Preparat Flashcards
Ben
Osteoner med lameller och osteocyter
Osteoblaster ligger precis vid kanten av preparatet
Osteoklaster är mycket större – ses som mörklila fläckar
Skelettmuskulatur
Stavformade kärnor
Muskelspolar
Motoriska nervändslut
Fasiklar omgivna av perimysium
Mörka A-band och ljusa I-band
Endomysium bekläder muskelcellen där kapillärer kan ses
Hjärtmuskulatur
Purkinjefibrer är ljusare och större än hjärtmuskelceller – cellkärnan ligger centralt
Glansstrimmor syns som tunna streck på muskelcellerna
Tvärstrierad
Cellerna har central kärna – vissa har två kärnor
Cellerna är korta och grenade
Ser väldigt många kapillärer
Glatt muskulatur
Mononukleära celler med central kärna
Inte tvärstrierad
Cellerna ligger tätt ihop
I längssnitt är cellerna långsmala med en spolformad kärna
I tvärssnitt är cellerna oregelbundet runda med runda kärnor – syns inte i alla celler
Artär
Mycket tjock tunica media
Tunn tunica intima
Membrana elastica interna – gränsen mellan intima och media – syns tydligt i muskelartärer
Tjock adventitia
Enskiktat skivepitel
Ven
Tunn vägg
Tunn tunica intima och media
Tunica adventitia – lucker kollagen bindväv – är det dominerande lagret
Sammanfallen lumen
Enskiktat skivepitel
Mer sannolikt att man finner erytocyter här än i artär
Lymfnod
Kapsel av tät bindväv
Trabekler
I cortex syns tätt packade lymfocyterala lymffoliklar
Märg
Germinal externa
Thymus
Biloberat
Kapsel
Olika lobuli
Mörk cortex med tätt packade lymfocyter
Ljus medulla med få lymfocyter
Hassalska kroppar
Mjälte
Omgiven av kapsel
Sinusoider
Trabekler
Vit pulpa med tätt packade lymfocyter och centralartär
Röd pulpa med många makrofager
Regenerationscentra i vit pulpa retikulär bindväv
Tonsilla palatina
Lymfoid vävnad
Täckta av flerskiktat oförhornat skivepitel
Kryptor
Lymffolliklar
Ev. lymfocyter
Består av många delar
Germinal centra
Hypofys
Tvådelad
Adenohypofys – stor
- pars anterior, pars intermedia med kolloid, pars tuberalis
- Kromofoba celler
- Kromofila celler (acidofila och basofila)
Neurohypofysen – pitiucyter
Epifys
Pinealocyter – svagt färgade, orgelbundet formade kärnor 95%
Gliaceller – astrocyter 5%
Hjärnsand
Thyroidea
Folliklar fyllda med kolloid
Follikelceller
Parathyroidea
Skild från thyroidea av en bindvävssträng
Huvudceller – svagt färgad cytoplasma
Oxyfila celler – ligger i små grupper eller utspridda, större, röd granula
Fettceller
Binjure
Kapsel
Bindvävsstråk och kärl ner i cortex
Sinusoider
Cortex är uppdelad i 3 lager
- Zona glomerulosa – tunt, celler i hopar, sinusoida kapillärer
- Zona fasciculata – celler i rader med luckert utseende, kärl mellan, utlösta lipiddroppar
- Zona reticularis – oregelbundna celler i strängar, mörkt lager, makrofager
Medulla
- Kromaffina celler
- Vensjöar
Epidermis
6 olika lager = epidermis
- Stratum disjuctum – förhornat, håller på att avstötas
- Stratu corneum – förhornat
- Stratum lucidum – gulaktigt lysande, tillplattade celler (endast i tjock hud på had och fotsulor)
- Stratum granulosum – 3-5 skivformade celler tjockt lager
- Stratum spinosum – tjockt lager, stora celler
- Stratum basale – ett lager kubiska celler
Dermis och subcutis
Stratum papillare – lucker bindväv med kärl och körtelgångar, kan ibland se Meissners nervändslut
Stratum reticulare – kompakt, fibrös bindväv
Subcutis = fettväv och kan innehållea paccini kropp (lökfotmad)
Tjock hud
Saknar hårfolliklar och talgkörtlar
Tåblomma och fingerblomma
Kraftigt stratum corneum
Svårt att se s. lucidum och s. granulosum
Apokrin svettkörtel
Finns i anslutning till axillen och genitalorganen
Större lumen än merokrina
Gångarna mynnar i hårsäckarna
Merokrina svettkörtlar
Finns i gräns mellan dermis-subcutis
Små och tubulär
Alveolerna består av flerradigt epitel
Myoepiteliala celler basalt
Utförsgåmgar har ett tvåskiktat kubiskt epitel
Talgkörtlar
Finns ej i tjock hud
Alveolära och holokrina
Finns i dermis och mynnar ut i hårscäkarna
Platta celler basalt, allt större och ljusare då de mognar
Talgfylld
Lakterande mamma
Lober
Bindvävskapsel
Tätt liggande alveoler, bindväv syns som små stråk mellan alveolerna
Tydlig lobulering
Utförsgångar i bindvävsstråken mellan laviolerna
Icke-lakterande mamma
Tydliga utförsgångar
Rikligt med fettceller
Stram oregelbunden bindväv + lucker bindväv
Körtelvävnad i små grupper
Läpp
Tre sorters epitel
- Tunn hud med flerskiktat förhornat skivepitel – hårfolliklar, talg- och svettkörtlar
- Läpprött parti – extra tunt förhornat lager med bindvävspapeiller, inga hårfolliklar
- Munslemhinna – oförhornat flerskiktat skivepitel
Centrum av läpp är tvärstrimmig muskulatur
I lamina propria finns små spottkörtlar
Tidigt tandanlag
I blivande alveolarutskotten
Förbindelse med orala epitelet
Bindvävskapsel runt
Ej ameolblaster och odontoblaster
Yttre emaljepitel
Inre emaljepitel – ses som ibuktning
Sent tandanlag
Ameloblaster och odontoblaster
Ser utlöst emalj
Tydliga kanlaer ses
Hel tand
Emalj
Dentin
Titta ockulärt och man ser formen av en tand
Tunga
Flerskiktat skivepitel
Tunn lamina propria som skjuter upp i epitelet
Papillae filiforme med förhornade toppar – dominerar på tungspets
Papillae fungiforme – färre, rundad topp, skjuter upp ovanför ytan, tydlig kärna av bindväv, ibland ses smaklökar
Papillae cicrumvallate – mot tungroten, stora runda vårtliknande, omgivna av vallgrav, bindväv, smaklökar, serösa körtlar
Glandula parotis
Serös – färgas mörkt med tydlig kärna
Bindvävskapsel
Uppdelad i lober
Ansamlingar av fettceller
Skarvstycken
Sekretrör – cylindriska celler
Utförsgångar – minsta har cylindriskt epitel, större tvåradigt och sedan flerskiktat
Glandula submandibularis
Blandad körtel men fr.a. serös – färgas ljjusare, tillplattad cellkräna som ligger basalt i cellen
Organiserad som gl. parotis
Korta skarvstycken
Långa sekretrör
Utförsgångar
Glandula sublingualis
Blandad körtel men fr.a. n´mukös
Kan se helt serösa acini men främst seromukösa – några serösa celler sitter ovanpå de mukösa som en halvmåne
Ej tydliga skarvstycken och sekretrör
Utförsgångar i bindväv
