Manliga UG Flashcards
Vad innefattar manliga urogenitalia?
Urinvägarna — urinblåsa, urinledare, urinrör
Reproduktionsorganen — testiklar, sädesledare, prostata, sädesblåsa, penis
Vilka funktioner har manliga urogenitalia?
Ständig spermiebildning samt syntetisering och frisättning av manliga könshormoner — androgener t.ex. testosteron — testis
Transport och lagring av spermier — epididymis (bitestikeln), funiculus spermaticus (sädessträngen), ductus ejaculatorius, manliga uretra (urinrör)
Produktion av näringsämnen till spermier — 3 genitalia körtlar: vesica seminalis (sädesblåsan), prostata och glandulae bulbouretralis
Befruktningsorgan — penis
Hur ser manliga urogenitalias anatomi ut översiktligt?

Hur är testis uppbyggda?
Testiklarna är bilaterala äggformade organ som är lokaliserade i scrotum som består av hud och muskler och hänger utanför kroppen — p.g.a. spermieutvecklingen (spermatogenesen) kräver temperatur lägre en kroppens (34-35 grader)
Ytterst omges testiklarna av tunica vaginalis — en serös hinna av epitelceller i flera skikt med serös vätska mellan för att minska friktion — peritonealt ursprung
Därefter omges testikeln av en mycket tjock bindvävskapsel som ytterst består av stram oregelbunden bindväv som kallas tunica albuginea som innerst består av lucker bindväv innehållandes blodkärl som kallas tunica vasculosa
Bndvävskapseln projekterar in i parankymet på testis i ofullständiga septa → medför att varje testis är lobulerad — ca 250-300 lober vardera
Varje lob innehåller 1-4 seminifera tubuli (tubuli seminifera contori), sädeskanaler (150 mm x 80 cm), där spermatogenesen äger rum — i loben finns också en stroma av bindväv som innehåller leydig-celler som producerar testosteron
Varje seminifer tubuli loopar sig över sig själv i testis men slutar närs testis hilum — mediastinum testis (nätverk av fibrös bindväv som ger strukturellt stöd till rete testis) — där de rätas ut → raka tubuli (tubulus rectus) av skiktat kubiskt epitel och blir därefter kontinuerlig med rete testis — också enskiktat kubiskt epitel

Vad är rete testis och hur är den uppbyggd?
Ett anastomoserande nätverk av fina tubuli av enskiktat epitel som lokaliseras i testis hilum — mediastinum testis
Epitelcellerna har mikrovilli och en enskild cilie var som används för att blanda spermierna och transportera de vidare till ductuli efferentes
Vad är ductus efferentes och hur är den uppbyggd?
Är 12-20 spiralformade slingrande kanaler som förbinder rete testis med epididymis
Dessa ductuli har enskiktat kubiskt som fortsätter i flerradigt cylinderepitel med huvudceller mot kinocilier
Hur är epididymis uppbyggd?
Bilaterala och ligger utanpå testiklara
Spermier tranporteras och lagras här
I epididymis förenas ductuli efferentes till en lång enda slingrande kanal — ductuli epididymis
Ductuli epididymis har flerradigt cylinderepitel — pseudostratified columnar epithelium hra huvudceller med basalceller närmast basal lamina — med stereocilier — mycket långt icke-rörligt utskott som egentligen är en form av mikrovilli
Intraepiteliala lymfocyter i epitelet
Epitelet omges cirkulärt av ett tunt skikt glattmuskulatur
Delas in i tre regioner: caput-, curpus- och cauda epididymis
Epididymis fortsätter sedan i ductus deferens — sädesledaren

Hur är ductus deferens uppbyggd?
Betyder “carrying-away-duct” och har funktionen att transportera spermier från epididymis till ductus ejaculatori antecipering av ejakulering
Som epididymis — flerradigt cylinderepitel med stereocilier som omges av ett mycket distinkt kraftigt lager glattmuskulatur som delas upp i tre
- Inre longitudinellt
- Mellersta cirkulärt
- Yttre longitudinellt
Vid ejakulering kontraherar muskulaturen reflexivt så att spermierna drivs framåt
Ductus deferens bildar tillsammans med andra strukturer sädessträngen — funiculus spermaticus
Hur är funiculus spermaticus uppbyggd?
Sädessträngen är en “strängliknande” struktur som utgörs av 5 delar
Ductus deferens
M. cremaster
Stroma
Spermatic artery
Plexus paminiformis (venplexa)

