Prio 4: Kap 31-40

Question 1

Hur lyder jämviktsformeln för pH i kroppen?

Answer 1

CO2 + H2O ⇔ H2CO3 ⇔ H+ + HCO3–.

Question 2

Vilken är den vanligaste starka katjonen respektive anjonen?

Answer 2

Katjon: Na+
Anjon: Cl-

Question 3

Normalt referensintervall pCO2?

Answer 3

4,6–6 kPa

Question 4

Normalt referensintervall pO2?

Answer 4

11-14 kPa

Question 5

Gräns för hypoxi? (blodgas)

Answer 5

pO2 <8 kPa

Question 6

Felkällor vid POX-mätning?

Answer 6

Lågt Hb ger högt POX men ändå för låg syretransport.
CO – Pulsoximeter kan inte göra skillnad på CO och O2 vilket kan vara lömskt vid kolmonoxidförgiftning.
Nagellack
Tjock hud
Pigmentering
Tobaksanvändning
Venös obstruktion som orsakar venösa pulsationer
Sensorn sitter fel

Question 7

Referensintervall HCO3- ?

Answer 7

22-27 mmol/L

Question 8

orsaker hyperkalcemi?

Answer 8

Primär hyperparatyroidism
Malignitet
D-vitamin intox
Sarkoidos
LM -tiazider, litium
Benign familjär hypokalciurisk hyperkalcemi
Tyreotoxikos
Feokromocytom
Binjurebarkssvikt

Question 9

Varför hyperkalcemi vid malignitet?

Answer 9

Skelettmetastaser/myelom/leukemi -> osteolys -> kalcium

Paraneoplastiskt syndrom- tumörcellerna tillverkar protein som liknar PTH (paratyreoideahormonrelaterad peptid PTHrP) - stimulerar PTH-receptorerna -> hyperkalcemi

Question 10

Gränsvärden mild, måttlig allvarlig hyperkalcemi?

Answer 10

Mild hyperkalcemi - <3 mmol/l
Måttlig hyperkalcemi - 3,0-3,5 mmol/l
Allvarlig hyperkalcemi - >3,5 mmol/l

Question 11

Symtom hyperkalcemi?

Answer 11

Neuropsykiatriskt - ångest, depression, kognitiv dyfunktion, slöhet, konfusion, koma

Njure - polyuri, njurstenar, akut och kronisk njursvikt

Kardiovaskulär - förkortad QT-tid, ST-förändringar, kalkinlagring

Mukelsvaghet

Question 12

Hur veta vad som orsakar hypercalcemi? Vilka prover ta?

Answer 12

Joniserat kalcium och PTH

Högt joniserat kalcium + högt PTH -> primär hyperpapa, tertiär hyperpara

Högt joniserat kalcium + normalt/lågt PTH -> mlignitet vanligast eller LM, tyreotoxikos etc.

Question 13

Vad ska man tänka på vid tresiffrig SR och hyperkalcemi?

Answer 13

Multipelt myelom, njurcancer

Question 14

Behnadling hyperkalcemi? Beroende på allvarlighetsgrad.

Answer 14

asymtomatisk/lätt kronisk hyperkalcemi: - expektans, åtgärda bakomliggande orsak
- Vätskeintag > 2L /dygn
- följ njurfunktion
- sätt ut tiaziddiuretika, undvik för lång inaktivitet, undvik hög kalciuminnehållande mat

Allvarlig hyperkalcemi:
- REHYDRERING 2-4L NaCl/dygn (3-6l första dygnet)
- Bisfosfonat - indikerat vid skelettpåverkan. Först efter pat rehydrerad. Effekt efter 2-3d
- Glukokortikoider - ges vid ex- dvitmainintox eller sarkoidos
- Kalcitonin - endast vid allvarlig hyperkalcemi (eller??). effekt efter 3-6h
- Dialys

Question 15

Orsaker primär hyperparatyroidism?

Answer 15

Sporadisk (ca 90 %)
-Paratyreoideaadenom (85 %)
- Multiglandulär sjukdom
-Paratyreoideacancer (< 1 %)

Familjär (ca 10 %)
- Delfenomen i multipel endokrin neoplasi (MEN) typ 1, 2A eller 4
- HPT-jaw tumor
- Isolerad familjär pHPT

Question 16

Symtom hyperparatyrodism?

