Experimentella studiedesigner Flashcards
TA MED DENNA!!!!! (SLIDE 2)
TA MED DENNA!!!!! (SLIDE 2)
Forskaren kan själv bestämma exponeneringen
Forskaren kan själv bestämma exponeneringen och icke-exponeringen –> kan kallas intervention eller experimentella studier. Eng: Intervention
Olika experimentella studietyper: Men de randomiserade studier är vanligast typen, där deltagare slumpmässigt tilldelas till exponerad och placebo grupper.
Inte randomiserad experimentell studie —> Kvasiexperimentell
Evedens: RCT (Randomiserad kontrollerad studier) hamnar ganska högt, högre än alla nedan:
Kohort och fall-kontrollstudier
Tvärsnittsstudier
Ekologiska studier
Fall serier och fallrapport
RCT: Vanligaste typer av interventionsstudier
R-RCT: Där man använder sig av register.
Kvasiexperimentell: Studier som inte är randomiserade
RCT
RCT: En studietyp som är lämplig om man ska jämföra ett LM:s effekt för en exponerad grupp jämfört med placebo. Bra studie för att man har minimerat bias för att individer i de två grupperna är randomiserade.
Studiepopulation randomiseras till antingen exponerad (Som får LM) eller kontroll (Som får placebo), därefter följer man upp individer i dessa två grupper över tid och jämför utfallet.
Med RCT kan risk definieras och relativa risken samt incidens kan vi räkna.
Blindning: Att vi inte vet vem som får LM eller placebo: Då man kan inte påverka resultat.
Etik
Etik
* Undersökare utsätter studiedeltagaren för en risk
* Om man ska göra en RCT måste de etiska frågorna prövas av en etikprövningsnämnd
* Den risk vi utsätter studiedeltagarna måste vara motiverad.
I en observationell studie är forskare (undersökare) en passiv observatör, men i en RCT har hen en aktiv roll. RCT kan innebära etiska problem, risk för skada, men om behandlingen visar har effekt, kan individen som får placbo påverkas negativet då individen inte får behandlingen.
Man kan exempelvis inte randomisera om något är skadligt (T.ex rökning), men vi kan ta bort något skadligt ur rökning, då kan vi randomisera.
Olika typer av RCTs
Olika typer av RCTs
- Parallellgrupp: Där varje deltagare randomiseras till antingen exponerad eller placebo grupp (Placebo eller LM). Där alla personer i samma grupp får samma behandling.
- Crossover: Båda försöksgrupper under olika perioder, mellan perioderna finns wash out period, som effekten av tidigare behandling bör försvinna. är en design i kliniska prövningar där deltagarna utsätts för olika behandlingar eller interventionsperioder i en specifik ordning. Varje deltagare fungerar som sitt eget kontroll genom att få varje behandling under olika perioder. Mellan behandlingsperioderna införs ofta en s.k. “washout”-period för att minimera effekterna av den tidigare behandlingen innan den nya behandlingsfasen påbörjas.
- Cluster RCT: Där deltagare befinner redan sig i befintliga grupper. Inte enskilda individer som randomiseras utan en hel grupp.
- Factorial design: Där Varje deltagare blir randomiserad till en grupp som får kombination av behandling. Den är alltså en studie som består av studier av flera olika intervention.
2*2 design, deltagare randomiseras av A, B och kontroll —> får 4 olika grupper.
Svårt att utföra, men att man har samma studie och samma deltagare kan gör flera analyser.
RCT utförs av företag (För att visa på en effekt av LM). RCT kan också användas om LM finns på marknaden (För att undersöka hur väl LM funkade i befolkning, med olika bakgrunder)
RCT handlar alltså inte bara om studier innan marknaden.
Vilka vill vi studera?
Vilka vill vi studera?
- Referenspopulation: Populationen som man vill mäta och applicera sin resultat på (T.ex. personer med diabetes)
- Experimentpopulation: Populationen som studien ska grundas på (Population ska vara så lik referenspopulation som möjligt, den ska helst vara stor). Man informerar experimentpopulation, att de kanske får placebo (Vara med eller ej väljer de också), vissa personer kanske utesluts av forskaren.
- Deltagare (studiepopulation) – Icke-deltagare: Som är villiga att vara med och uppfyller kriterier (Studiepopulation är oftast en mindre grupp, få individer jämfört med experimentpopulation).
- Exponerad grupp – kontrollgrupp: Indelning sker via randomisering.
Provstorlek och statistisk power
Provstorlek och statistisk power
Ackumulering av adekvata utfallsmått: 2 startiger för att få effekt mått:
– Hög-risk studiepopulation: Tar hänsyn till faktorer som kön, ålder, livsstil. Hur stor sannolikhet att personer slutför studien.
– Längden på uppföljningsperioden: När man mäter antal insjuknade under en viss studiegång, ju längre tid vi studerar populationen, desto fler blir sjuka under tiden.
Följsamhetens effekt: Viktigt att studera följsamheten för att studera behandlingens sanna effekt:
– Åtgärder för att minska följsamhetsproblematiken: För att minska problemet:
* Val av studiepopulation: För att öka sannolikheten att de stannar länge.
* Frekvent kontakt med studiedeltagarna
* Dosetter eller liknande
* Andra incitament
Deltagare ska delta aktivt, men de kan avvika från protokoll och väljer avsluta studien på grund av biverkning, bristande effekt eller vill inte vara med.
