Prio 8 Flashcards

1
Q

Verkningsmekanism:
ASA/NSAID
Klopidogrel/tikagrelor
Waran
Fragmin/Innohep
Pradaxa
Xarelto/Eliquis/Lixiana

A

ASA/NSAID
- COX-1 hämmare

Klopidogrel/tikagrelor
- ADP-receptorhämamre

Waran
- Vitamin K antagonist

Fragmin/Innohep
- Ökar inaktvering av factor Xa

Pradaxa
- Trombinhämmare

Xarelto/Eliquis/Lixiana
- Hämmar faktor Xa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är det verksamma ämnet i eliquis? Pradaxa? Xarelto? Lixiana?

A

ELiquis - Apixaban
Pradaxa - Dabigatran
Xarelto - Rivaroxaban
Lixiana - Edoxaban

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka faktorer saknar hemofili typ A resp typ b

A

typ A: faktor VIII
typ B: faktor IX

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad mäter APTT resp PK(INR)?

A

APTT: plasmakoagulationen den interna vägen - förlängd vid heparinbehandling, AVK behandling och hemofili

PK(INR) - mäter de K-vitaminberoende koagulationsfaktorerna. Ökar vid AVK behandling, leversvikt och ärftlig K-vitaminbrist

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilka delar av GI är vanligast drabbat vid chrons?

A

Distala ileum
Caecum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Extraintestinala manifestationer vid Chrons?

A

Erytema nodusum
Uveit, episklerit, iridocyklit
Afte
Artrit
Primär skleroserande kolamgit (ovanligt, ffa vid UC)
Lungpåverkan (ex kronisk bronkit, sarkoidos etc)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilka undersökningar aktuella vid chrons?

A

Koloskopi
MR enterografi
Kapselendoskopi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Behandling chrons? underhåll samt skov

A

Underhållsbehandling: Azatioprin/Imurel

Akut lätt till måttligt skov: Kortison

Akut måttligt tills svårt skov: Kortison, TNF-hämmare + immunmodulerare (Imurel)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad kan ge rödfärgad urin som inte är blod?

A

Livsmedel - rödbetor, blåbär
LM - nitrofurantoin, rifampicin
Bilirubin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

När utreda vidare makroskopisk hematuri?

A

SVF gäller för pat över 50år

Kvinnor < 40 men förstagångscystit behöver ej utredas om symtomfria efter behandling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilkan bildiagnostik vid hematuri?

A

DT-urografi
Cystoskopi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad ska man misstänka vid makroskopisk hematuri och proteinuri i samband med övre luftvägsinketion?

A

poststreptokock-glomerulonefrit eller IgA nefrit

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur klassificeras hypoglykemier?

A

Hypoglykemi är en akut komplikation vid diabetes och klassificeras i tre olika nivåer:
Nivå 1 - Glukosvärde 3,9-3,0 mmol/l och milda symtom.
Nivå 2 - Glukosvärde <3,0 mmol/l med neurologiska symtom och allmänpåverkan
Nivå 3 (allvarlig hypoglykemi) - Anger att individen har en allvarlig påverkan som kräver annan persons hjälp för att häva hypoglykemin.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Symtom hypoglykemi?

A

svettningar, darrningar, blekhet
hunger
oro
förvirring
trötthet, svaghet
ilska, irritation
hjärtklappning
fokala neurologiska bortfall
kramper, koma

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Varför extra stor risk för hypoglykemi vid alkholintag?

A

Nedbrytning av alkohol sker i levern av enzymet alkoholdehydrogenas och kommer att prioriteras framför glukoneogenes i levern. Detta leder till ökad risk för hypoglykemier i samband med alkoholförtäring.
Berusning kan leda till felaktig insulindosering.
Berusning ökar även risken för hypoglykemi till följd av att patienten:
glömmer kontrollera blodsockret
får minskad känslighet för typiska hypoglykemisymtom
inte anpassar insulindosen till en nedsatt glukoneogenes.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Behandling av medvetslös patient med hypoglykemi?

A

Ge 30ml 30% glukoslösning, upprepa till pat vaknar.

