Studiedesigner Flashcards

Question

Rationell läkemedelsanvändning tar hänsyn till:

Answer 1

Rationell läkemedelsanvändning tar hänsyn till: * Följsamhet till vårdprogram/riktlinjer: Är en utmaning, då det inte är många individer som behandlas läkemedlet på ett rätt sätt. * Överanvändning * Underanvändning * Läkemedelskostnader: Är det höga kostnader. * Dosering & interaktioner * Patienters följsamhet * Beroende & missbruk (Smärtstillande och opioider) * Ojämlik läkemedelsanvändning: Könsskillnad, hög och låg utbildade, svenskar och utländska. osv

Answer 2

ACE-hämmare/ARB vid hjärtsvikt Figuren är ur en deskriptiv studie, som studerar patienter med hjärtsvikt. CI är också beräknad för att visa variationen mellan vårdcentraler

Answer 3

Unden en deskriptiv studie där man studerade antikolinergikas användning beroende på kön, där man kunde ta slutsats från studien att kvinnor får mer olämpliga LM (Kolla på OR som är högre än 1 och CI som inte passerar 1)

Answer 4

Deskriptiv epidemiologi - att mäta sjukdomsförekomst eller läkemedelsanvändning 1. Klassificera och kategorisera sjukdomarna/riskfaktorerna/läkemedlen: Man börjar med klassificera, via ATC kod systemet som hjälper oss hålla reda på LM grupp. 2. Definiera populationen: Vilken population är vi intresserade av, exempelvis en grupp med viss ålder, kön OSV. 3. Mät förekomsten: Utförs genom att använda sig av sekundär data, som redan är insamlat för ett annat syfte eller primär data som vi samlar själva. 4. Definiera tiden som populationen är under risk: DVS persontid 5. Beräkna olika mått på sjukdomsförekomst / läkemedelsanvändning, tex prevalens (Andel som är sjuka under en tidspunkt), incidens (Nya fall), DDD/TID, olika kvalitetsindikatorer...

Answer 5

Ekologiska studier: Räknas vara en deskriptiv studie. Har en sämre bevisvärde än tvärsnitt när det gäller samband. Ingen koppling mellan data på individnivå (Bara på grupp nivå) * Studerar samband mellan två variabler på gruppnivå * Saknar data på exponering och utfall på individnivå (ingen koppling för enskild person/patient) * Olika populationer samma tidsperiod eller Samma befolkning olika tidsperioder (Man studerar trend och utfall för en viss population, men det är inte samma person som äter chockad får nobelpris)

Answer 6

Ex ekologisk studie: Där man har studerat olika befolkningar i olika länder under samma period. De två variablerna är kött konsumtion och förekomst av colon cancer. Där vi har på x-axel gram konsumerat kött per capita och colon cancer incidens på y-axel. Man kan ta slutsats att: Ju mer kött man konsumerar, desto högre risk för colon cancer. I detta fall har man bevisat korrelationen, men det innebär inte att den individen som äter kött är samma individ som får cancer.

Answer 7

Ex ekologisk studie: Visar korrelationen mellan antidepressiva LM och självmord risk i USA. Där man kunde ta slutsats att vid ökad användning av SSRI, minskar självmord risken. Med en ekologisk studie kan man studera samband men inte orsakssamband, då vi studerar inte samma individ.

Answer 8

Att dra slutsats ur en ekologisk studie kan ibland vara farligt för att: Ovan visar en direkt korrelation (Rät linje) mellan chockad konsumtion och antal nobelpriser. Där: Ju mer chockad ett land konsumerar, desto fler antal nobelpris, där r^2= 0.791 (Stark korrelation), men detta stämmer egentligen inte.

Answer 9

Ex ur en annan ekologisk studie: Margarin konsumtion per år har sjunkit samtidigt som andel skilsmässa har sjunkit ----> Men dessa två variabler är oberoende av varandra.

Answer 10

Analytiska studier: Ger en djupare förklaring till hur och varför. * Ger svar på Hur, Varför * kunskap om etiologi = orsak till sjukdomen/läkemedelsanvändningen eller effekter av sjukdomen/läkemedlen * kunskap om bidragande orsaker (interaktion) * kunskap om störfaktorer (confounding) * Kräver en design som möjliggör studier av samband mellan exponering och utfall

Answer 11

Analytiska observationsstudier * Kohortstudier (cohort studies) * Fall-kontrollstudier (case-control studies) * Case cross-over studier

Answer 12

Kohortstudie: Är den vanligaste analytiska observationsstudie. * Studieobjekten definieras efter exponering, en kontrollgrupp matchas fram och de följs över tid. Man följer exponerad och icke-exponerad grupp med hjälp av databas. * Liknar en RCT (Där några är exponerade och andra är placebo), men ingen randomisering * Outcome jämförs mellan grupperna * Beräkning av absolut och relativ risk: Man kan räkna absoluta risken att drabbas av biverkningar om man är exponerad. Samt absoluta risken att drabbas av biverkningar om man är icke-exponerad och därefter delar man på varandra och få reaktiv risk som effekt mått Kohortstudie kan utföras med primärdata med exempelvis, enkäter. Där man jämför outcome/utfall mellan grupperna.

