Blod, blodbildning och blodkärl Flashcards

1
Q

Vilka funktioner har blod?

A
  • Transport - Syre och näring till vävnader
  • Avfall och koldioxid från vävnader
  • Hormoner och andra regulatoriska substanser
  • Homeostasis — buffert, koagulation och läkningsprocesser samt temperaturreglering
  • Transport av immunceller och deras homorala kompementfaktorer och antikroppar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad består blodet av?

A
  • Erytrocyer ca 45%
  • Leukocyter och trombocyter 1%
  • Plasma 55%
  • → avknoppade membranpaket från mega eryrtcoyetr
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad består plasma av?

A
  • Buffrad vätska
  • Elektrolyter
  • Gaser - syre och koldioxid
  • Näringsämnen
  • Nedbrytningsprodukter
  • Regulatoriska substanser
  • Plasmaproteiner
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är plasmaproteiner?

A
  • Albuminer 50% — transportprotein och hålla kvar vätska (osmotisk)
  • Immunoglobuliner — antikroppar
  • Alfa och beta globuliner — lipoproteiner, koagulationsfaktoer, osv
  • Fibrinogen — kaskad reaktion med koagulations faktoer → icke lösliga polymerer av fribrin — täppa till skador på blodkärl
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är serum?

A
  • Koagulerat blod som centrifugeras → serum
  • Serum = plasma där koagulations faktorerna har koagulerat färdigt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilka typer av blodprov kan göras?

A
  • B-glukos — helblod
  • P-natrium — plasma
  • S-testosteron — serum
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad hittas i ett blodutstryk?

A
  • Mest erytocyter
  • Svarta pilar = trombocyter
  • tre vita blodkroppar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är erytocyternas och dess uppgift?

A
  • Transporera syre ut till vävnader
  • Koldioxid tillbaka till lungoirna
  • Hemoglobin som transport protein
  • Cirkulerar i blodet i 120 dagar — 1% försvinner varje dag — 5 x 10 12
  • Fagocyteras av makrofager i mjälten, levern och benärgen
  • Saknar cellkärna och är formade som en bikonkav disk → maximal cellyta för att optimera gasutbytet
  • Flexibla och kan vikas för att kunna komma igenom kapillärer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilka är leukocyterna?

A
  • Granulocyter
  • Neutrofila
  • Basofila
  • Eosinofila
  • Agranulocyter
  • Lymfocyter — B-, T-, Nk-celler
  • Monocyter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är neutrofiler och dess funktion?

A
  • Utgör 50-70% av leukocyterna
  • Uppvisar en neutral infärgning av cytoplasman
  • Känns igen på deras multi dublära kärna — kärnan har kompromerats så mycket — sitter ihop med tunn struktur
  • Försvar mot bakterier och svampar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad sker när neurotrofilen aktiveras?

A
  • Substanser till närmaste blodkärlet skickas → uppreglera olika adhesions molekyler, P-selektin och E-selektin
  • Neutrofilerna binder in till adhesions moelylerna och börjar rulla längs kärlväggen — partiellt aktiverad och uppreglera starkare adhesions molekyler — stark bindning → påbörjar utträde ur kärlet (deapides)
  • Neutrofiler aktiverar → börja släppa en del av granula → får nya receptorer på ytan → kan lukta sig fram till infektionsstället — kallas kemotaxi
  • När den nåt infektionen — binder in till bakterien med receptorer på ytan
  • Upptag genom invagination av cellmembranet — bakterien internaliseras → fagosom
  • Granula fusionerar med fagosomen — dessa innehåller olika enzymer, för syre radikal produktion, nedbrytande enzymer, antibakteriella peptider → fagolysosom → bakterein dödas och bryts ned
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är eosinofiler och dess funktion?

A
  • 1-5% av leukocyter
  • Bilobulär kärna
  • Innehåller azurofila (nedbrytande enzymer) och specifika granula samt basiskt protein MBP (intensivt rött färgat av eosin)
  • Specifika granula är cytotoxiska mot parasiter
  • Allergiska reaktioner och astma — parasit infektioner
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är basofiler och dess funktion?

