Schizofreni och psykossjukdomar

Question 1

Vad är hallucination kortfattat?

Answer 1

Fel i perceptionen kallas hallucinationer (upplever saker som inte finns)

Question 2

Vad är vanföreställning kortfattat?

Answer 2

Fel i kognitionen (svårt att automatiskt sortera bort vissa intryck och sedan göra dem begripliga)

Question 3

Vilka typer av hallucinationer finns det?

Answer 3

auditiva och syn

Question 4

Hur kan de auditiva te sig?

Answer 4

Auditiva hallucinationer är vanligast vid psykossjukdomar, oftast röster men kan vara tex musik. Rösterna kan vara imperativa (säger vad man ska göra, kommenterar personen).

Question 5

Hur ska man tänka om det är synhallucinationer?

Answer 5

(ovanligt vid schizofreni), tänk då på kroppsliga och toxiska orsaker till psykossjukdom.

Question 6

Vad är en vanföreställning?

Answer 6

En felaktig föreställning som inte delas av andra människor och som inte kan korrigeras (ändras efter bevis). Vanligt tecken är att vanföreställningen hävdas ihärdigt.

Question 7

Vilka olika typer av vanföreställningar finns?

Answer 7

Persekutoriska (paranoia), sekundär till hallucination eller affektivt färgade

Question 8

Vad kan sägas om persekutoriska?

Answer 8

vanligast, handlar om att vara förföljd/utsatt av människor/krafter som systematiskt vill en illa.

Ofungerande salience – ”oviktiga” stimuli får för mycket betydelse (tror att folk pratar om en för att man inte sorterar bort deras prat).

Question 9

Vad är salience?

Answer 9

Sortering av stimuli (perception)

Question 10

Vad kan sägas om vanföreställningar sekundära till hallucination?

Answer 10

tex man hör röster som man försöker förklara med att någon har opererat in en sändare i hjärnan på en.

Question 11

Vad kan sägas om vanföreställningar som är affektivt färgade?

Answer 11

depressiva med teman om död, förruttnelse, synd och skam (tex startade tsunamikatastrofen) eller maniskt färgade (tex är USAs president eller guds son).

Question 12

Vad innebär desorganisation?

Answer 12

Ingen ordning i hur tankarna kommer (stört förlopp), men INTE desorienterande.

Question 13

Hur bedömer man desorganisation?

Answer 13

Man bedömer talet.

Kan vara lösa/uppluckrade associationer (lite oordning) eller splittring/ordsallad (ord kommer ut helt i oordning, inget begripligt tal), en del har tankestopp.

Kan ha desorganiserat beteende (man fattar inte varför personen beter sig som den gör), en del slutar kommunicera.

Question 14

Vad är negativa symptom och exempel på det?

Answer 14

Störd emotionell del. Frånvaro av sådant som man annars har och inget nytillkommet, regel

3 A:n.
Anhedoni (svårt att uppleva njutning/glädje i nutid och framtid),

alogi (minskad tanke och tal, färre eller långsammare tankar) och

avolition (bristande motivation/initiativ/vilja).

Question 15

Vilka typer av motoriska symptom finns? övergripande

Answer 15

Katatona symptom och extrapyramidala

Question 16

Vad är exempel på katatona symptom?

Answer 16

tappat den viljestyrda motoriken.

o Katalepsi – fastnar i en position, kan inte röra kroppen längre.

o Stirrande blick – ögonen slutar följa det som sker.

o Stupor – tappar kommunikationen, vaken men får ingen kontakt. Kan skifta med excitation där patienten börjar klättra på väggarna.

o Stereotypier – omedvetna upprepade längre rörelsesekvenser (längre tics).

o Mutism – slutar prata.

o Negativism – motorisk (tvärtom rörelsemässigt) eller i talet (säger emot allt).

o Ekolali – härmar det som sägs. Ekopraxi – härmar rörelser.

o Autonom dysfunktion – vid svår katatoni (ffa akut) kan man tappa kontrollen över autonoma funktioner, kan ge takykardi, hypertermi och miktionsrubbning.

Question 17

Vad är exempel på extrapyramidala symptom?

Answer 17

består av dyskinesier och en stor del av parkinsonism, även akatisi och dystoni. Biverkan av antipsykotika och vid förstagångsinsjuknande.