Answer 13

Exempel kohortstudie Ex: Insulin glargine och risk för cancer. Man samlade på data via kopplingen till individens personnummer. Där man fick data på: 1- Exponering av insulin från svenska social register samt uthämtade recept, man studerade långverkande och medel långverkande insulin, ålder, kön samt om individen har behandlats med metformin för att den också ökar risken för cancer. 2- Den andra data bas man använde sig av var cancer register för att undersöka om individen diagnoserades med cancer eller ej. 3- Man kopplade även personnummer till den nationella diabetes register för att undersöka rökning som en faktor. 4- Av födelse register fick man information om ålder på den undersökte individens första barn. 5- Av utbildnings register fick man data om utbildningsnivå. 6- Av orsak av död register fick man data på individens dödsorsak Alla ovannämnda databaser har alltså används i analysen. Resultat av studien: Relativ risk = incidens ration RR för Bröstcancer = 1.91 visar att det är dubbel så stor risk att får bröst cancer vid behandling med insulin glargine. (Denna är statisk signifikant för att den inte skär 1)

Answer 14

Fall-kontroll studie * Studieobjekten definieras efter outcome * Exponering definieras retrospektivt och jämförs mellan grupperna * Om exponeringen vanligare hos fallen – association Med en fall-kontroll studie väljer man sin population för ett visst utfall (outcome, t.ex, biverkan eller sjukdom). Därefter väljer man en kontroll grupp som inte har denna biverkan eller sjukdom, man tittar bakåt i tiden och undersöker vad har hänt innan LM / sjukdomen. Med en fall-kontroll studie kan man räkna odds och oddskvot.

Answer 15

Exempel fall-kontrollstudie: Antitrombotiska LM och risk för blödningar. Man räknade odds och oddskvot, där man kunde se samband mellan Antitrombotiska LM och risk för blödningar. När oddskvot är högre än 1 ---> Större samband

Answer 16

Kan det finnas fler möjligheter... * Att hitta en kontrollgrupp som är så lika som möjligt vad gäller samsjuklighet, läkemedelsanvändning, miljöfaktorer, gener, attityder....? * Om man är sin egen kontroll? Det är svårt att hitta en kontrollgrupp som har samma genetik, faktorer och olika variabler. Det är därför bättre att man är sin egenkontroll. Case cross-over studie: Fördel: Ingen skillnad i kontroll Utmaning: Kan inte göras för allting

Answer 17

Ex på Case cross-over studie: Korrelation mellan antidepressiva LM och dödsorsak av trafikolycka.

Answer 18

Interventionsstudier Experimentella studier * Randomiserad kontrollerad studie (RCT) * Klusterrandomiserad studie: Där man randomiserar inte individer, utan att man istället randomiserar grupper av individer Kvasiexperimentella studier: Där man efterliknar en experimentell studie * Okontrollerad före- och efterstudie * Kontrollerad före- och efterstudie * Intterupted time series analysis (ITS)

Answer 19

Okontrollerad före- och efterjämförelse Har ett lågt bevisvärde för att man saknar en kontrollgrupp.

Answer 20

Kontrollerad före- och efterjämförelse Har en strakare bevis för att man har kontroll grupp som är så lik exponerad grupp som möjligt. Men det kan vara en utmaning att hitta en kontroll grupp.

Answer 21

Time series analyses: Mäter före efter en intervention. Är en stark studiedesign. Men man vet inte om det händer något annat än interventionen som orsakar utfallet

Answer 22

Ex på en Time series analyses: Där A, B, C, D visar stora händelser som har uppkommit, alltså t.ex stora regler och lagar har införts och hur har trenden ändrats därefter.

