Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Funktionell histologi > Fett-, brosk- och bindvävnad > Flashcards

Fett-, brosk- och bindvävnad Flashcards

1
Q

Var i kroppen finner man bindväv?

A
  • Epithelia: supporta och försörja andra vävnader med näring t.ex. epitelceller som inte har egen blodförsörjning - diffunderar näring
  • Nervous tissue: Meninges omsluter hjärnstammen i tre lager - dura mater, arachnoidea och pia mater - skyddar, separerar och ger den näring → axoner omsluts i endo-, peri- och epineurium
  • Muscle tissue: muskler omsluts i endo-, peri- och epimysium, ligament - ben till ben, sena - muskel till ben, aponeurosis (senhinna) - platt sena
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka uppgifter har bindväv?

A
  • Ger mekaniskt support och skydd
  • Ger upphov till flexabilitet och motilitet
  • Omsluter organ och kroppssektioner, innesluter, binder ihop och/eller isolerar funktioner
  • Håller organen på plats
  • Fungerar som en reservoar för vatten, salter och growth factors
  • Bygger upp kroppens skyddande immunsystem
  • Levererar näring och syre till celler och för bort slaggprodukter
  • Transmitterar mekano-känsliga signaler
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är bindvävs generella uppbyggnad och vad består dess grundsubstans av?

A
  • Generell uppbyggnad - celler och extracellulär matrix
  • ECM:
    • Grundsubstans - glykoproteiner och proteoglykaner
    • Fibrer - kollagena, retikulära och elastiska
  • Celler
    • Stationära (resident) celler
    • Rörliga (transient or wandering) celler
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka typer av bindväv finns det och vad skiljer dem?

A
  • Proportionerna mellan de ingående enheterna varierar vilket ger olika bindväv
  • Embryonal bindväv
  • Egentlig bindväv
  • Specialiserad bindväv
    • Fettvävnad
    • Lymfatisk vävnad - retikulär bindväv (mjälte, lymfnod, osv)
    • Brosk
    • Ben
    • Blod - väldigt speciell bindväv
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilka färgningsmetoder används för bindväv?

A
  • H&E → kollagen fibrer (röda) och cellkärna (lila)
    • Elastiska fibrer färgas svagt
    • Retikulära fibrer färgas inte alls
    • Behöver göras specifik färgning t.ex. silverfärgning för retikulära och weigert’s för elastiska fibrer
  • Massons’s trichrome → kollagen fibrer (blåa), cytoplasma (röda) och cellkärna (brunsvarta)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är grundsubstansen och vilka proteinstrukturer finns det?

A
  • Finns mellan mellan cellerna och fibrerna (färgas ej av H&E)
  • Glykoaminoglykaner (GAGs)
  • Proteoglykanstruktur
  • Multiadhesiva glykoproteiner
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är glykoaminoglykaner och vilka strukturer kan de ha?

A
  • Långa, ogrenade polysackaridkiedjor uppbyggda av repeterande disackarid block
  • Aminosocker - vanligtvis N-acetylglukosamin (glucNAc) eller N-acetylgalaktosamin (GalNAc)
  • Uroniskt socker - vanligtvis glukuronsyra eller iduronsyra (undantag - keratin sulfat innehåller ej us)
  • Funktion: attraherar och binder mycket vatten → geléaktig konsistens och faciliterar diffusion
  • Kan vara bundet till ett protein → proteoglykan
  • Fyra klasser:
    • Chondroitin/dermatan sulfat
    • Keratan sulfat
    • Heparin/heparan sulfat
    • Hyaluronsyra (icke-sulfaterad)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilka funktioner har proteoglykaner?

A
  • Roll i cell-cell och cell-ECM signalering
    • Molekylära “guide posts” för migrerande celler och neuriter
    • Lagring av growth factors
    • Stabilisering av receptor-ligand-komplex
  • Regulera kollagen fibrillogenesis
  • Hydrering (aggrecan i ECM i brosk)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är proteoglykaner och vilka strukturer kan de ha?

