Neuropsykiatri: ADHD och Autism Flashcards
Vad händer i hjärnan vid autism?
Vid autism hanterar man information på ett annorlunda sätt så frontalloben har en obalans mellan excitatoriska och inhibitoriska stimuli som gör att man blir utmattad.
Vad söker barn för vid autism?
Yngre barn söker med essence problematik (motoriskt klumpiga, måste bestämma, funkar bättre i förutsägbar situation) medan äldre barn/tonåringar söker med beteendeproblematik, ångest och inte fungerar med kompisar/i grupparbeten
Vad söker vuxna för vid autism?
Vuxna söker med depression, ångest, suicidalitet, problem på arbete, utmattning, sömnproblematik, smärta och somatiska besvär.
Vad ingår i wings triad?
Wings triad – problem med beteende (repetitiva beteende), kommunikation (svårt med underförstådd social kommunikation) och social functioning (avläsa det som inte är bokstavligt).
Vad är DSM-V kriterier/symptom för diagnosticering av autism?
- Varaktiga brister i förmågan till social kommunikation och social interaktion i ett flertal olika sammanhang (social ömsesidighet, icke-verbal kommunikation, utveckla/bevara/förstå relationer).
- Begränsande, repetitiva mönster i beteende, intressen eller aktiviteter (stereotypa/repetitiva motoriska rörelser/tal/bruk av föremål, oflexibel rutinfixering, starkt begränsande/fixerande intressen i abnorm intensitet/fokusering, hyper-/hyporeaktiv för senosrik).
- Symtomen måste ha förelegat under den tidiga utvecklingsperioden.
- Symtomen orsakar kliniskt signifikant nedsättning av funktionsförmågan.
- Dessa störningar förklaras inte bättre med intellektuell funktionsnedsättning eller globalt försenad psykisk utveckling.
Hur screenar man för autism?
Screening görs på BVC med tex CHAT eller hos vuxna på VC eller inom psykiatrin. Vid misstanke skickas remiss till habiliteringen alt. BUP eller psykiatrin.
Vilket diagnosverktyg används vid nybesök på BUP eller psyk?
BUP: mini-kid
Psyk: MINI
Vad finns det för övriga screeninginstrument för autism?
Utvecklingsanamnes, frågeformulär
ADI-R – frågor om social interaktion, kommunikation/språk, begränsande/ repetitiva beteenden.
ADOS – observation och bedömning av 10-14 aktiviteter (tex fantasilek, gemensam lek, födelsedagskalas), anpassat till olika åldrar och språkliga nivåer.
Psykologisk utredning – kognitiv nivå, social kognition inkl. Theory-of-mild.
Vb arbetsterapeut (sensorik, perception), fysioterapeut (motorik), logoped (språk, tal).
Observation i tex barngruppen.
Vad finns det för svårigheter vid diagnostik av autism?
omgivning/andra färdigheter kan kompensera problemen,
autism är inte uteslutet pga ögonkontakt/leende/känsloyttringar/fantasilek/tidigare negativa utredningar/lindriga symtom efter intervention.
Intellektuell funktionsnedsättning, god språklig förmåga, substansbruk kan masker autism.
Jämför sociala färdigheter med den generella utvecklingen.
Vad finns det för samsjuklighet vid autism?
Ångest,
ADHD,
aggression/beteendeproblem,
tics/tourettes
Vad handlar behandling om vid autism?
Finns ingen bot, behandling handlar om beömtande, anpassning och stöd!
Upprätta en vårdplan som beaktar ålder, svårighetsgrad/funktionsnivå, samsjuklighet, familjesituation/stödbehov (LSS) och tillgång/resurser
Vilka verktyg finns att tillgå vid behandling av autism?
Kommunikation (tydliggörande pedagogik, visuella hjälpmedel mm)
Tillämpade beteendeanalys (förstå och påverka människors beteenden genom att förändra omständigheter)
Social färdighetsträning (kontak-metod för att utv kommunikation, socialt samspel, empati och anpassning)
Medicinering (behandla samsjuklighet som ADHD, agression/självskadebeteende, ångest/OCD/depression, sömn)
Habiliterande insatser (boende - ex stöd i boende, sysselsättning - ex anpassad utbildning/nivå, ekonomi - ex god man/förvaltare)
Hur ser prognosen ut för autism?
Livslångt tillstånd för de flesta, 3-25% uppfyller inte kriterierna i vuxenlivet (de med hög IQ, bra språkliga färdigheter). Viktigt med tidig upptäckt och behandling samt minimera samsjuklighet. Kräver kontinuitet i vården – bra övergång mellan BUP, psykiatrin och habiliteringen
Vilken är den vanligaste neuropsykiatriska diagnosen?
ADHD (5% barn, 2,5% vuxna)
Vad krävs för att få ADHD diagnos?