Question 18

Riskfaktorer för schizofreni

Answer 18

Ärftlighet, svält och vissa infektioner under graviditet, obstretiska komplikationer och upprepade skalltrauma under barndom, cannabisbruk under tonår

Question 19

Hur kan förloppet se ut vid schizofreni?

Answer 19

Funktionsnivån börjar sjunka långt innan man får psykossymtom (prodromalfas). Ofta får man behandling efter ett psykotiskt skov och då minskar symtomen varför man slutar med medicinen och då får nya skov etc. funktionen kommer däremot aldrig komma tillbaka till ursprungsläget. Den klassiska bilden stämmer inte för alla, vissa debuterar vid 35-45 års ålder

Question 20

Vad ÄR schizofreni?

Answer 20

Schizofreni = Svår och ofta kronisk psykisk sjukdom som utmärks av psykos som varar minst ett halvår, men oftast
längre. Vanligaste psykossjukdomen. Komplex symptomatologi och varierande långtidsförlopp.
Ordet betyder ”Split mind” men mer passande är att tänka det som ”split from reality”.

Question 21

Vad ÄR psykos?

Answer 21

Psykos = Nedsatt förmåga att skilja på verklighet och fantasi = ”Förändrad
verklighetsuppfattning”.
Psykos är ett tillstånd som uppkommer episodiskt vid schizofreni och
liknande syndrom. Ordet kommer från ”psyke”, för själ/liv + ”osis” för
abnormalt tillstånd.
Kännetecknas av förvrängd

Question 22

Vilka tre faser finns i schizofreni?

Answer 22

Prodromal fas (negativa symptom) → Prepsykotisk fas (positiva symptom) → Latensfas.

Question 23

När debuterar vanligen schizofreni?

Answer 23

20-30-årsåldern

Question 24

Vad är neurobiologiska faktorer som ligger bakom schizofreni?

Answer 24

Genetik (starkast), neurotransmittorer, neuroutveckling (“hits” mot hjärnan under utveckling –> ökad risk), dyskonnektivitet i många hjärnnätverk.

Question 25

Vad är patofysiologin bakom schizofreni?

Answer 25

 Dopaminhypotesen: (1) Dopamin-hyperaktivitet i basala ganglier (mesolimbiskt system), driver positiv symptombild. (2) Dopamin-hypoaktivitet i prefrontalkortex (mesokortikalt system), driver negativ symptombild och kognitiva störningar.

Hypofunktion i glutaminerga neuron: (1) Hypofunktion av glutaminerga neuron i PFC → GABAergt interneuron → Glutaminergt neuron → Ökad aktivitet av dopaminergt neuron i mesolimbiska systemet.
(2) Hypofunktion av glutaminerga neuron i PFC → GABAergt interneuron → Glutaminergt neuron → GABAergt interneuron → Minskad aktivitet av dopaminergt neuron i mesokortikala systemet (prefrontalkortex).
 Minskad differentiering mellan själv och andra.
 Ökat självreferensiellt tänkande.

Question 26

Vad är diagnoskriterier för schizofreni?

Answer 26

För diagnos krävs 2/5 kärnsymtom (minst 1 hallucination/vanföreställning/desorganiserat tal, DSM-V) + funktionsnedsättning eller subjektivt lidande i > 1 månad (ICD-10) eller > 6 månader (DSM-V).

Question 27

Vilka är kärnsymptomen för schizofreni?

Answer 27

• Positiva symtom – hallucinationer (1), vanföreställningar (2).
• Negativa symtom (3) – anhedoni, alogi, avolition.
• Desorganisation och katatoni – desorganiserat tal (4), desorganiserat beteende eller katatona symtom (5).

Question 28

Vilka övriga symptom finns?

