägre användning av statin år 2000 jämfört med 2012. Mortalitet ligger som högst år 2000, medan år 2012 inget land ligger över 200 i mortalitet (Mortalitet sjunkit från 2000 till 2012)
Ovan är exempel på en ekologisk studie: Det innebär att inte samma individ som tar statin som minskar risk för dödlighet. Men en trend, där statin har en koppling till minskad dödlighet med hjärtkärlsjukdom.

Question 15

Ekologiska studier

Fördelar

Nackdelar

Answer 15

Ekologiska studier

Fördelar
* Kan ge nya idéer om orsakssamband
* Ger möjlighet att göra jämförelser mellan olika geografiska grupper eller tidsperrioder
* Kan användas i situationer där data på individnivån inte kan erhållas: Att vi inte har tillgång till data på individnivå
* Snabb och billig
* Användas som utgångspunkt för olika hypoteser

Nackdelar
* Försiktighet kring tolkning av resultat! Annars risk för skensamband: Man kan inte dra stora slutsatser
* Kan EJ dra slutsatser om orsakssamband
* Data kan ej hänföras till enskilda individer

Question 16

Tvärsnittsstudie:

Answer 16

Tvärsnittsstudie: Högre bevisvärde än ekologisk studie.

Question 17

Ex på en tvärsnittsstudie

Answer 17

Ex på en tvärsnittsstudie som beskriver att en kraftig ökning av antalet barn som får antidepressiva.

Question 18

Tvärsnittsstudier (användningsområde)

Answer 18

Tvärsnittsstudier (användningsområde)
* Används för att få en överblick över och beskriva en populationens status kring exv. Sjukdom eller läkemedel vid en viss tidpunkt

Tvärsnittsstudier: Gör en snapshot. Tar en bild på hur det ser ut nu i en befolkning.

Question 19

Ex tvärsnittsstudie

Answer 19

Ex tvärsnittsstudie: Beskriver andel patienter som fick ett LM under en viss tid. Med olika LM klass
Slutsats: Man kan märka att diuretika är ovanliga som behandling för yngre.
ARB varierar inte så mycket vid användning av olika ålderskategorier.

Question 20

Tvärsnittsstudien: Kan kallas för

Answer 20

Tvärsnittsstudien: Kan kallas för prevalensstudie
* Prevalensstudie. eng. cross-sectional study eller survey
* Individdata: Man har individdata. Denna data är alltså kopplad till en enskild individ (En fördel)
* Kräver bara en tidpunkt för datainsamling: Man behöver inte följa upp befolkningen under en lång tid, utan bara under ett tillfälle.
* Datakällor: enkät, register, databas eller intervju
* Används ej för att studera orsakssamband – men beskriva en populationens status kring exv. sjukdom eller läkemedel vid en viss tidpunkt: Den beskriver inte orsakssamband, men tvärsnittsstudien är bra för att beskriva populations status

Question 21

Ex tvärsnittsstudie:

Answer 21

Ex tvärsnittsstudie: Studerar användning av glukokortikoider beroende på kön och ålder
Bild A: Kvinnor och män jämförelse:
Slutsats: Kvinnor förskrivs mer glukokortikoider jämfört med män
B: Olika ålderskategorier vid användning av glukokortikoider
Slutsats: De mellan 50-59 års ålder använder sig mest av glukokortikoider.

Question 22

Tvärsnittsstudie

Fördelar

Nackdelar

Answer 22

Tvärsnittsstudie

Fördelar

• Enkelt sätt att få en uppfattning om prevalenser i en grupp eller befolkning
• Relativt billigt (undersökningen kräver oftast bara att data samlas in vid ett tillfälle): Det kräver endast att samla på data under ett enda tillfälle (Billigt)

Nackdelar

• Kan inte studera orsakssamband (exponering och utfall vid samma tidpunkt): LM användningen är exponeringen och biverkan är utfallet. Med tvärsnittsstudie kan man inte säga om biverkan kom före eller efter LM:et. Om biverkan är pga LM, måste LM tagits innan biverkan!!
• Skillnad i prevalensen vid kroniska respektive kortvariga sjukdomar eller behandlingar:
  – Jämför t.ex. diabetes med influensa eller statiner med penicillin

Detta kan leda till att kroniska sjukdomar –> överstimuleras
Medan kortvariga sjukdomar –> understimuleras

Sammanfattningsvis kan man säga att kroniska sjukdomar och behandlingar ofta kräver långsiktig och kontinuerlig hantering, vilket kan leda till överstimulering av vården. Å andra sidan kan kortvariga sjukdomar eller behandlingar vara mer benägna att understimuleras, eftersom de kanske inte kräver lika mycket långsiktig uppmärksamhet och vård.