Vad är m. cremaster och hur är den uppbyggd?
Förlängning av inre sneda bukmuskeln (m. obliquus internus abdominis) som omger sädessträngen och även testis
Muskeln är tvärstrimmig men är till största del INTE självstyrd
Framförallt termoregulatorisk funktion som genom kontraktion eller avslappning kan föra testis närmare intill eller längre bort från kroppen vid låg respektive hög temperaturför att bibehålla optimal temperatur för spermatogenesen
Del av funiculus spermaticus
Hur är stromat uppbyggt?
Utgörs av lucker bindväv och fettväv
Del av funiculus spermaticus
Hur är spermatic artery uppbyggd?
Artärerna som löper i sädessträngen och förser epididymis och testis

Vad är plexus pampiniformis och hur är den uppbyggd?
Ett nätverk av små vener i sädessträngen som bildas av de återvänande venerna från testis och epididymis
Dessa vener har generellt ett tjockare lager av glatt muskulatur än andra vener → lätt att missta för artärer/arterioler men fortfarande venkaraktäristiska sammanfallna formen och ej fint cirkulära
Hur är ductus ejaculatorius uppbyggd?
Dectus deferens från vardera sädessträng övergår sedan i ductus ejaculatorius som dels förbinder ductus deferns med sädesblåsan — vesica seminalis som också är bilaterala och löper genom prostatan där de töms i urinröret

Vilka är de manliga genitalia körtlarna?
Vesicula seminalis — sädesblåsan
Prostata
Glandula bulbouretralis — Cowper’s körtlar
Finns fler men kommer inte gås in på — de nämnda är androgenberoende — androgener reglerar lörtelepitelets yillväxt och aktivitet
Hur fungerar vesicula seminalis och hur är den uppbyggd?
Bilateral körtel som befinner sig posteriort inferiort om urinblåsan och lateralt om ductus deferens och ansluter sig tillsammans med denna i ductus ejaculatorius — bilateralt
Omges av bindväv och har en starkt vecakd lumen som kröker sig flera gånger — i lumen lagras sekret — likt en tvättsvamp i tvärsnitt
Avgränsningen mot lumen utgörs av flerradigt cylinderepitel (kan gå till enskiktat kubiskt)
Under dess lamina propria finns ett mycket tjockt lager av glattmuskulatur
Producerar en stor andel av den vätska som slutligen blir sädesvätska — spermier men även fruktos, prostaglandin — ett hormon som påverkar glatt ,sukeler i kvinnans livmoder och livmoderhals — och andra specifika proteiner nödvändiga för spermiernas överlevnad

Hur fungerar prostatan och hur är den uppbyggd?
Belägen vid urinrörets översta del under urinblåsan
Funktion att lagra och avge ett milt basiskt sekret som normalt är 20-30% av spermans totalvolym förutom spermierna och sädesblåsornas produkter
Alkaliteten hos prostatavätskan fortsätter försatsens arbete med att få en basisk miljö i urinrörets samtidigt som den utför sin huvuduppgift att neutralisera vaginans sura miljö och därmed förlänga spermiernas livslängd
Distinkt för prostatan är att dess stroma som omger körtlarna är fibromuskulärt — det utgörs av elastisk bindväv och glatt muskulatur — som ger den ett histologiskt distinkt utseende
I prostatan löper ductus ejaculatoris och urethra och dessa kan ibland observeras i histologiska snitt
Lumen i prostatan kan ibland innehålla konkrement — corpora amylacea — som är kondenserade strukturer rika på glykoproteiner och cellfragment med en tendens att kalcifieras hos äldre män → ökat antal av dessa strukturer kan observeras i samband med ökad ålder