Answer 23

Kvalitativa studier: Där man undersöker många teman gällande allmän läkare och sjuksköterska. Ämnen som studerades var: Korta besökstid Inte tillgång till all data Utmaningar mellan professioner

Answer 24

Problem med epidemiologiska studier Deskriptiva studier * Intern validitet: att man ibland inte kan lita på studien på grund av slump. - slump eller bias * Extern validitet (generaliserbarhet) Analytiska studier * Slumpvariation * Bias (systematiska fel) * Confounding (störfaktorer) Publiceringsbias: Innebär att vissa studier blir publicerade och andra inte (Är ett problem för båda deskriptiva och analytiska studier)

Answer 25

Slump eller systematiskt fel Slumpfel: Kan försvinna med ökad studiestorlek (Vid fler antal observationer som ingår i studien). Slumpfelet är alltså störst vid studier där endast få personer ingår. Systemisk fel är fel som beror metod eller urval, den är konstant oavsett studiens storlek.

Answer 26

Confounder (störfaktor) Confounder är tredje faktor, t.ex: Konsumtion av kaffe leder till lungcancer, med i detta fall har vi rökning som confounder.

Answer 27

Studie designar kan ha låga eller höga evidens. Den studiedesignen med högst evidens och bevisvärde är Meta analys och systemisk översikt. Därefter RCT, med tanke på att den är en randomiserad studie, där randomisering tar bort confounding. Ekologisk studie ligger lågt i bevisvärde för att den studerar inte samband. Därefter kommer djurstudier som har lågt evidens. Till sist kommer fallrapport och fall serier.

Answer 28

Kvalitativ studier: Där kan man studera och undersöka hur folk tänker och tycker kring olika frågor. Kvantitativa studier kan vara: Experimentella eller observationella: Observationella kan i sin tur vara: 1- Deskreptiva: Där man kan beskriva / jämföra olika samband. En deskriptiv studie kan vara en tvärsnitt studie (Där man studerar en variabel), Ekologisk studie (Där man jämför två variabler som inte är kopplade på individnivå). 2- Analytiska: Där man kan studerar orsakssamband. Analytiska studier kan vara Kohort, Case-cross-over och fall-kontroll. Experimentella och kvasiexperimentella är också analytiska studier. Om det går att randomisera ---> RCT Om det INTE går att randomisera ---> Kvasiexperimentella Kvasiexperimentella: Delas in i: 1- Med en kontrollgrupp: CBA 2- Ingen kontroll grupp: ITS

Answer 29

Ibland är det lämpligt med kvantitativa observationella studier i stället för experimentella för att de experimentella studier kräver resurser för en lång klinisk studie Med observationella analytiska studier skulle man kunna räkna ut riskkvoter, risk ratio, hazard ratio osv. Det finns två typer av kvasiexperimentella studier: Om man har en kontroll grupp: CBA: Inte randomiserad som kan bero på att det är oetiskt att utföra detta experiment. Om man INTE har en kontroll grupp: ITS (Före och efter) En observationell studie kan vara: 1- Deskriptiv: Beskriva, jämföra. Den kan indelas i nedanstående typer: 1- Tvärsnittsstudie: Bild av något här och nu (Man kan göra upprepade tvärsnittsstudier - idag, imorgon och om en vecka), men med denna studie följer vi inte samma individ över tid. 2- Ekologisk studie: Två variabler, sam slag av data, aggregerad data (Men det betyder inte att dessa två variabler orsakar varandra) 2- Analytiska: Studera och undersöka orsakssamband. Kohort studie: Case-crossover studie: Att man är sin egen kontroll. Fall-kontroll studie: Man utgår från utfall (Cancer t.ex.), Med ovanstående studie följer vi samma person över tid. Medan med ekologiska studier vet vi inte om det är samma person som får chockad som får nobelpris !!! Med anledningen att vi ska undersöka orsakssamband (Att den ena variabeln orsakar på riktigt det andra), då behöver vi en analytisk studie. Medan med en ekologisk studie kan vara bara studera korrelationen.

Answer 30

Fråga 1: Finns det skillnader mellan olika regioner i användning av antidepressiva läkemedel? Det skulle vara lämpligt med en kvantitativ studie, observationell, deskriptiv (För att vi vill inte undersöka orsaker eller så, vi vill bara undersöka om det finns skillnad) och tvärsnittsstudie (Vi vill inte studera sambandet mellan två variabler som vi vill kolla korrelation på) Etiskt perspektiv: Inget etiskt tillstånd krävs för att detta kräver en aggregerad data, med tanke på att denna data sker på stor nivå att vi inte vet som har behandlas med antidepressiva. I ett LM register finns all data på alla läkemedel och behandlingar insamlade. Samband, korrelation (Statistik begrepp), samvariation (När vi har högt r^2) eller association (Betyder nästan samma sak) Korrelation är inte samma sak som kausalitet (Kausalitet = Orsakssamband) Kausalitet är det något som leder till något annat (Om man tar hänsyn till confounders)

Answer 31

Fråga 2: Kvalitativ studie (Öppen fråga, ingen hypotes). Kanske går det att mäta och räkna på det Man kan mäta på åsikt (T.ex: Kursvärdering) Etik: Behövs etiknämnd för att man ska samla in persons åsikter, samt viktigt med anonym, Men man behöver samtycke. Kvalitativa studier har man beskrivning, man har citat, Utifrån kvalitativ studier kan man få en hypotes och idé för senare studier.