A
  • GAGs bundna till protein-core
  • Nummer och kompositionen av GAGs varierarför olika proteoglykaner
  • Membran bundna (glypikan) och transmembran (syndekan) former finns
  • Hyaluronsyra, linkerprotein, disackarid
  • Kan binda mycket vatten och salter
  • Innehåller ca 80% kolhydrater, har elastisitet
  • Finns i diskarna i ryggen för stötdämpning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur orienterar sig glykoaminoglykaner och proteoglykaner i relation till varandra?

A
  • Byggstenarna (keratin sulfat och chondroitin sulfat) → sockerkedjor på en protein-core ibland (→ proteoglykan)
  • Proteoglykan → länkar till glykoaminoglykan (långa sockerkedjor - t.ex. hyaluronsyra)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är multiadhesiva glykoproteiner och vilka strukturer kan den ha?

A
  • Proteiner som har sockerkedjor kovalent bundna till sig
  • Kolhydratkoncentrationen är mycket lägre än i proteoglykaner och sockerkedjan är kortare och förgrenade
  • Multifunktionella: multipla och lika domäner som kan interagera med varandra genom domänerna samt cellytmolekyler och receptorer
  • Fibrionektin vs laminin - viktiga för att binda celler till ECM - binder till transmembrana integriner
    • Fokaladhesion länkar aktinfilamenten till fibrionektin
    • Hemidesmosom länkar intermediär filamenten (keratin) till laminin (i basala lamina)
  • Tenascin - roll i ärrbildning, vävnads remodelling och sårläkning respektive - temporärt uttryckta i tumör bildning → tecken på tumör
  • Osteopontin - aktiva vid t.ex. benbildning - innehåller många negativt laddade aminosyror → gör att många kalciumjoner kan bindas in → motverkar kalciumet från att bilda spontana kristaller → kontrollera mineraliserings processen i benmärgen — viktig vid remodellering och nedbrytning av ben då de binder till osteoklaster samt fäster dessa till ben-ECM
  • Kollagen typ 4 finns i basalmembranet som är en viktig gräns mellan vävnaderna, viktigt cancerskydd så det inte sprids till bindväven under epitelet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vilka fibertyper finns det i bindväv?

A
  • Fibertyper: alla fibertyper bildas från en celltyp kallad fibroblast. I blodcellernas väggar kan det också bildas i vissa fall. Är extracellulära.
  • Kollagena fibrer:
  • Elastiska fibrer
  • Retikulära fibrer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur är kollagena fibrer uppbyggda och vad är dess funktioner? Nämn de 5 viktigaste typerna?

A
  • Finns nästan 30 kollagentyper men viktigaste är I, II, III, IV och VI
  • Består av alfa-helixar snurrade runt varandra och ligger omklott varandra. Ser “randiga” ut när man kollar på dem
  • Finns först ett prokollagen med tre stycken aminosyrakedjor. den frisätts via exocytos från cellerna. Svansarna på prokollagenet klipps av och det blir kollagen. Bildar därefter fibriller som ger de tjocka trådarna. Kollagen typ 1 finns framförallt i de tjocka fibrerna. Kollagen typ 2 i brosk
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vilka är de viktigaste kollagentyperna och vilka egenskaper har dem?

A
  • I — fiber-forming, vanligast, finns i bl.a. senor och hud, färgas med H&E
  • II — fiber-forming, vanligaste typen i brosk
  • III — bildar retikulära fibrer, H&E-negativa, ger stödjande byggställning till vissa typer av celler
  • IV — ej fiber-forming → sheet-forming i basal lamina
  • VI — bildar ett nätverk av mikrofilament som binder till kondrocyter (brosk-celler) till ECM
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur är kollagen typ I uppbyggt?