Vad består prostatavätskan av?
Basisk med ett pH på ca 6,5
Innehåller ämnen viktiga för förvätskningen av spermierna
Fibrinolysin — viktig för att förvätska sädesvätska → bibehålla spermiernas rörliga → inte koagulerar i vaginan
Prostata-specifikt antigen (PSA) — ett serinproteas som klyver gelproteiner från sädesblåsans vätska så att den gel-liknande konsistens sperman antar efter ejakulation inom 20-30 min löses upp till en lättflytande vätska så att spermierna kan bibehållas rörliga
Prostataspecifikt acid phosphatase (surt fosfat - PAP) — också viktigt för förvärskningen av spermierna
Amylase — också viktig för förvätskmningen av spermierna
Vilka typer av körtlar finns det i prostatan?
Prostatan är rik på tubuloalveolära körtlar med varierande enskiktat kubiskt — flerradigt cylinderepitel
Körtlarna kan delas in i 3 grupper
Periuretrala — runt urinröret tmmer sig direkt i denna
Submukosala — i submuskoan till urinröret
Huvudkörtlar — i stromat
Vad är bulbouretrala körtlar och hur är de uppbyggda?
En ärtstor bilateral körtel belägen nedanför prostata och det mynnande urinröret
Har ductuli som tömmer sig i den penila/spongiösa delen av urinröret
Producerar sekret som kallas förstas vilket ger en rundsmörjningsfunktion för lättare passage samt bidrar till att neutralisera den sura miljön i urinröret för att förbereda passagen för spermierna
Sekretet innehåller galaktos och sialisk syra
Tubuloalveolära körtlar med slemproducerande epitelceller

Hur är urinröret uppbyggt?
Ca 20 cm lång och fungerar som utförsgång för urin och sädesvätska vid ejakulering
Urethra kan delas in i 3 regioner
- Prostatisk del — löper genom prostata och har anslutande “rör” i form av ductus ejaculatorii men också prostatiska körtlar som tömmer sig i urethra — övergångsepitel
- Membranös del — omges av den yttre uretrala tvärstrimmiga ringmuskeln — sphincter urethra externa — som är viljestyrd och hindrar utflöde av urin — flerradigt cylinderepitel
- Penil/spongiös del — löper ventralt på insidan av penis med hela dess längd — ca 15-16 cm — genom corpus spongiosum och finns de bulbouretrala körtlarna (Cowper’s körtlar) här — flerradigt cylinderepitel proximalt som övergår i flerskiktat förhornat skivepitel distalt
Vad är sphincter urethra internas funktion?
Liksom externa har den funktionen att hindra utflöde av urin — primära muskeln för detta
Men även hindra reflux av sädesvätska in i urinblåsan vid ejakulering
Icke viljestyrd glatt msukulatur
Belägen kring förbindelsen mellan urinblåsan och urinröret

Hur är penis uppbyggd?
Utgörs av tre parallella kolumner av vävnad som kallas svällkroppar som är uppbyggda av svampformig erektil vävnad
2 stycken corpora cavernosum och 1 styck corpora spongiosum
I penis löper 3 strukturer dorsalt
- Nervus dorsalis penis
- Arteria dorsalis penis
- Vena dorsalis penis
Den yttre begränsningen av penis utgörs av hud — flerskiktat förhornat skivepitel — som i sin yur omges av förhuden
Förhuden är ett dubbellager — veck — av hud som innehåller glatt muskulatur, blodkärl, nerver och en mukös membrandel som täcker och skyddar glans och urinrörsöppningen