Answer 16

Skelettpåverkan
Njurpåverkan, njursten
Muskulära symtom
Psykiska symtom
Hjärtkärlpåverkan
metabola rubbninger
hyperkalcemisk kris

Question 17

Utredning hyperparatyroidsm

Answer 17

S-fosfat, u-fosfat, kalcium (joniserat och totalkalcium)
Hypofosfatemi pga att PTH ökar utsöndringen av fosfat i urinen2
Vitamin D - Vanligt med D-vitaminbrist
Kreatinin - Högt vid njurskada
ALP - Stiger vid avancerad skeletturkalkning
Blodstatus
Bentäthetsmätning (DXA) - Förhöjda parathormonnivån ökar rekryteringen av P-Calcium från skelettet och utveckling av sekundär osteoporos som följd. DXA-mätning utförs för att bedöma om osteoporos föreligger.
Ultraljud av njurarna: Bör genomföras liberalt eftersom förkalkningar i njurarna kan förekomma utan symptom och bör utgöra indikation för operation

Question 18

Behnadling hyperparatyrodism?

Answer 18

Paratyreoidektomi är den enda botande behandlingen vid pHPT. Ofta ställs diagnosen pHPT av en slump utan att patienten har några uppenbara symtom. I rekommendationen till den enskilde patienten bör vägas in risken för seneffekter av sjukdomen, såsom skeletturkalkning och njurfunktionsnedsättning.
D-vitaminsubstitution utan kalciumtillskott rekommenderas före operation om 25-OH-D < 50 nmol/L.

Operationsindikationer
- Njursten , även “tysta” förkalkningar i njurparenkymet
- Osteoporos (se PM Osteoporos, sekundär ) (T-score -2,5 i distala radius, ländrygg eller höftled) eller kotfraktur
- Symtom förenliga med pHPT oberoende av kronologisk ålder om nyttan med kurativ behandling bedöms överstiga risken med det kirurgiska ingreppet.
- Gräns för kalciumnivå kan inte definieras. Evidens saknas för tydlig koppling mellan kalciumnivå och symtom eller komplikationsrisk men höga värden stärker indikationen.
- GFR < 60 ml/min
Där konservativ uppföljning förväntas bli svår att genomföra

Question 19

Andra namn för lårbenshalsfraktur?

Answer 19

Cervikal femurfraktur / collumfraktur / lårbenshalsfraktur

Question 20

Hur ser gardenklassifikatonen ut för cervikal femurfraktur?

Answer 20

Garden 1. ofullständig fraktur där caput klas in i collum

Garden 2. Genomgången fraktur utan felställning

Garden 3. Felställd fraktur men ändå kontakt

Garden 4. ingen kontakt mellan fragmenten

Question 21

Vad heter frakturen som går mellan trochanter major och minor? höft

Answer 21

Pertrokantär femurfraktur

Question 22

Vad heter höftfrakturen med frakturen distalt om trochanter minor?

Answer 22

Subtrokantär femurfraktur

Question 23

Vad heter blockaden man lägger på patienter med höftfraktur?

Answer 23

fascia iliaca blockad eller femoralisblockad

Question 24

Vad göra om blank rtg men fortsatt misstanke om höftfraktur?

Answer 24

MR i första hand. Alternativt DT om MR ej finns att tillgå, obs att dessa kan missa fraktur..

Question 25

Behandling cervikal femurfraktur?

Answer 25

Odislocerad : två spikar ellerr skruvar (ex olmedskruv)

Dislocerad:
- patienter < 60: spik eller skruv
- Halvprotes till pat med låg funktionsgrad
- Helprotes - till aktiva, kognitiva intakta personer

Question 26

Behandling pertrokantär fraktur?

Answer 26

Platta med glidskruv
ELLER
Kort märgspik med glidskruv

Question 27

Behandling subtrokantär fraktur?

Answer 27

Lång märgspik med glidskruv

Question 28

Vilken komplikation kan man få vid ffa cervikal femurfraktur? varför?

Answer 28

Caputnekros. anledningen är att a. femoralis circumflexa som går igenom kapseln lätt skadas

Question 29

Skillnad status vid främre vs bakre höftledslux?

Answer 29

Vid främre protesluxation är benet som vid höftfraktur förkortat och utåtroterat.

Vid bakre protesluxation är benet förkortat men inåtroterat.

Question 30

Gränsvärden för anemi?

Answer 30

Män: <136 g/l
Kvinnor: Hb <119 g/l
Gravida: Hb <110 g/l
Barn: skiljer sig beroende på ålder. Direkt vid födseln är Hb normalt sett Hb >150 g/l, medan en 9-åring bör ha ett Hb >110 g/l.

Question 31

Varför kan kronisk inflammation ge anemi?

