Blod, blodbildning och blodkärl Flashcards
1
Q
Vilka funktioner har blod?
A
- Transport - Syre och näring till vävnader
- Avfall och koldioxid från vävnader
- Hormoner och andra regulatoriska substanser
- Homeostasis — buffert, koagulation och läkningsprocesser samt temperaturreglering
- Transport av immunceller och deras homorala kompementfaktorer och antikroppar
2
Q
Vad består blodet av?
A
- Erytrocyer ca 45%
- Leukocyter och trombocyter 1%
- Plasma 55%
- → avknoppade membranpaket från mega eryrtcoyetr
3
Q
Vad består plasma av?
A
- Buffrad vätska
- Elektrolyter
- Gaser - syre och koldioxid
- Näringsämnen
- Nedbrytningsprodukter
- Regulatoriska substanser
- Plasmaproteiner
4
Q
Vad är plasmaproteiner?
A
- Albuminer 50% — transportprotein och hålla kvar vätska (osmotisk)
- Immunoglobuliner — antikroppar
- Alfa och beta globuliner — lipoproteiner, koagulationsfaktoer, osv
- Fibrinogen — kaskad reaktion med koagulations faktoer → icke lösliga polymerer av fribrin — täppa till skador på blodkärl
5
Q
Vad är serum?
A
- Koagulerat blod som centrifugeras → serum
- Serum = plasma där koagulations faktorerna har koagulerat färdigt
6
Q
Vilka typer av blodprov kan göras?
A
- B-glukos — helblod
- P-natrium — plasma
- S-testosteron — serum
7
Q
Vad hittas i ett blodutstryk?
A
- Mest erytocyter
- Svarta pilar = trombocyter
- tre vita blodkroppar
8
Q
Vad är erytocyternas och dess uppgift?
A
- Transporera syre ut till vävnader
- Koldioxid tillbaka till lungoirna
- Hemoglobin som transport protein
- Cirkulerar i blodet i 120 dagar — 1% försvinner varje dag — 5 x 10 12
- Fagocyteras av makrofager i mjälten, levern och benärgen
- Saknar cellkärna och är formade som en bikonkav disk → maximal cellyta för att optimera gasutbytet
- Flexibla och kan vikas för att kunna komma igenom kapillärer
9
Q
Vilka är leukocyterna?
A
- Granulocyter
- Neutrofila
- Basofila
- Eosinofila
- Agranulocyter
- Lymfocyter — B-, T-, Nk-celler
- Monocyter
10
Q
Vad är neutrofiler och dess funktion?
A
- Utgör 50-70% av leukocyterna
- Uppvisar en neutral infärgning av cytoplasman
- Känns igen på deras multi dublära kärna — kärnan har kompromerats så mycket — sitter ihop med tunn struktur
- Försvar mot bakterier och svampar
11
Q
Vad sker när neurotrofilen aktiveras?
A
- Substanser till närmaste blodkärlet skickas → uppreglera olika adhesions molekyler, P-selektin och E-selektin
- Neutrofilerna binder in till adhesions moelylerna och börjar rulla längs kärlväggen — partiellt aktiverad och uppreglera starkare adhesions molekyler — stark bindning → påbörjar utträde ur kärlet (deapides)
- Neutrofiler aktiverar → börja släppa en del av granula → får nya receptorer på ytan → kan lukta sig fram till infektionsstället — kallas kemotaxi
- När den nåt infektionen — binder in till bakterien med receptorer på ytan
- Upptag genom invagination av cellmembranet — bakterien internaliseras → fagosom
- Granula fusionerar med fagosomen — dessa innehåller olika enzymer, för syre radikal produktion, nedbrytande enzymer, antibakteriella peptider → fagolysosom → bakterein dödas och bryts ned
12
Q
Vad är eosinofiler och dess funktion?
A
- 1-5% av leukocyter
- Bilobulär kärna
- Innehåller azurofila (nedbrytande enzymer) och specifika granula samt basiskt protein MBP (intensivt rött färgat av eosin)
- Specifika granula är cytotoxiska mot parasiter
- Allergiska reaktioner och astma — parasit infektioner
13
Q
Vad är basofiler och dess funktion?