Hur är corpora cavenosum uppbyggd?
Två stycken som ligger bredvid varandra på den dorsala sidan — har varsin central artär som förser strukturen med blod
Dessa omges av en mycket stram bindvävkapsel — tunica akbuginea — som bildar en ofullständig septa mellan dessa svällkroppar
Den erektila vävnaden utgörs av massor av endotelbeklädda hålrum — sinuoider — som genomkorsas av lite bindväv och stråk av glatt muskulatur som normalt är kontraherade av sympatiska NS
Vid sexuell stimulering går det parasympatiska systemet igång vilket leder till frisättning av kväveoxid (NO) i lumen som leder till frisättning av cGMP i de glatta muskelcellerna så då slappnar av
De inrusande blodet kommer så småningom att med sitt eget truck och m.h.a. andra muskler, snörpa av avflödet från svällkroppen → erektion erhålles
Hur är corpora spongiosum uppbyggd?
Ligger ventralt och avslutas distalt med ollonet (glans) — urethra löper genom corpora spongiosum
Omges också av tunica albuginea men den bildar här en mukare bindvävskapsel än runt corpora cavernosa → får aldrig lika högt tryck eftersom dett skulle omöjliggöra ejakulationen
Har också ett hålrum men här rör det sig istället om sammanväxta venväggar — i övrigt är mekanismen liknande den i corpora cavernosa vid erektion
Vilka tre strukturer löper dorsalt i penis?
Nervus dorsalis penis — dorsala nerven innerverar penisen i muskulära — mellangårdsmuskulaturen och de uretrala sfinkterna — och uretrala — corpus cavernosum och huden på penis — förgreningar
Arteria dorsalis penis — dorsala artärer förser bindväven runt corpus cavernosa samt anstomoserar med artärerna inuti corpus caverosum
Vena dorsalis penis — dorsala vener dränerar förhuden och penis hud

Hur får man en erektion?
- Sexuell stimulering — leder till signalering från cerebral cortex → hypothalamus → ryggmärgen → autonoma nerver i penis
- Frisättning av kvävemonoxid — i sinusoida lumen i corpora cavernosum från nervus pudentalis — som förgrenat sig i nervus dorsalis penis — kvävemonoxid är en mycket liten molekyl som lätt tar sig igenm kärlväggen och ut i vävnaden runtom
- Kvävemonoxid stimulerar enzymet guanylatcylas — i glatta muskelceller som då aktiveras — enzymet konverterar GTP → cGMP och på så sätt erhålles avslappning av glatta muskelceller
- Enzymet fosfodiesteras (PDE) inhiberar guanylatcyklas → ingen erektion — PDE kan i sin tur inhiberas av slidenafil (aktiva substansen i viagra)

Hur är glans penis uppbyggd?
Är den mest distala delen av penis och är en expanderande ände av corpus spongiosum som formerar sig över de rundade ändarna av corpora cavernosa
Här finns urinrörsöppningen
Normalt täcks glans penis delvis eller helt av förhuden men kan dras tillbaka manuellt eller genom kontraktion av glatt muskulatur i förhuden vid erektion
Glans penis innehåller en mängd sensoriska nerver som stimuleras vid beröring och spelar en stor roll för den sexuella upphetsningen hos en man — glans penis är den utformningsmässigt direkta motsvarighet till kvinnans klitoris
Vad är spermier och var produceras dem?
Spermie eller spermatozo är den manliga könscellen (sädescellen) och har alltså haploid kromosomuppsättning
Spermierna utvecklas som sagt i seminifera tubuli där runda celler som kallas spermatogonier delar sig och mognar till färdiga spermier
Vad är seminifera tubuli?
Sädeskanaler som finns i testis lober där spermatogenesen sker — specifika platser för meios
Kanalerna eller tubuli utgörs av epitel med två typer av celler:
- Sertoliceller — pyramidala stödceller
- Spermatogeniska celler — spermiebildande celler
- Stamceller — spermatogoniala celler
- Typ A (dark) — rservstamceller
- Typ A (pale) — genomgår mitos vilket producerar typ B
- Typ B — mognar till spermatocyter
- Spermatocyter
- Primära spermatocyter ← har genomgått meios I — bildar sedan sekundära
- Sekundära spermatocyter ← har genomgått meios II — bildar sedan spermatider
- Spermatider — tidiga och sena
Epitelet begränsas av ett basalmembran, kollagenfibrer med fibroblaster samt peritubulära myoida celler — glattmuskelcell-liknande som genom kontraktion av sina kontraktila enheter bidrar till att transportera spermier genom tubulis
Mellan seminifera tubuli hittar man lucker bindväv, blodkärl, lymfkärl, makrofager och leydigceller som producerar det androgena hormonet teststeron

Hur är seminifera tubuli uppbyggd?