Kliniska studier har därför följsamhet problematik, som beror på längden på tiden man utför studien och hur komplex protokollet är. Det är därför viktigt att mäta följsamheten för att känna till den sanna behandlingen och öka den statiska power.
– Svårt att mäta följsamheten – ofta självrapporter
Populationens storlek:
En liten population —> Inte får förlitliga resultat
Många personer —> Dyrt och man utsätter deltagare för risk
Viktigt att undersöka och bestämma hur många personer för att få en lämplig statisk power
The counterfactual ideal
The counterfactual ideal
Den ideala jämförelsegruppen i en studie skulle vara en grupp som var exakt densamma som den exponerade gruppen, förutom att den skulle vara oexponerad. Detta kallas det “kontrafaktiska idealet” eftersom det är omöjligt för samma person att både exponeras och förbli oexponerad samtidigt
Att nå The counterfactual ideal är omöjligt. Men för att komma till The counterfactual ideal så nära som möjligt genom att jämförelse gruppen exponerade med ej exponerade är lika. Vi kan alltså komma nära till ideal via RCT för att randomiseringen avgör vilka som är exponerade och vilka inte.
Varför randomiserade kontrollerade studier?
Varför randomiserade kontrollerade studier? Förändringar i olika grupper kan bero på ursprungliga skillnader och inte på behandlingen.
o För vad händer med studiens resultat om grupperna som undersöks är olika redan från början?
o Det bästa sättet att kontrollera de ursprungliga skillnaderna mellan grupperna är att använda randomisering
o Skillnaden i effekt mellan försöks- och kontrollgrupperna är då sannolikt bara beroende på exponeringen
Därför blir det bäst genom att låta slumpen avgöra. Då slumpen gör att undersökte grupper blir lika varandra. En bra randomiserad studie leder till att confounders sprids ut runt deltagare och blir jämnt fördelade.
Blindning
Blindning
- De berörda personernas förväntningar på resultatet av behandlingen kan påverka utfallet eller mätningen av utfallet. Förväntningar från berörda personer kan påverkan studien. De ska därför inte känna till vilken behandling/placebo de behandlas med.
- Så många aktörer som möjligt i studien bör därför vara blindade, det vill säga inte känna till vilken exponering som ges
Graden av blindningen är viktig:
1- Om behandlaren (läkare, sjuksköterska), patienten och den som mäter effekt är blindade —> Trippel blindning
2- Dubbel blindning är vanligaste, där endast behandlaren och patienten är blindade.
Kan vara svårt med blindningen (Operation eller LM)
Vad får vi för resultat från en RCT?
Vad får vi för resultat från en RCT?
- Absolut risk hos exponerade och oexponerade
- Absolut riskreduktion
- Relativ risk
- Överlevnadskurvor
- Number needed to treat (NNT)
Problem vid analys och tolkning
Problem vid analys och tolkning
* Bias
* Confounding
* Intention to treat eller per protokoll analys
Randomiseringen gör att confounding är jämnt fördelad mellan exponerad och ej exponerad grupp.
Sammanfattning
Fördelarna med RCT är att:
Nackdelarna är att:
Sammanfattning
Fördelarna med RCT är att:
* vi kan studera orsakssamband eller kausalitet med god evidens
* Randomisering gör att varje deltagare har lika stor chans att hamna i vardera grupp vilket gör att det enda som borde skilja mellan grupperna är själva exponeringen
Nackdelarna är att:
* Det är omfattande studier och därför både dyrt och tidskrävande
* I och med att vi utsätter studiepopulationen för en exponering och därmed en risk behövs det ofta ett godkännande från en etisk prövningsnämnd
* Kan vara svårt att studera mycket ovanliga utfall
* Det kan finnas conflict of interest – är det ett läkemedelsbolag som gjort studien kan de designa studien för att visa på en effekt
* Generaliserbarhet: Med tanke på att vi selekterar endast ett antal individer ur hela populationen, gör att det är svårt att generalisera resultat till hela population.
R-RCT
R-RCT (registerbaserad randomiserad kontrollerad studie)
Prospektiva randomiserade studier som i någon utsträckning använder register för sitt genomförande
På grund av dess höga kostnader och flera data insamlingar och personal krävande har RCT minskat över tid.
R står för Register. Registerbaserad randomiserad kontrollerad studie
R-RCT (registerbaserad randomiserad kontrollerad studie)
R-RCT (registerbaserad randomiserad kontrollerad studie)
- Kvalitetsregister - Ett nationellt kvalitetsregister innehåller individbaserade uppgifter om problem, insatta åtgärder och utfall inom hälso- och sjukvård.
Kvalitetsregister byggs av professionella yrkesgrupper som har nytta av dessa data. - Övriga register: För dessa behövs etisk prövning:
– Socialstyrelsens register om hälso- och sjukvård, till exempel läkemedelsregistret, dödsorsaksregistret och patientregistret (PAR),
– Skatteverkets folkbokföringsregister
– Statistiska centralbyråns (SCB) bearbetade befolkningsregister med data för bland annat civilstånd, utbildningsgrad och inkomst
Tanken med R-RCT är att data kan samköras från olika sjukvård för att följa upp patienten i en sjukdomsgrupp.
