Professionellt bemötande och empowerment i ”gynstolen” Flashcards
Fyll i
De yttre kvinnliga könsorganen
Vulva
Enbart slidan
Vagina
Inre blygdläpparna – möts vid?
Klitoris
Fyll i
Fyll i
Indikationer för gynekologisk undersökning?
- Frisk kvinna
o Preventivmedelsrådgivning
o Gynekologisk cellprovtagning
o Screening för STD - Kvinna med symtom
o Undersökning efter sexuella övergrepp
o Gynekologisk symtom (ex olaga blödning, graviditet, flytning, mensvärk, miktionsbesvär, smärta)
Nämn några kontraindikationer gynekologisk undersökning (3)
- Patienten vill inte/rädd för att bli undersökt (bakgrund av sexuellt våld/övergrepp eller tidigare erfarenhet av obehaglig/smärtsam gynundersökning).
- Undersökaren upplever att patienten inte vill bli undersökt fast hon inte protesterar.
- Patienten accepterar att bli gynundersökt men blir allt mer orolig och spänd ju längre undersökningen fortgår.
Patient alltid i underläge gentemot undersökaren (vid gynundersökning) – varför?
- Undersökaren har kunskap och kompetens.
- Vid gynundersökning undersöks en ”neutral” kroppsdel för undersökaren men för patienten en laddad kroppsdel.
- Patienten kan vara orolig för sjukdom, kan ha smärta, känner sig utlämnad.
- Kvinnan kanske inte har sett sitt underliv, undersökaren har sett många.
- Kvinnan naken nertill vid undersökningen.
Vad är viktigt under gynkonsulationen?
- Patienten alltid påklädd
- Öppna frågor; Hur? Berätta för mig?
- Vid slutet av anamnesen
o Fråga hur senaste gyn undersökningen upplevdes
o Fråga om patient varit med om något som gör undersökningen svår; förlossning/undersökning etc? Hur kan jag underlätta undersökningen? - Våga fråga – om vi inte frågar är det som om patients ev problem inte kan existera!
Gynekologisk anamnes, vad kan vara viktigt att fråga om (7)?
- Antal graviditeter/förlossningar: x-gravida/y-para. Årtal för dessa. Missfall, aborter.
- Graviditetskomplikationer? Förlossningssätt?
- Preventivmedel, nu och tidigare.
- Menstruationer, regelbundna, rikliga? Z/v= blöder z dagar var v:e dag.
- Tidigare gynekologiska besvär, infektioner, operationer?
- Cellprov: senaste? Går på kontroller vid kallelse?
- Menopaus, när? Hormonbehandling, vad, hur länge? Går på mammografi vid kallelse?
Vad är viktigt precis före den gynekologiska undersökningen?
- Tom urinblåsa – be att patient går och kissar
- Visa var man kan hänga kläderna
- Ställ inte frågor när patient går till stolen
- Be att patient säger till om något inte känns/upplevs som det ska före/under/efter undersökningen
- Säg till patienten att undersökningen kan pausas/avbrytas när som helst
- Stå vid sidan av britsen när patient lägger sig ner och särar sina ben
- Höj huvudändan på gynstolen vb
- Visa omsorg; justera kudde, ställ in benstöd etc
Vad är viktigt gentemot patienten under den gynekologiska undersökningen?
- Skapa ögonkontakt
- Erbjud spegel vb
- Använd svenska ord och berätta i förväg och under hela undersökningen vilken kroppsdel du ska beröra, vad och varför och hur du ska göra något
- För att patienten ska kunna slappna av, be patienten knipa med musklerna runt slidan så hårt hon kan och därefter slappna av – förklara och förstärk beteendet!
- Låt om möjligt/om patient vill få känna på sin livmoder (nästan bara möjligt vid anteflekterad)
- Genom att hela tiden berätta och beskriva vad som görs blir patienten delaktig i undersökningen och får ökad kunskap om sin kropp.
- Benämn varje organ på svenska
- Bejaka normal anatomi
Fullständig gynekologisk undersökning, vad gör du?