För att få diagnosen krävs många symtom, varaktighet (beteendemönster över tid) och att symtomen orsakar problem i flera livsområden.
Hur görs screening för ADHD?
Screening görs på BVC och i skolhälsovården för barn (tex SNAP-IV) samt på VC för vuxna (tex ASRS).
Vid misstanke skickas remiss till BUP resp. allmänpsykiatrin.
Hur skiljer sig ouppmärksamhetssymptom över tid?
barn lyssnar inte, behöver mycket hjälp, får inte gjort saker och tappar bort saker.
Vuxna är tankspridda, prokrastinerar, är ineffektiva/långsamma och desorganiserade.
Hur skiljer sig hyperaktivitetssymptom över tid?
barn är rastlösa, orkar inte vänta på sin tur, klättrar och springer, kan inte sitta still och avbryter andra.
Vuxna är ineffektiva på jobbet, orkar inte köa, kör för fort, väljer ett aktivt jobb och säger plumpa saker
I vilken åldersgrupp är symptomen tydligast?
Kärnsymtom är tydligast bland barn, ffa rastlöshet och hyperaktivitet.
Hyperaktiviteten avtar och byter form till inre oro med åldern, uppmärksamhetsstörningar kvarstår oftare. Remission sker hos 20-50%.
Vilka diagnoskriterier finns för ADHD?
< 18 år krävs 6/9 uppmärksamhetsstörning och 6/9 på impulsivitet/hyperaktivitet, för vuxna gäller 5/9 symtom på varje.
Dessutom krävs minst 6mån och påverkan på minst 2 livsområden (tex skola, hemma, arbete), flera symtom innan 12-års ålder, beror inte bara på bristande förmåga att förstå instruktioner och förklaras inte bättre av annan psykiatrisk problematik.
Vilka diagnostiska verktyg finns att tillgå vid diagnos av ADHD?
Utvecklingsanamnes, frågeformulär – tex ACE (barn) och DIVA (vuxna)
Tester – tex CPT, TOVA och Qb-test
Psykologisk utredning – kognitiv nivå, inlärningssvårigheter
Samsjuklighetsutredning – allmänpsykiatrisk bedömning (frågeformulär, intervjuer, provtagning) samt somatisk status
Omgivningsanalys
Funktionsnivå – vid behov arbetsterapeur, fysioterapeut, logoped och psykologisk utredning
Vad finns det för samsjuklighet vid ADHD hos barn?
motoriska och sensoriska problem (30-50%), inlärningssvårighet (40%), autism (20-50%), tics/tourettes (20-30%) och trots/uppförandestörning (10-40%).
Yngre barn har mindre konsekvenstänk och uppförandestörningar medan tonåringar har mer uppförandestörningar, minskat intresse samt ensamhet.
Vad finns det för samsjuklighet för vuxna med ADHD?
ångest (15-50%), depression (20-70%), bipolär sjukdom (6%), PTSD, anknytningssvårigheter, 2-3x ökad risk för beroende oh 4,3-4,5x ökad risk för psykos.
Vuxna har beteendeproblematik samt somatiska samsjukligheter (fetma, kardiovaskulärt, tränar för mycket).
Vad är det första man ska göra som behandling av ADHD?
Psykoedukation och omgivningsanpassning
Vad finns det för symptomförstärkande faktorer att överse vid ADHD?
tex omgivningens störfaktorer, stor gruppstorlek, fria situationer, komplicerade råd, multitasking och fysisk/psykiskt obehag.
Vad finns det för symptomhämmande faktorer?
tex lugn omgivning, lite grupp/par, strukturerade situationer, korta instruktioner, bra motivation, en sak i taget och vilostund/mellanmål
Vad kan man göra för att arbeta med beteendemodulering vid ADHD?
Struktur i vardagen (kalender, fasta rutiner),
tydliga och gemensamma regler, korta och tydliga instruktioner (ta en sak i taget, konkret),
framförhållning och förutsägbarhet (undvika onödiga risker, lär problemlösning),
stanna barnet fysiskt och hjälp tillbaka till uppgift,
plocka bort extra stimuli hemma, konsekvent feedback (omedelbart, tacka för försök vid misslyckande),
konsekvent belöningssystem mm.
Vad gör man om psykoedukation och omgivningsanpassning inte hjälpt?
Farmakologisk behandling
Vad gör farmakologisk behandling?
ökar uppmärksamhet, impulskontroll, planeringsförmåga, korttidsminne, inlärning och motorik samtidigt som det minskar hyperaktivitet, impulsivitet, rastlöshet, beteendestörning och aggressivitet.
Vad är viktigt att undersöka innan läkemedel sätts in?
undersök patientens/anhörigas förväntningar,
symtomskattning,
mål med behandling,
kardiovaskulära risker (EKG, puls, BT, hereditet),
psykiatrisk samsjuklighet (substansbruk, ångest, PTSD, sömnstörning, psykos).