Answer 31

Sänkt benmärgsaktivitet samt Järnbrist. Inflammation uppreglerar hepcidin och inhiberar ferroportin, vilket leder till minskat järnupptag i tarmen och att järnet inte kan transporteras ut från makrofager2. Detta tror man är ett sätt för kroppen att minska järntillgången för eventuella mikroorganismer.

Question 32

Vad finns det för orsaker till förhöjda Hb värden?

Answer 32

Rökning (Ökar Hb då ökade nivåer av kolmonoxid leder till minskat syrgas leverans vilket leder till kompensatorisk höjning)
LM - ex androgener, sglt2hämmare
Dehydrering
Höga höjder
PV

Question 33

Symtom anemi?

Answer 33

Andfåddhet vid ansträngning
Takykardi - Kompensatorisk takykardi kan uppkomma vid Hb <100
Muskelsvaghet
Huvudvärk
Trötthet
Yrsel
Blodtrycksfall
Palpitationer
Angina pectoris

Question 34

Vad ska man ta för prov vid misstänkt autoimmun hemoytisk anemi?

Answer 34

DAT eller Coombs test

Question 35

Vilken lurig diagnoskombo kan gömma sig bakom en normocytör anemi med låga reticulocyter?

Answer 35

Järnbristanemi + perniciös anemi (B12 -brist)

Question 36

Vilka prover tas vid misstanke om hemolys? Hur ska proverna då vara?

Answer 36

LD- högt
haptoglobin - lågt
bilirubin - högt

Question 37

Diagnoskriterier PTSD?

Answer 37

A. Event: Exponering för faktisk död, livsfara, allvarlig skada eller sexuellt våld på minst 1 av följande sätt:
Själv blivit utsatt.
Själv bevittnat
Underrättats att traumatisk händelse drabbat nära familjemedlem eller nära vän.
Vid upprepade tillfällen eller under extrema omständigheter exponerats för traumatiska händelser – t.ex. först på plats att hantera mänskliga kvarlevor eller polisutredare som konfronterats med detaljer kring övergrepp mot barn.
B. Re-experiencing (Återupplevande): Minst 1 av följande, associerat med händelsen och debut efter händelsen:
Återkommande, ofrivilliga, påträngande, plågsamma minnen av händelsen.
Återkommande mardrömmar kopplade till händelsen.
Dissociativa reaktioner (t.ex. flashbacks) där händelsen upprepas.
Intensiv eller utdragen psykisk plåga vid påminnelse om händelsen.
Uttalade fysiologiska reaktioner vid påminnelse om händelsen.
C. Avoidance (undvikande): Ständigt undvikande av stimuli som påminner om händelsen och debut efter händelsen med minst 1 av:
Undviker plågsamma minnen, tankar eller känslor associerade med händelsen.
Undviker yttre omständigheter så som t.ex. personer, platser, samtal, situationer associerade med händelsen.
D. Negativa kognitiva förändringar och negativt förändrad sinnesstämning med koppling till den traumatiska händelsen, med debut eller försämring efter att den traumatiska händelsen inträffat, vilket visar sig i två (eller fler) av följande:

Oförmögen att minnas någon viktig aspekt av den traumatiska händelsen (beror på dissociativ amnesi och inte på andra faktorer som skallskada eller droger).
Ihållande och överdrivna negativa uppfattningar eller förväntningar på sig själv, andra eller världen (t ex “jag är värdelös”, “man kan inte lita på en enda människa”, “världen är genomgående farlig”, “hela mitt nervsystem är förstört för alltid”).
Ihållande, förvanskade tankar om orsaken till eller konsekvenserna av den traumatiska händelsen, vilket leder till att personen anklagar sig själv eller andra.
Ihållande negativt känslotillstånd (t ex rädsla, skräck, vrede, skuld eller skam).
Klart minskat intresse för eller delaktighet i viktiga aktiviteter.
Känsla av likgiltighet eller främlingskap inför andra människor.
Ihållande oförmåga att uppleva positiva känslor (t ex kan inte känna lycka, tillfredsställelse eller kärlek).
E. Markanta förändringar av personens stimulusreaktioner som en följd av den traumatiska händelsen, med debut eller försämring efter att den traumatiska händelsen inträffat, vilket visar sig i två (eller fler) av följande:

Irritabel och argsint (redan vid liten eller obefintlig provokation), vilket i typfallet visar sig i form av verbal eller fysisk aggressivitet mot människor eller föremål.
Hänsynslöst eller självdestruktivt beteende.
Överdrivet vaksam.
Lättskrämd.
Koncentrationssvårigheter.
Sömnstörningar (t ex svårt att somna, täta uppvaknanden eller orolig sömn).
F. Symptomduration minst 1 månad och symptomen orsakar lidande eller försämrad funktion. Symptomen får ej heller kunna förklaras av substansbruk eller annat medicinskt tillstånd.