A
  • Börjar med än polypeptid och består av subenheter: två alfa I och en alfa II
  • Hög halt av aminosyrorna glycine (1/3) samt proline och hydroxyproline (1/6)
  • Hydroxyproline är en posttranslationell modifiering, efter polypeptidkedjan syntetiserats — enzymet kallas prolinehydroxylase → adderar hydroxyl grupp till proline → hydroxyproline
  • Hyroxyproline viktigt för att få en stabil trippelhelix som kommer att bestå av två alfa I och en alfa II subenhet → kollagen moelkylen
  • Kollagen molekylen lämnar cellen m.h.a. exocytos, kan self-assemble på specifika self-assembly-sites kallade coves som bildats av cellmembranet →
  • Sätts ihop på ett specifikt sätt - huvud till svans - ger dem en karaktäristisk banding peton som kan ses under elektronmikroskop
  • Kollagen typ I fibriller innehåller även kollagen typ V och III - flexibla men oelastiska
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilka sjukdomar kan man få i kollagenfibrerna?

A
  • Kollagenfibrer kan lätt få sjukdomar → collagenopatheis = brist eller abnormal produktion av ett specifikt kollagen
  • T.ex. abnormal produktion av kollagen - processen av hydroxylering av proline - enzymet blir inaktivt efter oxidering av järnjonen och måste därefter restored och måste co-faktorisera med vitamin C → annars ej stabila kollagenfibriller → ej stabila kollagena fibrer
  • Brist på vitamin C (skörbjugg) - öm i armar och ben samt blödningar internal och i tandköttet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hur är elastiska fibrer uppbyggda och vad är dess funktioner?

A
  • Uppbyggt av elastin och fibrillin
  • Elastin molekyler binds ihop av ett unikt kross-länkad aminosyra kallad desmosin som endast hittas i elastin fibrerna. Innehåller mycket hydrofoba amniosyror → vill hålla ytan av hydrofoba protein molekyler och dess hydrofila miljö så litet som möjligt → sträcker ut → mer hydrofob-hydrofil yta exposerad och är ogynnsamt
  • De elastiska fibrerna är bundna till proteinet fibrillin - huvudet på en fibrillin binder till svansen på en annan - ser ut som pärlor på ett band → förtjockningen attraherar andra proteiner, t.ex. MAGP-1 och tropoelastin, som täcker hela fibrillin molekylen
  • Bildar ett tredimensionellt nätverk
  • Ökar flexibiliteten och elasticiteten i bindväv
  • Färgas dåligt av eosin (orcein eller weigerts)
  • Finns mycket av i flexibla/elastiska vävnader t.ex. ligament flava i ryggmärgen där det binder ihop lamina i vertebrae. Nucal ligament, stämbanden och tunica media i elastiska artärer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Hur är retikulära fibrer uppbyggda och vad är dess funktioner?

A
  • Tunna i jämförelse med kollagena - ca 0,1-0,15 mikrometer
  • Typ III kollagen som bildar ett nätverk, ej lika stort
  • H&E-negativa — innehåller mer socker än kollagen I så kan färgas med PAS och silverfärgning
  • Funktion: byggställning till många typer av celler - muskler, nerver och adipocyter - njurarna, mjälten, lymfkörtlarna och benmärgen
  • Bildar det retikulära lamina i BM
  • Aktiva vid tidigt stadie av sårläkning och ärrbildning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vilka stationära celler finns i bindväven?

A
  • Fibroblaster
  • Myofibroblaster
  • Makrofager
  • Mastcell
  • Mesenchymala stamceller — pericyter
  • Adipocyter - finns bruna och vita fettceller
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vilka rörliga celler finns i bindväven?

A
  • Lymfocyter - T-celler, NK-celler, B-celler → plasma celler
  • Basofiler
  • Monocyter
  • Plasmaceller
  • Eosinofila granulocyter
  • Neutrofila granulocyter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Hur är fibroblaster uppbyggda och vilka uppgifter har dem?

A
  • Stora långsmala spindelformade celler - elongerad nukleus som är klämd mellan kollagen fibrerna
  • Sekrerar, upprätthåller, remodellerar och absorberar ECM
  • Aktiveras under sårläkning där cytoplasman blir förstorad och färgas → alltså ökad protein producering
  • Vilande: platta, långsamala (kan kallas fibrocyt) → eller aktiva vid t.ex. reperation av vävnaden
  • Blir då större och får mer ER och tillverkar proteiner som behövs vid exempel sårläkning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Hur är myofibroblaster uppbyggda och vilka uppgifter har dem?

