Ätstörningar

Question 1

Vilka ätstörningar finns hos små barn 0-5 år?

Answer 1

• Äter för mycket/lite
• Saknar intresse för ätande
• Svårt att reglera beteende vid ätande – rastlös, irriterad, somnar…
• Går inte över till fast föda
• Äter bara om tv är på eller om man leker samtidigt
• ”Picky eater”

Question 2

Vad ska man tänka på vid diagnostik av små barn med ätstörning?

Answer 2

DC 0-5 systemet kan användas,

viktigt att följa upp vikt, tillväxt och nutritionstillstånd.

Viktigt att utesluta underliggande somatiska orsaker som mjölkallergi, GI-abnormalitet, hypersensitivitet, oromotoriska problem, smärta (tex pga reflux).

Förekommer tvångsmatning?

Question 3

Vilka kärnsymptom finns vid ätstörning hos äldre barn och vuxna?

Answer 3

onormalt ätbeteende, rädsla för viktuppgång samt kroppsdysmorfi.

Question 4

Etiologi för ätstörning i Sverige

Answer 4

Prevalens i Sverige är 100 000 (10% är män), men stort mörkertal.

Allvarligt, de psykiatriska diagnoserna med högst mortalitet (50% suicid, 50% hjärtrelaterat). 7 ggr ökad risk att dö i förtid, 15 ggr högre risk för kvinnor med ätstörning i åldern 25-29 år.

Question 5

Vad kan ses i början?

Answer 5

Drivande faktorer kan vara komplimanger i början av viktnedgången som driver på fortsatt viktnedgång. Fysiologiskt ses ökade kortisol- och endorfinnivåer som driver fortsatt viktnedgång.

Question 6

Vad finns det för orsaker till ätstörning?

Answer 6

tidig pubertet,

idrott på elitnivå (svårt att nå rätt näringsintag),

övervikt i barndomen,

utanförskap/mobbning/svåra livshändelser,

familjefaktorer,

psykiatrisk samsjuklighet,

viktnedgång pga sjukdom/träning,

genetisk sårbarhet,

personlighetsfaktorer,

bantning, social/kulturella faktorer.

Question 7

Hur påverkar svält kroppen?

Answer 7

hjärta/blodcirkulation (lägre puls, lågt BT, försvagat hjärta, klaffel, risk för hjärtsvikt mm),
benmärgsaktivitet, hormonbildande organ/ingen/oregelbunden mens, ovarier/testiklar tillbakabildas), mag-tarmkanalen /förstoppning, bestående tarmskador pga laxermedel), muskler, skelett (benskörhet), hjärnan (sämre kognitiv funktion, retlighet, depression, matfixering), njurar och övrigt (sprött hår, håravfall, ökad kroppsbehåring i ansikte/rygg/axlar, sköra naglar, vid bulimi sår utanför munnen och frätskador på tänder).

Question 8

Vad ingår vid diagnostik av ätstörning? översiktligt

Answer 8

anamnes, somatisk status, psykisk status (anorexia), labprover

Question 9

Vad kan vara en del av anamnes?

Answer 9

SCOFF-test – 5 frågor kring mat och vikt, minst 2 ”ja” tyder på ätstörning

Question 10

Vad ska man titta på vid somatisk status?

Answer 10

avmagring, lanugobehåring, sprött hår, kall perifert, lågt temp/pusl/BT, långsam kapillär återfyllnad, torr hud, svullna parotiskörtlar (ffa bulimi), frätskador på tänder, sår på knogar, ödem (ffa bulimi).

Question 11

Vad ska man titta på vid psykisk status anorexia?

Answer 11

upptagenhet kring mat/ätande/motion, rigiditet (likt autism), hög ångestnivå kring ökat näringintag/behandling, koncentrationssvårigheter, psykomotorisk hämning, kroppsuppfattning som kan närma sig vanföreställning.

Question 12

Labprover?

Answer 12

elektrolytrubbningar (hypokalemi pga kräkning, hyponatremi pga ökat vätskeintag),

tyreoidea (TSH normalt, lågt T3 & T4 pga svält),

blodstatus (pressade cellinjer)

och övrigt (lågt B-vitamin/järn/D-vitamin/LH/FSH/Mg/Zn och högt ALAT/ASAT/albumin samt hypoglykemi).

Question 13

Vilka diagnoskriterier finns för anorexia?

