Studiedesigner Flashcards
Läkemedelsepidemiologi: Studier
Läkemedelsepidemiologi: Studier av läkemedelsanvändningen och dess effekter i befolkningen. Läkemedelsepidemiologi handlar om användning och effekt av ett LM i befolkningen.
Studier kan handla om:
1- Faktorer som påverkar användning av LM
2- Faktorer som beskriver förskrivningen, konsumtionen och inköp av LM
3- Samt Outcome (Risk, nytta, biverkningar av ett LM)
Drug utilization research: Studier om LM användning vad som påverkar denna användning (Punkt 1 och 2)
Pharmacoepidemiology: Är studier som beskriver effekt/biverkning av LM (Punkt 2 och 3)
Båda två ovan hänger ihop.
Många olika studiedesigner
Många olika studiedesigner
Många studiedesigner för att mäta LM användningen:
Kvantitativa studier
Kvalitativa studier
ITS
Cluser RCT
Ekologisk studie
Kohortstudie
Fall-Kontrollstudie
Tvärsnittsstudie
Börja alltid med frågan!
Börja alltid med frågan!
* Beskriva hur LM användningen ser ut? Jämföra mellan behandlingar?
* Undersöka samband mellan olika faktorer?
* Fastställa kausalitet (Att något som orsakar något annat)? Studera en intervention?
* Förstå fenomen?
Beroende på fråga —> olika studiedesigner
Börja alltid med frågan!
* Beskriva? Jämföra? —>
Börja alltid med frågan!
- Beskriva? Jämföra? —> Deskriptiva studier (Beskrivande studier)
- Undersöka samband? —> Analytiska studier
- Fastställa kausalitet (Orsakssamband)? Studera en intervention? —> Experimentella och randomiserad studie (Intervention)
- Förstå fenomen? —> Kvalitativa studier. Om man vill se hur folk tänker kring olika frågor —> Kvalitativ studie
Vad kännetecknar en dålig forskningsfråga?
Vad kännetecknar en dålig forskningsfråga?
Nåt som ingen är intresserad av, inte ens du!
En fråga som inte kan besvaras
* Tvetydig, data saknas, oetisk….
Fiskafänge i stora data för att hitta något intressant och formulera frågan sen. Alltså man ska alltid börja med frågeställning därefter metod och sedan analys och resultat.
Vad kännetecknar en bra forskningsfråga?
Vad kännetecknar en bra forskningsfråga?
Feasible (answerable with a robust method): Att frågan kan besvaras med en metod
Interesting
Novel: Nyhetsvärd (Har inte genomförts tidigare)
Ethical: Etisk
Relevant: Relevant
FINER criteria
Kvalitativ vs. kvantitativ
Kvalitativ vs. kvantitativ
Kvantitativ forskning (Mäter, räknar, summerar, testar hypotes):
* Kvantifiera observationer (mäta, räkna, summera…)
* Hypotestestande
* Samband mellan mätbara variabler: Vi kan hitta samband med kvantitativ forskning
* Beräknas med statistik
Kvalitativ forskning (Inte mäta):
* Söker efter innehåll
* Utforska sociala fenomen
* Få en förståelse för något
* Åsikter, attityder och tankar hos studieobjekten
Exempel följsamhet (adherence)
Exempel följsamhet (adherence)
Kvantitativ forskning
Kvantifiera, samband, signifikans
* Hur stor andel av alla diabetiker följer inte sin läkares ordination?
* Har lågutbildade (Jämföra hög- med lågutbildade) en sämre följsamhet till antiviral behandling vid HIV?
Kvalitativ forskning
Utforska, betydelse, förståelse
* Varför hämtar nyblivna mammor inte ut sina recept? (Här har vi ingen hypotes, man måste intervjua och förstå hur de tänker)
* Hur tänker allmänläkare när de får besök av patienter som har dålig följsamhet?
Ovan är exempel på en kvalitativ studie:
Ovan är exempel på en kvalitativ studie: Denna studie undersöker patienter och deras LM användning genom intervjuer om hur de känner för LM. Man presenterar inte siffror, utan citat för att få djupare insikt.
