Nervvävnad Flashcards

1
Q

Vad ingår i CNS respektive PNS - somatiska och autonoma?

A

Cerebrum, cerebellum, medulla encephali och medulla spinalis

Neuron i ryggmärgen skickar effernt ut till skelettmuskel plattan

Afferent information från muskelspole till gangliecell i dorsalrotsganglion

Neuron i ryggmärg till synaps med autonom gangliecell och ut till hjärtat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka celler finns i nervsystemet och ungefär hur många?

A

100^11 nervceller

100^12 gliaceller

100^15 synapser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur kommunicerar PNS med CNS?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur är nervcellen uppbyggd?

A

Dendriter — mottagare — kan ha spines/dendritutskott som synapsen ansluter till (även till soma)

Soma — 5-150 mikrometer — nukleus (ljus i RLM pga eukromatin) med en eller flera nukleoler som tillverkar ribosomenheter (mörk och tät) — granuler (RER - nissl-substans - basofil)

Axonet — myeliniserat som löses ut i RLM — axonkägla (hillock) saknar nissl-substans och är där aktionspotentialen genereras

Synapser — terminaler som är anslutna till axodendritisk eller axosomatisk synaps

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är Nissl-substans?

A

Granuler i nervceller som innehåller mycket RER för proteinsyntes

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilken är den största nervcellkroppen?

A

Purkincellen i cerebellum — kraftigt maskineri för att producera proteiner som ska ut i dendriterna

Dendrit träd med upp till 100 000 synapser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur ser neuron ut i mikroskop?

A

Rutinljusmikroskop

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilka organeller kan men se i ett RLM?

A

Ljus kärna

Nissl-bubstans

Tydlig nukleol

Gliacells kärnir

Blandat nerv- och gliacells utskott

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilka egenskaper delas nervceller in i?

A
  • Antalet utskott från soma
    • Multi-
    • Bi-
    • Unipolära
  • Utseende
    • Pyramid-
    • Kon-
    • Korgceller
  • Funktionell
    • Mororisk neuron (efferenta)
      • Somatiskt neuron (viljestyrd)
      • Visceralt neuron (icke-viljestyrd — ANS
    • Sensorisk neuron (afferenta)
    • Interneuron (kopplar ihop neuron)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Var finns cellkropp respektive synaps i somatiskt motorisk neuron?

A

Cellkropp i ryggmärgen och synaps i motorändplattan i muskeln

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Var finns cellkropp respektive synaps i visceralt motorisk neuron?

A

2 neuron i kedjan via ganglier med efferenter

Cellkropp 1 i ryggmärgen → ganglieceller → muskel (glatt)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Var finns cellkropp respektive synaps i sensorisk neuron?

A

Cellkropp i dorsalrots gangliet

Information från receptorer i motorändplattan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilken uppgift har axonal transport?

A

Förser synapser, axon och dendriter med bl.a. makromolekyler och organeller

Anterograd — mot synaps med kinesin proteiner

  • Snabb — 20-400 mm/dag vesiklar och organeller
  • Långsam — 0,2-4 mm/dag mest lösliga proteiner

Retrograda — mot somat med dynein proteiner — vat ej vad för signal och betydelse

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur går anterograd transport till?

A

Proteinerna härstammar från RER-produktion som färgas in av basofila färgämnen eftersom de innehåller mycket RRNA → negativt laddat → binder in basofila färgämnen och får Nissl-substans strukturen

Kinesin proteiner transporterar vesiklarna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur har man kunnat använda retrograd transport histologiskt?

A

Vissa färgämnen tas upp med endocytos och transporteras med retrograd transport till somat

Då kunnat lokalisera var synapser i ryggraden har sitt soma i kortex

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur många kemsika synapser finns det i människohjärnan och hur kan de variera?

A

10^15

Kan variera i t.ex. hippocampus — inlärningsområde

Fysisk och mental träning ökar — långvarig stress minskar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hur går en kemisk synaps till?

A

Presynaps med transmittorvesiklar

Postsynaps med receptorer där RecA släpper in joner och RecB släpper in G-protein aktivering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vilka typer av receptorer finns det på postsynapsen?