A
  • Finns inte så mycket i frisk vävnad men vanligt vid sårläkning → för mycket inflytande ger kraftig ärr-bildning — efter läkning genomgår de apoptos
  • Mellanting mellan glatt muskelcell och fibroblast → men är t.sk. från glatt muskelcell ej fäst till glatt muskelcell
  • Har glatt muskulärt aktin innehållande kontraktila fibrer som ät ihopkopplaty med cellmembranet m.h.a. fibronexus (fokal adhesion)
23
Q

Hur är makrofager uppbyggda och vilka uppgifter har dem?

A
  • “Storätare” en fagocyterande cell som är deriverade från monocyter → M1- och M2-makorfagen som uttrycker olika proteiner av cellytproteiner som kallas CD-antigener
  • Kan urskiljas genom att färga specifika CD-antigener — efter att de varit aktiva, svåra att se i LM, använder CD68 för att hitta makrofager
  • M1 är fagocyterande och M2 är sekretoriska
24
Q

Hur fungerar M1- respektive M2-makrofager?

A
  • M1 — uttrycker stora mängder MHC-II- receptor → antigen presenterande cell - fagocyterar en molekyl och bryter ned till peptider som presenteras på ytan som triggar immunförsvaret om det känns igen av en lymfocyt — killer makrofager → proinflammatorisk och förstör cellulär matrix för att uppmuntra apoptos
  • M2 — antiinflammatoriska funktioner, fungerar under sårläkning och uppmuntrar ECM-remodellering och läkning
25
Q

Hur är mastceller uppbyggda och vilka funktioner har dem?

A
  • Ganska stor cell där cellcytoplasman fylld med granula innehållande bl.a. proteaser, cytokiner, histamin och heparin → deltar i allergiska reaktioner och frisläpps vid antigen-exponering
    • Antigen-presenterande-cell interagerar med CD4-positiv-T-cell → stimulera respons i en B-cell t.ex. antikropp IgE produceras → antikropp binder till receptor på mastcellen och antigenet → triggar kalcium-medierad-fusion av granula and plasmamembranet → frisläpper heparin, histamin, tryptase, cytokiner och proteaser
  • CTMC (bindvävs mastcell)
  • MMC (mucosal mastcell)
  • Är runda och ser ofta inte kärnan p.g.a. granula
26
Q

Hur är plasmaceller uppbyggda och vilka funktioner har dem?

A
  • Antikropp-producerande-cell som är deriverad från B-lymfocyter
  • I jämförelse med stamcell-B-lymfocyter är kortlivade och ej förmåga att migrera över vävnader
  • Liknar ett stekt ägg eller avokado - nukleus på sidan innehållande heterokromatin (pluppar), runtom finns perinuklär “halo” som är klarare (clear) cytoplasma
27
Q

Hur är mesenchymala stamceller och pericyter uppbyggda samt vilka funktioner har dem?

A
  • Finns olika nischer i bindväven för dessa celler → när de lämnar nischen kan de differentiera till olika celler t.ex. kondocyter
  • Pericyter — kapillärer täcks av endotel celler men ovanför finns ibland en pericyt → fortfarande tveksamt om de är stamceller
28
Q

Vad är embryonal bindväv?

A

Embryonala bindväven - få celler, mycket grundsubstans och kallas ibland gelatinös bindväv (navelsträng)

29
Q

Vad är embryonal bindväv och vilka funktioner har den?