Ovan är exempel på en kvalitativ studie: Studien undersöker könsskillnad
Ovan är exempel på en kvalitativ studie: Studien undersöker könsskillnad i LM behandlingen, alltså om vården skiljer sig beroende på kön. Resultat: Man gör ganska lika för och vill behandla alla jämlikt, men kvinnor är lite mer öppna med sina sjukdomar.
Ovan är exempel på en kvalitativ studie: Som handlar om receptfria LM
Ovan är exempel på en kvalitativ studie: Som handlar om receptfria LM och hur farmaceuter ger råd kring dessa LM.
Kvalitativa studiedesigner:
Kvalitativa studiedesigner:
Observationer: Man tittar på folk och data.
Djupintervjuer: Genom att man ställer öppna frågor
Fokusgrupper: Där man samlar grupper i ett möte och diskutera olika frågor.
Konsensusmetoder: Diskuterar och bedömer hur väl man är samma.
Viktiga för djupare förståelse, men hör inte till de epidemiologiska studierna
Kvalitativa studiedesigner hör inte epidemiologiska studier
Kvantitativa metoder (Mäta och räkna):
Kvantitativa metoder (Mäta och räkna):
* Samlingsbegrepp inom vetenskaperna för arbetssätt där forskaren systematiskt samlar in och i statistisk form sammanfattar empiriska och kvantifierbara data
* Syftar till att beskriva, förklara eller bevisa hypotes
* Kan generaliseras till en större grupp
* De flesta kvantitativa undersökningar används för att bevisa eller motbevisa en i förväg fastställd hypotes
- Kan undersöka kvalitet även om resultatet är siffror
Exempel på kvantitativa
forskningsfrågor
Exempel på kvantitativa
forskningsfrågor
* Hur påverkas läkemedelsanvändningen av individernas utbildning och inkomst?
* Vilket är sambandet mellan längd vid födsel och användning av läkemedel vid ADHD?
* Hur varierar antibiotikaanvändningen mellan olika vårdcentraler?
* Hur skiljer sig följsamheten till diabetesbehandling mellan män och kvinnor?
OBS! Samband, påverkas, varieras, skiljas
Kvantitativa studiedesigner: Kan vara deskriptiva eller analytiska:
Kvantitativa studiedesigner: Kan vara deskriptiva eller analytiska:
Deskriptiva (Beskriva och jämföra)
- Hur ser läkemedelsanvändningen ut? (förskrivning, utköp, användning)
Analytiska
- kan vara observationella eller experimentella (Forskaren introducerar experment)
- Vilka effekter får vi av läkemedlen? eller
- Vad påverkar läkemedelsanvändningen?
Med analytisk studiedesign kan man jämföra ett LM:s effekter med dess kliniska effekt.
Experimentell = interventionsstudie (Där forskaren introducerar behandlingen): Studie där en behandling, förfarande eller program introduceras avsiktligt
OBS! Kliniska prövningar är experimentella studier.
Olika typer av epidemiologi
Olika typer av epidemiologi
- Deskriptiv epidemiologi: Vi beskriver hur befolkningen mår
Hur mår befolkningen? - Analytisk epidemiologi
Vad orsakar att befolkningen mår som den gör? - Preventiv (interventiv) epidemiologi
Effekter av prevention eller andra interventioner för att befolkningen ska må bättre.
Deskriptiva studier
Deskriptiva studier
- Beskriver sjuklighet, dödlighet, läkemedelsanvändning och annan ohälsa i befolkningen
- Kan jämföra kön, geografi, socioekonomi, yrken… Kan jämföra, länder, städer socioekonomi, land, civilstånd.
- Bra deskriptiva studier svarar på dessa frågor “W”: who, what, why, when, where and so what?
- För att identifiera riskgrupper, hälso- och sjukvårdsplanering, riktad prevention etc
- För att ha koll på läkemedelsanvändningen!
6 st W
Who
What
Why
When
Where
So what: Vad betyder resultat?
OBS! Med deskriptiva studier kan man inte dra slutsatser att något orsakar någonting.
Deskriptiva studier: Vanligaste
Deskriptiva studier: Vanligaste typer av deskriptiva studier:
* Fallrapport
* Fallserie
* Tvärsnittsstudier (cross sectional studies)
* Ekologiska studier
Fallrapport:
Fallrapport: Innebär att en läkare rapporter om en händelse (fall) då hen observerar något. I detta fall, Talidomid.