A

Receptor A — joner

  • Excitatorisk synaps — natrium inflöde och ger snabb aktivering
  • Inhibitorisk synaps — öppnat klorid inflöde och ger en hämmning av neuronet

Receptor B — G-protein-aktivering

  • T.ex. upp eller ned reglering av halten av 2:a budbärare → t.ex. ökad eller minskad genuttryck eller förändra receptor känslighet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vilka är de vanligaste transmittorsubstanserna i CNS, PNS respektive inhibitoriska?

A

CNS — glutamat

PNS — acetylkolin

Inhib — GABA

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Hur fungerar transmittorvesikel överföringen till receptor för respektive typ?

A
21
Q

Vilka transmittorsubstanser finns det i CNS?

A
  • Somatiska NS
    • Excitoriska transmittorn: glutamat överför transmissionen från sensoriska PNS till CNS
    • Inhibitoriska transmittorn: GABA och glycin
  • Autonoma NS
    • Inhibitoriska transmittorn: dopamin (belöning) och serotonin (stämningsläge)
  • Neuropeptider:
    • Substans P som förstärker smärtsignaleringen av glutamat och ger en starkare signal tillsammans
    • Enkephalins reducerar smärtsignaleringen istället
22
Q

Vilka transmittorsubstanser finns det i PNS?

A

Excitatorska: acetylkolin (niktin receptorer)

Autonoma

  • Preganglionära neuron — acetylkolin (nikotin receptorer)
  • Postganglionära neuron
    • Sympatiska: adrenalin och noradrenalin
    • Parasympatiska: acetylkolin (muscarin receptorer)
23
Q

Vad sker vid glutamat synapsen och vad har astrocyten för roll?

A

Vesiklarna innehåller glutamat

Aktionspotential → kalciumkanaler öppnas → glutamat i synapsklyftan →

  • aktiverar överföringsreceptorn AMPA som släpper in natrium → excitation (depolarisering)
  • aktiverar NMDA som är bredare och släpper då in kalcium — sekundär budbärare som kan ge en ändrad receptorkänslighet → starkare svar nästa gång glutamat frisläpps i synaps klyftan — typ av synapsminne (inlärning) — repetioner ger starkare inlärning pga kalcium
  • aktiverar G-protein kopplade receptorer → ger ändringar i cAMP för genaktivering

Astrocyten

  • Inaktiverar många transmittorer (glutamat) genom att ta upp det via symporttransport med natrium
  • Bygger upp ett natrium på utsidan genom Na-K-ATP-aset
  • Natrium överskottet utnyttjasd föratt ta in glutamat i astrocyten
  • Glutamat → glutamin — som skickas över via ECM till glutamatsynapsen igen för att omvandlas och återanvändas — glutamatcykeln
24
Q

Hur många gliaceller finns det och vad är dess uppgift

A

Fyra typer — ungefär 10^12

Ge support och stöd till nervcellerna som är ungefär 10^11

25
Q

Var finns gliaceller och vilka typer i CNS?

A

Astroglia

Mikroglia

Ependymceller

Oligodendrocyter

26
Q

Vad är astroglias uppgift?

A

Finns flest av och har en oval kärna samt utskott

Täcker i princip alla kärl med gliaändfötter

Suger ut substrat, amkinosyror, osv för transport till ECM i nervvävnaden

Astrogliaänfötter bildar glialimitans som är ett membran under piamater

27
Q

Vad är mikroglias uppgift?

A

Har en streck-formad kärna likt fibroblasters

Fagocytrera dött material samt inaktiva synapser

Producerar inflammatroiska cytokiner och kemikiner för immunologiska effekter vid skada

28
Q

Vad är ependymcellernas uppgift?

A

Beklär ventriklarna

Kubiska och har microvilli

Specialiserde ependymceller finns i plexus choroideus där de omsluter kärl och producerar CSV

29
Q

Vad är oligodendrocyternas uppgift?

A

Myeliniserar axon

Har en rund kärna

30
Q

Vilka gliaceller finns i PNS?

A

Schwannceller istället för oligodendrocyter

Satellitceller

31
Q

Vad skiljer astrocyterna i grå respektive vit substans samt hur ser de ut i mirkoskop?