Vad är sertoliceller och hur är de uppbyggda?
Pelarformade/pyramidala stödceller åt spermatogener och deriverande celler i spermatogenesen
Under puberteten stiger nivåerna av follikelstimulerande hormon (FSH) som produceras i adenohypofysen → aktiverar sertolicellerna → aktiverar spermatogenesen
Mellan sertolicellerna finns täta cellförbindelser — tight juctions, adherens junctions och gap junctions — som ger strukturellt skydd och stöd (barriärfunktion) → ger upphov till blod-testis-barriären → skyddad miljö för spermatogenesen
Sertolicellerna sträcker sig ända in i lumen på seminifera tubuli och håller sena spermatiderna på plats med svansarna utåt medan övriga celler i spermatogenesens olika mognadsfaser är insprängda mellan sertolicellerna

Vilka funktioner har sertoliceller?
Pelarformade/pyramidala stödceller åt spermatogener och deriverande celler i spermatogenesen
Blod-testis-barriären
Sertolicellerna aktiverar spermatogenesen när de aktiveras av FSH
Producerar androgen-bindning protein (ABP) som binder specifikt till bl.a. testeron och dihydroteststeron → dessa hormoner förekommer i hög koncentration i lumen på seminifera tubuli → hög koncentration av dessa hormon främjar spermatogenesen
Producerar FSH-reglerande inhibin och activin
Producerar näringsämnen och protein- och jonrik vätska som främjar spermatogenesen
Har fagocytisk aktivitet av spermatogena celler — varav mer än hälften genomgår apoptos innan mognad
Reglerar spermiationen — i slutet av spermatogenesen då sena spermatider släpps fria från deras apikala yta och hamnar i seminifera tubulis lumen → transporteras vidare
Vad sker när FSH aktiverar sertolicellerna och hur regleras hormonet?
Sertolicellerna producerar androgen-bindning protein (ABP) som binder specifikt till bl.a. testeron och dihydroteststeron → dessa hormoner förekommer i hög koncentration i lumen på seminifera tubuli → hög koncentration av dessa hormon främjar spermatogenesen
FSH → sertoliceller aktiveras → produktion av ABP → aktivering av spermatogenesen
Sertolicellerna producerar även inhibin som hämmar produktionen av FSH i adenohypofysen → spermieproduktionen regleras genom negativ feedback
Sertolicellerna producerar även acticin som istället stimulerar produktion av FSH

