Neuropsykiatri: ADHD och Autism

Question 1

Vad händer i hjärnan vid autism?

Answer 1

Vid autism hanterar man information på ett annorlunda sätt så frontalloben har en obalans mellan excitatoriska och inhibitoriska stimuli som gör att man blir utmattad.

Question 2

Vad söker barn för vid autism?

Answer 2

Yngre barn söker med essence problematik (motoriskt klumpiga, måste bestämma, funkar bättre i förutsägbar situation) medan äldre barn/tonåringar söker med beteendeproblematik, ångest och inte fungerar med kompisar/i grupparbeten

Question 3

Vad söker vuxna för vid autism?

Answer 3

Vuxna söker med depression, ångest, suicidalitet, problem på arbete, utmattning, sömnproblematik, smärta och somatiska besvär.

Question 4

Vad ingår i wings triad?

Answer 4

Wings triad – problem med beteende (repetitiva beteende), kommunikation (svårt med underförstådd social kommunikation) och social functioning (avläsa det som inte är bokstavligt).

Question 5

Vad är DSM-V kriterier/symptom för diagnosticering av autism?

Answer 5

1. Varaktiga brister i förmågan till social kommunikation och social interaktion i ett flertal olika sammanhang (social ömsesidighet, icke-verbal kommunikation, utveckla/bevara/förstå relationer).
2. Begränsande, repetitiva mönster i beteende, intressen eller aktiviteter (stereotypa/repetitiva motoriska rörelser/tal/bruk av föremål, oflexibel rutinfixering, starkt begränsande/fixerande intressen i abnorm intensitet/fokusering, hyper-/hyporeaktiv för senosrik).
3. Symtomen måste ha förelegat under den tidiga utvecklingsperioden.
4. Symtomen orsakar kliniskt signifikant nedsättning av funktionsförmågan.
5. Dessa störningar förklaras inte bättre med intellektuell funktionsnedsättning eller globalt försenad psykisk utveckling.

Question 6

Hur screenar man för autism?

Answer 6

Screening görs på BVC med tex CHAT eller hos vuxna på VC eller inom psykiatrin. Vid misstanke skickas remiss till habiliteringen alt. BUP eller psykiatrin.

Question 7

Vilket diagnosverktyg används vid nybesök på BUP eller psyk?

Answer 7

BUP: mini-kid

Psyk: MINI

Question 8

Vad finns det för övriga screeninginstrument för autism?

Answer 8

Utvecklingsanamnes, frågeformulär

ADI-R – frågor om social interaktion, kommunikation/språk, begränsande/ repetitiva beteenden.

ADOS – observation och bedömning av 10-14 aktiviteter (tex fantasilek, gemensam lek, födelsedagskalas), anpassat till olika åldrar och språkliga nivåer.

Psykologisk utredning – kognitiv nivå, social kognition inkl. Theory-of-mild.

Vb arbetsterapeut (sensorik, perception), fysioterapeut (motorik), logoped (språk, tal).

Observation i tex barngruppen.

Question 9

Vad finns det för svårigheter vid diagnostik av autism?

Answer 9

omgivning/andra färdigheter kan kompensera problemen,

autism är inte uteslutet pga ögonkontakt/leende/känsloyttringar/fantasilek/tidigare negativa utredningar/lindriga symtom efter intervention.

Intellektuell funktionsnedsättning, god språklig förmåga, substansbruk kan masker autism.

Jämför sociala färdigheter med den generella utvecklingen.

Question 10

Vad finns det för samsjuklighet vid autism?

Answer 10

Ångest,

ADHD,

aggression/beteendeproblem,

tics/tourettes

Question 11

Vad handlar behandling om vid autism?

Answer 11

Finns ingen bot, behandling handlar om beömtande, anpassning och stöd!

Upprätta en vårdplan som beaktar ålder, svårighetsgrad/funktionsnivå, samsjuklighet, familjesituation/stödbehov (LSS) och tillgång/resurser

Question 12

Vilka verktyg finns att tillgå vid behandling av autism?