Question 38

Behandling PTSD

Answer 38

traumafokuserad KBT eller prolonged exposure.

vb. SSRI

Question 39

Patogenes appendicit?

Answer 39

Inte helt klarlagt men obstruktion ses vid ca 1/3 av patienterna med appendicit och är då ofta förenad med en komplicerad appendicit med gangrän och perforation. Obstruktionen leder till ett ökat tryck som resulterar i trombosbildning och ocklusion av mindre kärl tillsammans med stas i lymfflödet. Såsmåningom kommer appendixväggen att bli ischemisk och tillslut nekrotisk4.
Lumenobstruktion kan orsakas av exempelvis:
Appendikolit - Fekalsten i appendix, ses hos ca 10 % av alla akuta appendiciter.
Lymfoid hyperplasi
Infektiösa processer
Tumör (både benigna och maligna)

Question 40

Vad kallas punkten där man palperar appendix? vart ligger den anatomiskt?

Answer 40

McBurneys punkt. 1/3 från SIAS mot naveln

Question 41

Bilddiagnostik vid misstänkt app?

Answer 41

DT buk eller UL - används vid diagnostisk osäkerhet samt vid duration > 3 d (abscess?)

UL på pat 15-40

Question 42

Diffdiangoser app?

Answer 42

Divertikulit
Körtelbuk
Extrauterin grav
Peforerad ovarialcysta
Ovarialtorsion
Gastroenterit
Pyelonefrit
Tumör
etc.

Question 43

Vad är AIR score? vad ingår?

Answer 43

Score för appendicit

Kräkning 1p
Smärta hö fossa 1p
släppömhet
- mild 1p
- måttlig 2p
- svår 3p
Feber > 38,5 1p
LPK
- 10-14.9 1p
- >15 2p
Neutrofila
- 70-84% 1p
- >85% 2p
CRP
- 10-49 1p
- >50 2p

Om < 4 låg miss - observation I hemmet eller återkomma för ompalp
5-8p kan varken utesluta eller specificera - radiologisk us. lägg in, ompalp
9-12p - talar starkt för app. i vissa fall radiologi, annars op.

Question 44

Behandling app om anitibitoka? Konservativ behandling eller om abscess

Answer 44

Pip/tazo + metronidasol iv. sen trim/sulfa peroralt.

Question 45

Patofysiologi artros?

Answer 45

Artros är en sjukdom som drabbar ledens alla delar. Brosket ändrar sammansättning, blir fibrillerat och eroderat samt får minskad volym. Proteoglykaninnehållet minskar och får lägre vätskehalt.1Skelettet förtjockas subkondralt (skleros) p.g.a. ökad produktion av felaktigt mineraliserat kollagen. Subkondrala cystor uppstår. Ofta ses även osteofyter (benpålagringar), främst där muskler och ligament fäster in. Benattrition (nednötning) och skleros/atrofi av spongiöst ben är vanligt. Ligament kring leden förkortas ofta och kontrakturer kan uppstå (t.ex. i höften). Ibland sker även uttänjning av ligament (t.ex. runt knäna) vilket leder till instabilitet. Vidare förändras ledvätskans sammansättning och ledkapseln svullnar/blir uppdriven. Musklerna kring leden atrofierar och blir svagare och kraftbalansen kring leden förskjuts och blir ofördelaktig.

Question 46

Preoperativ AB vid app?

Answer 46

Metronidazol 1,5g iv
Om flegmonös - tillägg cefo
Om Gangrenös eller perforerad - fortsatt ab med metronidazol 1gx1 + cedo 1gx3. Därefter metronidazol + capri po. Total behandlingstid 5-7 d

Question 47

Radiologiska fynd vid artros?

Answer 47

Sänkt /utplånad ledspringa är ett tidigt fynd.
Förtjockning av subkondralt ben p.g.a. ökad belastning (Wolffs lag).
Bencystor.
Osteofyter.
Benattrition vid uttalad sjukdom.

Question 48

Orsaker akut medvetslöshet?

Answer 48

Herpesencefalit
Uremi
Status epilepticus
Korsakoff

Meningit/sepsis
Intox
Diabetes - hypoglykemi
Andningsinsuff
Subarach/stroke

Question 49

Vilket nätverk.i hjärnan reglerar vakenhet och sömn?

