Normal graviditet Flashcards

1
Q

Normal graviditet – ovulationen och förberedande av inplanation

Förklara detta i fyra steg, förklara också vad som händer vid bortfallet av endometriet, håll det enkelt

A
  • Follikelfas: follikel mognar
  • Ovulation: oozyten frisätts och fångas upp av tuban efter snabb ökning av LH
  • Lutealfas: corpus luteum (CL) producerar östrogen och progesteron. Gör att endometriet förbereds för inplantation
  • I normala menscykeln går CL under → minskad produktion av östrogen och progesteron → borfall av endometriet / mens
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Normal graviditet – Hormonella förutsättningar

Förklara detta i fyra steg

A
  • Om oocyten blir befruktad. hCG: Bildas av trofoblasterna (dag 7-8)  CL går ej då under, bildar östrogen och progesteron som gör att graviditeten kan fortgå.
  • Östrogen: Neg feedback LH/FSH, gör att inga fler folliklar mognar
  • Östrogen och progesteron bildas initialt av CL sedan placenta
  • Progesteron (glatt muskelrelaxerande): sjunker mot slutet av graviditeten
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vecka 1. Konception-celldelning

Vad händer här?

A
  • Konception dag 0 (vanligen 1-2 dygn efter ägglossningen)
    o Spermien (haploid) binder till Zona pelucida (äggskalet) och smälter samman med occyten (haploid), diploid kromosomantal
  • Zygot dag 1
  • Morula dag 4, embryot har delat sig 4 gånger
  • Blastocyst (dag 5)
  • Dag 6-7 blastocysten påbörjar implantationen i endometrie
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vecka 2. Implantation och celldelning

Vad händer här?

A
  • Implantation = blastocysten börjar växa in i uterus
  • Blastocysten
    o Inre cellmassa som blir foster
    o Yttre cellmassa = trofoblaster (producerar hCG) som blir fetala delen av placenta
  • Trofoblast (bildar proteolytiska enzymer som hjälper till att penetrera ECM i endometrieslemhinnan så att embryo kan tränga in i uterus) invasion
  • Trofoblasterna börjar bilda hCG omkring dag 7-8. Signal för lyckad implantation.
    o Corpus luteum fortsätter bilda Progesteron och Östrogen ”bevara graviditeten”
    o Inga andra folliklar mognar/ägglossning
  • I slutet av 2:a veckan tillräckligt hög hCG nivå för pos gravtest.
  • Efter dag 14, yttre cellmassa som bildar placenta och består av två lager
    o Cytotrofoblaster – inre
    o Syncytiotrofoblaster – yttre, invaderar maternell vävnad, bildar hCG
  • Inre cellmassa bildar bilaminär groddskiva
    o Ektoderm, i denna finns Amnionhålan
    o Endoderm bildar Gulesäcken (viktiga funktioner som hematopoes, näringsämnen men minskar i betydelse efter 4 veckor)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Embryonalperiod, från 3:e veckan

Vad händer här?

Vad bildar de olika groddbladen?

A
  • Inre cellmassan differentierar till 3 groddblad (gastrulering)
    o Ektoderm – yttre; ryggrad, hud, CNS, perifera nervsystemet
    o Mesoderm – mellan; hjärta (börjar slå dag 22-23) och cirkulation, skelett, muskler, njurar
    o Endoderm – innerst; GI kanal, lever, pancreas, tyroidea, lungor
  • Bildandet av organ (v. 4-8) kallas för embryonalperioden (organogenesen)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Graviditetslängd

  • Fullbordade veckor och dagar, in räknas också två veckor innan befruktning

Beskriv tidsperiod för de olika trimestrarna och vad som händer under respektive period

A
  • 1:a trimestern
    o Dag 0 (två veckor före befruktning här) till vecka 14+0
    o Embryonalperiod/Organogenes
    o Corpus luteum: progesteron, östrogen
    o Placenta: hCG
  • 2:a trimestern
    o Vecka 14+0 till 27+6
    o Fosterperiod/fetogenes
    o Hormonproduktion av placenta (syncytiotrofoblaster): östrogen, progesteron (bägge dessa fortsätter stiga), hCG i sjunkande nivå
  • 3:e trimestern
    o Från vecka 28+0 – förlossningen
    o Fetogenes
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad räknas som en fullgången graviditet? Hur många veckor och dagar är beräknat partus? Hur långt från befruktning?

