Öra

Question 1

Hur är ytterörat (auris externa) uppbyggt?

Answer 1

Auricula pinna

Meatus acucticus externa = höreselgången

• Elastiskt brosk, ben, glatt muskuatur och tunnhud
• Yttre tredejdelen av hörselgången — hår och modifierade apokrina körtlar → producerar caramen (öronvax)

Question 2

Hur är mellanörat (auris media) uppbyggt?

Answer 2

Trumhinnan — membrana tympani — kollagen med tunn hud mot hörselgången, enskiktat kubiskt epitel mot trumhålan och på benen

Hörselbenen — hammaren (malus), städet (incus) och stigbygeln (stapes) — sitter fast med varandra och membrana tympanibindväv

Sträckningsgraden: variera med m. tensor tympani och m. stapetius (skydd mot höga hörselniver)

Ovala fönstret — fenestra vestibulo

Öron trumpet — tuba auditiva — öppnas vid gäspning för att ventilera trumhinnan pga trycket — flerradigt cylinderepitel med mycket bägarceller

Question 3

Vilka delar ingår i innerörat (auris interna)?

Answer 3

Semicirkulära benkanaler 1/3

Semicirkulära hinnbåggångar 1/3 — ductus semicirkulares

Ampulla — ansvällning som registrerar enkelacceöeration

Utriculus och sacculus — oortoditor organ som gravitationsregistrerar

Vestibulum

Bensnäckan — cochlean (2,75 varv på människan) — vätskefyllt med endolymfa som har högt K+ — perilymfa har normalt högt natrium

Helicotrema — längst ut i bensträckan

Balansorganet = otolitorgan + semicirkulära hinnbåggångarna + 3 ampullor

Ovala fönstret ovanför runda fönstret

Question 4

Hur är innerörat (auris interna) uppbyggt?

Answer 4

3 semicirkulära benkanaler

3 ductus semicirculare för registrering av urets vinkelaccelerationsregistrering — anterior, poterior och lateral

Ampulla är 1 per ductus semicircularis → 3st

Utriculus och sacculus i vestibulum som registrerar linjär acceleration och gravitation

Ductus cohleraris i chochlean (bensnäckan) som registrerar ljud i cortiska organet

Endolymfa i membranet och perilymfa utanför

Ovala fönstret förmedlar ljudsignalerna in

Runda fönstret är bundet till ductus cohlearis

Question 5

Vad är cristae ampullaris?

Answer 5

Finns i ampulla

Endolymfa inuti och perilymfa utanför

Vestibulum och utriculus

Ansvällning med celler i bindväv, stödjeceller som stödejer aktiva hårceller — flera sterocilier och en kinocilia

Hårcell typ I och II

Vinkelacceleration och röresle för huvudet — hårceller fast med lång kinocilie och flera korta stereocilier i cupulan

Cupulan

Afferenta neuroner aktiveras och skickar signaler till CNS — soma i ganglion scarpa

Efferenta neuron — justera excitatibiliteten — modilera känsligheten i signaleringen

Question 6

Hur fungerar cupulan?

Answer 6

Geléartad och innehåller mycket proteoglykaner

Sitter fast i cilierna som ett sege

Rör sig när endolymfan rör sig via tröghet i endolymfan vid huvudrörelse → böjning av cilier från eller mot stereocilierna → depolrisering (från SC) eller hyperpolarisering (mot CS)

Mekanoelektriska kanaler öppnar små lock för kaliumjoner i endolymfan → depolerisering → aktivering av balansafferenterna via glutamat → signalering till balanskärnor i CNS

Question 7

Vad är maculae i utriculus?

Answer 7

Maculae har en horisontellorientering

Sacculus har en vertikalorientering (hiss, ligger eller står upp)

Endolymfa inne i membransystemet och perilymfa utanför

Stödjeceller och hårceller typ I och II i bindväv fast i membranet

Otolitmembran med små ktistaller inbäddade av kalciumkarbonat — otoliter → gör det lite trögt

Afferenter vidare till CN8 med soma i ganglion scarpa (vestibularis)

Vid linjär acceleration → böjning av cilier via tröga otolitmembranet → aktivering av sensoriska afferenter på samma sätt som ampullan via mekanoelektriska kaliumkanalerna

Question 8

Hur är hörselsnäckan uppbyggd översiktligt?

Answer 8

Ductus cohlearis i mitten med hålrum som går cirkulärt runt

Nerven kan ses i mitten och ansluter sig i CN8 — ganglion spirale

Question 9

Hur är hörselsnäckan uppbyggd i detalj?

Answer 9

• Scala media endolymfa med perilymfa utanför
• Membran
  
  • Membrana vestibularis (reissners) — mot ovala fönstret
  • Basilar membranet — mot runda fönstret och är viktig för öveföringen av ljud
  • Stria vascularis — mot kanten av benet, flerskiktat cylindriskt, kubiskt — producerar endolymfan — mycket färgat i mikroskop
  • Tekterialmembran in mot endolymfan
• Cortiska organet
  
  • Stödjeceller och hårceller som sitter endast fast med stereocilier
  • 3 rader med yttre hårceller vilar i stödjeceller (falangiad celler)
  • Cilierna sitter fast i tekterial membranet
  • 1 rad med inre hårceller som sitter fast på samma sätt
  • 2 pelar celler bildar den inre tunneln
• Afferenter sluter sig runt hårcellerna → CN8 via n. cochleris → ganglion spirale inne i medelius
• Scala tympani mot runda fönstret

Question 10

Hur blir ljudvågor till en signal?

Answer 10

Ovala fönstret svänger → vågrörelser i perilymfan

Basilarmemnbranet svänger — smalt och styvt i basen (distant) och bred och fladdrig upp mpt (bastaner)

Stereocilierna böjs av pga tekterial membranet är förankrat mot benet

→ aktivering av afferenter från hårcellerna framförallt inre (för ljud) som i ampulla med mekanoelektriska kaliumkanalerna

Soma i ganglion spirale → thalamus → hörsel cortex i lobus temporalis

Yttre hårcellerna modulerar och inte involverade i ljudöverföringen