Answer 12

Kommunikation (tydliggörande pedagogik, visuella hjälpmedel mm)

Tillämpade beteendeanalys (förstå och påverka människors beteenden genom att förändra omständigheter)

Social färdighetsträning (kontak-metod för att utv kommunikation, socialt samspel, empati och anpassning)

Medicinering (behandla samsjuklighet som ADHD, agression/självskadebeteende, ångest/OCD/depression, sömn)

Habiliterande insatser (boende - ex stöd i boende, sysselsättning - ex anpassad utbildning/nivå, ekonomi - ex god man/förvaltare)

Question 13

Hur ser prognosen ut för autism?

Answer 13

Livslångt tillstånd för de flesta, 3-25% uppfyller inte kriterierna i vuxenlivet (de med hög IQ, bra språkliga färdigheter). Viktigt med tidig upptäckt och behandling samt minimera samsjuklighet. Kräver kontinuitet i vården – bra övergång mellan BUP, psykiatrin och habiliteringen

Question 14

Vilken är den vanligaste neuropsykiatriska diagnosen?

Answer 14

ADHD (5% barn, 2,5% vuxna)

Question 15

Vad krävs för att få ADHD diagnos?

Answer 15

För att få diagnosen krävs många symtom, varaktighet (beteendemönster över tid) och att symtomen orsakar problem i flera livsområden.

Question 16

Hur görs screening för ADHD?

Answer 16

Screening görs på BVC och i skolhälsovården för barn (tex SNAP-IV) samt på VC för vuxna (tex ASRS).

Vid misstanke skickas remiss till BUP resp. allmänpsykiatrin.

Question 17

Hur skiljer sig ouppmärksamhetssymptom över tid?

Answer 17

barn lyssnar inte, behöver mycket hjälp, får inte gjort saker och tappar bort saker.

Vuxna är tankspridda, prokrastinerar, är ineffektiva/långsamma och desorganiserade.

Question 18

Hur skiljer sig hyperaktivitetssymptom över tid?

Answer 18

barn är rastlösa, orkar inte vänta på sin tur, klättrar och springer, kan inte sitta still och avbryter andra.

Vuxna är ineffektiva på jobbet, orkar inte köa, kör för fort, väljer ett aktivt jobb och säger plumpa saker

Question 19

I vilken åldersgrupp är symptomen tydligast?

Answer 19

Kärnsymtom är tydligast bland barn, ffa rastlöshet och hyperaktivitet.

Hyperaktiviteten avtar och byter form till inre oro med åldern, uppmärksamhetsstörningar kvarstår oftare. Remission sker hos 20-50%.

Question 20

Vilka diagnoskriterier finns för ADHD?

Answer 20

< 18 år krävs 6/9 uppmärksamhetsstörning och 6/9 på impulsivitet/hyperaktivitet, för vuxna gäller 5/9 symtom på varje.

Dessutom krävs minst 6mån och påverkan på minst 2 livsområden (tex skola, hemma, arbete), flera symtom innan 12-års ålder, beror inte bara på bristande förmåga att förstå instruktioner och förklaras inte bättre av annan psykiatrisk problematik.

Question 21

Vilka diagnostiska verktyg finns att tillgå vid diagnos av ADHD?

Answer 21

Utvecklingsanamnes, frågeformulär – tex ACE (barn) och DIVA (vuxna)

Tester – tex CPT, TOVA och Qb-test

Psykologisk utredning – kognitiv nivå, inlärningssvårigheter

Samsjuklighetsutredning – allmänpsykiatrisk bedömning (frågeformulär, intervjuer, provtagning) samt somatisk status

Omgivningsanalys

Funktionsnivå – vid behov arbetsterapeur, fysioterapeut, logoped och psykologisk utredning

Question 22

Vad finns det för samsjuklighet vid ADHD hos barn?

Answer 22

motoriska och sensoriska problem (30-50%), inlärningssvårighet (40%), autism (20-50%), tics/tourettes (20-30%) och trots/uppförandestörning (10-40%).