- Yttre inspektion
o Yttre inspektion: Sår? Blåsor? Rodnad/irritation? - Undersökning med instrument i vagina
o Olika spekulum för att spänna upp vagina och titta pålivmoder
o Undersökning med instrument: Flytning/blödning?
o Svullnad? Atrofi? Förändringar på portio? - Bimanuell palpation: Uterus förstorad? Ruckömhet?
o Anteflekterad (vanligast)/retroflekterad? Ömhet över adnex? Utfyllnad?
o Kan vara viktigt vid prov från livmoderslemhinnan eller spiralsättning - (Per rectum)
o Kanske mer vid cancerutredning - Vaginalt/abdominellt ultraljud
o Uterus utseende: storlek, myom?
o Endometriets tjocklek: jämnt/tjockare i någon del?
o Ovariernas utseende: storlek, folliklar – antal och storlek. Cystor >3 cm? Utseende? (ekofattiga, septa, hetrogena?) Fri vätska i buken/fossa Douglasi? Höjden anges.
Vad kallas detta för?
- Bimanuell palpation
- Patienten tillskrivs omedvetet egenskaper, avsikter, känslor och föreställningar som har sitt ursprung i terapeutens (undersökarens) egna tidigare erfarenheter – Wikipedia
- Begreppet introducerades av Sigmund Freud 1910. Freud såg detta som ett hinder i psykoanalytikerns arbete, eftersom denna innebär att psykoanalytikern riskerar att agera på ett mindre terapeutiskt sätt gentemot sin patient.
Vad beskrivs?
Motöverföring
Kvinnlig könsstympning
- WHO:s definition av kvinnlig könsstympning: Kvinnlig könsstympning omfattar alla kirurgiska ingrepp som rör borttagande delvis eller helt av de externa genitalierna eller annan åverkan på de kvinnliga könsdelarna av kulturella eller andra icke medicinska skäl.
- I Sverige är könsstympning (omskärelse) av flickor och kvinnor förbjudet enligt lag (1982:316). Om man är bosatt i Sverige även olagligt att genomföra ingreppet utomlands.
- Ca 68 000 flickor och kvinnor i Sverige kan ha varit utsatta för könsstympning enligt Socialstyrelsens; ca 7000 av dessa är under 18 år.
De största grupperna från?
Somalia, Eritrea, Etiopien, Egypten och Gambia
Kvinnlig könsstympning
- Ca 200 miljoner flickor och kvinnor i världen.
- Varje år beräknas 3,9 miljoner flickor utsättas för könsstympning.
WHO:s klassifikationer av kvinnlig könsstympning?
o Typ I. Borttagande av förhuden runt klitoris och/eller del av eller hela klitoris.
o Typ II. Partiellt eller totalt borttagande av klitoris samt av de inre blygdläpparna (synlig del så att säga), med eller utan borttagande av de yttre blygdläpparna.
o Typ III. Infibulation. Tillslutning/försnävning av vaginalöppningen genom excision och hopfästande av de inre blygdläpparna och/eller de yttre blygdläpparna, med eller utan borttagande av klitoris). Ca 10%
o Typ IV. Oklassificerade stympningar, allt som inte inkluderas i typ I–III. Andra skadliga ingrepp på de kvinnliga genitalierna, av icke medicinska skäl. T.ex. snittning, skrapning och brännande.
Nämn ett par komplikationer till kvinnlig könsstympning
- Smärtor i underlivet
- Svåra miktionsbesvär/smärta, tar lång tid vid miktion, inkontinens
- Infektioner och cystor
- Menstruationsproblematik (bl.a. dysmenorré)
- Infertilitet
- Dyspareuni
- Traumatisering och/eller andra traumarelaterade psykologiska symptom/PTSD
- Försvårad förlossning/komplikationer/fistlar
- Långvariga komplikationer efter könsstympning
- Narkos alt spinalbedövning (lokalanestesi)
o Mkt viktigt med bra bedövning så att det inte blir trauma igen! - Hudbryggan delas med diatermi/uppåtklipp i medellinjen (i infibulationsärret).
- Öppning över klitorisområdet bör täckas med enstaka suturer då det är ett känsligt område.
- Suturera sårkanterna, normal vulvaanatomi eftersträvas
- Gravid - ingreppet utförs i samband med förlossningen
o Ibland innan för att kunna göra vaginala undersökningar etc
Vad beskrivs?
Defibulationsoperation (=vulva öppnas där den sytts ihop i samband med
könsstympningen)
Fyll i
