Kvinnlig urininkontinens Flashcards

1
Q

Funktionell anatomi för att hålla tätt som kvinna?

A
  • Bäckenbotten viktig för extern sfinkter runt uretra, del av levatormuskel (som urinblåsan ligger ner mot (både levatormuskel och bäckenbotten)
  • Detrusormuskeln
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Urininkontinens: ojämlikt!

Förklara varför män förtrycker kvinnan även när det gäller urininkontinens

A
  • Männen har längre urinrör
  • Starkare extern sfinkter
  • Utsätts inte för skador vid förlossning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Typer av urininkontinens (olika lösning på problemet)

  • Blandinkontinens (av de två vanligaste)
  • Överflödesinkontinens
  • Medfödda eller förvärvade anatomiska orsaker (ex fistlar efter ex strålning)
  • Neurologiska orsaker/sjukdomar (MS/parkinson/stroke)
  • Men även:
    o Kan inte ta sig till toa
    o Glömmer att gå på toa

Vilka är de två vanliga/viktiga varianterna

A
  • Ansträngningsinkontinens (vanligast, 49 %)
  • Trängningsinkontinens
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q
  • Läckage vid fysisk ansträngning
    o Olika nivåer (vissa när skriker, andra när de frivänder 150 kg)
  • Små läckage ”droppar-liten skvätt”
  • Blåsan drar inte ihop sig vid läckage
  • Vanligaste formen
  • Hos alla vid tillräcklig påfrestning

Vad beskrivs? Hur går det till/mekanism?

A

Ansträngningsinkontinens

o Urinröret ska stängas till vid ansträngning men om bäckenbotten är svag eller har muskelskador trycks bäckenbotten ned och man läcker (uteblivet tillräckligt svar som till vänster)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Ansträngningsinkontinens riskfaktorer (3)?

A
  • Arv (typ av bindväv)
  • Ökad bukpress
    o Fetma
    o Graviditet
    o Hosta – optimera behandling av astma/KOL!
  • Förlossning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q
  • Kissar före, efter, ifall att och lite
  • Stora läckage ”kissar ned sig”
  • Fel i signalerna till blåsan ”instabil blåsa”
    o Feltolkning i blåsan/ökad afferent aktivitet/ sensorisk störning
  • En variant av överaktiv blåsa/instabil detrusor
  • Differentialdiagnoser:
    o Urinvägsinfektion
    o Ovarialtumör
    o Myom
    o Nervskada t ex MS (kan vara första symtom ibland)

Vad beskrivs? Mekanism?

A

Trängningsinkontinens (överaktiv blåsa, detrusormuskeln drar ihop sig)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Urinblåsans innervation

Vad styr sympatikus respektive parasympatikus över?

A

Sympatikus = fyllnadsfas (blåsrelaxation, interna sfinktern)

Parasympaticus = miktionsfasen (kontraktion av detrusormeskeln)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Blandinkontinens

  • Blåsan kontraherar sig och det går inte att knipa
    Vad innebär Trattmodellen som förklaring på ovan?
A

”Funneling” (vid urinträngning kommer det ner lite urin i uretra varpå detrusor triggas)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Utredning urininkontinens

  • På vårdcentral och kvinnoklinik

Viktiga utredningsverktyg i primärvården?

A

o Anamnes
o Toalettdagbok
o Urinprov, urinsticka, ev. odling
o Resurinmätning (överfyllnadsinkontinens), läckagemätning
o Miktionslista och läckagemätning under 2 (3) dygn
o Gynekologisk undersökning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Frågeformulär
Vad tyder under 7 respektive över 7 poäng på?

A

o <7 poäng: troligen ansträngningsinkontinens
o >7 poäng: trängnings eller blandinkontinens

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Urinkontinens

Viktigt i anamnes?

A
  • Inkontinensbeskrivning
  • Nuvarande sjukdomar: diabetes, neurologisk sjukdom, demens, astma/KOL, ödem
  • Medicinering: diuretika (kanske byta), laxantia
  • Tidigare sjukvård: strålbehandling, underlivsoperationer, urinretention
  • Barnafödslar
  • Duration? Viktigt remittera kvinnor med nydebuterad trängningsinkontinens till gynekolog!
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Tolkning av miktionslista och läckagemätning

o Normalt miktionsmönster
o 0-2 miktioner nattetid
o Mer än 3 dl på morgonen
o Små läckage < 40 g.

o Täta miktioner
o Vanligt med nattliga miktioner
o Ingen enstaka mängd större än 3 dl.
o Stora läckage > 40g (kissar ner sig)

Vad tyder respektive ovan på?

A
  • Ansträngningsinkontinens
  • Trängningsinkontinens
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Gynundersökning (i primärvård) gällande urininkontinens

  • Atrofi
  • Bäckenbottenmuskulatur/knipförmåga
  • Tumörer
  • Framfall

Vad gör man utöver gynundersökning och ställningstagande till (troligen inte) till cystoskopi, tidsmiktion, urodynamisk undersökning, konsult? neurolog, urolog etc på kvinnoklinik?