A
- 0-0,3% - Histamin och heparin
- Färgas starkt av basiska färämnen metylenblått
- Större specifika granula än de i eosinofila - Besläktade med mastceller — Fc-receptorer för ImmunoglobulinE-antikroppar — parasit infektioner
- Mest kopplade till allergiska reaktioner — allergisker har cirkulerande IgE-antikroppar → frisättning av granula
14
Q
Vad är lymfocyter?
A
- Små → stora lymfocyter och färgas intensivt
- B-celler — antikroppar-producerande och hög specificitet
- T-celler
- T-hjälpar-celler — uttrycker CD4 — CD4-positiva — hjälpar och guidar andra celler och uttrycker ute efter rätt effektor faktorer
- Cytotoxiska — CD8-positiva — känna igen och döda avvikande celler med främmande peptider på sin cellyta t.ex. vid virus infektion — påverka att det ej visas upp
- NK-celler — känner igen förändrade som ej visas upp för CD8-T-celler — cancerceller
15
Q
Vad är monocyter?
A
- 5-10% av leukocyterna
- Största cellen som kan ses i ett blodutstryk
- Kärnan är mer inbuktad än i lymfocyter — i finns en välutvecklad gologi apparat och centriolen
- Kan lämna blodkärlet → makrofager
- Olika vävnader innehåller olika typer av makrofager
- Osteoklaster
- Mikroglia
- Kupferceller
- Alveolära makrofager
- Många av dessa härstammar från progenitorer i vävnaden
- Makrofager kan fagocytera och döda celler → visa upp peptider från det upptagna → visa upp för T-celler i lymfknutor → adaptivt immunförsvar
16
Q
Vad är trombocyter?
A
- Är små membranpaket med en cytoplasma
- Bildas från megakaryocyter — en polyploid cell — har flera uppsättningar av de vanliga kromosmerna
- megakaryocyt — betydligt större — oklar cytoplasma pga kanaler som löper utanför cellen in i cellen — fusionerar kanalerna med varandra så en del snurpas av → trombocyt
- Trombocuyter innehåller granuler som är viktiga förreperation av kärl + koagulations process
- Vid kärlskada — underliggande bindväv exponeras → trombocyter aktiveras och degranulerar → serotonin frisläpps och detta stryper blodflödet
- vasokonstriktion — trombocytens yta facilitera omvandlingen av fribrinogen → fibrin
- Kan orsaka blodpropp i t.ex. hjärnan — hindras genom att lösa upp koagul — inaktiva plasminogen → enzymet plasmin som bryter ner fibrin — vid stroke → plasminogen aktivator ges
17
Q
Hur bildas blodkroppar?
A
- Hematopoesen
- Utgår från en pluripotent hematopoetisk stamcell HSC → delar sig — ena dottercellen differentieras till CNP (erytrocyter, mm) eller CLP (B-celler, T-celler, mm)
- Styrs utifrån vårt behov — hög höjd med begränsat syre kommer EPO-hormonet stimulera utveckling av erytrocyter — GCSF
18
Q
Hur går erytropoesen till?
A
- Proerytroblasten — sfärisk kärna och en milt basofil cytoplasma pga talrika endosomer
- Förberda hemoglobin produktion — mer ribosomer och intensivt basifilt färgasd — basofil erytroblast
- Acidofila inslag när hemoglobin börjar bildas — polychromotofilsik erytroblast
- Olika regioner är olikfärgade och biland blandas till grålila
- Kärnan mindre och cytoplasman är eosinofil pga hemoglobin — tappat förmågan att dela sig - Kärnan kastas ut → retikulocyt pga retikulärt nätverk av ribosomer som ses i vissa färgningar
19
Q
Vilka skillnader ses i cellen under erytroposen?
A
- Cellen blir gradvis mindre
- Kärnan gradvis utgör en mindre del av volymen
- Nukleolerna i proerytroblasten försvinner
- Kromatinmönstret ändras pga transkriptionen reduceras
- Infärgningen ändras
20
Q
Vad sker i myelopoesen?