A

Gråsustans — protoplasmatiska atrcoyter

  • kommunicerar mellan blodet och ECM runt neuronet
  • Busk-liknande vid sepcifik färgning för intermediär filamenten
  • Enormt mycket utskott

Vitsubstans — fibrillära astrocyter

  • Spindellik med ovalkärna
  • Specialiserad färgning
  • Småvioletta kärnorna är oligodendrocyter
32
Q

Hur ser mikroglia ut i mikroskop?

A

Små fina utskott

Smällkaramellik med streck-formad kärna

RLM — mikroglacellkärnor men utskott syns ej efterom ej specialiserad färgning

Oligodendrocytcellkärnor

33
Q

Hur ser gliaceller ut i cerebrums cortex i mikroskop?

A

Stora pyramidceller där kärnorna knappt syns men kan ana en kärna med en nukleol i mitten

Mindre pyramidkärna — ljus kärna med tydlig nukleol i mitten

Små cellerna är gliacellskärnor — runda täta är oligodendrocyter — ovala är astrocytcellkränor— streck-formade är mikroglia

34
Q

Hur ser gliaceller ut i ryggmärgen i mikroskop?

A

Höger: stora celler med mycket Nissl-substans, klumformade i cytoplasma samt stor ljus kärna med tydlig nukleol — synapser, axon och dendriter och har färgas på samma sätt — runda oligodenddrocyt cellkärnor och ovala astrocyt cellkärnor

35
Q

Vad är schwannceller och dess uppgift?

A

Myeliniserande cellen i PNS

I PNS består en nod av en cell t.sk. från CNS — en schwanncell per nod

Myelinet = schwanncellesn plasmamembran som är fett rikt — 80% fett och 20% proteiner

Kärnan är prickig och avlång

Myelinet löses ut → finns rester kvar av plasmamembranet — neurolemma = yttre begräsning av schwannceller som blir kvar vid RLM

Förmåga att skydda omyelinserade nerver i PNS vilket oligodendrocyter i PNS ej gör — invagineringar där dessa axoner löper

36
Q

Vad heter kanalerna i schwanncellerna?

A

Finns små kanaler från cellkroppen ner till axonet för att trabnsportera näringsmämnen mm. — schmidt-Lantermans kanaler

37
Q

Hur är oligodendrocyten uppbyggd?

A

Ligger inte intill axonet

Skickar ut tungor som virar sig runt axionet — rund kärna

Kan myelinisera upp till 60 axon — skyddar dock inte icke-myeliniserade

Ranviers nod kallas de kakna områdena i både PNS och CNS — silverfärgning → går in och bildar ranviers kors

38
Q

Vad består cerebrums cortex av?

A

Grå substans

6 nervceellslager över vit substans

1,5-5 mm tjock

Sensorisk vs motorisk cortex

39
Q

Vilka lager består cortex av och vad kännetecknar dem i LM?

A
  1. Lamina molekylaris — cellfattigt lager
  2. Lamina granularis externa — mest små neuron
  3. Lamina pramidalis externa — mest små pyramid celler
  4. Lamina granularis interna — mest små neuron
  5. Lamina pyramidalis interna — stora pyramidceller
  6. Lamina multiformis — blandade celler, små och stora neuron

Axon från V: motor cortex bildar pyramidbanan

Motor cortex: III och V

Sensorisk cortex: II och IV

40
Q

Vad är cerebellum och hur är den uppbyggd?

A

Ca 10% av hjärnvikt men 50% av neuron

Autopilor — koordinerar och finjusterar motorik, balans, hållning

Pruinceipuppbyggnad: som cerebrum — cortex över vit substans mad djupt liggade kärnor

Folier — vikt i blad istället för veck

Purkinjeceller — stora celler i rad >100 mikrometer

41
Q

Hur är cerebellums cortex uppbyggd?