Answer 28

• Bristande sjukdomsinsikt – viktigast, vanligast. Ställer till det för patienten och för alliansen, ofta ju fler röster man hör desto sämre insikt. Vissa når aldrig sjukdomsinsikt.
• Affektiva symtom – ganska ofta en postpsykotisk depression efter ett akut psykosskov. Man ser även kvarstående ångest, tvång och ambivalens efter den värsta psykosperioden.
• Kognitiva symtom – vanligt, handikappande i vardagen. Påverkan på tex exekutiva funktioner, abstrakt tänkande, arbetsminne och uppmärksamhet.
• Fientlighet och aggressivitet – förekommer ibland, påverkar hur lätt/svårt det är att ge vård och skapa allians.
• Neologismer – hittar på nya ors som inte finns, men patienten vet vad det betyder och är övertygad om att det finns. Ofta vid schizofreni, ev patognomont.
• Motoriska symtom – tex parkinsonism, dyskinesier även innan man startat med antipsykotika.

Question 29

Hur utreder man misstänkt psykos?

Answer 29

• Anamnes (oerhört viktigt) + psykisk status (ska tas vid flera tillfällen)
• Symtomskattningar + ev intervjuer
• Medicinsk utredning (diffdiagnostik) – somatisk + neurologisk status, rutinlabprover, upprepade urinscreenings för narkotika, MRT hjärna, ev lumbalpunktion, EEG mm
• Kognitiv testning + social utredning

Question 30

Vad finns det för differentialdiagnoser till schizofreni?

Answer 30

substansutlöst psykos (alkohol, cannabinoider, centralstimulantia, läkemedel)

Psykos av somatisk sjukdom (autoimmuna sjukdomar, CNS-infektioner, hjärntumör, cerebrovaskulära lesioner, hjärnskador, epilepsi

Andra psykosdiagnoser (psykos utan funktionsnedsättning - ex kortvariga syndrom, vanföreställningssyndrom, personlighetsstörning, autistiska syndrom, svår PTSD)

Bipolär sjukdom

Question 31

Vilken typ av psykos kan fås av olika substanser?

Answer 31

cannabinoider (hasch, marijuana, spice – får negativa och positiva symtom),

centralstimulantia (amfetamin, khat, kokain – korta psykoser, positiva symtom),

alkohol (långvarigt bruk kan ge rösthallucinos, abstinens kan ge delirium tremens med röst- och synhallucinos)

och läkemedel (kortison, L-dopa, pramipexol, lariam).

Question 32

Vilka typer av tillstånd kan verka som psykos vid bipolär sjukdom?

Answer 32

som mest manisk eller mest depressiv (grandiosa/depressiva vanföreställningar, rösthallucinos, paranoia),

schizoaffektivt syndrom (uppfyller delar av både bipolär och schizofreni, svängningar mellan depression och mani samt psykotiska perioder utan mani/depression).

Question 33

Hur verkar antipsykotisk LM?

Answer 33

Alla antipsykotika blockerar D2-receptorer (ej selektivt i hjärnan, därav EPS-biverkningar) och andra generationens läkemedel har även en serotonerg del (mindre EPS-biverkningar, mer metabola biverkningar).

Question 34

Vad finns det för behandlingsprinciper för schizofreni?

Answer 34

• Kontinuerlig behandling – ger bättre effekt jämfört med endast vid skov.
• Väljer preparat utifrån biverkansprofil då relativt lika effektmässigt, Olanzapin är något bättre och Klozapin är mycket bättre men mer metabola biverkningar medan Aripiprazol är viktneutralt.
• Titreras upp under några veckor och byte om intolerabla biverkningar/ej effekt efter 4v.
• Skapa allians – extra viktigt vid dålig sjukdomsinsikt. Kan ibland kräva tvångsbehandling.

Question 35

Vilka biverkningar finns till atypiska lm?

Answer 35

• Extrapyramidala symtom – parkinsonism, akatisi, dystoni, dyskinesi.
• Malign neuroleptikasyndrom – katatoni.
• Kardiella – QT-förlängning (dosberoende), takykardi och myokardit (ffa Klozapin).
• Antikolinerga – muntorrhet, förstoppning.
• Histaminerga – sedering (kan ses som biverkan eller som behandlingseffekt). Metabola biverkningar samvarierar med grad av sedering.

Question 36

Hur fås hyperprolaktinemi av antipsykotika?

Answer 36

Dopamin verkar i hypofysen som PIF (prolactin-inhibiting factor) Vid D2-blockad inhiberas PIF → Ökad insöndring av prolaktin → menstruationsstörning, galaktorré (båda könen), sexuella biverkningar.