  • Om patienten ej vaknar, trots >6 mmol/l i p-glukos, överväg andra orsaker.
  • Injektion av glukagon (Hypokit) 1 mg i.m. kan övervägas. Används t.ex. om ej fri venväg.

När patienten är fullt vaken och kan äta: 2 dl mjölk och smörgås.

17
Q

Vilka läkemedel kan man ge mot trängninsbesvär?

A

Antikolinergika - ex solifenacin (Vesicare), tolterodin
Selektiv beta-3-agonist - mirabegron (Betmiga)
Alfablockare - alfuzosin (hjälper både träningar och/eller tömningsbesvär hos män

18
Q

Vad är defintionen för massiv blödning?

A

Trasnfusionsbehov > 1 enhet blod/10kg
ELLER
Blödning > 2 blodvolymer/4h

19
Q

Vilka tre faktorer är det som förstärker varandra negativt med t.ex försämrad koagulationsförmåga vid massiv blödning? Vad kallas denna triad?

A

Vicious cycle “triad of death”:
- Acidos
- Hypotermi - leder till ofrivillig shivering som förvärrar acidos
- Koagulopati

20
Q

Vad tänka på att behandla vid massiv blödning? Inkl läkemedel

A
  • VÄTSKA - 1L/30 min accepteras
  • Kroppstemp > 35grader
  • Korrigera acidos, pH ska ligga > 7,1
  • Erytrocytkoncentrat, eftersträva hb > 100
  • Plasmatransfusion vid behov
  • Trombocytkoncentrat vid behov
  • Fibrinogen vid behov
  • Tranexamsyra (fibrinolyshämmare), 2-3g iv
  • Kalciumglukonat - viktigt för koagulationen med kalcium
  • Octostim - desmopressin
  • Beriplex, Ocplex, Confidex - protrombinkomples
  • Haemate -faktor VIII
  • NovoSeven - rekombinant faktor VIIa
21
Q

Orsaker konjugerad bilirubinemi och konjugerad biliriubinemi? Vad är gränsen mellan de två?

A

Okonjugerad bilirubinemi (> 70 % okonjugerat bilirubin) – Tre huvudsakliga orsaker:
- ökad produktion av bilirubin,
- minskat upptag av bilirubin i levern och
- försämrad konjugation.

Konjugerad bilirubinemi (< 70 % okonjugerat bilirubin) - Vid konjugerad bilirubinemi stiger både okonjugerat bilirubin samt konjugerad bilirubin. Talar för
- akut leverparenkymskada eller
- kolestas.

22
Q

Vilken genmutation vid hemokromatos?

A

HFE-mutation

23
Q

Gränser S-ferretin och transferrinmättnad hemokromatos?

A

S-ferritin >300 för män och > 200 för kvinnor

Transferrinmättnad ofta > 45%

24
Q

Vilka grader av brännskada finns det?

A

Epidermal - ytlig brännskada
- Rodnad, nålspetts känns vass, bevarad kapillär återfyllnad

Ytlig dehudsbrännskada - hela epidermis + övre dermis
- Rodnad, blåsbildning, nålspets vass, intakt KÅ

Djup delhudbrännskada - djupt ner i dermis
- rodnad eller blek, hela eller trasiga blåsor, nålspets trubbig, tveksam/utebliven KÅ

Fullhudbrännskada - samtliga lager
- vitt/gult/svart, utan blåsor, saknar känsel, ingen KÅ

25
Q

Vätskebehandling vid brännskada?

A

Enligt parklands formel: 4ml ringeracetat x kroppsvikt x brännskadans yta (%)

26
Q

Grundläggande vätskebehov vuxna vs barn

A

30ml/kg/dag

Barn 0 – 3 mån 150 – 175 ml/kg/dygn
Barn 3 – 5 mån 120 – 150 ml/kg/dygn
Barn 5 – 12 mån 100 – 120 ml/kg/dygn

27
Q

Hur räkna ut grundläggande vätskebehov barn?

A

<10 kg: 100 ml/kg

11 – 20 kg: 1000 ml + 50 ml/kg för varje kg > 10 kg

> 20 kg: 1500 ml + 20 ml/kg för varje kg

Max 2000 ml (flickor) och 2500 ml (pojkar)