Manliga UG

Question 1

Vad innefattar manliga urogenitalia?

Answer 1

Urinvägarna — urinblåsa, urinledare, urinrör

Reproduktionsorganen — testiklar, sädesledare, prostata, sädesblåsa, penis

Question 2

Vilka funktioner har manliga urogenitalia?

Answer 2

Ständig spermiebildning samt syntetisering och frisättning av manliga könshormoner — androgener t.ex. testosteron — testis

Transport och lagring av spermier — epididymis (bitestikeln), funiculus spermaticus (sädessträngen), ductus ejaculatorius, manliga uretra (urinrör)

Produktion av näringsämnen till spermier — 3 genitalia körtlar: vesica seminalis (sädesblåsan), prostata och glandulae bulbouretralis

Befruktningsorgan — penis

Question 3

Hur ser manliga urogenitalias anatomi ut översiktligt?

Answer 3

Question 4

Hur är testis uppbyggda?

Answer 4

Testiklarna är bilaterala äggformade organ som är lokaliserade i scrotum som består av hud och muskler och hänger utanför kroppen — p.g.a. spermieutvecklingen (spermatogenesen) kräver temperatur lägre en kroppens (34-35 grader)

Ytterst omges testiklarna av tunica vaginalis — en serös hinna av epitelceller i flera skikt med serös vätska mellan för att minska friktion — peritonealt ursprung

Därefter omges testikeln av en mycket tjock bindvävskapsel som ytterst består av stram oregelbunden bindväv som kallas tunica albuginea som innerst består av lucker bindväv innehållandes blodkärl som kallas tunica vasculosa

Bndvävskapseln projekterar in i parankymet på testis i ofullständiga septa → medför att varje testis är lobulerad — ca 250-300 lober vardera

Varje lob innehåller 1-4 seminifera tubuli (tubuli seminifera contori), sädeskanaler (150 mm x 80 cm), där spermatogenesen äger rum — i loben finns också en stroma av bindväv som innehåller leydig-celler som producerar testosteron

Varje seminifer tubuli loopar sig över sig själv i testis men slutar närs testis hilum — mediastinum testis (nätverk av fibrös bindväv som ger strukturellt stöd till rete testis) — där de rätas ut → raka tubuli (tubulus rectus) av skiktat kubiskt epitel och blir därefter kontinuerlig med rete testis — också enskiktat kubiskt epitel

Question 5

Vad är rete testis och hur är den uppbyggd?

Answer 5

Ett anastomoserande nätverk av fina tubuli av enskiktat epitel som lokaliseras i testis hilum — mediastinum testis

Epitelcellerna har mikrovilli och en enskild cilie var som används för att blanda spermierna och transportera de vidare till ductuli efferentes

Question 6

Vad är ductus efferentes och hur är den uppbyggd?

Answer 6

Är 12-20 spiralformade slingrande kanaler som förbinder rete testis med epididymis

Dessa ductuli har enskiktat kubiskt som fortsätter i flerradigt cylinderepitel med huvudceller mot kinocilier

Question 7

Hur är epididymis uppbyggd?

Answer 7

Bilaterala och ligger utanpå testiklara

Spermier tranporteras och lagras här

I epididymis förenas ductuli efferentes till en lång enda slingrande kanal — ductuli epididymis

Ductuli epididymis har flerradigt cylinderepitel — pseudostratified columnar epithelium hra huvudceller med basalceller närmast basal lamina — med stereocilier — mycket långt icke-rörligt utskott som egentligen är en form av mikrovilli

Intraepiteliala lymfocyter i epitelet

Epitelet omges cirkulärt av ett tunt skikt glattmuskulatur

Delas in i tre regioner: caput-, curpus- och cauda epididymis

Epididymis fortsätter sedan i ductus deferens — sädesledaren

Question 8

Hur är ductus deferens uppbyggd?

Answer 8

Betyder “carrying-away-duct” och har funktionen att transportera spermier från epididymis till ductus ejaculatori antecipering av ejakulering

Som epididymis — flerradigt cylinderepitel med stereocilier som omges av ett mycket distinkt kraftigt lager glattmuskulatur som delas upp i tre

• Inre longitudinellt
• Mellersta cirkulärt
• Yttre longitudinellt

Vid ejakulering kontraherar muskulaturen reflexivt så att spermierna drivs framåt

Ductus deferens bildar tillsammans med andra strukturer sädessträngen — funiculus spermaticus

Question 9

Hur är funiculus spermaticus uppbyggd?