A
  • 0-0,3% - Histamin och heparin
  • Färgas starkt av basiska färämnen metylenblått
  • Större specifika granula än de i eosinofila - Besläktade med mastceller — Fc-receptorer för ImmunoglobulinE-antikroppar — parasit infektioner
  • Mest kopplade till allergiska reaktioner — allergisker har cirkulerande IgE-antikroppar → frisättning av granula
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är lymfocyter?

A
  • Små → stora lymfocyter och färgas intensivt
  • B-celler — antikroppar-producerande och hög specificitet
  • T-celler
    • T-hjälpar-celler — uttrycker CD4 — CD4-positiva — hjälpar och guidar andra celler och uttrycker ute efter rätt effektor faktorer
    • Cytotoxiska — CD8-positiva — känna igen och döda avvikande celler med främmande peptider på sin cellyta t.ex. vid virus infektion — påverka att det ej visas upp
  • NK-celler — känner igen förändrade som ej visas upp för CD8-T-celler — cancerceller
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är monocyter?

A
  • 5-10% av leukocyterna
  • Största cellen som kan ses i ett blodutstryk
  • Kärnan är mer inbuktad än i lymfocyter — i finns en välutvecklad gologi apparat och centriolen
  • Kan lämna blodkärlet → makrofager
  • Olika vävnader innehåller olika typer av makrofager
    • Osteoklaster
    • Mikroglia
    • Kupferceller
    • Alveolära makrofager
  • Många av dessa härstammar från progenitorer i vävnaden
  • Makrofager kan fagocytera och döda celler → visa upp peptider från det upptagna → visa upp för T-celler i lymfknutor → adaptivt immunförsvar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är trombocyter?

A
  • Är små membranpaket med en cytoplasma
  • Bildas från megakaryocyter — en polyploid cell — har flera uppsättningar av de vanliga kromosmerna
  • megakaryocyt — betydligt större — oklar cytoplasma pga kanaler som löper utanför cellen in i cellen — fusionerar kanalerna med varandra så en del snurpas av → trombocyt
  • Trombocuyter innehåller granuler som är viktiga förreperation av kärl + koagulations process
  • Vid kärlskada — underliggande bindväv exponeras → trombocyter aktiveras och degranulerar → serotonin frisläpps och detta stryper blodflödet
  • vasokonstriktion — trombocytens yta facilitera omvandlingen av fribrinogen → fibrin
  • Kan orsaka blodpropp i t.ex. hjärnan — hindras genom att lösa upp koagul — inaktiva plasminogen → enzymet plasmin som bryter ner fibrin — vid stroke → plasminogen aktivator ges
17
Q

Hur bildas blodkroppar?

A
  • Hematopoesen
  • Utgår från en pluripotent hematopoetisk stamcell HSC → delar sig — ena dottercellen differentieras till CNP (erytrocyter, mm) eller CLP (B-celler, T-celler, mm)
  • Styrs utifrån vårt behov — hög höjd med begränsat syre kommer EPO-hormonet stimulera utveckling av erytrocyter — GCSF
18
Q

Hur går erytropoesen till?

A
  • Proerytroblasten — sfärisk kärna och en milt basofil cytoplasma pga talrika endosomer
  • Förberda hemoglobin produktion — mer ribosomer och intensivt basifilt färgasd — basofil erytroblast
  • Acidofila inslag när hemoglobin börjar bildas — polychromotofilsik erytroblast
  • Olika regioner är olikfärgade och biland blandas till grålila
  • Kärnan mindre och cytoplasman är eosinofil pga hemoglobin — tappat förmågan att dela sig - Kärnan kastas ut → retikulocyt pga retikulärt nätverk av ribosomer som ses i vissa färgningar
19
Q

Vilka skillnader ses i cellen under erytroposen?

A
  • Cellen blir gradvis mindre
  • Kärnan gradvis utgör en mindre del av volymen
  • Nukleolerna i proerytroblasten försvinner
  • Kromatinmönstret ändras pga transkriptionen reduceras
  • Infärgningen ändras
20
Q

Vad sker i myelopoesen?

