Smärta Flashcards
Vad är nociception?
Nociception är den process genom vilken nervsystemet upptäcker och signalerar om potentiellt skadliga stimulus.
- Neurologisk detektion av potentiell vävnadsskada
- Smärta är den subjektiva upplevelse som kan följa nociceptiv signalering
- Obs nociception =/= smärta, utan mer potentiell smärta
- Smärtsignalering sker alltså alltid genom nociception, men det är inte alltid en nociceptiva signaleringen innebär att ett stimuli är smärta
Vad är skillnaden i hur man behandlar smärta i den biomedicinska respektive biopsykosociala modellen?
- Den biomedicinska modellen har ett väldigt reduktivt synsätt. Synsättet “behandla orsaken så behandlas smärtan”. Smärta förklaras enbart från fysisk skada och dess direkta biologiska mekanismer.
- Den biopsykosociala modellen är å andra sidan mer holistisk. Den tar istället hänsyn till biologiska, psykologiska och sociala faktorer i smärtupplevelsen. Vidmakthållande faktorer och smärtans olika konsekvenser är viktiga!
Berätta om vad som ingår i den biopsykosociala modellens tre olika delar kopplat till smärta
- Biologiska: sjukdomsgrad, smärtreceptor, inflammation, hjärnfuktion
- Psykologiska: stämningsläge, katastrofiering, stress, hantering
- Sociala: ekonomi, socialt stöd, kultur, social omgivning
Beteendemedicinsk, modern definition av smärta
”En obehaglig sensorisk och/eller emotionell upplevelse förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada, eller beskriven i termer av sådan skada. Smärta är alltid subjektiv och kan uppträda i frånvaro av vävnadsskada.”
Smärt-terminologi
- Nociceptiv: vävnadsskada (eller det kroppen tror är vävnadsskada, behöver inte alltid resultera i smärta)
- Neuropatisk: nervskada
- Nociplastisk: förändrat smärtsystem
- Idiopatisk: olkar orsak
- Fantomsmärta: smärta från amputerad kroppsdel
Smärta som sjukdom och smärta som symtom
Smärta som sjukdom:
- Underliggande följd av sjukdom eller skada
- Identifiera och behandla den bakomliggande orsaken (tandvärk, stukad fot)
- En varningssignal om att något i kroppen är fel
- Den är temporär och avtar när orsaken behandlats
Smärta som symtom:
- Fokuserar inte bara på att hitta en orsak, utan även behandla smärtan i sig genom exempelvis smärtlindring, psykologisk behandling eller rehab
- Självständigt problem som påverkar livskvalitet och kräver specifik behandling
- Ex.v fibromyalgi (långvarig, nociplastisk smärta)
Långvarig smärta
- Mer än 3, eller mer än 6 månader
- Fynden är inte alltid objektiva
- Den är ofta förknippad med kroniska sjukdomar (diskbråck, reumatism)
- Går ofta i skov och påverkas av många faktorer: mående, kontext, kognition
- När det leder till omfattade psykosociala konsekvenser ses det som en funktionsnedsättning
- Eftersom långvarig smärta ofta inte har en enkel medicinsk lösning krävs en multimodal behandling
Akut smärta
- 0-3 månader, som mest 6 månader
- Objektiva fynd som exempelvis vävnadsskada
- Försvinner när skadan har läkt
- Återkommer endast i vissa fall, ex.v. migrän eller tandvärk
Vad är vanlig psykisk samsjuklighet med långvarig smärta?
- Depression
- Ångestdiagnoser
- PTSD
- Substansbrukssyndrom
- Psykiatriska svårigheter kan både förvärra och vidmakthålla smärta. Detta försämrar fuktionen ytterligare och försvårar för rehabiliteringen.
Berätta om de fyra “key factors” som påverkar smärtupplevelsen
-
Humör - smärta och känslor i en ond cirkel.
Negativa känslor som stress och ångest kan förstärka smärtupplevelsen genom att öka kroppens spänningsnivå och aktivera stressystemet. Detta påverkar i sin tur humöret eftersom långvarig smärta kan leda till känslor av frustration, hopplöshet och nedstämdhet. -
Uppmärksamhet - fokus på smärta förstärker den
När fokus läggs på smärta förstärks smärtupplevelsen. Detta kan exempelvis ske om en person ofta skannar kroppen efter smärtsignaler eller fokuserar på smärtan i avsaknad av andra distraktioner. Distraktion / inte tänka på smärtan lika mycket kan minska smärtupplevelsen! -
Kognition - hur vi tolkar smärtan påverkar den
- Attributioner - hur tolkar vi smärtans orsak? (detta betyder att jag är allvarligt sjuk vs detta är en normal reaktion på överansträngning)
- Self-efficacy - ersoner som tror att de kan hantera sin smärta och påverka sin situation upplever ofta mindre smärta än de som känner sig hjälplösa
- Förväntningar - förväntar man sig att smärtan ska bli värre kan den förstärkas genom nocebo
- Katastrofiering kan öka stress och smärtans intensitet (jag kommer aldrig bli bra igen)
4.Social kontext
- Socialt sammanhang och miljö kan modulera smärtupplevelsen
Vad är primär respektive sekundär hyperalgesi
Primär hyperalgesi syftar till ökad smärtkänslighet i det skadade området. Sekundär hyperalgesi är ökad smärtkänslighet i området runt den ursprungliga skadan, detta är orsakat av förändringar i det centrala nervsystemet.