Fallserie:
Fallserie: Där man inkluderar flera rapporter med samma biverkan/fall. I detta fall, olika statiner orsakar impotens. Med 25 cases, olika åldrar, olika doser och tiden det krävdes innan man utvecklade impotens. Man inkluderade även om det gick tillbaks eller inte efter man slutat med behandlingen.
Tvärsnittsstudie:
Tvärsnittsstudie: Man kan inte dra stora slutsatser. Då man inkluderat flera olika folkmängder och åldrar
Figuren är ett
Figuren är ett resultat av en tvärsnittsstudie, där man studerar de vanligaste LM till barn.
Antibiotika i öppenvård 1987-2018
Recept/1000 invånare & år
Antibiotika i öppenvård 1987-2018
Recept/1000 invånare & år
Med en tvärsnittsstudie har man studerat hur antibiotika användningen över tid. Figuren visar att antibiotika användningen har minska för att undvika resistans.
Deskriptiva studier kan fokusera på ”rationell läkemedelsanvändning”
Deskriptiva studier kan fokusera på ”rationell läkemedelsanvändning”
Rationell läkemedelsanvändning: Innebär att patienter får rätt läkemedel utifrån kliniska behov i rätt dos och under en tid och möjliga kostnad för individ och samhälle. Rationell läkemedelsanvändning är det vi vill uppnå, där många deskriptiva studier tittar på detta koncept.
Rationell läkemedelsanvändning tar hänsyn till:
Rationell läkemedelsanvändning tar hänsyn till:
- Följsamhet till vårdprogram/riktlinjer: Är en utmaning, då det inte är många individer som behandlas läkemedlet på ett rätt sätt.
- Överanvändning
- Underanvändning
- Läkemedelskostnader: Är det höga kostnader.
- Dosering & interaktioner
- Patienters följsamhet
- Beroende & missbruk (Smärtstillande och opioider)
- Ojämlik läkemedelsanvändning: Könsskillnad, hög och låg utbildade, svenskar och utländska. osv
ACE-hämmare/ARB vid hjärtsvikt
ACE-hämmare/ARB vid hjärtsvikt
Figuren är ur en deskriptiv studie, som studerar patienter med hjärtsvikt. CI är också beräknad för att visa variationen mellan vårdcentraler
Unden en deskriptiv studie
Unden en deskriptiv studie där man studerade antikolinergikas användning beroende på kön, där man kunde ta slutsats från studien att kvinnor får mer olämpliga LM (Kolla på OR som är högre än 1 och CI som inte passerar 1)
Deskriptiv epidemiologi - att mäta
Deskriptiv epidemiologi - att mäta sjukdomsförekomst eller läkemedelsanvändning
- Klassificera och kategorisera sjukdomarna/riskfaktorerna/läkemedlen: Man börjar med klassificera, via ATC kod systemet som hjälper oss hålla reda på LM grupp.
- Definiera populationen: Vilken population är vi intresserade av, exempelvis en grupp med viss ålder, kön OSV.
- Mät förekomsten: Utförs genom att använda sig av sekundär data, som redan är insamlat för ett annat syfte eller primär data som vi samlar själva.
- Definiera tiden som populationen är under risk: DVS persontid
- Beräkna olika mått på sjukdomsförekomst / läkemedelsanvändning, tex prevalens (Andel som är sjuka under en tidspunkt), incidens (Nya fall), DDD/TID, olika kvalitetsindikatorer…
Ekologiska studier:
Ekologiska studier: Räknas vara en deskriptiv studie. Har en sämre bevisvärde än tvärsnitt när det gäller samband. Ingen koppling mellan data på individnivå (Bara på grupp nivå)
- Studerar samband mellan två variabler på gruppnivå
- Saknar data på exponering och utfall på individnivå (ingen koppling för enskild person/patient)
- Olika populationer samma tidsperiod
eller
Samma befolkning olika tidsperioder (Man studerar trend och utfall för en viss population, men det är inte samma person som äter chockad får nobelpris)
Ex ekologisk studie:
Ex ekologisk studie: Där man har studerat olika befolkningar i olika länder under samma period. De två variablerna är kött konsumtion och förekomst av colon cancer. Där vi har på x-axel gram konsumerat kött per capita och colon cancer incidens på y-axel.