Vilka farmakologiska behandlingsalternativ finns att tillgå?
Centralstimulantia (metylfenidat och amfetaminpreparat) och icke-stimulantia (atomoxetin, guanfacine, bupropion, catapresan)
Vad gör centralstimulantia?
frisätter/hämmar återupptag av noradrenalin och dopamin
Vad har centralstimulantia för behandlingseffekt?
De flesta får snabb effekt, men vid samtidig depression kan de få mer stress (mer ångest, hjärtklappning, hypertoni, muntorrhet mm). 70-75% förbättras.
Vad finns det för biverkningar till centralstimulantia?
kort effekt (många behöver flera doseringar),
kardiovaskulärt (hjärtklappning, hypertoni mm),
psykiska (sömnstörning, ångest, depression, psykos),
förvärring av tics/ångest/depression samt nedsatt aptit (kan ge tillväxthämning hos barn).
När använder man Atomoxetin?
(strattera, noradrenalin-återupptagshämmare) används vid samsjuklighet (ångest, depression, tics, substansbruk) och har ingen missbrukspotential.
Vad har atomoxetin för biverkningar?
kardiovaskulära och psykiatriska biverkningar (ökad irritabilitet och suicidalitet hos ungdomar).
Hur verkar Guanfacine?
alfa2-agonist
Vad har Guanfacine för biverkningar?
trötthet, viktuppgång, lågt blodtryck, blodtrycksfall, ortostatism
Varför har icke-stimulantia ingen missbrukspotential?
då de ges som prodrug eller med långsam frisättning, ger ingen eufori.
Hur ska man tänka vid behandling av samsjuklighet?
Först behandla det som orsakar störst funktionsnedsättning/lidande.
Beakta samsjuklighet vid val av preparat, behandla affektiv och bipolär sjukdom först. Substansbrukssyndrom kan behöva stabiliseras först, ska behandlas av specialist. Bör vara kombination av farmakologisk och icke-farmakologisk behandling
Vilka typer av tics finns?
Motoriska:
§ Ryckningar i ansikte/huvud/kroppen, armar/ben
§ Känna på/röra vid, sitta på huk, djupa knäböj, fram och baksteg, snurrande vid gång
Vokala:
§ Klick-ljud, grymtningar, sniff, hostning, fnys, tjut, skall
§ Ord och fraser, obscent snack (koprolali)
Plötsliga, snabba och återkommande, variation över tid. Många kan kontrollera det, men ses tex vid paus eller på kvällen när man tar det lugnt. Prevalens 10-20%.
Vilket förlopp har vanligen tics?
för de flesta av tics milda och inte så besvärande, oftast är det ett tillfälligt problem (10-20% är övergående). Vid kronisk tics går 50-70% i remission och vid tourettes 3-40%.
Vilka diagnostiska kriterier finns för tics?
§ Multipla motoriska och en/flera vokala tics har förekommit så länge tillståndet varit aktuellt, men behöver inte vara samtidigt.
§ Muskelrörelserna/ljuden förekommer många gånger varje dag, nästan varje dag eller periodvis under längre tid än ett år.
§ Tillståndet orsakar stort lidande eller kraftigt nedsatt social-/arbetsmässig-/annan förmåga.
§ Tillståndet ska ha uppträtt innan 18 års ålder.
Vilka formulär bedömer kärnsymptom vid tics?
YGTSS
Vilka formulär bedömer psykiatrisk samsjuklighet?
frågeformulär och diagnostiska intervjuer (ffa SNAP-IV för ADHD, Y-BOCS för OCD).
Vad ska uteslutas vid diagnos av tics?
Neurologiska åkommor ska uteslutas (epilepsi, myokloni, dystoni, Parkinsons, chorea) med EEG och neurologkonsultation
Vilken typ av behandling finns för Tics?
psykoedukation via ex kbt eller farmakologi (behövs oftast inte)
Vilka typer av KBT finns?
§ Habit reversal training – hitta alternativa beteenden, medvetandegöra ticsbeteenden (beskriva och detektera respons, tidiga varningsprocedurer, situationsmedvetenhet), konkurrerande beteenden (något förenligt med tics, enkla/fysiska motrörelser, ej iögonfallande, under några minuter).
§ Exposure and response prevention – för att bryta kopplingen mellan behov och tics (inlärning) via upprepade exponeringar (lära tolerera ticsbehovet, lära suppression av tics, låta bli att göra tics), monitorering av symtom och kräver träning hemma.
Vilka farmakologiska medel finns för Tics?
Relativt lite evidens, finns inga specifika behandlingar.
Neuroleptika (haloperidol 1-4mg, pimozid, sulpirid, aripiprazol 10-30mg, olanzapin 5-10mg),
noradrenerga preparat (atomoxetin, klonidin, guanfacin)