A

o 37+0 (innan underburen/preterm) till 41+6 (senare överburen/postterm) räknas som fullgången graviditet
o Ca 40 veckor/BPU (beräknat partusdatum enligt ultraljud) 39+6 (inkl 2 v före befruktning) (280-283 dagar/40 veckor), alltså 38 veckor från befruktning!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Datering/Hur beräknas BP?

A
  • Datum för sista mens (sådär mått)
    o Naegeles regel: Sista mens 1:a dag + 7 dagar – (minus) 3 månader.
    o Förutsätter 28 d menscykel (sådär mått)
  • Ultraljudsberäkning (bättre)
    o Tidig BPD/CRL (mäts vid dateringsultraljud v. 11-14), CRL mäter huvudet till rumpan. BPD (mäter från utsidan av skallbenet till insidan) absolut säkrast mått men om detta mått är för litet (<21 mm) vid dateringsultraljudet används CRL
    o Om CRL använts vid första tillfället, dateras det om vid v. 18-20 (rutinultraljud (RUL)) och BPD används (justering till det, kan skilja några dagar i accurancy)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

När under graviditeten sker den största tillväxten? Varför blir det säkrare att beräkna BP tidigt i graviditeten?

A

o Kraftigast tillväxt första halvan, sedan mer linjär
o Manliga foster väger ofta mer/större, datering med ultraljud är därför bäst i tidig graviditet då dessa skillnader är mindre, efter RUL ex större skillnader

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Fostrets utveckling och fysiologi

  • Näring och syre från mammans blod via fetoplacentära cirkulationen

Varför att tillväxthämmat foster mer känsligt för hypoxi relaterat till energi?

A
  • Överskott av energi lagras som glykogen – utnyttjas om foster utvecklar hypoxi genom anaerob metabolism)
    o Tillväxthämmat foster har mindre reserv och är därför mer känslig för hypoxi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

När reagerar foster på ljud/ljus, kan känna smak och smärta?

A
  • Reagerar på ljud och ljus från v. 20-24, smak utvecklad hos foster, kan känna smärta från v 24
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

När kan fosterrörelser börja uppfattas? När kan fostret ha perioder av inaktivitet?

A
  • Fosterrörelser kan kännas från ca v 20, efter v 32-34 perioder av inaktivitet 20-40 min
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Från när blir fostrets lungor/alveoler vätskefyllda? Varför finns det risker gällande alveolerna om fostret är född före v. 34?

A

V. 23/24

  • Ytspänningsmolekyler (ex surfaktant) (ökar utspänningen av alveoler efter födseln) bildas, men surfaktant otillräckligt till v. 34 – risk för lungkomplikationer vid för tidig födsel.
    o Fostret utövar andnings-rörelser i livmodern
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Magtarmkanal inaktiv i livmodern. Foster sväljer fostervatten 300-1000ml/dag. Men fostret bildar något annat i magtarm, vad? När finns det risk för tarmtömning av detta i fostervattnet?

A

o Celler/proteiner i fostervatten bildar mekonium – fosteravföring: Normalt ej tarmtömning i fostervatten. Men om foster utsätts för hypoxi/vasovagalretning finns risk för tarmtömning i fostervatten (kan vara tecken på stressat foster)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Normal fosterfrekvens? När finns det som mest fostervatten och hur mkt finns det då? Färg på fostervatten?