Answer 13

• Signifikant låg kroppsvikt: lindrig (BMI > 17), medelsvår (16-17), svår (15-16), mycket svår (< 15)
• Viktfobi/motverkar viktökning trots undervikt
• Störd kroppsuppfattning angående vikt och form
• (Amenorré)
• 2 typer:
o Enbart svält
o Med kompensatorisk hetsätning/självrensning

Question 14

Vilka diagnoskriterier finns för bulimi?

Answer 14

• Hetsätning:
o Stor mängd under 2h
o Kontrollförlust över ätandet

• Kompensation till hetsätning:
o Kräkningar, laxermedel
o Svältperioder
o Överdriven motion

• Hetsätning + kompensation minst 1g/v under minst 3mån
• Självkänsla överdrivet påverkad av kroppsform och vikt

Question 15

Vad är vanligt vid anorexia nervosa?

Answer 15

30-40% utvecklar kronisk variant.

Inte ovanligt med sekundär tvång, depression, apati, sömnsvårigheter och social fobi.

Till en början känner personen tvång, men avstår att äta för att regelera ångest/negativa känslor. Ger falsk kontrollkänsla.

Ser ofta upptagenhet av mat (tex lagar mat åt andra) och kropp (speglar sig ofta). Varierande sjukdomsinsikt och behandlingsmotivation.

Question 16

Vad gäller angående bulimi nervosa?

Answer 16

2-3ggr vanligare än anorexia men troligt underrapporterad pga skam. 30-50% har tidigare haft en anorexidiagnos.

Har oftast normal kroppsvikt. Kan kräkas till arytmier pga kalium < 2

Question 17

Vad är BED?

Answer 17

Hetsätningsstörning (BED): Hetsätning såsom vid bulimi men utan kompensatoriska beteenden, går därför upp i vikt (30-50% är överviktiga). BED ligger i gränslandet för specialistvård pga organisatoriska faktorer och resurser. Kan vara svårt att skilja från överätning.

Question 18

Vilka somatiska diffdiagnoser finns till ätstörning?

Answer 18

hypertyreos, diabetes, Addison, hypofysinsufficiens, IBD, celiaki, hjärntumör, allvarlig infektion, gastroesofageal reflux

Question 19

Vilka psykiska diffdiagnoser finns till ätstörning?

Answer 19

depression, bipolär sjukdom, social fobi, kräkfobi, GAD, tvångsbruk, missbruk neuropsykiatriskt tillstånd (ffa ADHD och autism), personlighetssyndrom.

Question 20

Vilka akuta indikationer finns för slutenvård?

Answer 20

o BMI <14 eller >10%/20% viktminskning på 1mån resp. 3mån
o Systoliskt BT < 80, puls < 40 eller > 120, pulsökning > 20/min, kroppstemp < 35,5
o Elektrolytrubbningar, EKG-förändringar (förlängd QT-tid, arytmi, hjrätsviktstecken), allvarliga ödem, påverkat allmäntillstånd, total mat-/dryckesvägran

Question 21

Vilken indikation finns för elektiv slutenvård?

Answer 21

Hjälp med ätträning eller minska fysisk aktivitet

Question 22

Hur behandlas anorexia?

Answer 22

o Akut – häva svält med nutrition och hjälp till normaliserat ätande (pedagogiskt och ångesthantering).

o Initialt – räkna ut energibehov och göra matschema (börja försiktigt) med gradvis snabb upptrappning till kalorimängd som beräknas ge viktökning på 0,5-1 kg/vecka. Så långt som möjligt vanlig mat, ej parenteral nutrition. Ev tillägg av näringsdryck.

Question 23

Vad innebär refeeding syndrome?

Answer 23

näringstillföresel till gravt undernärda (BMI <14 ökar risken) kan orsaka förhöjt BT, ödem, krampanfall och koma. Ovanligt vid peroral tillförsel.

Question 24

Vad finns det för farmakologisk behandling för anorexia?

Answer 24

samsjuklighet behandlas. SSRI kontraindicerat vid grav undernäring. Olanzapin används i praktiken. Theralen eller Atarax ges mot ångest.

Question 25

vad finns det för psykologiska alternativ vid anorexia?

Answer 25

familjeterapi har bäst evidens, även erbjuda CBT-E och IPT.

Question 26

Hur behandlas bulimi och BED?

Answer 26

o Matschema, regelbundet ätande (minska risk för hetsätande).

o Motivationsarbete, terapi (CBT-E, IPT), självhjälpsprogram.

o SSRI – Fluoxetin minskar impuls för hetsätning, komplement till annan behandling.