Answer 9

Sädessträngen är en “strängliknande” struktur som utgörs av 5 delar

Ductus deferens

M. cremaster

Stroma

Spermatic artery

Plexus paminiformis (venplexa)

Question 10

Vad är m. cremaster och hur är den uppbyggd?

Answer 10

Förlängning av inre sneda bukmuskeln (m. obliquus internus abdominis) som omger sädessträngen och även testis

Muskeln är tvärstrimmig men är till största del INTE självstyrd

Framförallt termoregulatorisk funktion som genom kontraktion eller avslappning kan föra testis närmare intill eller längre bort från kroppen vid låg respektive hög temperaturför att bibehålla optimal temperatur för spermatogenesen

Del av funiculus spermaticus

Question 11

Hur är stromat uppbyggt?

Answer 11

Utgörs av lucker bindväv och fettväv

Del av funiculus spermaticus

Question 12

Hur är spermatic artery uppbyggd?

Answer 12

Artärerna som löper i sädessträngen och förser epididymis och testis

Question 13

Vad är plexus pampiniformis och hur är den uppbyggd?

Answer 13

Ett nätverk av små vener i sädessträngen som bildas av de återvänande venerna från testis och epididymis

Dessa vener har generellt ett tjockare lager av glatt muskulatur än andra vener → lätt att missta för artärer/arterioler men fortfarande venkaraktäristiska sammanfallna formen och ej fint cirkulära

Question 14

Hur är ductus ejaculatorius uppbyggd?

Answer 14

Dectus deferens från vardera sädessträng övergår sedan i ductus ejaculatorius som dels förbinder ductus deferns med sädesblåsan — vesica seminalis som också är bilaterala och löper genom prostatan där de töms i urinröret

Question 15

Vilka är de manliga genitalia körtlarna?

Answer 15

Vesicula seminalis — sädesblåsan

Prostata

Glandula bulbouretralis — Cowper’s körtlar

Finns fler men kommer inte gås in på — de nämnda är androgenberoende — androgener reglerar lörtelepitelets yillväxt och aktivitet

Question 16

Hur fungerar vesicula seminalis och hur är den uppbyggd?

Answer 16

Bilateral körtel som befinner sig posteriort inferiort om urinblåsan och lateralt om ductus deferens och ansluter sig tillsammans med denna i ductus ejaculatorius — bilateralt

Omges av bindväv och har en starkt vecakd lumen som kröker sig flera gånger — i lumen lagras sekret — likt en tvättsvamp i tvärsnitt

Avgränsningen mot lumen utgörs av flerradigt cylinderepitel (kan gå till enskiktat kubiskt)

Under dess lamina propria finns ett mycket tjockt lager av glattmuskulatur

Producerar en stor andel av den vätska som slutligen blir sädesvätska — spermier men även fruktos, prostaglandin — ett hormon som påverkar glatt ,sukeler i kvinnans livmoder och livmoderhals — och andra specifika proteiner nödvändiga för spermiernas överlevnad

Question 17

Hur fungerar prostatan och hur är den uppbyggd?

Answer 17

Belägen vid urinrörets översta del under urinblåsan

Funktion att lagra och avge ett milt basiskt sekret som normalt är 20-30% av spermans totalvolym förutom spermierna och sädesblåsornas produkter

Alkaliteten hos prostatavätskan fortsätter försatsens arbete med att få en basisk miljö i urinrörets samtidigt som den utför sin huvuduppgift att neutralisera vaginans sura miljö och därmed förlänga spermiernas livslängd

Distinkt för prostatan är att dess stroma som omger körtlarna är fibromuskulärt — det utgörs av elastisk bindväv och glatt muskulatur — som ger den ett histologiskt distinkt utseende

I prostatan löper ductus ejaculatoris och urethra och dessa kan ibland observeras i histologiska snitt

Lumen i prostatan kan ibland innehålla konkrement — corpora amylacea — som är kondenserade strukturer rika på glykoproteiner och cellfragment med en tendens att kalcifieras hos äldre män → ökat antal av dessa strukturer kan observeras i samband med ökad ålder

Question 18

Vad består prostatavätskan av?