A
  • Variabel och högre hjärtfrekvens, normalt 110-160 spm
  • Fostervattenmängden ökar under graviditeten, max vid v 38/39 (knappt 1 l), beror av fostrets urin/lungvätska, utgör mekaniskt skydd, normalt klart och lätt gulfärgat
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Beskriv viktiga komponenter i fostrets blodcirkulation

A
  • Syrerikt blod från placenta till foster i **1 navelsträngsven **
  • 2 navelsträngsartärer med syrefattigt blod till placenta.
    o Utbyte i placenta av koldioxid och syrgas genom willi
    o Mamman andas ut fostrets koldioxidöverskott
  • 3 Fostershuntar för prioritering av syresatt blod till hjärta och hjärna, binjure
    o **Ductus venosus **i levern, in i v. cava inferior och höger förmak
    o Formane ovale (höger till vänster förmak) för shunting av blod till hjärna och hjärta
    o Ductus arteriosus (mellan a. pulmonalis och aorta ascendens) - försvinner vid födseln. För syrefattigt blod från v. cava superior/v. cava inferior till höger kammare –> a. pulmonalis –> aorta descenendens –> nedre kroppshalva –> a. iliaca internax2 –> 2 navelsträngsartärer till placentra igen för oxygenering
  • I fullgången graviditet ca 15-30% av fostrets blod i placenta.
17
Q

Hormonella effekter – placentahormoner

Vilka är de viktiga steroidhormonerna under graviditet och vilken roll har de?

A

o Östrogener (E1,E2,E3): tillväxt bröst och uterus, ökar maternellt placenta-blodflöde, stimulerar myometrie-kontraktilitet (ökar oxytocinreceptorna), vätskeretention
o Progesteron: hämmar maternella immunologiska avstötningsreaktioner (viktigt för att bevara graviditeten (både antiinflammatorisk och immunsuprimerande), hämmar myometrie-kontraktilitet (bevara graviditet), tillväxt bröstkörtel, relaxerar glatt muskulatur generellt

18
Q

Hormonella effekter – placentahormoner

Vilka är de viktiga peptidhormonerna under graviditet och vilken roll har de?

A

o hCG (humant choriogonadrotopin). Stimulerar CL producera steriodhormoner (östrogen/progesteron), högt hCG ev illamående i tidig graviditet
o hPL (humant placenta-lactogen). Påverkar insulinfrisättningen (ställer om metabolism), b-glukos ökar, lipolys ökar.
o Placentärt tillväxthormon (PGH placental growth hormone): Ökar maternell insulinresistens (lägre känslighet för insulin). Under normal graviditet ökar behovet av insulin. Men hos 7 % kan inte normala blodsockernivåer upprätthållas (graviditetsdiabetes)

19
Q

Hormonella effekter under graviditet – Tyroidea

Nämn tre saker som är viktiga att tänka gällande ovan

A
  • Graviditet innebär större behov av tyroidea hormon.
    o Fostret beroende av mammans T4 produktion (fram till v. 28) för normal utveckling av hjärna, kognitiva utveckling och tillväxt/skelett
    o TBG ↑ (under graviditet) kräver ökad tyroideahormonproduktion för tillräcklig nivå fritt T4.
  • hCG kan binda till TSH receptorn → ökat T4 och mycket lågt TSH (kompensatoriskt lågt) i 1a trimestern
    o Alla märker inte detta men kan ge symtom som värmekänsla, takykardi, skakningar etc
    o När hCG sjunker försvinner symtomen
  • Jodbehov ökar 100% under graviditet. Jodbrist risk för hypotyreos.
    o Risk hypotyreos: graviditetskomplikationer, missfall, IUFD, prematuritet, neurologiska fosterskador.
20
Q

Hormonella effekter övrigt under graviditet

Vad kan ses gällande hypofysen och binjuren?