Man kan ta slutsats att: Ju mer kött man konsumerar, desto högre risk för colon cancer. I detta fall har man bevisat korrelationen, men det innebär inte att den individen som äter kött är samma individ som får cancer.
Ex ekologisk studie: Visar korrelationen
Ex ekologisk studie: Visar korrelationen mellan antidepressiva LM och självmord risk i USA. Där man kunde ta slutsats att vid ökad användning av SSRI, minskar självmord risken.
Med en ekologisk studie kan man studera samband men inte orsakssamband, då vi studerar inte samma individ.
Att dra slutsats ur en ekologisk studie
Att dra slutsats ur en ekologisk studie kan ibland vara farligt för att: Ovan visar en direkt korrelation (Rät linje) mellan chockad konsumtion och antal nobelpriser. Där: Ju mer chockad ett land konsumerar, desto fler antal nobelpris, där r^2= 0.791 (Stark korrelation), men detta stämmer egentligen inte.
Ex ur en annan ekologisk studie:
Ex ur en annan ekologisk studie: Margarin konsumtion per år har sjunkit samtidigt som andel skilsmässa har sjunkit —-> Men dessa två variabler är oberoende av varandra.
Analytiska studier:
Analytiska studier: Ger en djupare förklaring till hur och varför.
* Ger svar på Hur, Varför
* kunskap om etiologi = orsak till sjukdomen/läkemedelsanvändningen eller effekter av sjukdomen/läkemedlen
* kunskap om bidragande orsaker (interaktion)
* kunskap om störfaktorer (confounding)
* Kräver en design som möjliggör studier av samband mellan exponering och utfall
Analytiska observationsstudier
Analytiska observationsstudier
* Kohortstudier (cohort studies)
* Fall-kontrollstudier (case-control studies)
* Case cross-over studier
Kohortstudie: Är den
Kohortstudie: Är den vanligaste analytiska observationsstudie.
* Studieobjekten definieras efter exponering, en kontrollgrupp matchas fram och de följs över tid. Man följer exponerad och icke-exponerad grupp med hjälp av databas.
* Liknar en RCT (Där några är exponerade och andra är placebo), men ingen randomisering
* Outcome jämförs mellan grupperna
* Beräkning av absolut och relativ risk: Man kan räkna absoluta risken att drabbas av biverkningar om man är exponerad. Samt absoluta risken att drabbas av biverkningar om man är icke-exponerad och därefter delar man på varandra och få reaktiv risk som effekt mått
Kohortstudie kan utföras med primärdata med exempelvis, enkäter. Där man jämför outcome/utfall mellan grupperna.
Exempel kohortstudie
Ex: Insulin glargine
Exempel kohortstudie
Ex: Insulin glargine och risk för cancer.
Man samlade på data via kopplingen till individens personnummer. Där man fick data på:
1- Exponering av insulin från svenska social register samt uthämtade recept, man studerade långverkande och medel långverkande insulin, ålder, kön samt om individen har behandlats med metformin för att den också ökar risken för cancer.
2- Den andra data bas man använde sig av var cancer register för att undersöka om individen diagnoserades med cancer eller ej.
3- Man kopplade även personnummer till den nationella diabetes register för att undersöka rökning som en faktor.
4- Av födelse register fick man information om ålder på den undersökte individens första barn.
5- Av utbildnings register fick man data om utbildningsnivå.
6- Av orsak av död register fick man data på individens dödsorsak
Alla ovannämnda databaser har alltså används i analysen.
Resultat av studien:
Relativ risk = incidens ration
RR för Bröstcancer = 1.91 visar att det är dubbel så stor risk att får bröst cancer vid behandling med insulin glargine. (Denna är statisk signifikant för att den inte skär 1)
Fall-kontroll studie
Fall-kontroll studie
- Studieobjekten definieras efter outcome
- Exponering definieras retrospektivt och jämförs mellan grupperna
- Om exponeringen vanligare hos fallen – association
Med en fall-kontroll studie väljer man sin population för ett visst utfall (outcome, t.ex, biverkan eller sjukdom). Därefter väljer man en kontroll grupp som inte har denna biverkan eller sjukdom, man tittar bakåt i tiden och undersöker vad har hänt innan LM / sjukdomen.