A
  • Mesenkymal bindväv (CV13)
    • Bildas från mesenchymal celler som producerar grundsubstansen och fibrerna i bindväven
    • Urprungar framförallt från embyonala mesodermet men även specifika neural crest celler som bildar ben och brosk i kraniet och ansiktet samt meninges runt hjärnan
    • Mesenchymal celler är potenta och har vissa stamcells drag → differentiera till egentlig bindväv men även vissa specialiserad bindväv t.ex. osteocyter, adopocyter, muskelceller eller kondocyter
    • Mikroskop: elongerade utsprång som länkar till andra celler med gap-junctions → tredimesionellt nätverk av celler — finns fibrer och framförallt kollagen typ III som ej färgas av H&E men även typ I — tomma ytor där grundsubstansen finns vilket ej färgas
  • Gelatinös bindväv (KG15)
    • Hittas i navelsträngen — spindelformade mesenchymala celler liknar fibroblaster under mikroskopet
    • Också stamcells-karaktär — används för forskning eftersom potential som terapeutiska områden eller immun-relaterade-sjukdomar såsom leukemia
    • Mikroskop: finns tydligare tomma ytor som är rik på hyaluronsyra (grundsubstans) → ger dess gelatinösa konsistens och kallas för “Wharton’s jelly” — innehåller mindre fibrer utan mycket spindelformade-celler istället
  • T.ex. navelsträngen och en rest inne i disken mellan ryggkotorna, nucleus pulposus
30
Q

Vad är egentlig bindväv och vilka funktioner har den?

A
  • Lucker bindväv (loose connective tissue)
    • Innehåller mer grundsubstans och mindre fibrer
    • Cellerna är mer diversa och vanligtvis rörliga celler
    • Mikroskop — vita områden → grundsubstans — få fibrer mellan cellerna och innehåller många och olika typer av celler
  • Stram bindväv (dense connective tissue)
    • Innehåller mycket fibrer och väldigt lite grundsubstans
    • Oftast en typ av stationära celler — fibroblaster
    • Stram regelbunden vs stram oregelbunden bindväv — fibrerna är orienterade parallellt respektive orgelebundet
    • Mikroskop oregelbunden — t.ex. mellan körtlar finns stram bindväv oregelbunden — celler är en typ av, fibroblaster med elongerad nukleus
    • Mikroskop regelbunden — parallellt orienterade i t.ex. sena — kollagen I fibrer bildar bundles av fasiklar där det emellan finns elongerade nukleus av fibroblasterna — fasiklarna kan vara omringade av tunn oregelbunden bindväv (endotendoneum) och runt hela senan (epitendoneum) → fibroblasterna kallas här tendoncytes
  • Kan vara regelbunden eller oregelbunden
31
Q

Vad är specialiserad bindväv och vilka funktioner har dem?

A
  • Retikulär bindväv — av lucker bindväv karaktär men innehåller mycket typ III kollagen retikulär fibrer (silver stain)
  • Elastisk bindväv — av stram bindväv karaktär men innehåller elastiska fibrer av elastin och fibrillin
  • Brosk
  • Ben
  • Adipos
  • Blod
32
Q

Hur är lucker bindväv uppbyggt?

A
  • Många celler och många olika celltyper
  • Mycket grundsubstans, få fibrer, luckert
  • Ligger omedelbart under epitelet
  • Utmärkande: alla immunologiska reaktioner utspelar sig här t.ex. inflammation
33
Q

Hur är stram bindväv uppbyggt?

A
  • Få celler som fortfarande är fibroblaster
  • Lite grundsubstans och med många, tjocka fibrer, främst kollagen
  • Stram oorganiserad bindväv - fibrerna går i alla riktningar som gör den tålig och klarar dragningar i olika håll
  • Stram organiserad bindväv - fibrerna går åt samma håll t.ex. i senor och har då endast en dragningsriktning
34
Q

Vad är retikulär bindväv?

A
  • Lymfnod, mjälte, tonsill och benmärg

- Retikelceller - retikulära trådar - bygger upp ett form av fångstnät som lymfocyterna sitter i

35
Q

Hur är brosk uppbyggt?

A
  • ECM (95%)
    • Grundsubstans: rik på GAGs och proteoglykaner, framförallt aggrecan
    • Kollagen typ II fibrer men även andra kollagenma opch elastiska fibrer
  • Celler
    • Kondocyter som är få och otäta vilket också producerar ECM
    • Avaskulära och får näring av diffusion
36
Q

Vilka egenskaper har brosk?