A
  • Hypofys: ökad prolaktinproduktion
  • Binjuren: ökad kortisolproduktion
21
Q

Blodsystemet under graviditet

Berätta om fyra saker som är viktiga att tänka på avseende ovan

A
  • Cirkulerande blodvolym ökar 30-40% (hypervolemi).
    o Plasmavolym ökar mer (40 %) än vad erytrocyterna ökar (25%) vilket innebär att hematocriten minskar = kan ge fysiologisk anemi (omkring v. 20), minskad viskositet. Hb sjunker ofta i värde 10-15 pga detta
  • Fe+ behov ökar. Ferritin speglar kroppens Fe-depå. –Fe profylax
    o Bra kontrollera ferritin i början av graviditet
  • Folsyrabehov ökar
    o Folsyraprofylax
  • Hyperkoagulation, hypofibrinolys:
    o P-fibrinogen och koagulationsfaktorer ↑ vilket ger en **Ökad trombosbenägenhet!! **Även period efter förlossning
22
Q

Kardiovaskulära systemet under graviditet

Nämn fyra saker som är viktigt att känna till avseende ovan. Vilka symtom kan dessa förändringar ge upphov till?

A
  • Graviditet = cirkulatorisk belastning, pga ökad blodvolym
    o Hjärtminutvolym ökar: HF ökar (15-20, måttlig takykardi vanligt och okej), slagvolym ökar (ökning av hjärtats muskelmassa)
  • Perifera kärlmotståndet minskar vilket ger ökad genomblödning ffa i uterus (15 % av minutvolym (tiofaldig ökning)), njurar (dubblerad).
    o Ger minskning av blodtrycket, lägst 2:a trimestern. Syst BT ↓ 5-10mmHg. Diast BT↓ 10-15mmHg.
    o Blodtrycksfall/yrsel är därför vanligt i början av graviditeten
  • Kolloidosmotiska trycket i plasma ↓ (minskad albuminnivå)
    o Ger ökad risk för ödem
  • Uterus tryckeffekt (trycker på omgivande strukturer)
    o → Vena cava syndrom (i ryggläge) ger blodtrycksfall. Uterus obstruerar venösa återflödet till hjärtat
    o → Komprimerar vener i bäckenet, kan ge ödem i underben samt varicer

Sammantaget symtom av normal adaptation av cirkulationssystemet: andfåddhet, yrsel, trötthet, hjärtklappning, ödem. Kan ju också bero på sjukdom! Så en värdering av symtom viktigt!

23
Q

Urinvägar under graviditet

Viktigt att känna till avseende ovan?

A
  • Pga perifer vasodilatation ökar blodflödet till njurar samt ökad glomerulär filtration (GFR)
    o Ökad urinproduktion och miktions-frekvens
    o Sämre reabsorbtion av glukos och albumin vilket kan ge lätt albuminläckage och glukosuri (normalt bägge dessa)
    o Njurarna ökar i storlek med ca 30%.
  • Kompression av växande uterus orsakar dilatation av njurbäcken och uretärer, sämre avflöde (normalt)
    o Fysiologisk hydronefros, vanligt under graviditet, kan ge smärtor
    o Ökad risk för UVI under graviditet
  • Progesteron relaxerar glatt muskulatur i uretärer – ev bidragande faktor till dilatationen
24
Q

Genitalia under graviditet

Fyra saker som är viktiga att känna till avseende ovan?

A
  • Uterus ökar i storlek 50 g-1 kg (når då upp till processus xiphoideus)
  • Hypertrofi av vaginal slemhinna, ökat glykeogen i sekret, substat (trivs liksom) för lactobaciller
    o Skyddande miljö (sänker pH)
    o Ökad flytning
  • Hypertrofi av cevicala körtlar. Mucus plugg (slemproppen!) i tidig graviditet, mjukas upp i slutet av graviditeten
    o Också skydd mot infektioner
  • Dilatation av vener i bäckenet pga uteruskompression samt ökad blodvolym
    o Risk för vulvavaricer
25
Q

Respiratoriska systemet under graviditet

Vilka fem saker är viktigt att känna till avseende ovan? Vad utgör faktiskt en större risk än lungsjukdom för den gravida?