Answer 18

Basisk med ett pH på ca 6,5

Innehåller ämnen viktiga för förvätskningen av spermierna

Fibrinolysin — viktig för att förvätska sädesvätska → bibehålla spermiernas rörliga → inte koagulerar i vaginan

Prostata-specifikt antigen (PSA) — ett serinproteas som klyver gelproteiner från sädesblåsans vätska så att den gel-liknande konsistens sperman antar efter ejakulation inom 20-30 min löses upp till en lättflytande vätska så att spermierna kan bibehållas rörliga

Prostataspecifikt acid phosphatase (surt fosfat - PAP) — också viktigt för förvärskningen av spermierna

Amylase — också viktig för förvätskmningen av spermierna

Question 19

Vilka typer av körtlar finns det i prostatan?

Answer 19

Prostatan är rik på tubuloalveolära körtlar med varierande enskiktat kubiskt — flerradigt cylinderepitel

Körtlarna kan delas in i 3 grupper

Periuretrala — runt urinröret tmmer sig direkt i denna

Submukosala — i submuskoan till urinröret

Huvudkörtlar — i stromat

Question 20

Vad är bulbouretrala körtlar och hur är de uppbyggda?

Answer 20

En ärtstor bilateral körtel belägen nedanför prostata och det mynnande urinröret

Har ductuli som tömmer sig i den penila/spongiösa delen av urinröret

Producerar sekret som kallas förstas vilket ger en rundsmörjningsfunktion för lättare passage samt bidrar till att neutralisera den sura miljön i urinröret för att förbereda passagen för spermierna

Sekretet innehåller galaktos och sialisk syra

Tubuloalveolära körtlar med slemproducerande epitelceller

Question 21

Hur är urinröret uppbyggt?

Answer 21

Ca 20 cm lång och fungerar som utförsgång för urin och sädesvätska vid ejakulering

Urethra kan delas in i 3 regioner

1. Prostatisk del — löper genom prostata och har anslutande “rör” i form av ductus ejaculatorii men också prostatiska körtlar som tömmer sig i urethra — övergångsepitel
2. Membranös del — omges av den yttre uretrala tvärstrimmiga ringmuskeln — sphincter urethra externa — som är viljestyrd och hindrar utflöde av urin — flerradigt cylinderepitel
3. Penil/spongiös del — löper ventralt på insidan av penis med hela dess längd — ca 15-16 cm — genom corpus spongiosum och finns de bulbouretrala körtlarna (Cowper’s körtlar) här — flerradigt cylinderepitel proximalt som övergår i flerskiktat förhornat skivepitel distalt

Question 22

Vad är sphincter urethra internas funktion?

Answer 22

Liksom externa har den funktionen att hindra utflöde av urin — primära muskeln för detta

Men även hindra reflux av sädesvätska in i urinblåsan vid ejakulering

Icke viljestyrd glatt msukulatur

Belägen kring förbindelsen mellan urinblåsan och urinröret

Question 23

Hur är penis uppbyggd?

Answer 23

Utgörs av tre parallella kolumner av vävnad som kallas svällkroppar som är uppbyggda av svampformig erektil vävnad

2 stycken corpora cavernosum och 1 styck corpora spongiosum

I penis löper 3 strukturer dorsalt

1. Nervus dorsalis penis
2. Arteria dorsalis penis
3. Vena dorsalis penis

Den yttre begränsningen av penis utgörs av hud — flerskiktat förhornat skivepitel — som i sin yur omges av förhuden

Förhuden är ett dubbellager — veck — av hud som innehåller glatt muskulatur, blodkärl, nerver och en mukös membrandel som täcker och skyddar glans och urinrörsöppningen

Question 24

Hur är corpora cavenosum uppbyggd?