A
  • Kan bära vikt och distribuera kraft
  • Avasakulärt ger det dålig läkningsförmåga
  • Tar upp mycket vatten som ger låg friktionsyta — p.g.a. mycket glykoaminoglykaner och proteoglykaner
37
Q

Vilka typer av brosk finns det?

A
  • Hyalint brosk - vanligast, finns i leder och revbenen, struphuvudet, näsa, luftvägarna (bronker och bronkioler runtom)
  • Elastiskt brosk - finns vid epiglottis och ytteröret
  • Fibrillärt brosk/trådbrosk - finns i disken, symtysen (sammanbinder höftbenen)
38
Q

Vilka celler, fibrer och grundsubstans finns i hyalint brosk?

A
  • Celler: kondrocyter
  • Fibrer: kollagen typ II samt andra kollagen (IV, IX, X och XI)
  • Grundsubstans: GAGs, proteoglykaner (aggrecan rikt) och multiadhesiva glykoproteiner
39
Q

Hur är hyalint broskets celler orienterade?

A
  • Kondrocyterna ligger i små isogeniska (deriverade från en cell till celldelning) grupper ofta 2-4 som kallas kondroner
  • Varje cell ligger i ett hålrum i matrixen som kallas lakun
  • Omringade av perikondrium (broskhinna) — nische av broskstamceller — undantag: artikulärt brosk på ändarna av ben
  • Som ett templat för ossifikation
  • Finns i trachea, bronki, larynx, näsan, revbensbrosk, artikulärt brosk och epifysskivor
  • Appositionell tillväxt = perikondrium (yttre lagret) innehåller stamceller och kan bilda nya celler — tillväxt från ytan — kondrogeniska cellerna börjar bilda ECM och kallas då kondroblast → kondrocyt (täckt av ECM)
  • Interstitiell tillväxt = där celler inuti brosket tillväxer, dock sker det långsamt — blivit kondrocyter och kan då endast växa genom celldelning, proliferation och hypertrofi — tillväxt från mitten
  • Ytterst = stram oregelbunden bindväv — perikondrium med stamceller
40
Q

Hur skiljer sig broskmatrixer?

A
  • Skillnaderna ger dem olika färgnings intensiteten
  • Kondrocyten är omgiven av kapsel-matrix — av kollagen typ VI ring
  • Isogeniska gruppen är omgiven av territorie-matrix — mörkare under mikroskopet eftersom det innehåller mycket nysyntetiserade kollagenfibrer
  • Mellan isogeniska grupper — lite ljusare → mindre kollagenfibrer
41
Q

Hur är ledbrosk uppbyggt?

A
  • Ledbrosk saknar perichondrium vilket innebär att de är utsatta för slitage → får lätt artos när man blir äldre (förslitning i ledbrosket)
  • Dålig läkning på ledbrosk
  • Kan omvandlas till ben
  • 60-80% vatten
42
Q

Hur bildas rörbenen?

A
  • Anläggs embryonalt som en broskmodell av hyalint brosk
  • Ben bildas därefter i kanten och har mjukare ben som barn men kan växa och bryter dem inte lika lätt. Som vuxen är allt ben
43
Q

Vilka celler, fibrer och grundsubstans finns i elastiskt brosk?

A
  • Celler: kondrocyter
  • Fibrer: kollagen typ II och elastiska trådar
  • Grundsubstans: GAGs, proteoglykaner (aggrecan rikt) och multiadhesiva glykoproteiner
44
Q

Vad är elastiskt brosk och hur är det uppbyggt?

A
  • Flexibelt stöd för mjukvävnad — epiglottis, ytterörat, örontrumpet, hörselgång och i vissa ligament
  • Omringat av perikondrium
  • Kalcifieras inte vid åldrande t.sk. från hyalint brosk
  • Mikroskop: ser vanligtvis ut som hyalint brosk men vid specifik färgning, Weigert’s → mörka elastiska fibrer runt kondrocyterna
45
Q

Vilka celler, fibrer och grundsubstans finns i fibröst trådbrosk?