A
- Stimuleras av cytokiner t.ex. GCSF
- Dominerande neutrofilen
- 6 steg
- Myeloblasten → promyelocyten → myelocyt → meta myeolocyt → bandcellen → neutrofil
- Särskiljs på kärnansform och den sekvensiella bildningen av olika typer av granula
- Därefter sker bildning av specifika granula
- Tar ca 2 veckor — varje dag 10 upphögjt till 11 neutrofiler — reservoar av omogna men benmärg kan släppa ut flera vid infektion
21
Q
Var sker hematopoesen?
A
- Röda benmärgen i benen
- Hos barn finns den i alla benen men i vuxna ersätts den av gul fettrik benmärg på många ställen
- Vuxna — humerus, femur, sternum, crista iliaca i os coxae
- Prover tas vid sjukdommar som leukemia — asperat (suga ut med spruta) eller biopsi — tas i crista iliaca
- Sinuoida blodkärl samt fettväv — blodcellernas bildning sker i distinkta öar
22
Q
Hur går blodet genom kroppen och hur kärlen ut?
A
- Tunica intima — encelligt skivepitel (endotel) samt subendotel lager med lucker bindväv och ibland glattmuskulatur
- Tunica media — Inre elastiska membranet och glatt muskulatur samt yttre elastikt membran — tjockar artärer men miondre vener
- Tunica adventitia — longditudinella kollagenfibrer löper längs med kärlet — i större kärl finns särkskilt kärlsystem vasa vasorum som försörjaer kärlets celler — tunn i artärer och tjockare i vener
23
Q
Vad är elastiska kärl och hur ser de ut i mikroskop?
A
- Närmast hjärtat — slussa blod vidare samt blodtrycksreglerande funktion
- Vid systole pumpas blod ut med full kraft — vid diastole sjunker trycket
- kärlets elastiska fibrer kommer fjädra tillbaka och bidrar till att ett viss tryck och blodflöde upprätthålls i kärlet
- Aorta och muskelartär — mer glatt samt korskruvs utseende kärna och aventitian är tjockare nästan som median
24
Q
Vad är arterioler och hur ser de ut i mikroskop?
A
- Små kärl som finns uppströmms i kapillär bädden
- Deras gatt muskulatur som reglerar blodflödet tiull kapillärbädden
- EM: endotelceller runt lumen och svarta pilar pekar på gränser mellan individuella endotelceller — runtomkring finns ett tunt subendotealt bindväv och därefter lager glatt msukelceller
- LM: två arterioler — ett kapat och ett longditudinellt med långa utsträckta endotelkärnor samt glattmuskelceller är runda eller ovala strukturer pga muskelceller löper runt cellen
25
Q
Vad är kapillärer och hur ser de ut?
A
- Kontinuerliga — återfinns i skelett, glatt och hjärtmuskulatur samt lungor och CNS
- Kontinuerligt lager av endotelceller utan mellanrum på BM, omges av periocyter
- Fenestrerade — uppsugande och utsöndrande vävnader — körtlar, njurar och magtarmkanal
- Har små fönster, håligheter, i endotelceller som skapas av en polysytotisk process där endotelcellerna tar uypp membran med lumen → pga endotelceller är tunn fusonerar membranet på andra sidan med synoptotiska vesikeln innan den slutits på lumen sidan
- Sinusoida — mjälte, lever och benmärg - Stora mellanrum — plasma proteiner passage
26
Q
Vad är arteriovenösa anastomoser?
A
- Alternartiv väg för blodet istället för kapillärer artär → ven
- T.ex. i huden
- Omges av tjockt glattmuskellager
- Kontraherar → skjickas blod till kapillärern med vid relaxtion undviker den kapillär och istället rakt från artär till ven
- Temperatur reglering → kappilär → mer blod i yttersta hudlagren och ökad temp sänk
27
Q
Hur är vener uppbyggda?
A
- Median är väldigt tunn — 2 lager glattmuskelceller
- Adventitium är tjockare
- I större vener är adventitia ännu tjockare samt longditudinella glatt muskelceller som kan kontrahera och ger mer stadga till kärlet