Answer 24

Två stycken som ligger bredvid varandra på den dorsala sidan — har varsin central artär som förser strukturen med blod

Dessa omges av en mycket stram bindvävkapsel — tunica akbuginea — som bildar en ofullständig septa mellan dessa svällkroppar

Den erektila vävnaden utgörs av massor av endotelbeklädda hålrum — sinuoider — som genomkorsas av lite bindväv och stråk av glatt muskulatur som normalt är kontraherade av sympatiska NS

Vid sexuell stimulering går det parasympatiska systemet igång vilket leder till frisättning av kväveoxid (NO) i lumen som leder till frisättning av cGMP i de glatta muskelcellerna så då slappnar av

De inrusande blodet kommer så småningom att med sitt eget truck och m.h.a. andra muskler, snörpa av avflödet från svällkroppen → erektion erhålles

Question 25

Hur är corpora spongiosum uppbyggd?

Answer 25

Ligger ventralt och avslutas distalt med ollonet (glans) — urethra löper genom corpora spongiosum

Omges också av tunica albuginea men den bildar här en mukare bindvävskapsel än runt corpora cavernosa → får aldrig lika högt tryck eftersom dett skulle omöjliggöra ejakulationen

Har också ett hålrum men här rör det sig istället om sammanväxta venväggar — i övrigt är mekanismen liknande den i corpora cavernosa vid erektion

Question 26

Vilka tre strukturer löper dorsalt i penis?

Answer 26

Nervus dorsalis penis — dorsala nerven innerverar penisen i muskulära — mellangårdsmuskulaturen och de uretrala sfinkterna — och uretrala — corpus cavernosum och huden på penis — förgreningar

Arteria dorsalis penis — dorsala artärer förser bindväven runt corpus cavernosa samt anstomoserar med artärerna inuti corpus caverosum

Vena dorsalis penis — dorsala vener dränerar förhuden och penis hud

Question 27

Hur får man en erektion?

Answer 27

1. Sexuell stimulering — leder till signalering från cerebral cortex → hypothalamus → ryggmärgen → autonoma nerver i penis
2. Frisättning av kvävemonoxid — i sinusoida lumen i corpora cavernosum från nervus pudentalis — som förgrenat sig i nervus dorsalis penis — kvävemonoxid är en mycket liten molekyl som lätt tar sig igenm kärlväggen och ut i vävnaden runtom
3. Kvävemonoxid stimulerar enzymet guanylatcylas — i glatta muskelceller som då aktiveras — enzymet konverterar GTP → cGMP och på så sätt erhålles avslappning av glatta muskelceller
4. Enzymet fosfodiesteras (PDE) inhiberar guanylatcyklas → ingen erektion — PDE kan i sin tur inhiberas av slidenafil (aktiva substansen i viagra)

Question 28

Hur är glans penis uppbyggd?

Answer 28

Är den mest distala delen av penis och är en expanderande ände av corpus spongiosum som formerar sig över de rundade ändarna av corpora cavernosa

Här finns urinrörsöppningen

Normalt täcks glans penis delvis eller helt av förhuden men kan dras tillbaka manuellt eller genom kontraktion av glatt muskulatur i förhuden vid erektion

Glans penis innehåller en mängd sensoriska nerver som stimuleras vid beröring och spelar en stor roll för den sexuella upphetsningen hos en man — glans penis är den utformningsmässigt direkta motsvarighet till kvinnans klitoris

Question 29

Vad är spermier och var produceras dem?

Answer 29

Spermie eller spermatozo är den manliga könscellen (sädescellen) och har alltså haploid kromosomuppsättning

Spermierna utvecklas som sagt i seminifera tubuli där runda celler som kallas spermatogonier delar sig och mognar till färdiga spermier

Question 30

Vad är seminifera tubuli?

Answer 30

Sädeskanaler som finns i testis lober där spermatogenesen sker — specifika platser för meios

Kanalerna eller tubuli utgörs av epitel med två typer av celler:

1. Sertoliceller — pyramidala stödceller
2. Spermatogeniska celler — spermiebildande celler

• Stamceller — spermatogoniala celler
  
  • Typ A (dark) — rservstamceller
  • Typ A (pale) — genomgår mitos vilket producerar typ B
  • Typ B — mognar till spermatocyter
• Spermatocyter
  
  • Primära spermatocyter ← har genomgått meios I — bildar sedan sekundära
  • Sekundära spermatocyter ← har genomgått meios II — bildar sedan spermatider
• Spermatider — tidiga och sena

Epitelet begränsas av ett basalmembran, kollagenfibrer med fibroblaster samt peritubulära myoida celler — glattmuskelcell-liknande som genom kontraktion av sina kontraktila enheter bidrar till att transportera spermier genom tubulis

Mellan seminifera tubuli hittar man lucker bindväv, blodkärl, lymfkärl, makrofager och leydigceller som producerar det androgena hormonet teststeron

Question 31

Hur är seminifera tubuli uppbyggd?