“gör mer ont än det borde”
Hur kan depression och ångest påverka smärtkänslighet och tröskel?
Tillstånden sänker både smärtkänsligheten och tröskeln, vilket gör att individer med dessa tillstånd ofta upplever smärta mer intensivt och tål den sämre
- Smärttröskel typ samma hos alla
- Smärttolerans subjektivt
Vad innebär allodyni?
Allodyni innebär att en person upplever smärta från stimuli som normalt sätt inte borde vara smärtsamma. Exempelvis taktil eller mekanisk. Beror ofta på förändringar i nervsystemet och kan ske vid långvariga smärttillstånd.
Vad är Gate Control Theory? Förklara hur den fungerar.
Gate Control Theory är en teori som förklarar hur smärtsignaler kan förstärkas eller dämpas innan de når hjärnan. Smärtan påverkas av komplexa kognitiva och emotionella faktorer.
Teorin beskriver en “grindmekanism” i ryggmärgen som reglerar smärtöverföring från kroppen till hjärnan.
- Om grinden är öppen skickas smärtsignalen vidare, ej om den är stängd.
- Det som avgör om grinden är öppen eller stängd är bl.a aktivering av C-fibrer (långsamma smärtsignaler), negativa emotioner som förstärker smärtan, uppmärksamhet på smärtan. Smärta kan förstärkas om vi fokuserar på den, är stressade eller om långsamma smärtsignaler dominerar.
- Ex.v har vi höga nivåer endorfiner är grinden mer stängd än om vi känner oss nedstämda
Förklara fear-avoidance modellen
Fear-Avoidance Modellen förklarar hur smärta kan leda till kroniska problem genom att patienten utvecklar en rädsla för smärta och undviker aktiviteter som kan orsaka den. Detta kan leda till en ond cirkel av inaktivitet, nedsatt funktion och ökad smärtkänslighet.
Adaptiv respons: tolkar smärtan som ofarlig, fortsätter som vanligt i den mån det går trots att det smärtar lite, över tid minskar smärtan och funktionen återställs
Maladaptiv respons:
- tolkar smärtan som hotfull och farlig
- utvecklar rädsla för smärtan vilket leder till undvikandebeteenden
- minskad aktivitet resulterar i försämrad funktion
- hypervigilant mot smärtan
- förvärras på sikt
- inaktivitet, depression handikapp
- många har en förväntning på smärtfrihet (uppnås ej)
Berätta om etiologin bakom fear-avoidance modellen (fyra steg)
P
K
T
I
1. Process - smärta utvecklas över tid
- Tidiga trauman predisponerar
- Rädsla, frustration, ilska, katastroftankar bidrar till smärtans vidmakthållande
- Cyklisk variation, ibland sämre och ibland bättre
- Förvärras över tid genom undvikandebeteende och negativa tolkningar
2. Kontext
- Individens respons på smärtan är viktig
- Överdriven vila, uppmärksamhet, känslighet på kroppens smärtsignaler och begränsning av vardagsaktiviteter utan anpassning efter faktisk funktion
- Smärtbeteenden –> minskad aktivitetsnivå, ökad läkemedelskomsumtion, verbala och icke-verbala beteenden som kommunicerar smärta
- Primära, sekundära och tertiära sjukdomsvinster
3. Transdiagnostiska processer - vanligt med komorbiditet
- Depression, ångest, PTSD
- Vidmakthåller och förvärrar problematiken
- Underliggande mekanismer som katastrofiering, ältande, oro och kognitiv inflexibilitet driver utvecklingen
- Psykologiska och sociala variabler har större betydelse för utveckling av långvarig funktionsnedsättning än biomedicinska
4. Inlärning - naturliga reaktionen blir maladaptiva
- Både respondent och operant inlärning (lär oss associera NS med smärta samt negativt förstärkta undvikandebeteenden)
- Inlärning; rörelserädsla –> ökad smärta och förvärrat lidande
- Behandling: exponering för rörelse och konfrontation av katastroftankar
Berätta om sjukdomsvinster i samband med långvarig smärta (primära, sekundära, tertiära)
1. Primära - interpersonella sjukdomsvinster handlar om att individen undviker obehag eller krav genom att uppvisa smärtbeteenden. Mindre stress, skam och skuld genom att halta och klaga på din skada. Man lär sig att smärtbeteenden leder till kortsiktig lättnad. Smärtbeteenden leder till kortsitig lättnad men problemet vidmakthålls eftersom det minskar motivationen att aktivt hantera smärtan. Detta kan även gälla om en person med e.x.v tvång gör något för att minska sina tvångstankar.