A
  • Övre luftvägar: vasodilatation/ hypervaskularisering (hormonellt)
    o Risk nästäppa, näsblod
  • Diafragman pressas uppåt (4 cm), anatomiska kompensatoriska förändringar.
    o Minskar lungkapacitet men sker vidgning av subcostal vinkel (thorax blir vidare) kompensatoriskt
  • O2 konsumtionen ökar ca 20%.
  • Ökad respiratoriskt driv pga progesteron sänker andningscentrums CO2 tröskel vilket leder till
    o Hyperventilation (40% ↑): Tidalvolymen (inandningkapaciteten ökar vid varje andetag) ↑ residualvolymen ↓ Andningsfrekvens i stort oförändrad. Minutventilationen ökar sammantaget!
    o Plasma-CO2 minskar – förbättrar gasutbytet i placenta, bättre möjligheter för barnet att ta upp syre
  • Hyperventilation + tryck från livmoder mot bröstkorg kan ge
    o Dyspnekänsla

Hjärtkärlsjukdom större risk än lungsjukdom generellt för den gravida pga ökad belastning på hjärt/kärlsystemet

26
Q

Gastrointestinala systemet under graviditet

Vilka sex saker är viktiga att känna till avseende ovan?

A
  • Progesteron ger relaxation av glatt muskulatur vilket ger minskad peristaltik
    o Risk förstoppning, hemorrojder
  • Esofagus sfinkter relaxation
    o Risk för reflux och gastrit
  • Ökat intraabdominellt tryck pga växande uterus
    o Ändrar läge på magsäck och tarmar, viktigt tänka på vid appendicit (symtom från andra lokalisationer)
  • Sämre peristaltik i gallvägar
    o Underlättar bildning av gallsten
  • Graviditets-illamående, vanligast i 1a trimestern (HcG-hormoner i höga nivåer)
  • Smakförändringar – cravings för specifik mat (pica)
27
Q

Muskuloskeletala systemet under graviditet

Fyra saker att tänka på avseende ovan?

A
  • Hormonellt betingad uppluckring av ledbrosk (progesteron, relaxin), ffa symfys och sakroiliaka-leder – möjliggöra passage av barnet – ger dock nedsatt stabilitet i bäckenet
    o Risk foglossning
  • Lordos pga växande uterus (kroppens tyngdpunkt förskjuts framåt)
    o Kan ge ryggvärk pga ökad spänning i ryggmuskulatur
  • Hormonellt orsakad ökad vätskeretention kan öka risk för karpaltunnelsyndrom
  • Muskelkramper vanligt i slutet av graviditeten
28
Q

Hud under graviditet

Tre saker att känna till avseende ovan?

A
  • Ökad pigmentering av bröstvårtor/genitalhud/linea nigra (alba i vanliga fall). Melanocytsstimulerande hormon (MSH) ökar.
  • Melasma – fläckig hyperpigmentering i ansikte
  • Striae – små bristningar i hudens bindväv, klåda, oklar eJologi
29
Q

Bröst under graviditet

Två saker att känna till avseende ovan?

A
  • Progesteron och östrogen stimulerar ökar blodflöde till bröstkörteln och tillväxt
    o Ömma och spända bröst
  • Ökade prolaktinnivåer stimulerar mjölkproduktion (ibland innan barnet är fött)
30
Q
    1. Hälsovård, hälsoinformation och samtal om levnadsvanor i samband med
    1. Graviditet
    1. Stöd i föräldraskap, föräldraundervisning
    1. Familjeplanering, antikonception
    1. Gynekologisk cellprovskontroll - förebygga cervixcancer
    1. Utåtriktad verksamhet för att förebygga oönskade graviditeter och STI
    1. Främja folkhälsan

Vilken organisations verksamhetsområde beskrkivs ovan?