Answer 31

Question 32

Vad är sertoliceller och hur är de uppbyggda?

Answer 32

Pelarformade/pyramidala stödceller åt spermatogener och deriverande celler i spermatogenesen

Under puberteten stiger nivåerna av follikelstimulerande hormon (FSH) som produceras i adenohypofysen → aktiverar sertolicellerna → aktiverar spermatogenesen

Mellan sertolicellerna finns täta cellförbindelser — tight juctions, adherens junctions och gap junctions — som ger strukturellt skydd och stöd (barriärfunktion) → ger upphov till blod-testis-barriären → skyddad miljö för spermatogenesen

Sertolicellerna sträcker sig ända in i lumen på seminifera tubuli och håller sena spermatiderna på plats med svansarna utåt medan övriga celler i spermatogenesens olika mognadsfaser är insprängda mellan sertolicellerna

Question 33

Vilka funktioner har sertoliceller?

Answer 33

Pelarformade/pyramidala stödceller åt spermatogener och deriverande celler i spermatogenesen

Blod-testis-barriären

Sertolicellerna aktiverar spermatogenesen när de aktiveras av FSH

Producerar androgen-bindning protein (ABP) som binder specifikt till bl.a. testeron och dihydroteststeron → dessa hormoner förekommer i hög koncentration i lumen på seminifera tubuli → hög koncentration av dessa hormon främjar spermatogenesen

Producerar FSH-reglerande inhibin och activin

Producerar näringsämnen och protein- och jonrik vätska som främjar spermatogenesen

Har fagocytisk aktivitet av spermatogena celler — varav mer än hälften genomgår apoptos innan mognad

Reglerar spermiationen — i slutet av spermatogenesen då sena spermatider släpps fria från deras apikala yta och hamnar i seminifera tubulis lumen → transporteras vidare

Question 34

Vad sker när FSH aktiverar sertolicellerna och hur regleras hormonet?

Answer 34

Sertolicellerna producerar androgen-bindning protein (ABP) som binder specifikt till bl.a. testeron och dihydroteststeron → dessa hormoner förekommer i hög koncentration i lumen på seminifera tubuli → hög koncentration av dessa hormon främjar spermatogenesen

FSH → sertoliceller aktiveras → produktion av ABP → aktivering av spermatogenesen

Sertolicellerna producerar även inhibin som hämmar produktionen av FSH i adenohypofysen → spermieproduktionen regleras genom negativ feedback

Sertolicellerna producerar även acticin som istället stimulerar produktion av FSH

Question 35

Vad är leydigceller och vilken funktion har dem?

Answer 35

Androgenproducerande celler → testosteron

LH produceras i hypofysen och stimulerar leydigceller att producera androgener

Testosteron konverteras till dihydrotestosteron i prostatan

Question 36

Vad är spermatogena celler hur går spermatogenesen till?

Answer 36

Spermiebildande celler

Spermatogenesen är den process där spermatogoniala stamceller mognar till mogna spermier — spermatozoer

Processen börjar strax innan puberteten till följd av förhöjda nivåer av gonadtropiner — peptidhormoner som stimulerar könskörtelfunktionen t.ex. FSH

Kan delas in i 3-4 faser

1. Spermatogonial fas — odifferentierade spermatoginer som fifferentieras till tre typer
2. Spermatocytisk fas — typ B spermatogonier → mitos → primära spermatocyter → meios I → sekundära spermatocyter → meios II → tidig spermatid
3. Spermatidfas — tidig spermatid mognar till sen spermatid
4. Spermiationen — spermierna frisätts i seminifera tubulis lumen för vidare transport

Question 37

Hur går spermatogonial fasen till?