Answer 32

Fråga 3: Kvantitativ, observationell, deskriptiv, två variabler, förekomst av astma och hur mycket paracetamol säljs. Man undersöker alltså hur de korrelerar med varandra - Man gör dessa studier för att se samband och få ide, detta är en hypotes genererande studie). En ekologisk studie skulle därför vara lämplig. Om frågan är: Leder användning av paracetamol risk till astma (Det måste vara samma person som behandlas med paracetamol som har astma) ---> Skulle kohort, fall-kontroll och case-crossover vara lämpliga. Men i detta fall är det bara en undersökning på om det finns samband mellan de två variablerna i olika regioner, men vi vet inte om samma person med behandlas med paracetamol har astma. Etik: Inte behövs för att aggregerad data (Vi kan inte identifierat individen) Olika typer av data: Individbaserad data: Data om varje individ kan man sammanställa det till individnivå (Data om varje individ) Aggregeraddata: En samling av data, INTE på individnivå (T.ex. i åldersgruppen 0-4 år alltså sammanslagen nivå)

Answer 33

Fråga 4: Kvantitativ, observationell, analytisk ---> Kohort eller Fall-Kontrollstudie (Där vi har exponering och utfall) Kohort: Då ska vi utgå från exponeringen, alltså välja ut individer som behandlas med SSRI och därefter undersöka hur många som får missbildningar. Fall-kontroll: Utgår från utfall (Hitta först barn med missbildningar, har mamman använt LM under graviditet?) Fall-kontrollstudie: Lämplig vid ovanliga utfall Kohortstudie: Lämplig med vanliga utfall Med en kohort studie vet vi exakt när individerna har blivit exponerade (En fördel) En annan fördel: Vi kan titta på flera utfall (Missbildningar, kort fot OSV) Medan med fall-kontroll har vi redan bestämt utfallet (Bara missbildningar i detta fall) Etik: Oetisk med experimentell studie. Vi behöver etiknämnd (För att det är känsliga data + samtycke om det är blodprover t.ex.) Fallrapporter och fall serier är lägst, på grund av ingen kontrollgrupp: Där läkare rapporterar ett fall. Fall serier: Med flera patienter. (Viktiga men enskilda fall) Ekologiska studier kommer sedan Tvärsnittsstudie kommer därefter. Ovan 2 är deskriptiva studier. Tvärsnittsstudie ligger lite högre än ekologisk studie, för att med en ekologisk studie har vi inte data på individ (Ekologisk studier kan lura chockad och nobelpris!!!!) Fall-kontroll kommer därefter. Kohortstudie: Lite högre än, för att vi kan räka relativ risk. Fall-kontroll: Bara oddskvot kan vi räkna. Ovan 2 är analytiska observationella studier. Sedan RCT. Ovan är experimentell Metaanalys och systematisk översikt: Sambandsslagna studier. RCT är dyra, om man slår de från olika, samlat upp resultat från olika RCT studier. ITS är inte med för att den är för intervention, riktlinjer och lagar inte LM

Answer 34

Fråga 5: Kvantitativ, experimentell, inte randomiserad, ITS (För att vi har ingen kontrollgrupp, medan i CBA skulle vi har haft kontrollgrupp, t.ex. att i den ena region har vi infört en annan region inte) ITS har inte kontrollgrupp Etik: Behövs ej, för att det är aggregerad data, men om det var på individnivå, skulle man ha behövt det. Man ser beslutet som en intervention.

Answer 35

Fråga 6: Kvantitativ, observationell (Följsamhet: handlar om hur väl patienten följer behandlingen). Persistens handlar om att patienten försätter behandlingen eller inte. Inte experimentell i detta fall för att då är man medveten och kanske blir mer följsam. Lämpliga studie designar skulle vara analytisk observationella, såsom kohort och fall-kontroll studier. Där vid: Fall-kontroll: Utgår man från utfallet (Persistens), som är svåra att hitta. Kohort: Är bättre för att det är lättare att hitta patienter som handlas med LM. Etisk: Detta är en individdata (Måste ha tillstånd, samt att flera känsliga data skulle vi samla). Samtycke för att samla kliniska variabler från patientjournaler (BB, osv)