Answer 49

Formatio reticularis eller reticulära aktiveringssystemet (RAS)

Question 50

VAPÖR

Answer 50

Vakenhetsgrad
Andningsmönster
- cheyne-stokes - diffus storhjärnsskada
- central neurogenic hyperventilation - ofta metebol/intox
Pupiller
Ögonrörelser
- konjugerad deviation?
- Dolls eye
Reflexer

Question 51

Akut behandling av generaliserat toniskt kliniskt anfall? Status?

Answer 51

Diazepam (Stesolid Novum) - 5 mg/min, maxdos 40 mg (duration 15-30 min)
Lorazepam (Ativan) - 2-4 mg, maxdos 0,1 mg/kg (duration 4-14 h)
För en mer långtidsverkande effekt om ovanstående ej hjälper:
Alternativ 1: Ge
fosfenytoin
(
Pro-Epanutin
50 mg FE/ml; FE = fenytoinekvivalenter) 20 mg FE/kg, max 1500 mg FE. Infusionshastigheten får inte överstiga 100-150 mg FE/min.
Alternativ 2: Ge
levetiracetam
(Keppra) 60 mg/kg, max 4500 mg. Ges på 5-10 min.
Alternativ 3: Ge
natriumvalproat
(Ergenyl
400 mg/ampull, löses i 4 ml sterilt vatten, lösning 100 mg/ml) i.v. 40 mg/kg, max 3000 mg. Ges på 5-10 min.

Om detta ej bryter anfallet sövs (propofol) patienten till ett viss EEG-mönster på IVA med intubation. Här kan patienten ligga upp till något dygn.

Question 52

Vad är de indirekta dödskriterierna?

Answer 52

Ingen palpabel puls
Inga hörbara hjärtljud vid auskultation
Ljusstela, oftast vida, pupiller
Ingen spontanandning

Question 53

Hur gör man neurologisk hjärndödsdiagnostik med direkta kriterier?

Answer 53

Upprepas 2 ggr med minst 2h emellan

• RLS 8
• Spontana rörelser av ögon, käkar, ansikte, tunga eller svalg får ej förekomma
• Ljusstela oftast vida pupiller
• Ingen påverkan på hjärtrytmen vid tryck mot ögonbulb eller sinus caroticus
• Ingen spontananding föreligger - testas med Apnetest

Vid oklarheter: gör en angiografi. Är patienten hjärndöd kommer ingen kontrast att passera upp till hjärnan pga att ödemet stänger av alla kärlen. Ibland gör man även EEG.

Question 54

Vad kan gallsten bestå av?

Answer 54

Stenarna har en kärna av bilirubin och består vanligtvis av flera andra komponenter i gallan, t.ex. kolesterol och kalcium1.
Gallstenarna delas upp enligt följande:
- Kolesterolstenar: Finns framför allt hos individer med genetisk eller miljömässig predisponering.

• Svarta pigmentstenar: Ofta associerade med hemolys eller cirros.

-Bruna pigmentstenar: Ofta associerade med stas och bakteriella infektioner i gallgångarna.

Majoriteten (75%) av alla stenar utgörs av kolesterolstenar, 20 % av pigmentstenar (svarta stenar) medan resterande 5 % utgörs av bruna stenar.

Question 55

Vad innehåller gallan?

Answer 55

gallsalt, bilirubin, kolesterol och fettsyror

Question 56

Smärtlindring vid akut gallstensanfall?

Answer 56

Toradol 30mg im alt diklofenak 75mg im

Question 57

Riskfaktorer divertikulit?

Answer 57

Rökning
Övervikt
Genetik - T.ex. Marfans syndrom eller Ehlers–Danlos’ syndrom (bindvävssjukdomar som bl.a leder till försvagad tarmvägg)
Högt intag av rött kött2
Låg fysisk aktivitet2
Läkemedel - t.ex. immunosupprimerande läkemedel, NSAID

Question 58

Om man ska behandla en divertikulit med AB. vilka preparat?

Answer 58

sulfametoxazol och
metronidazol (t ex
Eusaprim forte) 1 x 2 och
Flagyl 400 mg x 3 po) är en tänkbar förstahandsbehandling idag.

Question 59

När röntgen vid misstänkt divertikulit? val av rtg?

Answer 59

DT-buk (med kontrast) vid förstagångsinsjuknande, diagnostisk oklarhet, allmänpåverkan och/eller misstanke om komplicerad divertikulit.