A

Mödrahälsovårdens

31
Q

Basprogram: Kontroller av normal graviditet

  • Basprogram – en rekommendation, för att upptäcka avvikelser.
    o Frisk förstföderska/omföderska utan riskfaktorer och tidigare okomplicerad graviditet/förlossning kan följa basprogrammet (ca 9 besök)
    o För övriga kvinnor görs en individuell plan efter läkarbesök eller läkarkonsultation i tidig graviditet

Vad ingår i basprogrammet i stora drag?

A
  • 1:a besök hälsosamtal (v. 6-10)
  • 2:a besök fördjupad anamnes (sjukdomar/ärftlighet etc), screening prover, gynundersökning ev cell-prov.
    o Screening (infektionsprover, Hb, ferritin, TSH (hos de med risk), P-glukos (graviditetsdiabetes), erytrocutimmunicering)
  • Fosterdiagnostik – 2 ultraljud (Datering, screening PE ev KUB/Rutinultraljud)
    o KUB – (nackspalt som kombineras med blodprover)
  • Efterkontroll 8-12 v. postpartum
32
Q

Hälsosamtal av barnmorskan

  • Motion: Uppmanas vara fysiskt aktiva
  • Kost enligt livsmedelsverkets rekommendation
  • Mål - tobak och alkoholfri
    o Rökning – missfall, tillväxthämning, läpp/gomspalt
    o Alkohol – missfall, tillväxthämning, kognitiv nedsatthet
  • Samtal utifrån BMI, rekommenderad viktuppgång, återgå till normalvikt efter förlossningen
  • Info fosterdiagnostik
    o Ex ? (som alla erbjuds)

Fyll i

A

KUB

33
Q

SF mått – uterus storlek (från v. 25)

Varför görs detta?
Hur tas måttet?

A
  • För att upptäcka tillväxthämmade barn
    o Sensitivitet 40 % (vi hittar bara 40 % av tillväxthämmade foster)
    o Specificitet 90 % (om normalt mått så är de normalt stora)
  • SF-mått = symfys till fundus (toppen av livmoder)
    o Som högst i v. 36, bebis sjunker sedan ner något i bäcken (oftast)
34
Q

Basprogram: Kontroller av normal graviditet

  • Dokumentation av varje besök i mödrahälsovårdsjournal.
  • Kontroller för att upptäcka; anemi, graviditetsdiabetes (vilket prov ?), preeklampsi/gestationshypertoni (vad kan tyda på detta?), blodtryck (även för att upptäcka gestationshypertoni)), tillväxthämning, avvikande fosterljud (arytmi ex), avvikande fosterbjudning (huvudläge eller säte, fixerat eller ruckbart)
  • Läkemedel, alkohol, tobak

Fyll i

A

P-glukos
Protein i urin

35
Q

Viktökning under graviditet, vad är normalt?

Tre saker angående vikt som kan utgöra riskfaktorer avseende komplikationer?

A

Ju mer man väger desto mindre ska man gå upp!

  • Fetma – riskfaktor för komplikationer under graviditet och förlossning
  • Hög viktuppgång under graviditeten - risk för komplikationer (även normalviktiga) och kvarstående övervikt.
  • Viktuppgång mellan graviditeter ökar risken för komplikationer (även normalviktiga).
36
Q

Den normala gravida kvinnan i Sverige

  • ? år (förstföderska)/32 år (omföderska)
  • Väntar 1:a el 2:a barnet
  • Medel BMI 25,4 (har ökat)
  • Mödrahälsovård
  • Icke-rökare
  • Gör KUB/fosterdiagnostik (59%/86%)
  • Svenskfödd (68,1%)
  • Spontan förlossningsstart ( ? %)
    o Induktion (igångsättning) har ökat (studie visade att det fanns risker för senare än 41 + 0)
  • Vaginalförlöst (82%)
  • Födelsevikt 3,5kg
  • Efterkontroll (82%)

Fyll i

A

29
75 %