A

Purkinjecellslagret — stora purkinjefibrer med ljus kärna och tydlig nukleol och dendriterna upp mot cerebellumsytan

L. molekylaris — med nervcellerna stjärnceller

Korgceller — med synapskorg runt P-cellsoma

L. granularis — neuroner i cerebellum finns flest här, tätt packat, med konceller (granuler) — axon som kontaktar purkinjecelldendriterna — aktiveras av mossfibrer och är excitatoriska

Bergmangliaceller — skickar sina utskott hela väggen ut mot pian

Glogiceller — purkinjefibrerlagret

P-cells sxon → djupt liggande kärnor → cortex och ryggmärg

Info-inflöde

  • via mossfibrer som aktverar konfibrer
  • klättertrådarna som aktiverar P-cells dendriter direkt — excitatoriska
  • Glomerulus är synapskomplex mellan koncellsdendriterna och inkommande mossfibrer
42
Q

Vad är hippocampus?

A

Äldre typ av kortex — kallas archicortex

Invikt i temporalloben — likt en sjöhäst i form

Minnescentrum — kortidsminne

Stresskänsligt

Pyramidceller och kon/granule celler

Pyramidcellerna i ett uppochnedvänt nike-märke med ljusa kärmor, tydliga nukleoler och Nissl-substans— CA1-CA4

Koncellerna C nedanför — packat med konceler, mindre celler men likartat utseende typ — gurus tentatus

43
Q

Vad är ANS principuppbyggnad?

A

Efferent och afferent

Parasymaptiska — rest and digest

  • Preganglionära soma — långa preganglionära myelinserade axon går ut till ganglieceller i eller nära målorgan
  • Korta postganglionära axon till målcell
  1. Öga, spottkörtlar
  2. MTK, lunga, hjärta
  3. Genitalia

Sympatiska — fight or flight

  • Sympatiska gränssträngen — på var sin sida om ryggmärgen
  • Innehåller gangliceller i sympatsika
  • Ovanför diafragman
    • Preganglionära myelineserade nervceller i lateral hornen → synaps till ganglieceller
    • Postganglionära icke-myelineserade nervceller till målorgan
  • Under diafragman
    • Preganglionära myelinesaerade i ryggmärgen men passerar gränssträngen → synapsar med ganglie vid stora kärl
    • Postganglionära icke-myelineserade → MTK — urinvägar och genitalia
    • → Binjurarna har ingen synaps i ganglion emellan
44
Q

Var finns de preganglionära axonen och de postganglionära axonen i parasymaptiska respektive symaptiska ANS?

A

Preganglionära soma axon och transmittor

  • PS — hjärnstammen, S2 och S4 i lateralhornet — långa myeliniserade — ACh
  • S — T1 → L213 i laterakhornet — korta myeliniserade — ACh

Ganglio, postganglionära axon och transmittor

  • PS — nära eller i målorganet — korta och omyelineserade — ACh
  • S — sympatiska gränssträngen i övre diafragman och i undre diafragman finns ganglion på stora kärl — långa omyeliniserade axon — adrenalin och noradrenalin samt undantagsfall ACh
45
Q

Vad är en gangliecell och satellitcell?

A

En nervcell i ett ganglion — ansamling av nervceller i perifera NS (kärna i CNS)

Typ av gliacell som omger ganglieceller för support och stöd

46
Q

Hur ser ganglieceller ut?

A

Något olika utseende på ganglieceller i dorsalrotsganglion och autonoma ganglion

Dorsalrotsganglion

  • Nervcellen ligger i dorsalrotsganglion men finns ingen synaps koppling
  • Somat har en central ljus kärna med rik finfördelad nissl-substans samt tallrika satellitceller, små avlånga likt astrocyter
  • I ganglion med gangliceller i grupper

Autonomaganglion:

  • Synaps koppling i ganglion — två neuron i kedja med preganglionära med soma i ryggmärgen och postganglionära i det autonomagangliet
  • Periferkärna med klumpad nissl-substans samt fåtal satellitceller
  • Ganglieceller är ustpridda som russin i en kaka
47
Q

Hur ser en perifernerv ut?

A

Epineuriet ytterst är kontinuerligt med dura från ryggmärgen — stram oregelbunden bindväv

Perinuerium runt fasiklarna och kärl är kontinuerligt med arachnoidea och pia från ryggmärgen — ett eller flera lager med perineurie celler (täta fogar emlenna) och bildar blod-nerv-barriären

Endoneurium runt axonen är tunt och sparsamt med lucker bindväv av kollagena trådar — bildas av schwannceller vars kärnor det finns mycket av däremot inte så mycket fibroblaster— syns ej i RLM

48
Q
A