Yngre barn har mindre konsekvenstänk och uppförandestörningar medan tonåringar har mer uppförandestörningar, minskat intresse samt ensamhet.

Question 23

Vad finns det för samsjuklighet för vuxna med ADHD?

Answer 23

ångest (15-50%), depression (20-70%), bipolär sjukdom (6%), PTSD, anknytningssvårigheter, 2-3x ökad risk för beroende oh 4,3-4,5x ökad risk för psykos.

Vuxna har beteendeproblematik samt somatiska samsjukligheter (fetma, kardiovaskulärt, tränar för mycket).

Question 24

Vad är det första man ska göra som behandling av ADHD?

Answer 24

Psykoedukation och omgivningsanpassning

Question 25

Vad finns det för symptomförstärkande faktorer att överse vid ADHD?

Answer 25

tex omgivningens störfaktorer, stor gruppstorlek, fria situationer, komplicerade råd, multitasking och fysisk/psykiskt obehag.

Question 26

Vad finns det för symptomhämmande faktorer?

Answer 26

tex lugn omgivning, lite grupp/par, strukturerade situationer, korta instruktioner, bra motivation, en sak i taget och vilostund/mellanmål

Question 27

Vad kan man göra för att arbeta med beteendemodulering vid ADHD?

Answer 27

Struktur i vardagen (kalender, fasta rutiner),

tydliga och gemensamma regler, korta och tydliga instruktioner (ta en sak i taget, konkret),

framförhållning och förutsägbarhet (undvika onödiga risker, lär problemlösning),

stanna barnet fysiskt och hjälp tillbaka till uppgift,

plocka bort extra stimuli hemma, konsekvent feedback (omedelbart, tacka för försök vid misslyckande),

konsekvent belöningssystem mm.

Question 28

Vad gör man om psykoedukation och omgivningsanpassning inte hjälpt?

Answer 28

Farmakologisk behandling

Question 29

Vad gör farmakologisk behandling?

Answer 29

ökar uppmärksamhet, impulskontroll, planeringsförmåga, korttidsminne, inlärning och motorik samtidigt som det minskar hyperaktivitet, impulsivitet, rastlöshet, beteendestörning och aggressivitet.

Question 30

Vad är viktigt att undersöka innan läkemedel sätts in?

Answer 30

undersök patientens/anhörigas förväntningar,

symtomskattning,

mål med behandling,

kardiovaskulära risker (EKG, puls, BT, hereditet),

psykiatrisk samsjuklighet (substansbruk, ångest, PTSD, sömnstörning, psykos).

Question 31

Vilka farmakologiska behandlingsalternativ finns att tillgå?

Answer 31

Centralstimulantia (metylfenidat och amfetaminpreparat) och icke-stimulantia (atomoxetin, guanfacine, bupropion, catapresan)

Question 32

Vad gör centralstimulantia?

Answer 32

frisätter/hämmar återupptag av noradrenalin och dopamin

Question 33

Vad har centralstimulantia för behandlingseffekt?

Answer 33

De flesta får snabb effekt, men vid samtidig depression kan de få mer stress (mer ångest, hjärtklappning, hypertoni, muntorrhet mm). 70-75% förbättras.

Question 34

Vad finns det för biverkningar till centralstimulantia?

Answer 34

kort effekt (många behöver flera doseringar),

kardiovaskulärt (hjärtklappning, hypertoni mm),

psykiska (sömnstörning, ångest, depression, psykos),

förvärring av tics/ångest/depression samt nedsatt aptit (kan ge tillväxthämning hos barn).

Question 35

När använder man Atomoxetin?

Answer 35

(strattera, noradrenalin-återupptagshämmare) används vid samsjuklighet (ångest, depression, tics, substansbruk) och har ingen missbrukspotential.

Question 36

Vad har atomoxetin för biverkningar?

Answer 36

kardiovaskulära och psykiatriska biverkningar (ökad irritabilitet och suicidalitet hos ungdomar).