A
  • Som hyalintbrosk men kollagen typ I också

- Blandning mellan brosk och stram regelbunden bindväv

46
Q

Vad är fibröst brosk och hur är det uppbyggt?

A
  • Mindre kondrocyter och lite grundsubstans men mycket fibrer där cellerna ligger mellan tjocka buntar av fibrer
  • “Shock absorber” — finns fibröst brosk i disken i ryggmärgen
  • Kondrocyter i större grupper/rader som är inklämda mellan den fibrösrika matrixen
  • Har inget perikondrium → växer endast genom interstitional tillväxt
  • Genomgår kalcifiering (fibrocartilaginous callus)
  • Intervertebral diskarna, blygdbensfug, meniskerna, triangulärt fiberbrosk i vristen, fästningsplats mellan senor och ben
  • Anulus fibrosus är det omliggande skiktet på dessa och detta är det som består av det fibrösa brosket
  • Nucleus pulposus finns i mitten och är embryonal bindväv och består av celler som är lite spindelformade och har förbindelse med varandra m.h.a. små utskott och ihopkopplade m.h.a. gap junctions
  • Vid diskbrock kan anulus fibrosus gå sönder och nucleus polposus rinner ut och trycker på ryggmärgen
47
Q

Vad är fettvävnad, adipose tissue, och hur är det uppbyggt?

A
  • Har ett basalmembran liknande det i epitel och en liten sparsam mängd av retikulära trådar
  • Finns gott om kapillärer och är väl genomblött, bra för endokrina organ
  • TAG frisätts och lipas bryter sedan ner lipider i kroppen
48
Q

Vad består fettvävnad av?

A
  • Celler: adipocyter
  • ECM: kollagen III rik matrix
  • Mycket vaskuläriseradoch innehåller perifera nervfibrer (hög metabolisk aktivitet)
49
Q

Vilka celler är adipocyter deriverade från?

A

Mesechymal stamcell kan bli både vit och brun fettcell

50
Q

Vilka typer av fettvävnad finns det?

A
  • Vit fettvävnad
  • Brite fettvävnad
  • Brun fettvävnad
51
Q

Vad är brun fettvävnad och vilken funktion har den?

A
  • Mesenchymal cell deriverad och mer lik muskelcell än vit adipocyt
  • Innehåller mycket mitokondrier
  • Bruna fettceller genererar värmeproduktion p.g.a. att den oxidativa fosforyleringen är urkopplad
  • Cellerna är ganska runda, innehållande många små fettdroppar, med en cellkärna centralt
  • Cytochromoxidas som är ett enzym ger dess bruna färg samt de många mitokondrierna
  • Finns fler hos nyfödda, främst nacken och runt stora blodkärl och är viktig för värmehållningen
  • UCP1 enzymet står för urkopplingen av de mitokondriella oxidativa fosforyleringen
52
Q

Vad är vit fettvävnad och vilken funktion har den?

A
  • Den vita adipocyten är som en sfär i lösning men i vävnad som ett hönsnät, det inre uppfyllt av en fettdroppe så kärnan och cytoplasman trängs ut i kanten av cellen
  • Insulin sköldkörtel hormoner → lipid lagring
  • Glukagon adrenal steroider → lipolysis
  • Endokrin funktion
53
Q

Vilka funktioner har fettväv?

A
  • Näringsreserv - lipider i form av triglycerider lagras som subcutant fett på t.ex. lår och rumpa samt visceralt fett i buken (för mycket ger ökad risk för hjärt-kärlsjukdommar
  • Polstrings - så det ej skaver mot benet och som fettkuddar i t.ex. handen och fotsulan. Stationär form av fett
  • Värmeisolering - fortfarande subcutant fett
  • Endokrint - kan utsöndra cytokiner så som mättnadshormonet leptin

Funktionell histologi (19 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions