Professionellt bemötande och empowerment i ”gynstolen” Flashcards

1
Q

Fyll i

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

De yttre kvinnliga könsorganen

A

Vulva

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Enbart slidan

A

Vagina

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Inre blygdläpparna – möts vid?

A

Klitoris

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Fyll i

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Fyll i

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Indikationer för gynekologisk undersökning?

A
  • Frisk kvinna
    o Preventivmedelsrådgivning
    o Gynekologisk cellprovtagning
    o Screening för STD
  • Kvinna med symtom
    o Undersökning efter sexuella övergrepp
    o Gynekologisk symtom (ex olaga blödning, graviditet, flytning, mensvärk, miktionsbesvär, smärta)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Nämn några kontraindikationer gynekologisk undersökning (3)

A
  • Patienten vill inte/rädd för att bli undersökt (bakgrund av sexuellt våld/övergrepp eller tidigare erfarenhet av obehaglig/smärtsam gynundersökning).
  • Undersökaren upplever att patienten inte vill bli undersökt fast hon inte protesterar.
  • Patienten accepterar att bli gynundersökt men blir allt mer orolig och spänd ju längre undersökningen fortgår.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Patient alltid i underläge gentemot undersökaren (vid gynundersökning) – varför?

A
  • Undersökaren har kunskap och kompetens.
  • Vid gynundersökning undersöks en ”neutral” kroppsdel för undersökaren men för patienten en laddad kroppsdel.
  • Patienten kan vara orolig för sjukdom, kan ha smärta, känner sig utlämnad.
  • Kvinnan kanske inte har sett sitt underliv, undersökaren har sett många.
  • Kvinnan naken nertill vid undersökningen.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är viktigt under gynkonsulationen?

A
  • Patienten alltid påklädd
  • Öppna frågor; Hur? Berätta för mig?
  • Vid slutet av anamnesen
    o Fråga hur senaste gyn undersökningen upplevdes
    o Fråga om patient varit med om något som gör undersökningen svår; förlossning/undersökning etc? Hur kan jag underlätta undersökningen?
  • Våga fråga – om vi inte frågar är det som om patients ev problem inte kan existera!
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Gynekologisk anamnes, vad kan vara viktigt att fråga om (7)?

A
  • Antal graviditeter/förlossningar: x-gravida/y-para. Årtal för dessa. Missfall, aborter.
  • Graviditetskomplikationer? Förlossningssätt?
  • Preventivmedel, nu och tidigare.
  • Menstruationer, regelbundna, rikliga? Z/v= blöder z dagar var v:e dag.
  • Tidigare gynekologiska besvär, infektioner, operationer?
  • Cellprov: senaste? Går på kontroller vid kallelse?
  • Menopaus, när? Hormonbehandling, vad, hur länge? Går på mammografi vid kallelse?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är viktigt precis före den gynekologiska undersökningen?

A
  • Tom urinblåsa – be att patient går och kissar
  • Visa var man kan hänga kläderna
  • Ställ inte frågor när patient går till stolen
  • Be att patient säger till om något inte känns/upplevs som det ska före/under/efter undersökningen
  • Säg till patienten att undersökningen kan pausas/avbrytas när som helst
  • Stå vid sidan av britsen när patient lägger sig ner och särar sina ben
  • Höj huvudändan på gynstolen vb
  • Visa omsorg; justera kudde, ställ in benstöd etc
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är viktigt gentemot patienten under den gynekologiska undersökningen?

A
  • Skapa ögonkontakt
  • Erbjud spegel vb
  • Använd svenska ord och berätta i förväg och under hela undersökningen vilken kroppsdel du ska beröra, vad och varför och hur du ska göra något
  • För att patienten ska kunna slappna av, be patienten knipa med musklerna runt slidan så hårt hon kan och därefter slappna av – förklara och förstärk beteendet!
  • Låt om möjligt/om patient vill få känna på sin livmoder (nästan bara möjligt vid anteflekterad)
  • Genom att hela tiden berätta och beskriva vad som görs blir patienten delaktig i undersökningen och får ökad kunskap om sin kropp.
  • Benämn varje organ på svenska
  • Bejaka normal anatomi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Fullständig gynekologisk undersökning, vad gör du?

A
  • Yttre inspektion
    o Yttre inspektion: Sår? Blåsor? Rodnad/irritation?
  • Undersökning med instrument i vagina
    o Olika spekulum för att spänna upp vagina och titta pålivmoder
    o Undersökning med instrument: Flytning/blödning?
    o Svullnad? Atrofi? Förändringar på portio?
  • Bimanuell palpation: Uterus förstorad? Ruckömhet?
    o Anteflekterad (vanligast)/retroflekterad? Ömhet över adnex? Utfyllnad?
    o Kan vara viktigt vid prov från livmoderslemhinnan eller spiralsättning
  • (Per rectum)
    o Kanske mer vid cancerutredning
  • Vaginalt/abdominellt ultraljud
    o Uterus utseende: storlek, myom?
    o Endometriets tjocklek: jämnt/tjockare i någon del?
    o Ovariernas utseende: storlek, folliklar – antal och storlek. Cystor >3 cm? Utseende? (ekofattiga, septa, hetrogena?) Fri vätska i buken/fossa Douglasi? Höjden anges.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad kallas detta för?

A
  • Bimanuell palpation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q
  • Patienten tillskrivs omedvetet egenskaper, avsikter, känslor och föreställningar som har sitt ursprung i terapeutens (undersökarens) egna tidigare erfarenheter – Wikipedia
  • Begreppet introducerades av Sigmund Freud 1910. Freud såg detta som ett hinder i psykoanalytikerns arbete, eftersom denna innebär att psykoanalytikern riskerar att agera på ett mindre terapeutiskt sätt gentemot sin patient.

Vad beskrivs?

A

Motöverföring

17
Q

Kvinnlig könsstympning

  • WHO:s definition av kvinnlig könsstympning: Kvinnlig könsstympning omfattar alla kirurgiska ingrepp som rör borttagande delvis eller helt av de externa genitalierna eller annan åverkan på de kvinnliga könsdelarna av kulturella eller andra icke medicinska skäl.
  • I Sverige är könsstympning (omskärelse) av flickor och kvinnor förbjudet enligt lag (1982:316). Om man är bosatt i Sverige även olagligt att genomföra ingreppet utomlands.
  • Ca 68 000 flickor och kvinnor i Sverige kan ha varit utsatta för könsstympning enligt Socialstyrelsens; ca 7000 av dessa är under 18 år.

De största grupperna från?

A

Somalia, Eritrea, Etiopien, Egypten och Gambia

18
Q

Kvinnlig könsstympning

  • Ca 200 miljoner flickor och kvinnor i världen.
  • Varje år beräknas 3,9 miljoner flickor utsättas för könsstympning.

WHO:s klassifikationer av kvinnlig könsstympning?

A

o Typ I. Borttagande av förhuden runt klitoris och/eller del av eller hela klitoris.
o Typ II. Partiellt eller totalt borttagande av klitoris samt av de inre blygdläpparna (synlig del så att säga), med eller utan borttagande av de yttre blygdläpparna.
o Typ III. Infibulation. Tillslutning/försnävning av vaginalöppningen genom excision och hopfästande av de inre blygdläpparna och/eller de yttre blygdläpparna, med eller utan borttagande av klitoris). Ca 10%
o Typ IV. Oklassificerade stympningar, allt som inte inkluderas i typ I–III. Andra skadliga ingrepp på de kvinnliga genitalierna, av icke medicinska skäl. T.ex. snittning, skrapning och brännande.

19
Q

Nämn ett par komplikationer till kvinnlig könsstympning

A
  • Smärtor i underlivet
  • Svåra miktionsbesvär/smärta, tar lång tid vid miktion, inkontinens
  • Infektioner och cystor
  • Menstruationsproblematik (bl.a. dysmenorré)
  • Infertilitet
  • Dyspareuni
  • Traumatisering och/eller andra traumarelaterade psykologiska symptom/PTSD
  • Försvårad förlossning/komplikationer/fistlar
  • Långvariga komplikationer efter könsstympning
20
Q
  • Narkos alt spinalbedövning (lokalanestesi)
    o Mkt viktigt med bra bedövning så att det inte blir trauma igen!
  • Hudbryggan delas med diatermi/uppåtklipp i medellinjen (i infibulationsärret).
  • Öppning över klitorisområdet bör täckas med enstaka suturer då det är ett känsligt område.
  • Suturera sårkanterna, normal vulvaanatomi eftersträvas
  • Gravid - ingreppet utförs i samband med förlossningen
    o Ibland innan för att kunna göra vaginala undersökningar etc

Vad beskrivs?

A

Defibulationsoperation (=vulva öppnas där den sytts ihop i samband med
könsstympningen)

21
Q

Fyll i

A