Question 37

Hur verkar Guanfacine?

Answer 37

alfa2-agonist

Question 38

Vad har Guanfacine för biverkningar?

Answer 38

trötthet, viktuppgång, lågt blodtryck, blodtrycksfall, ortostatism

Question 39

Varför har icke-stimulantia ingen missbrukspotential?

Answer 39

då de ges som prodrug eller med långsam frisättning, ger ingen eufori.

Question 40

Hur ska man tänka vid behandling av samsjuklighet?

Answer 40

Först behandla det som orsakar störst funktionsnedsättning/lidande.

Beakta samsjuklighet vid val av preparat, behandla affektiv och bipolär sjukdom först. Substansbrukssyndrom kan behöva stabiliseras först, ska behandlas av specialist. Bör vara kombination av farmakologisk och icke-farmakologisk behandling

Question 41

Vilka typer av tics finns?

Answer 41

Motoriska:
§ Ryckningar i ansikte/huvud/kroppen, armar/ben
§ Känna på/röra vid, sitta på huk, djupa knäböj, fram och baksteg, snurrande vid gång

Vokala:
§ Klick-ljud, grymtningar, sniff, hostning, fnys, tjut, skall
§ Ord och fraser, obscent snack (koprolali)

Plötsliga, snabba och återkommande, variation över tid. Många kan kontrollera det, men ses tex vid paus eller på kvällen när man tar det lugnt. Prevalens 10-20%.

Question 42

Vilket förlopp har vanligen tics?

Answer 42

för de flesta av tics milda och inte så besvärande, oftast är det ett tillfälligt problem (10-20% är övergående). Vid kronisk tics går 50-70% i remission och vid tourettes 3-40%.

Question 43

Vilka diagnostiska kriterier finns för tics?

Answer 43

§ Multipla motoriska och en/flera vokala tics har förekommit så länge tillståndet varit aktuellt, men behöver inte vara samtidigt.

§ Muskelrörelserna/ljuden förekommer många gånger varje dag, nästan varje dag eller periodvis under längre tid än ett år.

§ Tillståndet orsakar stort lidande eller kraftigt nedsatt social-/arbetsmässig-/annan förmåga.

§ Tillståndet ska ha uppträtt innan 18 års ålder.

Question 44

Vilka formulär bedömer kärnsymptom vid tics?

Answer 44

YGTSS

Question 45

Vilka formulär bedömer psykiatrisk samsjuklighet?

Answer 45

frågeformulär och diagnostiska intervjuer (ffa SNAP-IV för ADHD, Y-BOCS för OCD).

Question 46

Vad ska uteslutas vid diagnos av tics?

Answer 46

Neurologiska åkommor ska uteslutas (epilepsi, myokloni, dystoni, Parkinsons, chorea) med EEG och neurologkonsultation

Question 47

Vilken typ av behandling finns för Tics?

Answer 47

psykoedukation via ex kbt eller farmakologi (behövs oftast inte)

Question 48

Vilka typer av KBT finns?

Answer 48

§ Habit reversal training – hitta alternativa beteenden, medvetandegöra ticsbeteenden (beskriva och detektera respons, tidiga varningsprocedurer, situationsmedvetenhet), konkurrerande beteenden (något förenligt med tics, enkla/fysiska motrörelser, ej iögonfallande, under några minuter).

§ Exposure and response prevention – för att bryta kopplingen mellan behov och tics (inlärning) via upprepade exponeringar (lära tolerera ticsbehovet, lära suppression av tics, låta bli att göra tics), monitorering av symtom och kräver träning hemma.

Question 49

Vilka farmakologiska medel finns för Tics?

Answer 49

Relativt lite evidens, finns inga specifika behandlingar.

Neuroleptika (haloperidol 1-4mg, pimozid, sulpirid, aripiprazol 10-30mg, olanzapin 5-10mg),

noradrenerga preparat (atomoxetin, klonidin, guanfacin)