Answer 37

Typ A dark (Ad)

• Reserv stamceller
• Har äggformad cellkärna med starkt basofil kromatin i kärnan
• Utgör stamcellerna i det seminifera epitelet
• Delar sig i oregelbundna intervaller för att antingen ge upphov till ett par Ad (reserv-stamceller) eller ett par typ Ap

Typ A pale (Ap)

• Har äggformad cellkräna med svagt infärgad kromatin i kärnan
• Är till skillnad mot reserv-stamcellerna engagerade i differentieringsprocessen som producerar mogna spermier
• Genomgår succesiva mitotiska delningar för att öka sitt antal → kallas för förnyande stamceller
• Efter ett flertal mitotiska delningar så differentieras en typ Ap spermatogonie till en typ B spermatogonie

Typ B

• Har generellt sfärisk cellkärna med kromatin som är kondenserat i stora klumpar längs kärnmembranet runt en centrerad nukleol

Question 38

Hur går Spermatocytiska fasen till?

Answer 38

Typ B spermatogonier producerar (mitos) primära spermatocyter — snabbt efter replikerar de primära spermatocyterna sitt DNA och startar meios I

Dessa bildar sekundära spermatocyter som är haploida vilket sedan genomgår meios II — eftersom ingen DNA-replikation föregår detta steg kommer de tidiga spermatiderna som härmed bildas ha haploid kromosomuppsättning men där vardera kromosom dessutom utgörs av en ensam kromatid — jämfört med två systerkromatider

Question 39

Hur går spermatid fasen till?

Answer 39

Processen där tidiga spermatider mognar till sena spermatider (spermatozoa) innebär en omfattande cellremodellering som kan delas in i 4 faser

Kortfattat leder faserna till utvecklandet av glagellum, acrosomen och kärnkondensation

1. Glogi fas — spermatiden som tidigare varit radielt symmetrisk börjar utveckla polaritet genom att huvudet bildas i ena änden och golgi apparaten producera enzymer som kommer att utgöra acrosomen — dessa hamnar i den acrosomala vesikeln — centriolen organiserar sig på så sätt att flagellen senare ska kunna bildas
2. Cap fas — den acrosomala vesikeln sprider ut sig över hela anterior halvan av cellkärnan — strukturen kallas “the acrosomal cap” — cellkränans innehåll kondenserar och packas tätt
3. Acrosom fas — spermatiden reorienterar sig så att huvudet blir djupt inbäddat i sertolicellen med huvudet riktat mot basal lamina — svansen (flagellen) utvecklas i riktning mot lumen
4. Mognads fas — den överflödiga cutoplasman fagocyteras av omkringliggande sertoliceller

Samtliga faser sker medan spermatiderna är fysiskt förankrade i sertolicellernas plasmamembran genom specialiserade förbindelser

Question 40

Hur är spermier uppbyggda?

Answer 40

Huvud — kärna med kromoserns tätt packade + akrosom som utvecklas från golgiapparaten och innehåller nedbrytande enzym som spermien behöver vid kollision med ägcell för att underlätta fusion

Mellanstycke — rik på mitokondrier som producerar ATP för att ge spermien energin som krävs för att ta sig fram

Svans — flagell som roterar som en propeller

Question 41

Hur går spermiationen till?

Answer 41

Sertolicellerna reglerar när spermierna frisätts i seminifera tubulis lumen för vidare transport

Question 42

Answer 42

Question 43

Hur transporteras spermier från testis till rete testis?

Answer 43

De cylindriska sertolicellerna markerar övergången från det seminifera epitelet (seminifera tubuli) övergår till epitelet i tubulus rectus — som även fortsätter i rete testis — vilket utgörs av kubiska sertoliceller med mikrovillistrukturer på apikalytan

Mikrovillistrukturerna på det kubiska epitelet är till för att hjälpa spermierna att ta sig fram den långa transportsträcka som väntar

Question 44

Hur färdas spermien från seminifera tubuli och ut?

Answer 44

1. Mogna spermatozoer frisätts i semnifera tubuli
2. Tuuli recti — enskiktat kubiskt epitel
3. Rete testis — enskiktat kubiskt epitel
4. Ductuli efferentes — enskiktat kubiskt epitel och flerradigt cylindriskt epitel med huvudceller med kinocilier
5. Epididymis — flerradigt cylinderepitel med huvud- och basalceller med stereocilier och intraepiteliala lymfocyter
6. Funiculus spermaticus — i ductus deferens med flerradigt cylinderepitel omgivet av muskellager