Vad är leydigceller och vilken funktion har dem?
Androgenproducerande celler → testosteron
LH produceras i hypofysen och stimulerar leydigceller att producera androgener
Testosteron konverteras till dihydrotestosteron i prostatan
Vad är spermatogena celler hur går spermatogenesen till?
Spermiebildande celler
Spermatogenesen är den process där spermatogoniala stamceller mognar till mogna spermier — spermatozoer
Processen börjar strax innan puberteten till följd av förhöjda nivåer av gonadtropiner — peptidhormoner som stimulerar könskörtelfunktionen t.ex. FSH
Kan delas in i 3-4 faser
- Spermatogonial fas — odifferentierade spermatoginer som fifferentieras till tre typer
- Spermatocytisk fas — typ B spermatogonier → mitos → primära spermatocyter → meios I → sekundära spermatocyter → meios II → tidig spermatid
- Spermatidfas — tidig spermatid mognar till sen spermatid
- Spermiationen — spermierna frisätts i seminifera tubulis lumen för vidare transport
Hur går spermatogonial fasen till?
Typ A dark (Ad)
- Reserv stamceller
- Har äggformad cellkärna med starkt basofil kromatin i kärnan
- Utgör stamcellerna i det seminifera epitelet
- Delar sig i oregelbundna intervaller för att antingen ge upphov till ett par Ad (reserv-stamceller) eller ett par typ Ap
Typ A pale (Ap)
- Har äggformad cellkräna med svagt infärgad kromatin i kärnan
- Är till skillnad mot reserv-stamcellerna engagerade i differentieringsprocessen som producerar mogna spermier
- Genomgår succesiva mitotiska delningar för att öka sitt antal → kallas för förnyande stamceller
- Efter ett flertal mitotiska delningar så differentieras en typ Ap spermatogonie till en typ B spermatogonie
Typ B
- Har generellt sfärisk cellkärna med kromatin som är kondenserat i stora klumpar längs kärnmembranet runt en centrerad nukleol
Hur går Spermatocytiska fasen till?
Typ B spermatogonier producerar (mitos) primära spermatocyter — snabbt efter replikerar de primära spermatocyterna sitt DNA och startar meios I
Dessa bildar sekundära spermatocyter som är haploida vilket sedan genomgår meios II — eftersom ingen DNA-replikation föregår detta steg kommer de tidiga spermatiderna som härmed bildas ha haploid kromosomuppsättning men där vardera kromosom dessutom utgörs av en ensam kromatid — jämfört med två systerkromatider
Hur går spermatid fasen till?
Processen där tidiga spermatider mognar till sena spermatider (spermatozoa) innebär en omfattande cellremodellering som kan delas in i 4 faser
Kortfattat leder faserna till utvecklandet av glagellum, acrosomen och kärnkondensation
- Glogi fas — spermatiden som tidigare varit radielt symmetrisk börjar utveckla polaritet genom att huvudet bildas i ena änden och golgi apparaten producera enzymer som kommer att utgöra acrosomen — dessa hamnar i den acrosomala vesikeln — centriolen organiserar sig på så sätt att flagellen senare ska kunna bildas
- Cap fas — den acrosomala vesikeln sprider ut sig över hela anterior halvan av cellkärnan — strukturen kallas “the acrosomal cap” — cellkränans innehåll kondenserar och packas tätt
- Acrosom fas — spermatiden reorienterar sig så att huvudet blir djupt inbäddat i sertolicellen med huvudet riktat mot basal lamina — svansen (flagellen) utvecklas i riktning mot lumen
- Mognads fas — den överflödiga cutoplasman fagocyteras av omkringliggande sertoliceller
Samtliga faser sker medan spermatiderna är fysiskt förankrade i sertolicellernas plasmamembran genom specialiserade förbindelser
Hur är spermier uppbyggda?
Huvud — kärna med kromoserns tätt packade + akrosom som utvecklas från golgiapparaten och innehåller nedbrytande enzym som spermien behöver vid kollision med ägcell för att underlätta fusion
Mellanstycke — rik på mitokondrier som producerar ATP för att ge spermien energin som krävs för att ta sig fram
Svans — flagell som roterar som en propeller

Hur går spermiationen till?
Sertolicellerna reglerar när spermierna frisätts i seminifera tubulis lumen för vidare transport


Hur transporteras spermier från testis till rete testis?
De cylindriska sertolicellerna markerar övergången från det seminifera epitelet (seminifera tubuli) övergår till epitelet i tubulus rectus — som även fortsätter i rete testis — vilket utgörs av kubiska sertoliceller med mikrovillistrukturer på apikalytan
Mikrovillistrukturerna på det kubiska epitelet är till för att hjälpa spermierna att ta sig fram den långa transportsträcka som väntar

Hur färdas spermien från seminifera tubuli och ut?
- Mogna spermatozoer frisätts i semnifera tubuli
- Tuuli recti — enskiktat kubiskt epitel
- Rete testis — enskiktat kubiskt epitel
- Ductuli efferentes — enskiktat kubiskt epitel och flerradigt cylindriskt epitel med huvudceller med kinocilier
- Epididymis — flerradigt cylinderepitel med huvud- och basalceller med stereocilier och intraepiteliala lymfocyter
- Funiculus spermaticus — i ductus deferens med flerradigt cylinderepitel omgivet av muskellager