A
  • Stimuleras av cytokiner t.ex. GCSF
  • Dominerande neutrofilen
  • 6 steg
  • Myeloblasten → promyelocyten → myelocyt → meta myeolocyt → bandcellen → neutrofil
  • Särskiljs på kärnansform och den sekvensiella bildningen av olika typer av granula
  • Därefter sker bildning av specifika granula
  • Tar ca 2 veckor — varje dag 10 upphögjt till 11 neutrofiler — reservoar av omogna men benmärg kan släppa ut flera vid infektion
21
Q

Var sker hematopoesen?

A
  • Röda benmärgen i benen
  • Hos barn finns den i alla benen men i vuxna ersätts den av gul fettrik benmärg på många ställen
  • Vuxna — humerus, femur, sternum, crista iliaca i os coxae
  • Prover tas vid sjukdommar som leukemia — asperat (suga ut med spruta) eller biopsi — tas i crista iliaca
  • Sinuoida blodkärl samt fettväv — blodcellernas bildning sker i distinkta öar
22
Q

Hur går blodet genom kroppen och hur kärlen ut?

A
  • Tunica intima — encelligt skivepitel (endotel) samt subendotel lager med lucker bindväv och ibland glattmuskulatur
  • Tunica media — Inre elastiska membranet och glatt muskulatur samt yttre elastikt membran — tjockar artärer men miondre vener
  • Tunica adventitia — longditudinella kollagenfibrer löper längs med kärlet — i större kärl finns särkskilt kärlsystem vasa vasorum som försörjaer kärlets celler — tunn i artärer och tjockare i vener
23
Q

Vad är elastiska kärl och hur ser de ut i mikroskop?

A
  • Närmast hjärtat — slussa blod vidare samt blodtrycksreglerande funktion
  • Vid systole pumpas blod ut med full kraft — vid diastole sjunker trycket
  • kärlets elastiska fibrer kommer fjädra tillbaka och bidrar till att ett viss tryck och blodflöde upprätthålls i kärlet
  • Aorta och muskelartär — mer glatt samt korskruvs utseende kärna och aventitian är tjockare nästan som median
24
Q

Vad är arterioler och hur ser de ut i mikroskop?

A
  • Små kärl som finns uppströmms i kapillär bädden
  • Deras gatt muskulatur som reglerar blodflödet tiull kapillärbädden
  • EM: endotelceller runt lumen och svarta pilar pekar på gränser mellan individuella endotelceller — runtomkring finns ett tunt subendotealt bindväv och därefter lager glatt msukelceller
  • LM: två arterioler — ett kapat och ett longditudinellt med långa utsträckta endotelkärnor samt glattmuskelceller är runda eller ovala strukturer pga muskelceller löper runt cellen
25
Q

Vad är kapillärer och hur ser de ut?

A
  • Kontinuerliga — återfinns i skelett, glatt och hjärtmuskulatur samt lungor och CNS
  • Kontinuerligt lager av endotelceller utan mellanrum på BM, omges av periocyter
  • Fenestrerade — uppsugande och utsöndrande vävnader — körtlar, njurar och magtarmkanal
  • Har små fönster, håligheter, i endotelceller som skapas av en polysytotisk process där endotelcellerna tar uypp membran med lumen → pga endotelceller är tunn fusonerar membranet på andra sidan med synoptotiska vesikeln innan den slutits på lumen sidan
  • Sinusoida — mjälte, lever och benmärg - Stora mellanrum — plasma proteiner passage
26
Q

Vad är arteriovenösa anastomoser?

A
  • Alternartiv väg för blodet istället för kapillärer artär → ven
  • T.ex. i huden
  • Omges av tjockt glattmuskellager
  • Kontraherar → skjickas blod till kapillärern med vid relaxtion undviker den kapillär och istället rakt från artär till ven
  • Temperatur reglering → kappilär → mer blod i yttersta hudlagren och ökad temp sänk
27
Q

Hur är vener uppbyggda?

A
  • Median är väldigt tunn — 2 lager glattmuskelceller
  • Adventitium är tjockare
  • I större vener är adventitia ännu tjockare samt longditudinella glatt muskelceller som kan kontrahera och ger mer stadga till kärlet