Med en fall-kontroll studie kan man räkna odds och oddskvot.
Exempel fall-kontrollstudie: Antitrombotiska LM
Exempel fall-kontrollstudie: Antitrombotiska LM och risk för blödningar.
Man räknade odds och oddskvot, där man kunde se samband mellan Antitrombotiska LM och risk för blödningar. När oddskvot är högre än 1 —> Större samband
Kan det finnas fler möjligheter…
Kan det finnas fler möjligheter…
- Att hitta en kontrollgrupp som är så lika som möjligt vad gäller samsjuklighet, läkemedelsanvändning, miljöfaktorer, gener, attityder….?
- Om man är sin egen kontroll?
Det är svårt att hitta en kontrollgrupp som har samma genetik, faktorer och olika variabler. Det är därför bättre att man är sin egenkontroll.
Case cross-over studie:
Fördel: Ingen skillnad i kontroll
Utmaning: Kan inte göras för allting
Ex på Case cross-over studie:
Ex på Case cross-over studie: Korrelation mellan antidepressiva LM och dödsorsak av trafikolycka.
Interventionsstudier
Interventionsstudier
Experimentella studier
* Randomiserad kontrollerad studie (RCT)
* Klusterrandomiserad studie: Där man randomiserar inte individer, utan att man istället randomiserar grupper av individer
Kvasiexperimentella studier: Där man efterliknar en experimentell studie
* Okontrollerad före- och efterstudie
* Kontrollerad före- och efterstudie
* Intterupted time series analysis (ITS)
Okontrollerad
Okontrollerad
före- och efterjämförelse
Har ett lågt bevisvärde för att man saknar en kontrollgrupp.
Kontrollerad
Kontrollerad
före- och efterjämförelse
Har en strakare bevis för att man har kontroll grupp som är så lik exponerad grupp som möjligt. Men det kan vara en utmaning att hitta en kontroll grupp.
Time series analyses
Time series analyses: Mäter före efter en intervention. Är en stark studiedesign. Men man vet inte om det händer något annat än interventionen som orsakar utfallet
Ex på en Time series analyses:
Ex på en Time series analyses: Där A, B, C, D visar stora händelser som har uppkommit, alltså t.ex stora regler och lagar har införts och hur har trenden ändrats därefter.
Kvalitativa studier: Där man undersöker
Kvalitativa studier: Där man undersöker många teman gällande allmän läkare och sjuksköterska.
Ämnen som studerades var:
Korta besökstid
Inte tillgång till all data
Utmaningar mellan professioner
Problem med epidemiologiska studier
Problem med epidemiologiska studier
Deskriptiva studier
* Intern validitet: att man ibland inte kan lita på studien på grund av slump.
- slump eller bias
* Extern validitet (generaliserbarhet)
Analytiska studier
* Slumpvariation
* Bias (systematiska fel)
* Confounding (störfaktorer)
Publiceringsbias: Innebär att vissa studier blir publicerade och andra inte (Är ett problem för båda deskriptiva och analytiska studier)
Slump eller systematiskt fel
Slump eller systematiskt fel
Slumpfel: Kan försvinna med ökad studiestorlek (Vid fler antal observationer som ingår i studien). Slumpfelet är alltså störst vid studier där endast få personer ingår.
Systemisk fel är fel som beror metod eller urval, den är konstant oavsett studiens storlek.
Confounder (störfaktor)
Confounder (störfaktor)
Confounder är tredje faktor, t.ex: Konsumtion av kaffe leder till lungcancer, med i detta fall har vi rökning som confounder.
Studie designar kan
Studie designar kan ha låga eller höga evidens. Den studiedesignen med högst evidens och bevisvärde är Meta analys och systemisk översikt.
Därefter RCT, med tanke på att den är en randomiserad studie, där randomisering tar bort confounding. Ekologisk studie ligger lågt i bevisvärde för att den studerar inte samband. Därefter kommer djurstudier som har lågt evidens. Till sist kommer fallrapport och fall serier.
Kvalitativ studier: Där kan man studera
Kvalitativ studier: Där kan man studera och undersöka hur folk tänker och tycker kring olika frågor.
Kvantitativa studier kan vara: Experimentella eller observationella:
Observationella kan i sin tur vara:
1- Deskreptiva: Där man kan beskriva / jämföra olika samband. En deskriptiv studie kan vara en tvärsnitt studie (Där man studerar en variabel), Ekologisk studie (Där man jämför två variabler som inte är kopplade på individnivå).
2- Analytiska: Där man kan studerar orsakssamband. Analytiska studier kan vara Kohort, Case-cross-over och fall-kontroll.
Experimentella och kvasiexperimentella är också analytiska studier.
Om det går att randomisera —> RCT
Om det INTE går att randomisera —> Kvasiexperimentella
Kvasiexperimentella: Delas in i:
1- Med en kontrollgrupp: CBA
2- Ingen kontroll grupp: ITS
Ibland är det lämpligt med kvantitativa observationella studier
Ibland är det lämpligt med kvantitativa observationella studier i stället för experimentella för att de experimentella studier kräver resurser för en lång klinisk studie
Med observationella analytiska studier skulle man kunna räkna ut riskkvoter, risk ratio, hazard ratio osv.
Det finns två typer av kvasiexperimentella studier:
Om man har en kontroll grupp: CBA: Inte randomiserad som kan bero på att det är oetiskt att utföra detta experiment.
Om man INTE har en kontroll grupp: ITS (Före och efter)
En observationell studie kan vara:
1- Deskriptiv: Beskriva, jämföra. Den kan indelas i nedanstående typer:
1- Tvärsnittsstudie: Bild av något här och nu (Man kan göra upprepade tvärsnittsstudier - idag, imorgon och om en vecka), men med denna studie följer vi inte samma individ över tid.
2- Ekologisk studie: Två variabler, sam slag av data, aggregerad data (Men det betyder inte att dessa två variabler orsakar varandra)
2- Analytiska: Studera och undersöka orsakssamband.
Kohort studie:
Case-crossover studie: Att man är sin egen kontroll.
Fall-kontroll studie: Man utgår från utfall (Cancer t.ex.),
Med ovanstående studie följer vi samma person över tid.
Medan med ekologiska studier vet vi inte om det är samma person som får chockad som får nobelpris !!!
Med anledningen att vi ska undersöka orsakssamband (Att den ena variabeln orsakar på riktigt det andra), då behöver vi en analytisk studie.
Medan med en ekologisk studie kan vara bara studera korrelationen.
Fråga 1:
Finns det skillnader mellan olika regioner i användning av antidepressiva läkemedel?
Fråga 1:
Finns det skillnader mellan olika regioner i användning av antidepressiva läkemedel?
Det skulle vara lämpligt med en kvantitativ studie, observationell, deskriptiv (För att vi vill inte undersöka orsaker eller så, vi vill bara undersöka om det finns skillnad) och tvärsnittsstudie (Vi vill inte studera sambandet mellan två variabler som vi vill kolla korrelation på)
Etiskt perspektiv: Inget etiskt tillstånd krävs för att detta kräver en aggregerad data, med tanke på att denna data sker på stor nivå att vi inte vet som har behandlas med antidepressiva.
I ett LM register finns all data på alla läkemedel och behandlingar insamlade.
Samband, korrelation (Statistik begrepp), samvariation (När vi har högt r^2) eller association (Betyder nästan samma sak)
Korrelation är inte samma sak som kausalitet (Kausalitet = Orsakssamband)
Kausalitet är det något som leder till något annat (Om man tar hänsyn till confounders)
Fråga 2:
Fråga 2:
Kvalitativ studie (Öppen fråga, ingen hypotes). Kanske går det att mäta och räkna på det
Man kan mäta på åsikt (T.ex: Kursvärdering)
Etik: Behövs etiknämnd för att man ska samla in persons åsikter, samt viktigt med anonym, Men man behöver samtycke.
Kvalitativa studier har man beskrivning, man har citat, Utifrån kvalitativ studier kan man få en hypotes och idé för senare studier.
Fråga 3:
Fråga 3:
Kvantitativ, observationell, deskriptiv, två variabler, förekomst av astma och hur mycket paracetamol säljs. Man undersöker alltså hur de korrelerar med varandra - Man gör dessa studier för att se samband och få ide, detta är en hypotes genererande studie). En ekologisk studie skulle därför vara lämplig.
Om frågan är: Leder användning av paracetamol risk till astma (Det måste vara samma person som behandlas med paracetamol som har astma) —> Skulle kohort, fall-kontroll och case-crossover vara lämpliga.
Men i detta fall är det bara en undersökning på om det finns samband mellan de två variablerna i olika regioner, men vi vet inte om samma person med behandlas med paracetamol har astma.
Etik: Inte behövs för att aggregerad data (Vi kan inte identifierat individen)
Olika typer av data:
Individbaserad data: Data om varje individ kan man sammanställa det till individnivå (Data om varje individ)
Aggregeraddata: En samling av data, INTE på individnivå (T.ex. i åldersgruppen 0-4 år alltså sammanslagen nivå)
Fråga 4:
Fråga 4:
Kvantitativ, observationell, analytisk —> Kohort eller Fall-Kontrollstudie (Där vi har exponering och utfall)
Kohort: Då ska vi utgå från exponeringen, alltså välja ut individer som behandlas med SSRI och därefter undersöka hur många som får missbildningar.
Fall-kontroll: Utgår från utfall (Hitta först barn med missbildningar, har mamman använt LM under graviditet?)
Fall-kontrollstudie: Lämplig vid ovanliga utfall
Kohortstudie: Lämplig med vanliga utfall
Med en kohort studie vet vi exakt när individerna har blivit exponerade (En fördel)
En annan fördel: Vi kan titta på flera utfall (Missbildningar, kort fot OSV)
Medan med fall-kontroll har vi redan bestämt utfallet (Bara missbildningar i detta fall)
Etik: Oetisk med experimentell studie. Vi behöver etiknämnd (För att det är känsliga data + samtycke om det är blodprover t.ex.)
Fallrapporter och fall serier är lägst, på grund av ingen kontrollgrupp: Där läkare rapporterar ett fall.
Fall serier: Med flera patienter. (Viktiga men enskilda fall)
Ekologiska studier kommer sedan
Tvärsnittsstudie kommer därefter.
Ovan 2 är deskriptiva studier. Tvärsnittsstudie ligger lite högre än ekologisk studie, för att med en ekologisk studie har vi inte data på individ (Ekologisk studier kan lura chockad och nobelpris!!!!)
Fall-kontroll kommer därefter.
Kohortstudie: Lite högre än, för att vi kan räka relativ risk.
Fall-kontroll: Bara oddskvot kan vi räkna.
Ovan 2 är analytiska observationella studier.
Sedan RCT.
Ovan är experimentell
Metaanalys och systematisk översikt: Sambandsslagna studier. RCT är dyra, om man slår de från olika, samlat upp resultat från olika RCT studier.
ITS är inte med för att den är för intervention, riktlinjer och lagar inte LM
Fråga 5:
Fråga 5:
Kvantitativ, experimentell, inte randomiserad, ITS (För att vi har ingen kontrollgrupp, medan i CBA skulle vi har haft kontrollgrupp, t.ex. att i den ena region har vi infört en annan region inte)
ITS har inte kontrollgrupp
Etik: Behövs ej, för att det är aggregerad data, men om det var på individnivå, skulle man ha behövt det.
Man ser beslutet som en intervention.
Fråga 6:
Fråga 6:
Kvantitativ, observationell (Följsamhet: handlar om hur väl patienten följer behandlingen). Persistens handlar om att patienten försätter behandlingen eller inte. Inte experimentell i detta fall för att då är man medveten och kanske blir mer följsam.
Lämpliga studie designar skulle vara analytisk observationella, såsom kohort och fall-kontroll studier.
Där vid:
Fall-kontroll: Utgår man från utfallet (Persistens), som är svåra att hitta.
Kohort: Är bättre för att det är lättare att hitta patienter som handlas med LM.
Etisk: Detta är en individdata (Måste ha tillstånd, samt att flera känsliga data skulle vi samla). Samtycke för att samla kliniska variabler från patientjournaler (BB, osv)
