Lymfoida organ

Question 1

Vad är lymfkärlsystemets uppgift?

Answer 1

• Separat system längs med blodkärlssystemet - Syfte: återföra västakns om lämnar blodbanan och viktigt i immunförsvaret - Allt som produceras i vävnaderna i ECM transporteras i lymfan och visas upp i lymfkörtlar för immunförsvarsceller → töms ut i blodkärlen vid höger nyckelben

Question 2

Hur ser lymfkärlen ut runt kapillärerna och i mikroskop?

Answer 2

• 20l per dag till lymfsystemet från kapillären
• Mindre kärl till större
• Endotel och tunt lager bindväv
• Klaffar är vabnliga i lymfkärl täckta med endotel
• Några mörka cellkärnor

Question 3

Hur kan lymfsystemet delas in?

Answer 3

• Konstitutiva (innate) - Granulocyter, monocyter, makrofager, NK-celler och dendritiska celler - Celler av en viss typ har hela tiden samma receptorer - Adapativa - B-celler och T-celler - Varje T- och B-cerll som bildas har en unik receptor — B- och T-cell receptor — mogna B-celler kan frisätta en löslig receptor kallade antikroppar - Unik gen för varje cell som bildas vilket sker slumpvis → behövs kontrollsystem så ej känner igen egna celler - Primära lymfoida organ kontrollerar — B-benmärgen och T-thymus

Question 4

Hur fungerar T-celler?

Answer 4

• CD8-positiva-T-celler
• Kan läsa av vad som sker inuti celler genom antigen presentation - En del av proteinerna i cellen brytas ner av proteosomen och transporteras in i ER — monteras på en MHC I — färdas genom golgiapparaten ut i en exocytisk vesikel på ytan → uppvisar peptider på ytan för att spegla vad som sker i cellen
• CD4-positiva-T-celler - MHC II på dendritceller, makrofager och B-celler
• Visar upp material utifrån som tas upp genom pinocytos genom tidiga endosomer monteras på MHC II på ytan och interagera med CD4-positiva-T-celler

Question 5

Vad har Thymus för uppgift?

Answer 5

• T-celler produktion uppgift 1. Försäkra sig att unika T-cell receptorn kan binda till en MHC I eller II 2. T-cells receptorn inte har en specificitet för proteiner för kropps egna proteiner
• Fibrös kapsel runtom, fortsätter ner i trabekuler — varje lob hare en mörkare färgad cortex innehållande tätt packade omogna T-celler som ska påbörja kontroll
• Ljusare färgad medulla innehållande färre lymfocyter - Kontroll 1 genomförs i cortex där epitelretikulära celler utför positiv selektion — uttrycker MHC I och II känner av och testar de som binder till — apotpos om ej
• CD4 eller CD8-positiv avgörs här — först har den båda men tappar ena uttryckningen
• Kontroll 2: medulla - autoreaktiva T-cellerna tas bort — epitelretikulära celler utför negativ selektion genom att visa upp massa olika peptider från kroppsegna och tar bort de som binder — apoptos

Question 6

Hur ser thymus ut i mikroskop?

Answer 6

• Mörkare färgad cortex och ljusare färgad medulla
• Hassalska kropparna i medulla = tätt packade epitelretikulära celler typ VI — platta kärnor och längst in centralt har cellerna keratiniserats
• Lymfocyter och ibland esinofil färgade — epitelretikulära celler typ V — inblandade i negativa selektionen av T-celler

Question 7

Vad sker med B-cellerna när de genomgått kontroll?

Answer 7

De mogna B-cellerna cirkulerar runt i vävnaderna men kallas fortfarande naiva B-celler eftersom de ej stött på sitt antigen ännu

Question 8

Vad sker i lymfnoderna?

Answer 8

• Går ut i vävnader genom höga endoteliala venoler — utgörs av kuboideala celler
• Kan också nås lymfnoderna genom afferenta lymfkärl som leder lymfan in till noden från vävnader
• B- och T-celler kommer stanna kvar eller lämna genom blodet eller efferenta lymfkärl
• Hilium — där artären kommer in och efferenta lymfkärlet går ut
• Fibrös kapsel går in i lymfnoden i form av trabekule
• Afferenta lymfkärlen för in lymfan i subkapsulära sinus — rand sinus eller marginal sinus
• Flödar genom trabekuli sinus ner till märg sinus och ut efferenta lymfkärlet
• Yttre och inre cortex samt märg sinus med märgens band av retikulära celler och lymfocyter

Question 9

Hur ser lymfnoderna ut i mikroskop?