2. Sekundära - smärta som ett sätt att få uppmärksamhet och omsorg. Positiv förstärkning där smärtbeteenden belönas genom omgivningens reaktioner. Kan förstärka smärtbeteenden eftersom man kan få extra sympati, stöd, uppmärksamhet, undvika ansvar,. Smärtan kan få en central roll i personens beteende och interaktioner.
3. Tertiära sjukdomsvinster - smärta som ger mening för andra. Andra personer i individens omgivning kan få en känsla av tillfredsställelse eller mening genom att hjälpa den smärtande individen. Ex.v. känna att man varit till nytta för någon i en svår situation. Den som hjälper kan omedvetet uppmuntra smärtbeteenden genom att ge stöd och omsorg på ett sätt som inte uppmuntrar till självständighet
Vad står SBU för? Vad har de för uppdrag?
Statens beredning för medicinsk och social utredning
- SBU är en svensk myndighet som har i uppgift att utvärdera den vetenskapliga grunden för olika metoder inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst. Deras mål är att säkerställa att beslut inom vård och omsorg baseras på bästa möjliga vetenskapliga underlag
- Vilken behandling är bäst? Hur ställer man diagnos på bästa sätt? Hur ska vårdens resurser användas för att göra största möjliga nytta?
Vad innebär “multimodal behandling”?
Multimodal behandling innebär att man kombinerar flera olika behandlingsstrategier för att behandla ett komplext tillstånd
- Grundprinciper inkluderar tvärproffesionellt samarbete, individanpassad & skräddarsydd behandling efter patientens behov samt helthetsperspektiv (fysiska, psykologiska och sociala faktorer som påverkar hälsan)
- Exempel på en multimodal behandling vid depression är att gå i terapi, äta SSRI och göra en livsstilsförändring (börja träna exv.)
- Den har starkt stöd
- Målet är ofta minskad sjukskrivning och återgång till arbetet
Nämn och beskriv några psykologiska behandlingskomponenter för smärta
- Self‐regulation; biofeedback, avslappning, hypnos, medveten närvaro (”respondent
methods”) - Beteendeterapi; smärtbeteende, aktivitetsbalans, beteendeaktivering, exponering
och fysisk aktivitet (”behavioral methods”) - Kognitiv beteendeterapi; kunskap, coping och tillämpning i vardagen (”cognitive
methods”) - Tredje vågen och ACT; acceptans, värderingar och medveten närvaro (”psykologisk
flexibilitet”)
Nämn några olika yrkesgrupper som kan ingå i en multimodal rehabilitering
- Läkare - somatik och medicin, förklarar smärtfysiologi
- Fysioterapeut - anpassar den fysiska aktiviteten och rehab
- Psykolog - psykologiska aspekter av smärta, hanterar komorbiditet och genomför psykologisk behandling
- Arbetsterapeut - utreder anpassningar, assisterar med hjälpmedel och ergonomi
- Kurator - kontakt med myndigheter, intyg och ekonomi, psykosocialt stöd
Berätta om vad en psykolog gör i en multimodal rehab
inom smärtområdet
- Vanligt med gruppbaserad terapi!
- Klassisk KBT & även ACT
- Bryta tankemönster som orsakar lidande, hitta en hållbar aktivitetsnivå utan överbelastning, förstå och reglera känslor kopplade till smärta och funktionsnedsättning, individanpassa behandling efter ex.v. ev komorbiditet
- Förbättra funktion och livskvalitét trots smärta
- Stöd i omstrukturering av vardag och hjälp med att skapa nya rutiner
- Hjälpa till i exponeringsmoment
Patientbemötande vid smärtrehabilitering
- Vanligt att de möts av misstro från vården vid avsaknad av objektiva fynd
- Viktigt att vara lyhörd och validerande eftersom många kommer med negativa upplevelser från tidigare vårdbemötande
- Det är vanligt att läkare tenderar att fokusera på medicinska orsaker - psykologiska och sociala aspekter av smärtproblematiken glöms lätt bort
- Trots evidens för psykologiska behandlingar vid smärta är det få som söker eller får sådan hjälp
- Viktigt att validera patientens smärtupplevelse och främja en holisisk syn eftersom detta kan öka tilltron till vården
Hur påverkar patientförväntningar smärtrehabilitering?
Patienters förväntningar och föreställningar om sin smärta påverkar både deras syn på vården och deras vilja att delta i behandling. Ofta har de egna teorier om orsaken till smärtan, och många efterfrågar en exakt diagnos och en behandling som helt tar bort smärtan.
- Många antar att deras smärtproblematik har en medicinsk orsak (disk som halkat snett)
- Man vill ofta ha en tydlig förklaring av vården - brist på detta leder ofta till stor frustration
- Många har även en förväntan om att bli helt smärtfria, är man inte öppen för att endast minska smärta kan det bli ett hinder i smärtbehandling
- Vanligt att problematiken förvärras genom fear-avoidance