A
  • Ultraljud (livmoder, äggstockar, urinblåsa)
  • Blåsfyllnadsprov
  • Provokationstest
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Blåsfyllnadsprov

  • Tappnings-kateter används
  • Blåsan töms
    o Mätning av resurin, urinsticka, ev odling
  • Blåsan fylls, 300 ml NaCl:

Hur kan vi tolka testet?

A

o Patientens reaktioner monitoreras: Kissnödig, ont, läckage, back i droppkammaren? (uppstoppad flöde/back i systemet stärker misstanke om trängningsinkontinens (högre tryck i blåsan liksom)
o Normal blåsvolym, liten? Liten blåsvolym eller överaktiv blåsa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Urininkontinens
Vad innebär ett provokationstest?

A
  • Hosta i liggande: om läckage sannolik ansträngningsinkontinens
    o Bonney´s test: lyft på ena sidan av uretra med depressor ex. Om tätt när patienten hostar: ansträngningsläckage, sannolikt bra resultat av inkontinensoperation bli bra (stabiliserar urinrör)
  • Om ej läckage i liggande: Be pat hosta i stående/huksittande och hoppa. Läckage då talar också för ansträngningsläckage (sannolikt lindrigare).
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Om vi misstänker avflödeshinder

  • Tidur och potta
  • Normalt medelhastighet 10 ml/sekund
  • Om man tömmer 300 ml på mindre än 30 sekunder ingen allvarlig blåstömningsrubbning
  • Om > 30 s till flödesmätning

Vad beskrivs?

A

Tidsmiktion

17
Q

Konservativ behandling av alla typer av urininkontinens?

A
  • Justera vätskeintag så att dygnsurinmängden blir 1,2-2 liter per dygn
  • Se över medicinering
  • Behandla ev. UVI
  • Bäckenbottentränging/kroppskännedom
  • Behandla ev. obstipation och kronisk hosta
  • Östrogen vaginalt (lokalt) till postmenopausala kvinnor (vaginal atrofi)
    o Symptom: torrhet, sveda, obehag vid samlag, urinläckage, upprepade UVIer
    o Östradiol (Vagifem, Oestring), östriol (Ovesterin, Blissel). Aldrig till pat med aromatashämmare
  • Inkontinenshjälpmedel
  • Optimera omgivningsfaktorer
18
Q

Behandling av ansträngningsinkontinens?

A
  • Bäckenbottenträning
  • Viktnedgång vid övervikt
  • Ev inkontinensbåge. Tampong eller menskopp kan också funka!
  • Kirurgisk behandling av ansträngningsinkontinens
    o TVT (Tension free vaginal tape) vanligaste typen, läggs runt urinröret (slyngplastik). Inte så bra vid gammal, överviktig och trängningar. Lite mer konservativa idag med denna (smärta osv som komplikation)
    o Parauretral injektion (Bulkamid). Tightar till urinröret med kvaddel. Inte lika bra resultat
19
Q

Behandling av trängningsinkontinens (ej kirurgi!)?

A

Steg 1

  • Blåsträning med skydd (förläng tiden till miktion, 1h –> 2h osv)
  • Bäckenbottenträning

Steg 2 Läkemedel

  • Antikolinergika (Tolterodin) påverkar kontraktionen/tömningsfasen (blockerar cetylkolinreceptor), påverkar parasympatikus
    o Specifik muskarin-receptorantagonist med selektivitet för urinblåsa
    o Dosering: 4 mgx1, gärna till natten
    o Biverkningar: muntorrhet, förstoppning, buksmärtor, yrsel, förvirring…
    o Effekt efter 3-4 veckors behandling
    o Ca 50% blir bra från inkontinens
    o Dålig compliance
  • Symptakikusagonist (Mirabegron, Betmiga) påverkar (fyllnadsfasen (sympatikus))
    o Selektiv beta-3-adrenoceptoragonist
    o Dosering: 50 mgx1
    o Biverkningar: takykardi, illamående
    o Kontraindikation: svår obehandlad hypertoni
    o Full effekt efter 3-4 veckors behandling

Ytterligare behandlingsalternativ vid trängningsinkontinens

  • Steg 3
    o Elstimulering: kon i slidan som ger kort submaximal elström och ”nollställer” nervändarna; halvbra
    o Blåsinstillation med kondroitinsulfat (Hyacyst®), insterstitiell cystit, inte så bra
  • Steg 4
    o Botoxinjektion i blåsan (förlamar detrusorn, 6-12 månaders effekt)
    o Sacral nervstimulering, dyrt men effektivt (görs knappt nu)
20
Q

o Beror på anatomiska svagheter/skador
o Extremt ovanligt hos kvinnor som inte fött barn (vaginalt)
o Läckage endast vid tryckökning i buken (hopp, löpning, hosta tex)
o Normalt miktionsmönster
o Små läckage
o Kirurgisk behandling möjlig och effektiv, men glöm inte att erbjuda konservativa alternativ (inkontinensbåge, skydd, fysioterapi)

Vad beskrivs?

A
  • Ansträngningsinkontinens