Answer 9

• Högst upp fibrösa kaspeln, under rand sinus, trabekel går in i lymfnod, parallelt trabekel sinus
• Yttre kortex och inre med medulla under — märg sinus och band av retikulära celler och lymfocyter
• B-celler (undre) främst i yttre kortex
• T-celler (överste) är mer utspridda men finns framförallt i inre
• Yttre kortex — central runda strukturen med större centralt och omges av mindre lymfocyter — när lymfan för med sig material — dendritiska celler tar upp i inre cortex, bryter ned och visar upp på MHC II för naiva CD4-positiva-T-celler → aktiverade om de är specifika för det uppvisade
• Yttre cortex — naiv B-cell kan bli partiellt aktiverad när dne stöter på
• Vissa aktiverade T-hjälpar-celler tar sig in i yttre cortex och bekräfta för B-celler att de den kände igen är farligt → massiv proliferation av B-cellen → bildas en lymffollikel med en germinal centrum där B-cellen prolifirerar våldsamt → större akriverade B-celler som har förmågan att producera en viss typ av antikroppar

Question 10

Vad kan ses vid silverinfärgning av lymfnoden?

Answer 10

De retikulära fibrerna som bildar ett fint ramverk för lymfnodens immunceller

Question 11

Hur ser lymfvävnaden i slemhinnor ut?

Answer 11

• Duodenum — överst finns lumen med vili och ett antal körtlar - Därefter lymfoida celler — centralt germinalt celler med aktiverade B-celler — blir ljusare pga större cytoplasma
• Tonsilla palitina — halsmandlarna — belägna i svalget och är täckta med ett flerskiktat oförhornat skivepitel som invagineras och bildar kryptor — talrika lymffolliklar i den lymfoida vävnaden längs kryptan
• Nedanför kryptan finns tydlig epitelstruktur — ovanför finns så mycket lymfocyter att epitelet knappt kan urskiljas Ilium — stora sammanhängande aggregat av lymfatisk vävnad som finns innanför den streckade linjen — kallas peyerska plack

Question 12

Hur är mjälten uppbyggd?

Answer 12

• Övre vänstra kvadranten av buken — stor som en knuten näcen
• Ingen kontakt med lymfkärl pga att de främst övervakar förekomst av patogener i blodet
• Bindvävskapsel som bilda trabekler som sträcker sig in i parankymet
• Parankymet delas in i två områden, funktionellt och morfologiskt, röd pulpa och vit pulpa
• Vit pulpa och röd pulpa
• Mjältens blodcirkulation — centralrtärerna omringas av PALS
• B-cells akrivering med ett germinal center och då förskjuts centralartären åt ena sidan i den vita pulpan
• Centralartären delas upp i penicillar artärer som går ut i den röda pulpan → artäriella kapillärer som ofta omges av talrika makrofager — vissa tömmer sig rakt i vensinus men många av dem tömmer sig i ett retikulärt nätverk av pulpa strängar så kallade billroths strukturer
• Billroths strukturer — nätverk av retikulära fibrer, fibroblaster och ett storta antal makrofager och monocyter
• Blodet exponeras i hög grad för makrofager — fagocyterar utkänta erytrocyter och hemoglobinet bryts ned och lagras i makrofagerna som feritin eller hemocygerin

Question 13

Vad sker i den vita pulpan?

Answer 13

• Främst packade lymfocyter, färgas mörkt blått pga täta heterokromatin — återfinns grenar från mjält artären som kallas central artär — runt dessa ansamlas lymfocyter i periartäriella lymfskidor (PALS) — tvärsnitt ser de ut som en lymffollikel men har en artär i centrum
• B-celler lokaliserade främst i lymfoida nodeli i dessases aofta geriminal center
• T-celler dominerar i PALS

Question 14

Vad kan ses i högra respektive vänstra bilden av mjälten?

Answer 14

• Vänster rödpupla — trebekulär ven och röda pulpan i stort sett betsående av sinuoida som omges av pulpa strängar
• Höger vitpulpa — central artär och ett akrivit germinalt center av aktiverade prolifirerande B-celler